VERKSTADSINDUSTRINS LOGISTIK EN INNOVATIONSSYSTEMANALYS

VERKSTADSINDUSTRINS LOGISTIK EN INNOVATIONSSYSTEMANALYS ROGER LINDAU JOHAN WOXENIUS PERNILLA EDLUND Meddelande 120 Department Meddelande of 120 Logistics and Transportation CHALMERS Department UNIVERSITY of Logistics and OF Transportation TECHNOLOGY Göteborg, CHALMERS Sweden UNIVERSITY 2004 OF TECHNOLOGY Göteborg, Sweden 2004

Författare/Author Serie/Series Nr/No Roger Lindau, Johan Woxenius, Pernilla Edlund Meddelande 120 Titel/Title ISBN Verkstadsindustrins logistik ISSN 0283-4421 en innovationssystemanalys Publiceringsdatum/Date of publishing The logistics of the manufacturing industry April 2004 - an innovation system analysis Uppdragsgivare/Commissioned by Vinnova Utgivare/Publisher Chalmers University of Technology Department of Logistics and Transportation SE 412 96 Göteborg Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) Syftet med projektet var att kartlägga innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik. Analysen utgör underlag till VINNOVAs FoU-program inom tillväxtområdet Innovativa Logistiksystem och Godstransporter (ILG) som skall utvecklas till ett effektivare styrinstrument för FoU-satsningar 2004 t o m 2007. Innovationssystemanalysen behandlar logistikområdet sammanhållet och ser till hela försörjningskedjan i vid bemärkelse för att spegla verkligheten. Projektet har utförts i form av en breddansats i vilken en studie av litteratur och statistik genomförts. Parallellt har författarna genomfört intervjuer med branschorganisationer inom verkstadsindustri och transporter, samt med utvalda verkstadsföretag och deras transportörer. Tre enklare fallstudier har gjorts för att få en djupare och mer detaljerad bild av innovationsaspekterna. Studien kompletteras med de parallellt utförda innovationssystemanalyserna Logistiska kostnader, Logistiktjänsteföretagens roll för utveckling av innovativa logistiksystem och Åkeribranschen - underlag för forskningsprogram. Rapporten behandlar därför dessa aspekter mer översiktligt. En innovation inom området verkstadsindustrins logistik har karaktären av förbättring av en process, organisation eller metod. Resultatet av en innovation materialiserar sig som en kostnadssänkning eller en intäktsökning genom en förbättring av logistikens resultatvariabler. Innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik handlar således inte om att uppfinna och utveckla nya produkter, marknadsföra desamma eller lösa funktionsproblem hos etablerade produkter. Det handlar däremot om att generera idéer och genomföra dessa, t ex i form av processförändringar, nya metoder och arbetssätt, nya flödesstrukturer, och nya organisationer. Studiens resultat sammanfattas i en s k SWOT-analys som listar och beskriver styrkor, svagheter, möjligheter och hot inom innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik. SWOT:en hade sannolikt varit likartad för en del andra branscher, det har inte varit ett syfte att analysera hur verkstadsindustrin skiljer sig från andra branscher utan att kartlägga innovationssystemet som sådant. Slutrapporten indikerar också några viktiga forskningsfält. Särskilt bör kunskap om effekter av att produktion flyttas till låglöneländer (t ex Kina, Indien och Baltikum) genereras. Studien har också pekat på en bristande kommunikation mellan transportköpare och speditörer, transporter ses idag som en stapelvara. Forskning kan identifera förbättringspotential av och metoder för en ökad kommunikation. Nyckelord:. Godstransporter, innovationssystem, logistik, verkstadsindustri Abstract (background, aim, method, results) The purpose of the innovation system analysis is to map and characterise the innovation system of the Swedish manufacturing industry and the involved logistics service providers. The analysis provides input to VINNOVA s R&D programme in the growth area of Innovative logistics systems and freight transport to govern R&D investments 2004 to 2007. The R&D programme is intended to support both shippers and logistics service providers implying that the innovation system analysis provides a holistic view upon logistics and covers the full supply chains. The project was carried out based upon literature studies, but mainly through interviews with industry organizations in the manufacturing field. In addition, selected manufacturing companies and their logistics service providers were interviewed. Three smaller case studies provided a deeper picture of the industry. The results from the study are summarised in the SWOT analysis below, listing and describing Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats of the innovation system of the manufacturing industry and its logistics. The SWOT analysis would most likely have had a similar appearance for other industry branches, but the purpose of the study has not been to analyse how the manufacturing industry differs from other industries, only to map the innovation system itself. Keywords: logistics, manufacturing industry, engineering industry, innovation system.

