1.2. COMPETITIVE ADVANTAGES 1.2.1. R&D and innovation capacity From 1995 to the most recent year available, levels and growth of: 13. Private and public R&D expenditures (in SEK/EUR and % of national total). En samlad bild av FoU-utgifterna är svårt att få på länsnivå. På Nuts2-nivå finns däremot redovisning av företags och organisationers interna FoU utgifter som omfattar området Skåne-Blekinge. Eftersom Skåne dominerar inom området vad avser numerär av FoU, befolkning och sysselsatta så ger redovisningen ändå en god bild av läget i Skåne. De totala utgifterna för FoU i Skåne-Blekinge uppgick 2007 till 1,7 miljarder Euro, vilket utgjorde 19 procent av rikets samlade FoU-utgifter. Skåne-Blekinge hade mellan 2003 och 2007 den högsta tillväxten av FoU-utgifter bland storstadsregionerna. Av tabellen framgår även att Danmarks kostnader för FoU är något mindre än hälften av Sverige, men starkt koncentrerade till Köpenhamnsområdet. I ett öresundsregionalt perspektiv så kan det konstateras hela 38 procent av Sveriges och Danmarks samlade kostnader för FoU finns i öresundsregionen. Interna FoU-kostnader (GERD) för NUTS2-regioner i Sverige och Danmark, 2003 och 2007, miljoner euro GEO/TIME 2007 2003 Growth rate 2003-07 European Union (27 countries) 229 015 187 764 22% European Union (15 countries) 222 139 183 966 21% Denmark 5 799 4 855 19% Hovedstaden 4 306 : : Sjælland 297 : : Syddanmark 385 : : Midtjylland 853 : : Nordjylland 258 : : Sweden 11 941 10 606 13% Stockholm 3 930 3 335 18% Östra Mellansverige 1 813 1 657 9% Småland med öarna 297 194 54% Sydsverige 2 142 1 519 41% Västsverige 2 876 3 204-10% Norra Mellansverige 335 293 14% Mellersta Norrland 90 53 69% Övre Norrland 438 346 27% Source: Eurostat Satsningarna på FoU i Skåne-Blekinge sker främst inom näringslivet, som svarar för nästan 80 procent av de samlade kostnaderna. Det saknas regional branschfördelad statistik för FoU-kostnader, men sannolikt sker merparten inom de tre företagen Sony-Ericson, ST-Ericson och Astra Zeneca. Detta pekar på en viss sårbarhet för regionens FoU-intensiva näringsliv. Astra Zeneca är på väg att lämna regionen och koncentrera forskningen till Mölndal utanför Göteborg. Både ST-Ericsson och SonyEricsson har de senaste åren haft en problematisk utveckling med underskott och krympande marknadsandelar på mobiltelefonmarknaden. 08/03/2011 54
Interna FoU-kostnader (GERD) för NUTS2-regioner i Sverige och Danmark fördelade på sektor, 2003 och 2007, miljoner euro Business enterprise sector Government sector Higher education sector Millons of Euro Growth rate 2003-07 Millons of Euro Growth rate 2003-07 Millons of Euro Growth rate 2003-07 European Union (27 countries) 146 720 22% 28 961 17% 50 986 22% European Union (15 countries) 143 528 122% 27 064 15% 49 226 21% Denmark 4 030 120% 190-44% 1 551 38% Hovedstaden 3 400 145 736 Sjælland 149 9 139 Syddanmark 256 4 125 Midtjylland 470 11 369 Nordjylland 56 21 181 Sweden 8 805 112% 574 55% 2 543 10% Stockholm 2 937 124% 238 1% 755 5% Östra Mellansverige 1 081 104% 152 88% 581 9% Småland med öarna 239 160% 7 1603% 51 16% Sydsverige 1 707 149% 35 807% 400 9% Västsverige 2 374 85% 75 1062% 427 9% Norra Mellansverige 265 109% 24 69% 46 30% Mellersta Norrland 57 210% 6 1307% 27 4% Övre Norrland 146 161% 37 29% 256 13% Källa: Eurostat Andelen av BRP som satsas på FoU Skåne-Blekinge är något lägre än i de övriga storstadsområdena i Skåne och Blekinge. 2007 motsvarade FoU-satsningarna i Skåne-Blekinge knappt 4 procent av bruttoregionprodukten. Andel av bruttoregionprodukten som går till forskning och utveckling 2007, fördelat på sektor och region Totalt Näringsliv Offentlig sektor Universitet Privat non-profit Region Hovedstaden (Köpenhamn) 5.09 4.02 0.17 0.87 0.03 Stockholm län 4.19 3.13 0.25 0.81 : Södra Sverige (Skåne och Blekinge) 3.97 3.22 0.09 0.65 : Västsverige 4.47 3.69 0.12 0.66 : Källa: Eurostat 14. R&D employment. I Skåne-Blekinge utfördes 2007 totalt drygt 12 000 helårsarbeten av FoU-personal eller forskare. Liksom vad gäller FoU-kostnader framgår Öresundsregionens styrka av tabellen nedan. När Skånes FoU-arbete summeras med de 34 000 helårsarbetena på Själland uppgår regionens andel av de samlade helårsarbetena i Sverige och Danmark till en andel på 37 procent. Huvuddelen av årsarbetena utförs inom den privata företagssektorn, vilken 2007 stod för 78 procent av de totala årsarbetena inom FoU. 08/03/2011 55
FoU-personal och forskare per region i Sverige och Danmark, 2007 samt förändring 2003-07, helårstjänster Business enterprise sector Government sector Higher education sector Private non-profit sector All sectors Full time Growth rate Full time Growth rate Full time Growth rate Full time Growth rate Full time Growth rate equivalent 2003-07 equivalent 2003-07 equivalent 2003-07 equivalent 2003-07 equivalent 2003-07 European Union (27 countries) 1 237 628 14% 333 295 6% 760 788 14% 27 759 29% 2 359 470 13% European Union (15 countries) 1 157 718 13% 264 929 8% 661 698 14% 26 821 30% 2 111 166 13% Denmark 31 168 14% 1 711-50% 13 742 28% 276 15% 46 897 13% Hovedstaden 22 693 : 1 236 : 7 139 : 259 : 31 326 : Sjælland 1 104 : 71 : 1 164 : 1 : 2 340 : Syddanmark 2 539 : 55 : 1 034 : 0 : 3 628 : Midtjylland 4 181 : 152 : 3 058 : 16 : 7 409 : Nordjylland 651 : 197 : 1 342 : 197 : 2 190 : Sweden 55 948 16% 3 253 8% 17 525-18% 101-73% 76 827 5% Stockholm 18 677 22% 1 660-5% 4 885 : : : 25 222 : Östra Mellansverige 6 068-16% 955 33% 3 921 : : : 10 944 : Småland med öarna 2 598 114% 8-33% 551 : : : 3 157 : Sydsverige 9 443 54% 90 143% 2 608 : : : 12 141 : Västsverige 15 361 1% 159 109% 3 075 : : : 18 595 : Norra Mellansverige 2 128 7% 134-30% 488 : : : 2 750 : Mellersta Norrland 544 104% 24 380% 153 : : : 721 : Övre Norrland 1 130 43% 221 3% 1 844 : : : 3 195 : Källa: Eurostat 15. R&D infrastructure (e.g. training institutes, science parks/technopoles) I Skåne finns två universitet (Lunds universitet med en filial i Helsingborg samt en avdelning av Sveriges Lantbruksuniversitet) och högskolor i Malmö och Kristianstad. Totalt fanns det vid högskolorna i Skåne 3 000 personer inom högskolorna och universiteten som var forskande och/eller undervisande personal. Forskande och/eller undervisande personal i årsarbeten, 2001-2009 Högskolan Kristianstad Lunds universitet Malmö högskola Totalt 2001 260 2 251 463 2 973 2002 277 2 321 518 3 115 2003 295 2 530 586 3 410 2004 322 2 505 581 3 407 2005 315 2 105 555 2 975 2006 301 2 155 629 3 085 2007 285 2 071 674 3 030 2008 265 2 205 662 3 132 2009 285 2 216 648 3 149 Källa: Högskoleverket Diagrammet nedan visar avlagda doktorsexamina vid akademiska lärosäten i Skåne. Huvuddelen av avhandlingarna avlades inom medicin (120), teknikvetenskap (78) och naturvetenskap (61), vilket ger en bild av huvudinriktningen på forskarutbildningen i Skåne. Drygt 14 procent av alla doktorsavhandlingar i riket avlades vid ett skånskt lärosäte. 08/03/2011 56
