Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008



Relevanta dokument
Stöd & Granskning Janika Hinders och Rune Forsman

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tips från granskarna. Anna Öman och Rune Forsman

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Näringsbalans. En tilläggsåtgärd inom miljöstödet för uppföljning av näringsmängderna i gödsling och skörd JORDBRUKETS MILJÖSTÖD

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen.

Förbindelserna om miljöstöd för jordbruket för programperioden avslutas

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning

MINNESLISTA FÖR DIG SOM HAR INGÅTT FÖRBINDELSE OM MILJÖERSÄTTNING

Miljöersättning

Förgröningsstöd. Utbildning för ansökan om jordbrukarstöd

BALANSERAD ANVÄNDNING AV NÄRINGSÄMNEN 2015

Statsrådets förordning

TVÄRVILLKOR. Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Grund- och förgröningsstöd

Miljöersättning 2015

GRUNDSTÖD. Tankesmedja 1: Grundstöd. 1. Allmänt

MILJÖFÖRBINDELSER. Tankesmedja 3: Miljöförbindelser. Ändringar i miljöförbindelsen per :

Utbildning kring stödansökan våren 2015

Åkerarealövervakning Observationer

Övervakningsobservationer I samarbete med

Nitratförordningen (1250/2014)

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUKET 2010

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

STÖDANSÖKANS JORDBRUKSSKIFTESBLANKETT 2016

Jord- och skogsbruk, fiske

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Statsrådets förordning 1250/2014 om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

INFORMATION OM DET NYA MILJÖSTÖDET OCH LFA- KOMPENSATIONSBIDRAGET

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Miljöstöd & LFA-kompensationsbidrag

Energieffektivisering i växtodling

Miljöersättningens skolningsdag 2017 Annica Lind Rune Forsman

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare. (hette gårdsstöd förut)

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Ändringar i Ansökningsguiden 2015

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

ÖVERVAKNING AV VÄXTTÄCKE 2018

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Novarbos ekologiska gödselmedel

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Visst var det bättre förr (2015)

Lågt kväveupptag senaste veckan

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Tidslinje för kontrollerna

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 20/05 Dnr 1305/01/

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Miljöersättning. Kimito Pargas

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Hitta rätt kvävegiva!

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja

Ecolan Agra ORGANIC

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUKET 2014

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

Gödselbehov kväve. Gödselbehov kväve

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Utbildning om ansökan om jordbrukarstöd

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Förgröningsstöd. Neuvo 2020 Hösten Materialet bygger på den information som var tillgänglig vid tidpunkten för presentationen.

Gödsling och miljöersättning

LFA & Miljöersättning

Kväve- och fosforgödsling till majs

HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kväveupptaget har tagit fart

EKOLOGISK PRODUKTION

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

ANMÄLAN OM ÄNDRING AV SÅNINGSAREALER 2015

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

De skånska odlingssystemförsöken

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Utnyttja restkvävet i marken

Gödslingsguide

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Transkript:

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad gödsling - > miljönyttor - > bättre resultat - Den odlade grödan, jordarten, bördighetsklassen, skördenivån och det geografiska läget inverkar på gödslingsnivåerna - Inga övergångsbestämmelser i kraft längre, men vid vårsådden beaktades markkarteringsresultaten på ett annat sätt än vid praxisen för slutet av programperioden

Gammal förbindelse: - Gödsling som omfattas av det gamla miljöstödet (förbindelsen ingåtts år 2004-2006) utförs enligt villkoren för det gamla miljöstödet

Gödsling av åkerväxter Kvävegödsling: - maximigivor av kväve för spannmål, oljeväxter och baljväxter (tabell 1) - baserar sig på odlingsväxten, skördnivån, jordarten och odlingszonen - skördenivå = 4000 kg/ha (3000 kg för råg), för rybs 1750 kg/ha - tillskottskväve i anslutning till den uppnådda skördenivån (tabell 2) i förbindelsvillkoren - den uppnådda skördenivån fastställs genom att hela gårdens skörd av grödan i fråga fördelas på de skiften där grödan har odlats eller genom att skördenivån påvisas på annat sätt - maximigivor av kväve för vall och andra växter (tabell 3)

Gödsling av åkerväxter Fosforgödsling - på basis av markkarteringsresultatet och växtarten (tabell 4) - korrigering av skördenivån på basis av den skördenivå som uppnåtts på skiftet (+ 25 % -> +3 kg/ha och +50 % -> +6 kg/ha) den uppnådda skördenivån fastställs på samma sätt som för kväve Kreatursgödsel: - näringsämnena räknas ut på basis av tabellvärden eller stallgödselanalys - av kreatursgödselns årliga kväve beaktas 100 %, vid spridning på hösten 75 % - av kreatursgödselns fosfor beaktas 85 %, av pälsdjursgödselns och avloppsslammets fosfor 40 %, övriga gödselmedels lösliga fosfor beaktas enligt varudeklarationen - fosforutjämning 5 år Cellvätska av potatis: - för kvävets del undantag till hösten 2008 tills undersökningsresultaten kommit - resultatet från en mätning av lösligt kväve i cellvätska av potatis som gjorts med standradmetod (FSF EN 13652) justeras med koefficienten 0,45 när det gäller cellvätska som pressats år 2007