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för logistik och transport CHALMERS UNIVERSITY OF TECHNOLOGY Department of Logistics and Transportation Verkstadsindustrins logistik en innovationssystemanalys The logistics of the manufacturing industry - an innovation system analysis av Roger Lindau Johan Woxenius Pernilla Edlund Göteborg, 2004

FÖRORD Denna rapport är framtagen som stöd i VINNOVAs arbete med nytt FoU-program inom tillväxtområdet Innovativa Logistiksystem och Godstransporter (ILG) som skall utvecklas till ett effektivare styrinstrument för FoU-satsningar 2004 t o m 2007. Det kommande forskningsprogrammet skall kunna stödja både varuägare och transportörer varför denna innovationssystemanalys behandlar logistikområdet sammanhållet och ser till hela försörjningskedjan i vid bemärkelse. Verkstadsindustrin är en bransch av största vikt för den svenska ekonomin och branschen ställs inför stora krav på flexibilitet och förändring i en allt mer internationaliserad värld. Avsikten med det projekt som härmed rapporteras är därför en innovationssystemanalys med fokus på verkstadsindustrin, samtidigt som berörda transportörer inbegrips. Innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik handlar inte om att uppfinna och utveckla nya produkter, marknadsföra desamma eller lösa funktionsproblem hos etablerade produkter. En innovation i detta system har istället karaktären av förbättring av en process, organisation eller metod. Det handlar därmed om att generera idéer och genomföra dessa, t ex i form av processförändringar, nya metoder och arbetssätt, nya flödesstrukturer och nya organisationer. Resultatet av en innovation materialiserar sig som en kostnadssänkning eller en intäktsökning, d v s genom en förbättring av logistikens resultatvariabler. Vi vill tacka alla personer som varit behjälpliga i studien, i synnerhet de drygt 20 representanter för verkstads- och transportföretag som ställt upp på intervjuer. Göteborg 2004-04-28 Roger Lindau Johan Woxenius Pernilla Edlund i

SAMMANFATTNING Syftet med denna rapport är att kartlägga innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik. Analysen utgör underlag till VINNOVAs FoU-program inom tillväxtområdet Innovativa Logistiksystem och Godstransporter (ILG) som skall utvecklas till ett effektivare styrinstrument för FoU-satsningar 2004 t o m 2007. Det kommande forskningsprogrammet skall kunna stödja både varuägare och transportörer varför innovationssystemanalysen behandlar logistikområdet sammanhållet och ser till hela försörjningskedjan i vid bemärkelse för att spegla verkligheten. Projektet har utförts i form av en breddansats i vilken en studie av litteratur och statistik genomförts. Parallellt har författarna genomfört intervjuer med branschorganisationer inom verkstadsindustri och transporter, samt med utvalda verkstadsföretag och deras transportörer. Tre enklare fallstudier har gjorts för att få en djupare och mer detaljerad bild av innovationsaspekterna. Studien kompletteras med de parallellt utförda innovationssystemanalyserna Logistiska kostnader, Logistiktjänsteföretagens roll för utveckling av innovativa logistiksystem och Åkeribranschen underlag för forskningsprogram. Rapporten behandlar därför dessa aspekter mer översiktligt. En innovation inom området verkstadsindustrins logistik har karaktären av förbättring av en process, organisation eller metod. Resultatet av en innovation materialiserar sig som en kostnadssänkning eller en intäktsökning genom en förbättring av logistikens resultatvariabler. Innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik handlar således inte om att uppfinna och utveckla nya produkter, marknadsföra desamma eller lösa funktionsproblem hos etablerade produkter. Det handlar däremot om att generera idéer och genomföra dessa, t ex i form av processförändringar, nya metoder och arbetssätt, nya flödesstrukturer, och nya organisationer. Studiens resultat sammanfattas i nedanstående s k SWOT-analys 1 som listar och beskriver styrkor, svagheter, möjligheter och hot inom innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik. SWOT:en hade sannolikt varit likartad för en del andra branscher, det har inte varit ett syfte att analysera hur verkstadsindustrin skiljer sig från andra branscher utan att kartlägga innovationssystemet som sådant. SWOT för verkstadsindustrins logistik och dess innovationssystem. STYRKOR Många kontaktytor Branschföreningar (vissa) är starka och aktiva Innovativ kultur Många högskolor med logistikutbildning SVAGHETER Otydlig struktur BESKRIVNING Inom IS finns det många kunskapsspridare som alla fokuserar i mer eller mindre utsträckning på logistik, t ex högskolor, konsulter, branschorganisationer, intresseföreningar (t ex SILF och PLAN) och forskningsråd. Inom t ex fordonsindustrin agerar Fordons Komponent Gruppen som en hub m a p kunskapsspridning mellan sina medlemmar. Detta görs i ett par fall tillsammans med forskningsråd. Sverige är känt för att ha högt i tak när det gäller relationen mellan medarbetare och chef. En av de viktigaste förutsättningarna för idéspridning är att just organisationen tillåter nya tag. En förutsättning att på sikt kunna utveckla logistikkunnandet är att det fylls på med personer som kan logistik. I Sverige har vi många högskolor som ger logistikutbildning vilket tryggar områdets framtida behov av arbetskraft. BESKRIVNING Informationen och kunskapen finns i systemet, men de som verkligen behöver den (små och medelstora företag) utnyttjar inte möjligheterna, vilket kan bero på att kanalerna till dessa kunskapskällor inte är kända. 1 Förkortning av engelskans Strenghts, Weaknesses, Opportunities and Threaths. iii