Forskarparker finns i Lund (Ideon), Malmö (Medeon och Minc) och i Kristianstad (Krinova). Fokus på forskarparkerna skiftar. Ideon har ett fokus inom IT, läkemedel och läkemedelsteknik, medan Medeon fokuserar på läkemedel och Minc på företag inom IT/Media/ Kreativa näringar. Krinova har ett bredare fokus mot näringslivet än de övriga forskarparkerna. Ideon är den största av forskarparkerna, är tätt knyten till Lunds Universitet och är även Sveriges äldsta forskarpark. På Ideon finns idag 260 företag med cirka 3000 anställda. Medeon har cirka 30 företag och Minc cirka 120 och Krinova rymmer ett 60-tal företag. Forskarparkerna ligger alla i anslutning till universitet/högskolor och bedriver nära samverkan med dessa för att främja innovationsutveckling och avknoppning från akademisk forskning. 08/03/2011 57
16. Patents Patentansökningarna till PRV i absoluta tal minskade under senare halvan av 2000-talet i absoluta tal. Skåne ökade dock länets andel av alla patentansökningar i riket från 11 procent under perioden 2000-2004 till 12 procent under perioden 2005-2009. Om vi mäter patent per sysselsatt placerar sig Skåne på plats nummer sex från toppen under första halvan av 2000-talets första decennium och på plats nummer 5 under andra halvan. Överlägset flest patentansökningar, oavsett om vi räknar absoluta tal eller antal per sysselsatt kom från Stockholm under båda de studerade perioderna. Patentansökningar 2000-2004 samt 2005-2009, medelantal per år samt per miljon sysselsatta och län Antal patentansökningar Antal patentansökningar per år per miljoner sysselsatta Län 2000-2004 2005-2009 2000-2004 2005-2009 Blekinge 37 29 551 430 Dalarna 52 34 431 267 Gotland 5 6 207 233 Gävleborg 120 100 993 809 Halland 51 40 452 326 Jämtland 15 14 264 234 Jönköping 94 68 594 412 Kalmar 48 37 461 349 Kronoberg 36 24 424 262 Norrbotten 46 42 419 369 Skåne 391 304 797 581 Stockholm 1 309 885 1 356 867 Södermanland 57 50 543 457 Uppsala 130 106 1 056 797 Värmland 62 39 535 332 Västerbotten 64 44 562 367 Västernorrland 59 60 541 533 Västmanland 140 73 1 255 658 Västra Götaland 531 293 750 393 Örebro 83 73 680 579 Östergötland 107 78 590 420 Riket 3 437 2 496 837 580 Källa: Patent- och registreringsverket (PRV) För att kunna få ett öresundsperspektiv på patentansökningarna har data från Eurostat över patentansökningar till EPO använts. Eurostat redovisar dessvärre endast data ner på NUTS2-regioner vilket innebär att vi får använda data för Sydsverige (Skåne-Blekinge), för att kunna jämföra oss med övriga regioner i Sverige och Danmark. Eftersom regionen Skåne-Blekinge domineras starkt av Skåne som har nästan 90 procent av både befolkning och sysselsättning i regionen, torde dock detta vara ett mindre problem. Mer än dubbelt så många patentansökningar gjordes till EPO från Sverige än från Danmark 2007. Även om antalet patentansökningar relateras till befolkningsstorleken så kommer det fler patentansökningar från Sverige än från Danmark (146 respektive 114 per miljoner invånare). Hovedstaden har en mera dominerande roll i Danmark än Stockholm i Sverige. 45 procent av Danmarks alla patentansökningar kom från Hovedstadsregionen, medan Stockholm endast står för 30 procent av patentansökningarna i Sverige. Sydsverige står för 19 procent av alla patentansökningar, men ligger nästan lika högt som Stockholm vad avser patent per invånare (191 respektive 205 per miljon invånare). Öresundsregionen (regionerna 08/03/2011 58
Hovedstaden, Själland och Sydsverige) svarade tillsammans för 30 procent av patentansökningarna i Sverige och Danmark tillsammans. Motsvarande värde för Stockholm var 20 procent. Patent applications to the EPO from NUTS2 regions in Sweden and Denmark 2007 All Andel av landets ansökningar Per million of inhabitants Denmark 620 100% 114 Hovedstaden 278 45% 170 Sjælland 57 9% 69 Syddanmark 83 13% 70 Midtjylland 162 26% 132 Nordjylland 40 6% 69 Sweden 1 328 100% 146 Stockholm 394 30% 205 Östra Mellansverige 244 18% 160 Småland med öarna 55 4% 69 Sydsverige 255 19% 191 Västsverige 227 17% 124 Norra Mellansverige 50 4% 61 Mellersta Norrland 15 1% 41 Övre Norrland 29 2% 57 Källa: Eurostat Även om andelen patentansökningar i Öresundsregionen är hög, så framkommer det vid en närmare granskning att de styrkepositioner som patentansökningarna indikerar i vissa fall sker inom samma område både den danska och den svenska sidan. I andra fall skiljer sig inriktningen mellan patenten kraftigt. I tabellen nedan redovisas inriktningen på patenten inom IPC-klassificeringens 8 huvudområden. Av tabellen framgår att såväl Skåne-Blekinge som Hovedstaden och Stockholm har styrkepositioner inom gruppen Livsnödvändigheter (Human necessities) som innefattar såväl läkemedel som livsmedel). Även inom gruppen tillverkande verksamhet och transport (Performing operations, transporting) finns styrkepositioner inom alla de tre regionerna. Men inom gruppen elektricitet (Electricity) framstår Hovedstadsområdet som relativt svagt jämfört med Skåne-Blekinge och Stockholm. Antal patent per sektioner inom IPO, 2003-2007 IPC-område Danmark Hovedstaden Sjælland Sweden Stockholm Sydsverige Total number of patent applications 4 825 2 557 416 10 394 2 982 2 012 Section A - Human necessities 1 393 893 135 1 761 553 333 Section B - Performing operations; transporting 614 207 51 2 022 344 297 Section C - Chemistry; metallurgy 777 623 53 837 252 144 Section D - Textiles; paper 22 5 3 207 31 10 Section E - Fixed constructions 291 85 39 398 59 74 Section F - Mechanical engineering; lighting; heating; weapons; blasting 528 110 39 1 080 231 124 Section G - Physics 505 277 42 1 494 447 373 Section H - Electricity 670 344 53 2 564 1 057 650 Unknown 24 15 3 31 8 7 Källa: Eurostat Går vi ner på en ännu lägre nivå så framgår det att den vanligaste inriktningen på patentansökningar i Skåne-Blekinge var Elektronisk kommunikationsteknik, vilket även gäller Stockholm. Detta torde vara starkt kopplat till företagsstrukturen inom Ericsson-sfären, med bland annat ST-Ericsson och Sony- Ericsson i Lund. Läkemedel, veterinärmedicin och hygien är det näst vanligaste patentorådet. Inom detta 08/03/2011 59