Gödsling av åkerväxter Stallgödselundantag - om enbart kreatursgödsel som fosforgödselmedel - avvikande från tabellerna får man använda 15 kg/ha/år (dock inte i bördighetsklassen betänkligt hög) - på fleråriga vallar får användas 30 kg/ha/år i klassen dålig, 20 gk/ha/år i klassen god och hög - undantaget får inte användas närmare än 25 meter från en strand - Förbjudet att gödsla svart- och stubbträda samt ettårig grönträda - om tillåten skördeväxt eller sådd av höstsäd på trädan är det tillåtet att gödsla enligt dem

Gödsling av trädgårdsväxter gäller trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 samt frökryddor - årlig odlingsplan - markkartering med minst tre års mellanrum - markkartering som är mer än 2 år gammal får inte användas vid anläggandet av fleråriga grödor Maximigivor av fosfor och kväve (tabeller) - användning av kreatursgödsel samt stallgödselundantag och fosforutjämning på samma sätt som för åkerväxter

Användning av markkartering vid fastställandet av maximigivor av gödsel (1/4) - Maximigivan av kväve för ett skifte fastställs så, att man räknar ut medeltalet av markkarteringsvärdena för kväve, och gödslar enligt det. - Ett skifte kan också delas in i flera jordbruksskiften, om man inte vill använda den maximala kvävegiva som skulle vara tillåten enligt medeltalet på hela skiftet.

Användning av markkartering vid fastställandet av maximigivor av kväve och fosfor (2/4) -T.ex. ett skifte på tolv hektar i odling med en enda gröda (havre). Det har tagits tre prov från skiftet. 1:a provet (ca 2 ha) gyttjelera, P betänkligt hög, 2:a provet (ca 5 ha) dyig mulljord, P rätt dålig och 3:e provet (ca 5 ha) mulljord, P rätt dålig. -Om skiftet odlas som ett enda jordbruksskifte räknas den maximala kvävegivan som ett direkt medeltal -> dår får man formeln (lera+organisk+organisk)/3 = (100 kg/ha+60 kg/ha+60 kg/ha)/3 = 73 kg/ha Om samma skifte odlas så att delen med gyttjelera avskiljs till ett separat jordbruksskifte kan man på den 2 ha stora gyttjeleradelen använda 100 kg/ha som maximikvävegiva och på resten av åkern (60kg/ha+60kg/ha)/2 = 60 kg/ha

Användning av markkartering vid fastställandet av maximigivor av kväve och fosfor (3/4) -För fosforgödslingens del samma praxis, medeltalet av markkarteringarna och gödsling enligt det. Om ett värde för fosfor saknas i tabell 4 i förbindelsevillkoren får ingen fosforgödsling användas. -Skiftet kan delas in i separata jordbruksskiften om man vill använda olika gödsling. Om man t.ex. avskiljer den del av skiftet vars bördighetsklass är sådan att ingen fosforgödsling får användas kan resten av skiftet odlas med användning av fosforgödsel.

Användning av markkartering vid fastställandet av maximigivor av fosfor (4/4) -T.ex. ett skifte på 12 hektar i odling med en enda gröda (havre). Tre prov har tagits från skiftet. 1:a provet (ca 2 ha) gyttjelera, P betänkligt hög, 2:a provet (ca 5 ha) dyig mulljord, P rätt dålig och 3:e provet (ca 5 ha) mulljord, P rätt dålig. - Om skiftet odlas som ett enda jordbruksskifte får fosfor inte spridas på hela skiftet - Om samma skifte odlas så att delen med gyttjelera i skiftesbokföringen avskiljs till ett separat jordbruksskifte, gödslas den 2 ha stora gyttjeleradelen inte med fosfor. Då kan fosfor användas på resten av åkern (20 kg/ha+20 kg/ha)/2 = 20 kg/ha

Tolkning av gödslingen våren, sommaren och hösten 2008 - För vårsådden år 2008 godkändes gödsling enligt hela basskiftets medeltal, vilket innebar att de gödselmedel som redan beställts fick användas. - Vid de gödslingar som görs från och med juli 2008 ska de ovan angivna reglerna tillämpas. - Användning av det viktade medeltalet vid tolkningen av markkarteringsvärdena kan godkännas också i fortsättningen, men så att de delar av skiftena där man enligt gödslingstabellerna inte får använda fosfor lämnas utelämnas vid beräkningen av medeltalet.

Korrigering enligt skördenivå - Enligt förbindelsevillkoren för miljöstöd och 11 3 mom. i Jord- och skogsbruksministeriets förordning 303/2007 är det möjligt att alltid, oberoende av skiftets avkastningsnivå, använda de kväve- och fosforgivor som anges i gödslingstabellerna 1 och 4 i förbindelsvillkoren. - Om jordbrukaren vill använda en större gödselgiva ska den skördenivå med vilken den höjda gödselgivan motiveras faktiskt ha uppnåtts under något av de fem föregående skördeåren. - Den skiftesvisa skördenivån beräknas genom att den skörd gården fått av den jordbruksgröda det gäller divideras med arealen av de skiften där grödan odlats. Jordbrukaren kan också påvisa på något annat sätt att den sagda skörden har uppnåtts på det skifte det är fråga om.

Korrigering enligt skördenivå - Den skiftesvisa skördnivån kan fastställas genom att gårdens totalskörd av den gröda det gäller divideras med den areal där den sagda grödan odlats under det i frågavarande året. - Korrigering enligt skördenivå på basis av den uppnådda skördenivån kan endast användas om den ifrågavarande skördenivån uppnåtts av den jordbruksgröda det gäller.