Huvudaktörer har olika fokus Kunskap om hur systemet kan bidra med kunskap Få marknadskanaler när det gäller forskning Långa handläggningstider i IS Företagen har kort framförhållning Företagen tar inte till sig forskningsresultat Svenska högskoleutbildningar är svaga på forskningsanknytning MÖJLIGHETER Känd och erkänd IS struktur Högkvalitativa forskningsutförare Ny utbildningsstruktur Hög utbildningsnivå i industrin HOT Rundgång i forskning Byråkratin cementeras Låg förnyelsetakt Huvudaktörer skärmar sig mot varandra istället för att närma sig varandra Kunskapsdränering p g a flytt av produktion till låglöneländer Huvudaktörerna i IS är verkstadsindustrin, transport-/logistikföretag, staten (t ex genom VINNOVA) och högskolor. Dessa har olika målbilder i vilken företagen fokuserar på att skapa resultat, högskolor forskar och i stor grad på sådant som inte har någon direkt bäring på företagens nuvarande behov (svårt att härleda nyttan) och VINNOVA som har ett fokus på makronivå vilket medför att många företags verklighet och deras frågeställningar och behov inte kan nås. Det har framkommit att kunskapen om hur IS fungerar och interagerar inte är särskilt djup. Alla företag utnyttjar någon aktör i systemet, men mer på en ad hoc basis än på ett strukturerat sätt. Korsbefruktningar inom systemet är svåra att påvisa. Forskning inom logistik pågår på ett stort antal högskolor (enligt VINNOVA har 16 olika högskolor sökt forskningsmedel inom logistik och transportområdet), men deras resultat omredigerat i ett mottagaranpassat/populärvetenskapligt format når sällan verkstadsföretagen. I stor utsträckning saknas ett mellanliggande led av t ex industriforskningsinstitut inom logistik som kan ta till sig resultat i forskningsfronten och anpassa och implementera i verkstadsföretag. Ibland händer det att ett företag söker finansiering från VINNOVA, men p g a långa handläggningstider blir det inte i framtiden en naturlig kanal. När resultat skall skapas är tid en viktig faktor. Månads-/kvartalsrapporter är det som styr börsnoterade företag. Det medför att projekt som ger tydliga resultat på kort sikt är prioriterade. Ofta hörs i industrin läser vi inte, vilket ger systemsvagheter i kombination med att komplicerad forskning inte alltid kommer till sin rätt i korta sammanfattningar. I synnerhet civilingenjörsutbildningarna har fortfarande karaktären av yrkesutbildning med svagheter i undervisning i forskningsmetodik och tolkning av forskningsresultat. Fokus är till alltför stor grad att lära sig lösa givna problem, inte att problematisera. Kurslitteraturen är fortfarande dominerad av grundläggande, i viss mån tillrättalagda, kursböcker. BESKRIVNING Om alla företag kan utnyttja IS och vet att det fungerar, d v s det går att utnyttja alla aktörers kompetens och kunskap så att resultat skapas, blir korsbefruktningar mellan företag och mellan forskning och företag en naturlig del. Inom logistik och transport har Sverige en lång tradition och forskningsmiljöerna står sig väl i internationell konkurrens. Särskilt transportsektorn är kontextuell i betydelsen att förutsättningarna skiljer sig mellan olika länder och regioner. Således behövs en stark svensk och europeisk tillämpad forskning på detta område. Logistikforskningen utgående från tillverkande och handlande företag är mer generisk och forskningsresultat från t ex USA kan tillämpas här. Med den s k bolognaprocessen följer ökat fokus på forskningsförberedande kurser i mastersutbildningar som bör ge ökad medvetenhet om och förmåga att ta till sig forskningsresultat. Gapet mellan grund- och forskarutbildade kommer minska. I jämförelse med de länder produktionen flyttas till (t ex Kina och Indien) har Sverige fortfarande en hög utbildningsnivå. Detta gäller särskilt inom logistik som idag finns med i många kursplaner på ingenjörs- och ekonomutbildningar. BESKRIVNING Pengar går till forskning som skapar nya forskningsprojekt utan anknytning till verkstadsföretagens verklighet med syfte att skapa sådana resultat att det kan finansiera fortsatt forskning. Bra inomvetenskapliga forskningsresultat, men ingen koppling till verkligheten. Handläggningstider och verkstämpel medför att vissa typer av personer jobbar mot och söker sig till statens finansieringskanaler. Byråkrati står i motsats till vad företagen vill ha, d v s snabbhet, verklighetsanknytning och resultat. I ett IS där huvudaktörerna har olika målbilder är risken stor att förnyelsen i systemet hämmas. Korsbefruktning inom branscher och funktioner hämmas av det kortsiktiga resultatfokus som företagen har samt att staten har sitt fokus på en makronivå. Byråkrati, gapet mellan makro (staten) och mikro (företagen) nivåerna kan medföra att kanalerna blir mer och mer otydliga och avståndet därmed ökar istället för att minska. Genom att flytta produktion från Sverige bildas stora luckor i kompetens och kunskap vilka fylls upp i det mottagande landet och därmed dränerar Sverige på samma kunskap/kompetens. iv