område dominerar det danska Hovedstadsområdet stort, med nästan dubbelt så många patent som Stockholm. Även Skåne-Blekinge har en relativt stor andel patent inom denna kategori. Sannolikt är en stor del av patenten inom medicin kopplade till AstraZeneca som är det dominerande företaget inom FoU. AstraZeneca kommer dock att lämna regionen innan årets slut och koncentrera forskningen till Mölndal utanför Göteborg. 25 största patentområden i Skåne-Blekinge m.fl. jämförelseområden, 2003-2007 IPC Danmark Hovedstaden Sjælland Sweden Stockholm Sydsverige Total number of patent applications 4 825 2 557 416 10 394 2 982 2 012 Electric communication technique 379 234 28 1 715 825 496 Medical or veterinary science; hygiene 941 737 95 1 279 395 272 Computing; calculating; counting 134 82 12 474 134 211 Conveying; packing; storing; handling thin or filamentary material 142 32 12 240 33 77 Measuring (counting G06M); testing 237 133 20 520 142 77 Basic electric elements 141 65 22 438 128 75 Organic chemistry 310 275 17 266 99 59 Engineering elements or units; general measures for producing and maintaining effective functioning of machines or installations; thermal insulation in general 116 29 14 334 65 46 Building 107 35 12 122 29 37 Basic electronic circuitry 36 19 1 141 56 37 Physical or chemical processes or apparatus in general 110 69 15 172 25 37 Heat exchange in general 22 7 0 51 8 32 Biochemistry; beer; spirits; wine; vinegar; microbiology; enzymology; mutation or genetic engineering 259 218 10 120 36 29 Vehicles in general 38 10 0 494 58 28 Generation, conversion, or distribution of electric power 95 19 1 184 26 26 Opening or closing bottles, jars or similar containers; liquid handling 29 18 0 35 4 24 Photography; cinematography; analogous techniques using waves other than optical waves; electrography; holography 2 1 0 49 11 21 Foods or foodstuffs; their treatment, not covered by other classes 153 64 9 39 5 20 Working of plastics; working of substances in a plastic state in general 46 10 3 81 12 19 Organic macromolecular compounds; their preparation or chemical working-up; compositions based thereon 33 24 5 113 13 17 Electric techniques not otherwise provided for 20 7 0 85 22 16 Locks; keys; window or door fittings; safes 51 16 8 85 9 14 Educating; cryptography; display; advertising; seals 14 9 2 48 13 13 Optics 32 18 6 72 27 13 Källa: Eorostat 08/03/2011 60
17. Foreign direct investment (FDI) inflows by country of origin and by economic sector. 18. Number of jobs created by foreign firms. 1.2.2. Firms: clusters and networks Innovationsarbetet i Skåne utgår från nio strategier 6 : 1. Utveckla ledarskapet i innovationssystemet 2. Utveckla kunskapen om innovation hos alla aktörer i Skåne 3. Vidga synen på vad innovation är för något inkludera fler 4. Effektivisera stödstrukturen för innovation 5. Identifiera och utveckla nya områden för innovation 6. Utveckla det internationella samarbetet 7. Forma och stödja nya kreativa och innovativa miljöer 8. Stärka innovationskraften i befintligt näringsliv/offentlig verksamhet 9. Stärka innovationskraften i hela Skåne Implementeringen av dessa strategier har granskats externt vid ett par tillfällen, bland annat via en peer review och en följeforskningsgrupp. Läs mer om det specifika innehållet i den fullständiga sammanställningen av rapporter och artiklar (road map), se bilaga innovation. Fråga till OECD Är ovanstående strategier rätt för Skåne och hur har de använts? Har rekommendationerna i de externa rapporterna genomförts i regionen? 6 Skåne s innovation capacity Action plan, p 16-23 08/03/2011 61
19. If available, any existing analysis of firms clusters and networks in the Skåne region (including information on forward and backward linkages). I Skåne finns följande klusterinitiativ: 1. Mobile heights (ICT) 2. Skånes livsmedelsakademi (food) 3. Medicon Valley Alliance (life science) 4. Sustainable business hub (cleantech) 5. Media evolution (moving media) 6. Risk och säkerhet Utöver dessa diskuteras följande framtida satsning: European Spallation Source (ESS) (nanoteknik) Forskningsanläggningarna MAX IV och ESS beräknas stå klara 2015 respektive 2019 och kommer att bedriva avancerad materialforskning, något som hela världen kommer att dra nytta av. Lika intressant är vilka effekter etableringarna får i Skåne, Öresundsregionen och i Sverige på tillväxt, arbetstillfällen och företagsetableringar. En förstudie kring olika regionala utvecklingsscenarier gjordes inom ett tidigare projekt och resulterade i rapporten ESS i Lund effekter på regional utveckling. Utifrån slutsatserna i denna rapport arbetades ett nytt projekt fram: ESS MAX IV i regionen Tillväxt Innovation Tillgänglighet Attraktivitet (TITA). Syftet med projektet är att stärka innovationsstrukturen, tillgängligheten och attraktiviteten i regionen för att skapa tillväxt och sysselsättning till följd av etableringen av forskningsanläggningarna. Projektet fokuserar på 9 utmaningar (se ESS MAX IV i regionen TITA, s 5): Mottagarorganisation syd Marknadsföring sydsvenska världsanläggningar Mötesplats Lund ne Uppdatera och förankra den existerande framsynen ESS och MAX IV som innovationskraft för näringslivet ESS/MAX IV som tillväxtmotor för näringslivet Samhällsplanering och transportinfrastruktur Markregister syd Förstudie kring kompetensförsörjning Läs mer: www.essmax4tita.se De befintliga klusterna har analyserats i följande rapporter och artiklar: Regional innovation policy in transition - reflections on the change process in the Skåne region Innovation and regional transformation - from clusters to new combinations Skåne s innovation capacity A situation analysis The Skåne Regional Innovation System - A value network perspective The ESS in Lund its effects on regional development Skånska kluster och profilområden (in Swedish) Institutional conditions and regional innovation systems: on the impact of regional policy on the organization of innovation among firms in different sectors (article) The life science cluster of Medicon Valley, Scandinavia (article) 08/03/2011 62
