Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12



Relevanta dokument
Kväve- och fosforgödsling till majs

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

Kväve i höstvete 2013

HS Skaraborg rapport nr 5/10. Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Sortanpassad kvävegödsling

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kvävestrategi i höstvete

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Kvävestrategi i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Kvävepass med Gunsorna

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Kväveform och strategi i höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Kvävestrategi i höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Kvävestrategi i höstvete

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Västerås NPK-stege i vårkorn

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Kvävestrategier till höstraps

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Kvävestrategi i höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Optimal N-giva på våren till höstraps

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Kvävestrategier till höstraps

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Samodling av majs och åkerböna

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Tillskottsbevattning till höstvete

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Gödsling med svavel och kalium till lusern

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Kvävestrategi i höstvete

Institutionen för mark och miljö

Kvävestrategier i höstvete

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Utnyttja restkvävet i marken

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Transkript:

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12

Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling Undersöka behovet av startfosfor Bestämma nivån av mineralkväve i marken efter skörd

Försöksplatser 5 försök per år i 3 år, 27-29 Skåne (Kristianstad och Tomelilla) Halland (Laholm, Tvååker och Falkenberg) Östergötland (Vikingstad) Västergötland (Skara, Lidköping, Längjum) Uppland (Örsundsbro, Enköping) Västmanland (Västerås) Projektet har finansierats av SLF och SJV

Försöksplan M3-228 Kvävestege Led Kvävegödsling N (kg ha -1 ) A. 165 kg MAP 1 2 B. 165 kg MAP + 185 kg Axan 2 7 C. 165 kg MAP + 37 kg Axan 12 D. 165 kg MAP + 556 kg Axan 17 E. 165 kg MAP + 741 kg Axan 22 F 3. 165 kg MAP + 185 kg Axan 17 + 371 kg Axan 1) 12 % N och 23 % P 2) 27 % N 3) Ledet tillkom 28. Första givan med Axan tillförs vid sådd och den andra så sent som möjligt. Försöksplatsen stallgödslades inte försöksåret.

Analyser M3-228 Torrsubstanshalt Analys av stärkelse, råprotein och NDF rutvis i de tre första blocken Mineralkväveprov på våren Ledvisa mineralkväveprov i samband med skörd

Skörd M3-228 27-29 Skörd (kg ts/ha) Medeltal 15 försök Uppland 14 12 1 8 6 4 2 2 7 12 17 22 17

Skörd M3-228 27-29 Skörd (kg ts/ha) 16 Medel 15 försök Östergötland Skåne Halland Västergötland Uppland 14 12 1 8 6 4 2 2 7 12 17 22 17 N-giva (kg/ha)

Skörd Uppland/Västmanland M3-228 27-29 Skörd (kg ts/ha) 12 27 28 29 Medel 1 8 6 4 2 2 7 12 17 22 17 N-giva (kg/ha)

Gödslingsnetto Uppland/Västmanland 27-29 Axan: 1,91 kr/kg, majsensilage 1,1 kr/kg ts, extra gödsling 12 kr/ha Gödslingsnetto (kr/ha) 3 27 28 29 25 2 15 1 5-5 2 7 12 17 22 17-1 -15

Analyser 27-29 Medeltal 13 försök (g/kg ts) N-giva Stärkelse Råprotein NDF 2 284 74 479 7 282 77 488 12 274 79 482 17 284 83 471 22 263 85 489 17 281 87 479

Mineralkväve i marken vid skörd medeltal av 9 försök Min-N (kg/ha) 12 1 8 6 4 2 2 7 12 17 22 17 N-giva

Mineralkväve i marken vid skörd 27-29 Min-N (kg/ha) 25 Medel Halland Skåne Östergötland Västergötland Uppland 2 15 1 5 2 7 12 17 22 17

Skörd (kg ts/ha) 16 Östergötland Halland Skåne Uppland 14 12 1 8 6 4 2 2 7 12 17 22 17 delad N (kg/ha) Min-N (kg/ha) Halland Östergötland Uppland Skåne 25 2 15 1 5 2 7 12 17 22 17 N (kg/ha)

Sammanfattning M3-228 Kvävegödslingen ser inte ut att påverka stärkelsehalten eller NDF En ökad gödsling medför något stigande råprotein men det är tydligt att det inte sker någon lyxkonsumtion Markens kvävelevererande förmåga av stor betydelse eftersom det oftast är jordar som stallgödslats många år Stor risk för kväveläckage i majs pga tidig gödsling (april/maj) och sen tillväxt (juli/augusti) Betydelsen av en delad kvävegiva varierar, den bör vara årsmånsberoende och måste ses som en försäkring SLUTSATS: Anpassa givan efter specifik plats och gödsla försiktigt!

Försöksplan M3-397 Fosforgödsling Led Behandling P (kg ha -1 ) N (kg ha -1 ) A Ingen startgiva B 15 kg MAP1 35 18 C 67 kg Axan2 18 D 175 kg P2 35 E 88 kg P2 18 1) 12 % N och 23 % P 2) 27 % N Försöksplatsen stallgödslades som övrig majsareal hos lantbrukaren, ca 4-7 ton ha -1, och gödslades därefter med kväve till en total giva på 15 kg N/ha. Torrsubstanshalten bestämdes, i övrigt inga analyser.

M3-397 i Kristianstad 28 -ruta MAP Axan

Skörd M3-397 27-29 medel 14 försök Led Startgiva P (kg/ha) N (kg/ha) Medel 14 försök kg ts/ha Relativtal A Ingen startgiva 1999 1 B 15 kg MAP 35 18 118 17 C 67 kg Axan 18 11216 12 D 175 kg P2 35 11335 13 E 88 kg P2 18 1158 15

Skörd M3-397 27 och 29 Medel 3 försök Uppland Led Startgiva P (kg/ha) N (kg/ha) Medel Relativtal A Ingen startgiva 9927 1 B 15 kg MAP 35 18 1766 18 C 67 kg Axan 18 1616 17 D 175 kg P2 35 1257 13 E 88 kg P2 18 1447 15

Effekten av MAP vid olika P-AL värden MAP i % av obehandlat 14 12 1 R 2 =,131 8 6 4 2 5 1 15 2 25 3 35 4 P-AL

Ekonomi startgiva Netto av en startgiva vid olika pris på växtnäring och vid olika värden på majsensilage Dagens=3,31 kr/kg MAP, 1,91 kr/kg Axan och 3,52 kr/kg P2,9 kr/kg ts 1,1 kr/kg ts 1,3 kr/kg ts Startgiva Dagens + 2% Dagens + 2% Dagens + 2% 15 kg MAP 83 +25 +15 +42 +32 +58 +48 67 kg Axan 14-2 +3 +5 +3 175 kg P2 28-36 -49-31 -43-25 -38 88 kg P2 51 +15 +9 +25 +19 +35 +29

Sammanfattning M3-397 En startgiva med P eller NP har gett synbara effekter på majsen tidigt samtliga år men de visuella skillnaderna har minskat under säsongen Startgivorna har i de flesta fall gett merskördar och för det mesta är kombinationen NP bäst. Mycket stora variationer förekommer dock. Vi har inte kunnat påvisa att effekten av en startgiva är högre vid låga P-AL värden jämfört med höga. En startgiva med P/NP/N har inte haft någon effekt på torrsubstanshalten

Vår verksamhet syftar till att utveckla företagande på landsbygden och därmed till att främja en levande landsbygd med höga värden för hela vårt samhälle.