SUMMARY The purpose of the innovation system analysis is to map and characterise the innovation system of the Swedish manufacturing industry and the involved logistics service providers. The analysis provides input to VINNOVA s R&D programme in the growth area of Innovative logistics systems and freight transport to govern R&D investments 2004 to 2007. The R&D programme is intended to support both shippers and logistics service providers implying that the innovation system analysis provides a holistic view upon logistics and covers the full supply chains. The project was carried out based upon literature studies, but mainly through interviews with industry organizations in the manufacturing field. In addition, selected manufacturing companies and their logistics service providers were interviewed. Three smaller case studies provided a deeper picture of the industry. Innovations, in the frames given for this study, are characterised by improvement of a process, an organisation or a method. The result of an innovation shows as reduction of costs or increase of revenues through improvement of logistics result variables. Thus, the innovation system of the manufacturing industry s logistics is not about inventing, developing and marketing new products, or to solve functionality problems with established products. It is rather about generating new ideas and implement them, for instance as process changes, new methods and ways of work, new flow structures and new organisations. The results from the study are summarised in the SWOT analysis below, listing and describing Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats of the innovation system of the manufacturing industry and its logistics. The SWOT analysis would most likely have had a similar appearance for other industry branches, but the purpose of the study has not been to analyse how the manufacturing industry differs from other industries, only to map the innovation system itself. SWOT analysis regarding logistics of the manufacturing industry and the related innovation system. STRENGTHS Many contact surfaces Branch organisations (some) are strong and active Innovative culture Many universities with education in logistics WAKNESSES Unclear structure DESCRIPTION There are many people spreading knowledge, and who all focus more or less on logistics, for instance universities, consultants, branch organisations, special interest organisations (e.g SILF and PLAN) and research councils. Fordons Komponent Gruppen acts as a hub within the vehicle industry with respect to knowledge spreading between their members. This is in some cases done in cooperation with research councils. Sweden is known for high tolerance regarding the relation with co-workers and managers. One of the most important prerequisites for spreading ideas is that the organisation allows new methods. A requirement for long-term development of knowledge in logistics is that it is continuously replenished with people who know logistics. Sweden has many universities with logistics programs, which ensures the future need for competent co-workers. DESCRIPTION Information and knowledge are in the system, but those who really need it (small and middlesized companies) do not use the available possibilities, perhaps because the channels to these knowledge sources are not known. v