Regional Innovation Policy beyond Best practice : Lessons from Sweden (article) Exploring the Multiple Roles of Lund University in Strengthening Scania s Regional Innovation System: Towards Institutional Learning (article) Frågor: - bör regionen satsa på fler eller färre klusterinitiativ? - hur ska gränssnitten mellan styrkeområden (kluster) utvecklas? - hur effektiva är klustren i att öka innovationskraften hos företagen? - i vilken utsträckning överensstämmer klustersatsningarna med styrkeområden identifierade inom universitet/högskola? - hur ska uppkomsten av framtidens kluster stödjas? 08/03/2011 63
20. Analysis of relations between universities, firms and research institutes in Skåne: e.g. numbers and examples of joint research projects, data on commercialisation of research and diffusion of innovation, information on external linkages of universities and firms. Exempel på relationer och gemensamma projekt 1) Skånes Livsmedelakademi är en nätverksorganisation för livsmedelsbranschen i Skåne och har länge arbetat för att integrera företagarna i ett långsiktigt engagemang. Skånes livsmedelsakademi driver ett tioårigt utvecklingsprojekt, Innovation i gränsland, finansierat av statliga aktörer, Region Skåne, Lunds universitet och livsmedelsföretagare. Från början var företagarna mest intresserade av kompetensförsörjning, men har efter hand blivit bättre beställare av forskning inom sitt område. 2) Media evolution är en nyare utvecklingssatsning inom det s k Moving media-området (film, tv, datorspel och mobil teknologi) och fokuserar på forskning och utveckling inom rörlig bild. Aktörer som ingår är Malmö högskola, Blekinge tekniska högskola, Region Skåne, Region Blekinge, Malmö stad och företaget Scandvision. Region Skåne och Lunds Universitet bedriver tillsammans med 10 näringslivspartners Antidiabetic Food center, AFC. AFC är ett Vinn Excellence Center som i området Hjärt- Kärl och Diabetes arbetar med att forska fram förebyggande livsmedelskoncept att appliceras såväl i hälso- och sjukvården som inom livsmedelsproduktion. Centrets uppbyggnad ska stimulera till snabba vägar mellan forskning innovationoch produkt/metod. 3) Ett aktivt arbete har vid Lunds Universitet påbörjats inom Eu:s Innovative medicine initiative. Det är Innovation Officer programmet som tillsammans med det strategiska programmet EXODIAB, riktat mot diabetes, ska utveckla grundforskningsmiljöerna bl.a. med ökat fokus på kommersialisering, inklusive patentering, licensiering, samarbete med industrin och kontraktsforskning. Ett tydligt mål för detta arbete är att det ska skapa fler jobbtillfällen genom att nya bolag bildas och fler samarbeten med industrin skapas. Såväl för punkt 2 och 3 är Region Skånes hälso- och sjukvårdsverksamhet helt avgörande för hur dessa samarbeten fungerar. För att den medicinska, och medicintekniska forskningen ska få en effektiv, fungerande linje mellan grundforskning innovation- och metod/produkt måste kliniska studier genomföras. En högkvalitativ hälso- och sjukvård där forskning och klinik är tätt sammanvävda är en garant för detta. Därför har man inom Region Skåne medvetet på olika sätt satsat på att förbättra infrastrukturen för forskarna samt förenkla ingångarna för näringslivet. 4) Skapandet av FIRS (ett innovationsråd ) och Sounding board för klusterna är sätt att skapa ökad samsyn i innovationsarbetet. Kommersialisering och spridning av innovationer Teknopol arbetar med att skapa affärer av forskning, bland annat genom att erbjuda affärsrådgivning för entreprenörer och matchmaking mellan investerare och entreprenörer. En nybildad stiftelse har beslutat att skapa Ideon Life Science Village (AstraZenecas gamla forskningsanläggning), med syfte att etablera ett nytt centrum för forskning, innovation och företagande inom det medicinska området. 08/03/2011 64
Frågor - vilka funktioner bör FIRS 7 (forskningsråd) och Sounding board 8 (samverkan mellan kluster) ha? 7 Forsknings- och innovationsrådet (FIRS) - Gemensamt samarbetsorgan på ledningsnivå för Region Skåne, Lärosäten Syd, kommunrepresentanter för Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad, studeranderepresentanter samt näringsliv. Region Skåne har ordförandeposten genom sin högste politiker och Lärosäten Syd utser vice ordförande. 8 08/03/2011 65
1.2.3. Human capital From 1995 to the most recent year available, levels and growth of: 21. Population aged 25-64 with tertiary education attainment, by age and gender. Utbildningsnivån i Skåne är hög. Skåne ligger på fjärde plats i landet avseende andelen högskoleutbildade i befolkningen. Stockholm, men även Uppsala och Västerbottens län, som i förhållande till sin folkmängd är viktiga universitetsregioner, ligger högre. Det finns betydande skillnader inom Skåne med avseende på utbildningsnivå. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är större än andelen män i alla åldersgrupper. Kvinnor i åldersgruppen 35-44 år som har en högskoleutbildning ligger till exempel på 46 procent, medan motsvarande andel för män ligger på 37 procent. Utbildningsnivån i Skånes befolkning höjs, dels genom att yngre generellt har längre utbildning än äldre, men framför allt ökar andelen som skaffar sig högskoleutbildning. Under högkonjunkturen hösten 2008, före krisen, minskade antalet deltagare i högre utbildning. Till följd av finanskrisen och den vikande arbetsmarknaden har antalet sökande till högskolan ökat kraftigt igen. Detta innebär sannolikt att utbildningsnivån kommer att fortsätta stiga. Mellan 2000 och 2008 ökade andelen skåningar i åldern 25-34 år med högskoleutbildning från 36 till 48 procent. 08/03/2011 66
Antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor har ökat över tiden. De senaste åren har dock andelen gymnasieelever som går vidare till högre utbildning inom tre år stagnerat. Mellan läsåren 2007/08 och 2008/2009 ökade övergångsfrekvensen i Skåne med nästan 1 procentenheter till 42 procent. Motsvarande andel för riket var 41 procent, vilket är samma nivå jämfört med föregående läsår. Det finns stora regionala skillnader i landet. Uppsala län har den högsta övergångsfrekvensen, 50 procent, medan Jämtland med 28 procent placerar sig sist bland landets 21 län. Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen i Sverige. Andelen män som söker till högskolan ökar. I riket ligger övergångsfrekvensen bland kvinnor fortfarande betydligt högre än för män. Senaste året har dock antal sökande till högskolan ökat kraftigt, vilket innebär att de senaste årens neråtgående trend har brutits. Lund och Lomma har de senaste tre åren haft högst andel i åldrarna 25-34 som avslutat sin högskoleutbildning. Lomma, Malmö och Kävlinge står för de största ökningarna mellan 2000 och 2009. 08/03/2011 67
08/03/2011 68
22. Number of faculty and students of main higher education institutions by category (e.g. public/private universities, vocational education and training bodies, etc). För studenter på grundnivå, se fråga 23. Doktorander höstterminerna 1995 2009 fördelade efter universitet/högskola Postgraduate students in the autumn of 1995 2009 by university/university college 2010-04-23 Kön Hösten Universitet/högskola 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Riket totalt 15 527 16 622 17 691 18 946 18 868 18 674 18 968 19 442 20 117 19 953 19 247 18 581 17 856 17 460 17 176 Lunds universitet 3 037 3 242 3 330 3 418 3 278 3 138 3 092 3 087 3 150 3 068 2 841 2 643 2 459 2 303 2 403 Malmö högskola 32 38 38 52 57 64 59 69 72 70 81 Kvinnor totalt 5 911 6 527 7 180 7 950 8 059 8 180 8 514 8 904 9 366 9 468 9 292 9 140 8 744 8 569 8 424 Lunds universitet 1 180 1 288 1 355 1 409 1 358 1 325 1 342 1 370 1 410 1 415 1 322 1 256 1 150 1 086 1 158 Malmö högskola 21 21 22 29 35 39 39 53 56 55 59 Män totalt 9 616 10 095 10 511 10 996 10 809 10 494 10 454 10 538 10 751 10 485 9 955 9 441 9 112 8 891 8 752 Lunds universitet 1 857 1 954 1 975 2 009 1 920 1 813 1 750 1 717 1 740 1 653 1 519 1 387 1 309 1 217 1 245 Malmö högskola 11 17 16 23 22 25 20 16 16 15 22 08/03/2011 69
23. Number and percentage of foreign students or students from other counties in universities by country of origin. Studenter i högskolestudier på grundnivå och avancerad nivå på svenska lärosäten 2008/09, inklusive inresande studenter från utlandet 9 1998/99 Sverige totalt Skåne län Lunds universitet Malmö högskola Kristianstad högskola Antal totalt Inresande Antal totalt Inresande Antal totalt Inresande Antal totalt Inresande Antal totalt Inresande Antal % Antal % Anta l % Antal % Ant al % Kvinnor 181903 5617 3 25230 857 3 17435 768 4 5412 69 1 4000 34 1 Män 128297 4633 4 18607 664 4 15158 639 4 2491 16 1 2223 18 1 Totalt 310200 10250 3 43837 1521 3 32593 1407 4 7903 85 1 6223 52 1 2008/09 Kvinnor 242540 16344 7 37081 2837 8 20198 2088 10 12005 539 4 6756 265 4 Män 157911 20212 13 24490 2839 12 16831 2029 12 5914 527 9 2786 365 13 Totalt 400451 36556 9 61571 5676 9 37029 4117 11 17919 1066 6 9542 621 7 Källa: SCB Det totala antalet studenter på högskolenivå i Sverige höstterminen 2008/2009 var 400 451, i Skåne var det 61571 studenter samma år eller cirka 20 procent av landets högskolestudenter. Av det totala antalet studenter i Sverige det året var 36556 eller 9 procent inresande, utländska studenter, i Skåne var det 5676 eller 9 procent inresande utländska studenter detta år. Lunds universitet är det skånska lärosäte med flest inresande utländska studenter, 2008/2009 var antalet 4117 eller 11 procent. Ökningen av utländska studenter på svenska lärosäten har varit kraftig under de senaste 10 åren. Både nationellt och i Skåne har andelen ökat från 3 till 9 procent. Även det totala antalet studenter har ökat kraftigt sedan 1998, nationellt har ökningen varit nästan 30 procent och i Skåne drygt 40 procent. Observera att studenter som bor i Sverige utan att vara svenska medborgare inte är medräknade bland utländska studenter, detta eftersom det inte är tillåtet att registrera nationalitet. Antal utländska studenter befaras sjunka radikalt 2011 p.g.a. att Sverige har infört möjlighet att ta ut terminsavgifter för utomeuropeiska studenter efter att det tidigare var kostnadsfritt. 9 Studenter registrerade studenter: Som registrerade räknas de studenter som är förstagångsregistrerade på en kurs samt de som är fortsättningsregistrerade på kurs som löper fler terminer. Studenter som enbart är omregistrerade eller registrerade för prov skall inte ingå i redovisningen. Inresande studenter: Utländska studenter som kommit till Sverige för att studera och som är registrerade vid svenskt lärosäte. Gruppen inresande studenter består av utbytesstudenter som ingår i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor samt studenter som ordnar sina studier i Sverige på egen hand, s.k. free moverstudenter. 08/03/2011 70
24. Number and percentage of students of Skåne leaving to other counties in Sweden or other countries. Antal studenter (folkbokförda i Skåne) i grundläggande högskoleutbildning efter Högskoleort 2008 Högskoleort Antal studenter* Högskoleort Antal studenter* Lund 21 325 Luleå 76 Malmö 12 755 Jönköping 66 Kristianstad 3 117 Sundsvall 65 Helsingborg 1 729 Skövde 56 Växjö 590 Härnösand 46 Lomma 545 Borlänge 44 Halmstad 497 Huddinge 39 Göteborg 481 Gävle 39 Stockholm 400 Solna 38 Uppsala 370 Trelleborg 36 Hässleholm 209 Ystad 34 Kalmar 188 Västerås 24 Gotland 179 Klippan 23 Falun 174 Varberg 23 Ronneby 163 Eslöv 19 Linköping 158 Skara 18 Umeå 148 Landskrona 16 Östersund 147 Karlshamn 15 Borås 142 Eskilstuna 13 Karlskrona 136 Skellefteå 13 Örebro 136 Ljungby 11 Karlstad 85 Norrköping 10 Flera kommuner i olika län 10 1 277 Källa SCB, Statistikdatabasen Studenter 16-64 år i grundläggande högskoleutbildning efter studielän, studieortens läge i förhållande till folkbokföringsorten och tid, höstterminerna 1999-2009 Hösttermin Studieort 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Riket bostadsort och studieort i samma kommun 147 199 151 449 157 862 168 491 179 419 176 247 172 571 167 705 164 370 171 970 191 277 bostadsort och studieort i olika kommuner i samma län 73 008 76 128 81 336 90 882 92 552 91 041 86 700 82 767 80 932 79 475 85 097 bostadsort och studieort i olika län 45 122 46 318 48 778 53 314 55 336 55 514 55 375 53 433 59 228 58 303 63 757 Skåne län bostadsort och studieort i samma kommun 17 464 17 929 19 084 20 900 22 371 22 320 21 683 21 232 20 834 22 327 24 670 bostadsort och studieort i olika kommuner i samma län 15 291 15 615 16 893 18 525 19 527 19 529 18 165 17 391 16 981 16 602 17 820 bostadsort och studieort i olika län 3 800 4 143 4 175 5 020 5 641 5 418 4 876 5 097 5 278 5 219 5 551 10 Färre än 10 studenter redovisas inte separat av sekretesskäl 08/03/2011 71
Höstterminen 2009 var det 42 490 studenter bosatta i Skåne län som valde att studera grundläggande högskoleutbildning i sitt hemlän medan 5 551 studenter bosatta i ett annat svenskt län som valde att studera i Skåne. Studerande med studiemedel utomlands andra halvåret 2010, folkbokförda i Skåne län Utbildningsnivå grupp Antal personer Eftergymnasial nivå 3 337 Gymnasienivå 114 Källa: CSN Höstterminen 2010 var det 3 337 skånska studenter som fick studiemedel för att studera på en eftergymnasial utbildning utomlands och 114 på gymnasienivå. 08/03/2011 72
1.2.4. Transport and accessibility 25. From 1995 to the most recent year available, levels and growth of transport infrastructure (e.g. roads/railways including high speed trains, airports, harbours, public transport). Please specify whether these assets are privately or publicly owned and, if there is public ownership, who owns and operates/maintains them (municipalities, counties, central government, etc). 11 26. A brief description of recently completed, ongoing and forthcoming infrastructure projects (e.g. cost, type of financing, timeline). Fråga 25-26: I det följande har vi valt att besvara frågorna 25 och 26 i ett sammanhang. Av pedagogiska skäl är det rimligt att beskriva transportstråkens standard och utveckling ur ett funktionellt perspektiv, och i detta sammanhang redogöra för beslutade investeringar till 2021. Analyser och resonemang som stödjer svaren på fråga 25-27 finns i IBUs delaktivitetsrapporter. Ytterligare underlag finns i Tågstrategi 2037 och RTIplanen. Övriga källor anges explicit. Kollektivtrafik 11 Analyser och resonemang som stödjer svaren på fråga 25-27 finns i IBUs delaktivitetsrapporter. Ytterligare underlag finns i Tågstrategi 2037 och RTI-planen. Dessa dokument bör översättas (helt eller till valda delar) till engelska. Bilagor: 25:1 Karta: primära och sekundära nät för väg och järnväg 25:2 Karta: hamnar, flygplats, kombiterminaler, bangårdar 08/03/2011 73
Riksdagen fattade sommaren 2010 beslut om ny kollektivtrafiklag. Lagen börjar gälla den 1 januari 2012. Lagen innebär i korthet att: trafikhuvudmännens monopol för regional kollektivtrafik upphör d.v.s. den som vill kan köra där den önskar. Privata aktörer ska kunna starta trafikverksamhet på icke diskriminerande villkor. en kollektivtrafikmyndighet skapas för varje län/region. Denna har till uppgift att utifrån ett regionalt helhetsperspektiv beskriva hur trafiken (all kollektivtrafik - både offentlig och kommersiell) ska bidra till samhällets utveckling, vilket bland annat formuleras i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Sträckor där det offentliga vill säkra trafik till viss standard ska pekas ut, s.k. allmän trafikplikt. dialogen med kommuner, men även privata intressenter blir viktigare och nödvändig. I Skåne har man sedan tidigare erfarenhet av att utarbeta s.k. Trafikförsörjningsplaner. 08/03/2011 74
Beslutade statliga investeringar 2010-2021 samt privata/kommunala investeringar Skåne har en rimlig struktur av vägar och järnvägar. Det finns ett stort åtgärdsbehov för att öka kapaciteten i den befintliga strukturen men litet behov av att bygga helt nya förbindelser. De få nya länkar som planeras har dock stor strategisk betydelse. Dessa beskrivs under fråga 27. Infrastruktur av regional betydelse ägs av svenska staten som också svarar för finansiering. Kommunal och regional medfinansiering har blivit allt vanligare med tiden. För närvarande finns två genomförda avgiftsfinansierade (brukaravgifter) större objekt i Sverige, varav Öresundsbron är den ena. Enligt beslutad åtgärdsplanplan 2010-2021 kommer betydande investeringar i särskilt Stockholm och Göteborg att finansieras med trängselskatt. Medfinansiering till den statliga infrastrukturen har ökat i omfattning under senaste planeringsomgången och villkoren för detta har varit oklara. Även i Skåne sker medfinansiering, via regional plan och kommunala medel, men inte i lika stor omfattning som i ovan nämnda städer. Större anläggningar i transportsystemet: Av Skånes mest betydelsefulla transportanläggningar intar Kastrups flygplats en särställning trots att den ligger i Danmark. Kastrup är avgörande för Skånes internationella tillgänglighet. Kastrup är privatägd. Större transportanläggningar och åtgärder under perioden 1995-2010 redovisas nedan. 08/03/2011 75
Helsingborgs hamn: Sveriges näst största containerhamn (antal TEU), samt Sveriges största färjehamn för passagerare. Betydande kombiterminal i hamnen. Landets största importhamn för frukt och grönt. Ägare: kommun Malmö Hamn: Sveriges tredje största hamn (antal ton). Omfattande färjetrafik för lastbilar mot Tyskland. Hub för transporter av motorfordon i Östersjöregionen och landets största hamn för transport av motorfordon. Ägare: utgör del av bolaget Copenhagen-Malmö Port som ägs av privata och offentliga aktörer (danska staten och Malmö kommun). Expanderar sin yta genom utfyllnader i Öresund (Norra Hamnen). Utbyggnaden möjliggör omdisponeringar av hamnområdet och inkluderar utbyggnad av ny kombiterminal i anslutning till container- och färjelägen. Järnvägsanslutningar till huvudjärnvägsnätet är dock bristfälliga. Trelleborgs Hamn: Sveriges näst största hamn(antal ton) och viktigaste transportled för trailertransport mot kontinenten. Färjetrafik (vägfordon och järnvägsvagnar) mot Tyskland och Polen. Det finns långtgående planer för att flytta hamnen österut och samband med detta modernisera hamnens ytdisposition. Hamnbolaget finansierar ombyggnaden, bland annat med hjälp av försäljning av mark till exploateringintressenter. I den beslutade investeringsplanen ingår att järnvägen till hamnen ges en ny sträckning. Ägare: kommun Motorways of the Sea, Trelleborg-Sassnitz. 2008-2013 Huvudmålet med projektet Sjömotorväg högkvalitetsjärnväg och intermodal nordisk korridor Konigslinie är att uppgradera den existerande järnvägsfärjeförbindelsen mellan Trelleborg (Sverige) och Sassnitz (Tyskland), i syfte att framför allt öka andelen järnvägs- och intermodala transporter i den svensk-tyska korridoren samt i korridoren Skandinavien Centraleuropa Italien. Projektkostnaden på ca 50 moljoner euro finansieras av Scandlines och hamnbolagen i >Sassnitz och Trelleborg Ystad Hamn Betydande färjehamn för transport mot Polen (vägfordon och järnvägsvagnar). Färjetrafik mot Bornholm och huvudsaklig transportled för persontransporter mellan Bornholm och Köpenhamn. I Ystad planeras för att hamnen ska flyttas österut och byggas ut. Det är för närvarande oklart om och när detta kan ske. Ägare: Kommun Malmö Bangård: En av Sveriges tre stora rangerbangårdar. Stor betydelse för utrikeshandel med kontinentaleuropa. Ägare: statliga Jernhusen AB 08/03/2011 76
Malmö kombiterminal: En av landets största kombiterminaler. Fastighetsägare: statliga Jernhusen AB Terminalägare: delstatliga CargoNet AB Infrastrukturägare: Trafikverket Helsingborgs kombiterminal: en av landets större kombiterminaler som byggdes om under perioden 1995-2010. Investeringar i kranar planeras för att öka kapaciteten. Kombiterminalen ligger i Helsingborgs Hamn och har små möjligheter till ytexpansion. Diskussioner pågår om hur växande kombiterminalverksamhet ska kunna tillgodoses i Helsingborg. Hässleholm: Pågående utbyggnad av järnvägsterminal för kombitransport. Kommunen och staten finansierar. Sturups flygplats: En av Sveriges stora flygplatser. Persontransporter och frakt Ägare: statliga Svedavia. Ängelholms flygplats: Regional flygplats för persontransporter. Ägare: statlig, men staten kommer sannolikt att avveckla sitt ägande. Det finns diskussioner om att flygplatsen kan komma att köpas av kommuner och eventuellt privata intressenter. Kristianstad flygplats: Mindre regional flygplats Ägare: kommun och region Resecentrum Knutpunkten, Helsingborg: nod för persontransporter (nationella och regionala persontåg, regional och lokal busstrafik samt färjetrafik till Helsingör). Färdigställd i början av 1990-talet. Stationerna Malmö C och Triangeln (i centrala Malmö). Nya stationer och betydande knutpunkter i kollektivtrafiken. Malmö C är en ombyggd och utökad station medan Triangeln är en ny station. Båda öppnades i samband med invigningen av Citytunneln. Utveckling av överordnade transportstråk E4: Huvudsaklig vägtransportled mot centrala Sverige som under perioden 1995-2010 har färdigställts med motorväg genom hela Skåne. E6: huvudsaklig transportled från Skåne mot Göteborg samt från södra Skåne mot Stockholm, via Helsingborg och E4. Motorväg från Vellinge (söder om Malmö) till norra länsgränsen. E6 utgör den huvudsakliga vägtransportleden genom Skåne och har synnerligen stor betydelse för tung trafik till hamnarna i Helsingborg, Malmö och Trelleborg. På en kortare sträcka har motorvägen byggts ut till 6 körfält på grund av backar som medför låg hastighet för den tunga trafiken. Utbyggnad av sträckan Vellinge-Trelleborg till motorväg har påbörjats och har utomordentligt stor betydelse för Sveriges utrikeshandel. E6 har begynnande trängselproblem. 08/03/2011 77
E22: Huvudsaklig vägtransportled mot sydöstra Sverige med betydande andel tung trafik. E22 har på långa sträckor en besvärlig geometri med kurvor och backar som medför trafiksäkerhetsproblem. Väsentlig för tillgängligheten mellan nordöstra Skåne/Blekinge och Malmö/Köpenhamn. Vägen har under lång tid byggts ut med motorväg i mindre avsnitt samt mittseparerade flerfältsavsnitt. Med beslutade investeringar 2010-2021 kommer sträckan Gårdstånga (Lund) till Vä (Kristianstad) att byggas ut till mötesfri väg och till stora delar med motorvägstandard. Brister kvarstår på mindre avsnitt öster om Kristianstad. E65: Malmö-Ystad har betydelse för tillgängligheten mellan sydöstra och sydvästra Skåne, samt stor betydelse för transporter till Sturup flygplats och Ystad Hamn. Vägstandarden är motorväg och fyrfältsväg. En kortare sträcka tvåfältsväg kommer att byggas ut till mittseparerad väg under perioden 2010-2021. Västkustbanan: huvudsaklig tågtransportled Lund-Göteborg. Utbyggnad till dubbelspår sker successivt. Under perioden 2010-2021 färdigställs yttterligare dubbelspårsträckor och tågtunnel genom Hallandsås. Efter beslutade investeringar i Västkustbanan återstår en kort enkelspårsträcka i Helsingborg och som utgör en betydande flaskhals i systemet. Det är angeläget att denna sträcka, som förutsätter tunnellösning byggs ut till dubbelspår. I det längre perspektivet behöver Västkustbanan byggas ut till fyra spår. Öresundsförbindelsen och Yttre Ringleden: Förbindelserna färdigställdes 2010 och har utomordentlig betydelse för transportsystemet i sydvästskåne och förbindelserna mot Danmark, och därmed för integrationen av Öresundsregionen. Öresundsförbindelsen har begynnande trängselproblem för tågtrafiken. Resandeutvecklingen med tåg har varit betydligt högre än förväntat och blandning av godsoch persontåg begränsar trafikutsättningen. Förbindelsen har mycket stor betydelse för järnvägstransport mellan Skandinavien och kontinenten. Citytunneln: Ny järnvägstunnel Malmö C Lernacken, samt stationer. Avgörande betydelse för tillgängligheten till Malmö från övriga Skåne samt till Köpenhamn. Ny station i centralt läge medför betydande restidsförkortningar. Tunneln öppnade 2010 och har möjliggjort fördubblad turtäthet mellan Lund och Köpenhamn. Södra Stambanan Arlöv-Flackarp (Malmö-Lund): utbyggnad till fyra spår. Nödvändig för att säkerställa rättidighet och utökad lokaltågtrafik. Södra stambanan är huvudsaklig järnvägsförbindelse mot Stockholm och är mycket högt belastad. Den befintliga och tilltagande kapacitetsbristen på Södra stambanan mellan Lund och Hässleholm motiverar en utbyggnad från två till fyra spår i det kortare tidsperspektivet. Inom befintlig investeringsplan ingår begränsade investeringar i förbigångsspår. Planerade ofinansierade projekt för persontrafik I Malmö, Lund och Helsingborg planeras för nya spårvägsystem. Malmö och Lund har ambitionen att den första sträckan i respektive stad ska kunna tas i drift omkring år 2014. Kommunerna arbetar för att hitta finansiella lösningar trots att statliga medel för dessa investeringar inte finns i den nationella planen. Framtida projekt Helsingborg-Helsingör (HH) och Skånebanan Fast förbindelse, motorväg och järnväg, mellan Helsingborg och Helsingör. Strategisk betydelse för spårkapacitet i både Skåne och Själland. Strategisk betydelse för regionförstoring och tillväxt. Detta beskrivs utförligare under fråga 27. Investeringen kommer att medföra ökad belastning på järnväg mellan Helsingborg och Hässleholm som också behöver ges ökad kapacitet. En dansk/svensk statlig 08/03/2011 78
utredning pågår. Godstrafik via HH kan eventuellt medföra behov av ombyggnad av Hässleholms station för att undvika lokrundgång. För att HH ska kunna få avsedd funktion är det nödvändigt med utbyggnad av järnväg mellan Helsingör och Höje-Taastrup i Danmark i Ring 5. Motorväg i samma stråk är önskvärd men inte nödvändig för HHs funktion. Höghastighetsjärnväg Ny järnväg med höghastighetsstandard mellan Skåne och Mellansverige har utretts, men beslut har inte fattats. Den statliga utredningen har föreslagit en sträckning mot Helsingborg och vidare mot Malmö/Lund i samma korridor som E6 och Västkustbanan. Region Skåne förespråkar att banan avgrenas norr om Skåne med en sträckning mot Helsingborg och den andra sträckningen mot Hässleholm och vidare söderut på Södra stambanan. Övriga banor Åtgärder behöver genomföras i det övriga befintliga bannätet för att möjliggöra ny persontågtrafik. Därutöver behöver ny järnväg byggas mellan Malmö och Simrishamn. I befintlig investeringsplan finns medel avsatta för utredning av första etappen. Åtgärderna är motiverade både av tillväxt och miljöskäl. Ny persontågtrafik bidrar till regionförstoringen och medför en ökad regionintegrering i sydvästra Skåne, samtidigt som den bidrar till att gynna kollektivt resande på spår. Övriga vägar Åtgärder i det regionala vägnätet behöver successivt genomföras för ökad kapacitet och trafiksäkerhet. Åtgärderna består av mittseparering samt utbyggnader till tre- och fyrfiliga vägar. Utländska projekt av strategisk betydelse för Skåne Femern Belt-förbindelsen (motorväg och järnväg) planeras färdigställas år 2020. Förbindelsen har särskild betydelse för möjligheterna att utveckla godstrafik på järnväg. Därmed har Femern Belt-förbindelsen direkt betydelse för järnvägskapacitetn över Öresund. 08/03/2011 79
27. What do you think will be the major infrastructure needs/challenges over the next 10-20 years? 12 Under 2000-talet har det kollektiva resandet inom Skåne haft en mycket kraftig tillväxt och resmängderna förväntas fortsätta öka. Öresundsintegrationen bidrar till ytterligare resande över Öresund och i regionen. Efterfrågan på tågtrafik är hög i förhållande till befintlig kapacitet, samtidigt behöver de ökande resmängderna ske främst med spårbunden trafik för att klara miljömål och för att undvika ytterligare kapacitetsproblem på vägnätet, i synnerhet E6. Godstransporterna förväntas fortsätta öka vilket ställer krav på både infrastruktur och marområden för terminaler och godshantering. För perioden 2003-2020 förväntas lastbilstrafiken på E6 öka med 80 procent, godsvolymer med tåg över Öresund förväntas fördubblas. För att tillvarata den tillväxtkraft som finns i regionförstoringen behöver tillgängligheten förbättras i flera relationer inom Skåne såväl som mellan Skåne och omvärlden. Förutom de investeringar som redan är beslutade för perioden 2010-2021 behöver ytterligare investeringar göras i befintlig spårstruktur för att kunna erbjuda tillräcklig kapacitet för att matcha efterfrågan på tågtrafik för personresande. Ny spårinfrastruktur behöver byggas för att knyta sydöstra Skåne till sydvästra Skåne. Även med utökad spårkapacitet kommer utökad kapacitet på E6 att behövas. En ny fast förbindelse över Öresund behövs både för att möta ökad efterfrågan på resor och godstransporter samt för att bidra till regional utveckling genom att koppla nordvästra Skåne till Köpenhamn. Befintliga kapacitetsbrister utgörs i stor utsträckning av att godståg och persontåg blandas. Genom att separera godståg från persontåg skulle befintliga spår kunna utnyttjas effektivare, men i det längre perspektivet kommer ytterligare spårkapacitet att vara nödvändig. En ny fast förbindelse över Öresund är en strategisk komponent för att kunna uppnå detta. Kastrup flygplats har avgörande betydelse för Skånes utveckling och internationella tillgänglighet. Kastrups konkurrenskraft behöver stärkas med förbättrad tillgänglighet genom att omlandet utökas. Höghastighetståg bedöms ha stor betydelse för detta, samtidigt som höghastighetståg också bidrar till regional utveckling genom bättre tillgänglighet till Hamburg och Stockholm. En strategisk länk i det befintliga spårsystemet utgörs av Öresundsförbindelsen. Med 2011 års tidtabell och tilldelning till godståg är förbindelsen fullt utnyttjad. Med färdigställande av Femern Belt-förbindelsen år 2020 möjliggörs en kraftig ökning av antalet godståg. Bristande kapacitet över Öresund kommer att utgöra den flaskhals som avgör om utökad godstågtrafik blir möjlig. Strategiska utmaningar/infrastrukturinvesteringar av avgörande betydelse för kapacitet, regional utveckling och möjligheter att nå miljö- och klimatmål är: Fast förbindelse Helsingborg-Helsingör (HH): Förbindelsen har avgörande betydelse för både kapacitetsutnyttjandet i regionens spårsystem och för regional utveckling. HH förkortar resavståndet mellan Helsingborg och Köpenhamn med ca 50 km och ger 12 Bilaga: 27:1 Karta strategiska infrastrukturinvesteringar 08/03/2011 80
betydande tillgänglighetsförbättringar. För vägtransporter mellan Sverige och kontinenten ger förbindelsen nyttor både avseende kortare resavstånd och minskad belastning på vägnätet i sydvästra Skåne. HH möjliggör en betydande grad av separering av gods- och persontågtrafik. Genom att leda transittåg via HH frigörs spårkapacitet på Öresundsförbindelsen som möjliggör utökad persontågtrafik i det befolkningstäta södra Öresund. Även södra stambanan mellan Hässleholm och Malmö kommer att avlastas från godståg vilket ger större möjligheter till ett effektivare utnyttjande av spårkapaciteten. Följdinvesteringar kommer att behövas i Skånebanan mellan Helsingborg och Hässleholm, för att möta en ökning av godstågtrafik, samt för att kunna möta den förväntade ökade efterfrågan på persontransporter som tillgänglighetsförbättringarna medför. Utmaningen består i att övertyga Svenska staten och danska staten om investeringen i HH och Ring 5. Regionerna Skåne, Själland och Huvudstaden samt Köpenhamns kommun är eniga om nödvändigheten att bygga HH och Ring 5. 08/03/2011 81