Main actors have different focus Knowledge about how the system can contribute with knowledge Few market channels for research Long handling time in innovation systems Companies have short advance planning Companies do not absorb research results Swedish university programs are weak in their connection to research POSSIBILITIES Known and acknowledged innovation structure High quality researchers New educational structure High level of education in industry THREAT Research wanders in circles Bureaucracy is cemented Low rate of renewal Main actors cut themselves of from each other instead of approaching Knowledge drain due to outsourcing to lowwages countries The main actors in the innovation system are the manufacturing industry, transport and logistics companies, society (e.g. through VINNOVA) and universities. These actors all have different targets: companies focus on making results, universities do research (highly on subjects that have no immediate impact on the present needs of companies which makes it difficult to address the use for it), and VINNOVA has its focus on macro level which result in the reality of many companies and their issues and needs cannot be addressed. It has surfaced that knowledge about how the innovation system works and interacts is not particularly deep. All companies use one or more actors in the system, but merely on an ad hoc basis rather than in a structured way. Cross-fertilization within the innovation system is hard to find. Logistics research is in progress at many universities (VINNOVA claims to have 16 universities applying for research means in the logistics and transportation field), but results are rarely reshaped to popular science in order to reach the manufacturing companies. An intermediate step between research and industry, for instance an industry research institute within logistics, would be valuable in adapting research results and transform them to industry s needs. It does occasionally happen that a company seeks funding from VINNOVA, but it will not become a natural way in the future due to the long handling time. Time is a highly important factor when results are to be created. Monthly and quarterly reports are what drives companies listed on the stock-market. This has the natural effect that short-term projects are prioritised. There is a certain expression that reads in industry, we do not read, which weakens the system in combination with how the advanced research not always shows at its best in executive summaries M Sci programs in particular still have the character of vocational training, and have weaknesses in education in research methods and interpretation of research results. Focus is mainly on how to solve given problems, not to ask questions and formulate problems. Course literature is predominantly on basic facts, and are also to some extent adapted to fit the specific course DESCRIPTION If all companies know that innovation systems exists and are trained in how they work, it is possible to use the knowledge and competence of all actors in order to create results. This would in turn enhance natural cross-fertilizations between industry and research as well as industry and industry. Sweden has a long tradition within logistics and transportation, and research environments do well match international competitors. The transport sector in particular is important since conditions differ between companies and regions. Thus, a strong Swedish and European applied research is needed in this field. Logistics research from a manufacturing and trading point of view is more generic, and research results from e.g. the US can be applied here. The Bologna process brings increased focus on research preparatory courses in masters educations, which ought to bring increased awareness of, and ability to absorb research results. The gap between undergraduates and graduates will decrease. Compared to countries to where production is moved today (e.g. China and India), Sweden still has a high level of education. This is especially true within logistics, which is now included in many course outlines in engineer and economist educations. DESCRIPTION Money is given to research that creates new research projects without any connection to the manufacturers reality, with the purpose to create results that possibly can finance further research. High quality results in science, but without connection to reality. Handling times make some people work towards state-run financing institutions. Bureaucracy is the opposite of what companies want, i.e. speed, connection to reality and results. In an innovation system where the main actors have different goals, there is a risk that renewal within the system is inhibited. Cross-fertilizations within businesses and functions are inhibited by companies short-term focus on result, and also society s focus which is on macro level. Bureaucracy, the gap between macro (society) and micro (companies) level can make channels more unclear, which increase the distance rather than decreases. By moving production from Sweden, large gaps in competence and knowledge are established and filled in the recipient country, and thereby drains Sweden of that specific knowledge/competence. vi

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... I SAMMANFATTNING... III SUMMARY...V INNEHÅLLSFÖRTECKNING...VII 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND...1 1.2 SYFTE... 1 1.3 GENOMFÖRANDE OCH METOD... 1 1.3.1 Litteratur- och statistiksökning... 1 1.3.2 Intervjuer... 2 1.3.3 Verifiering... 2 1.4 FÖRFATTARNAS ROLLER... 3 1.5 RAPPORTENS FOKUS, OMFATTNING OCH STRUKTUR... 3 2 INNOVATIONSSYSTEM EN REFERENSRAM... 5 2.1 INNOVATIONER OCH INNOVATIONSSYSTEM... 5 2.2 UNIVERSITETENS TREDJE UPPGIFT OCH TRIPLE HELIX-MODELLEN... 7 3 VERKSTADSINDUSTRIN I SVERIGE... 11 3.1 VERKSTADSINDUSTRIN I NATIONELLA STATISTIKEN... 11 3.2 BRANSCHSTRUKTUR... 11 3.3 EKONOMISK TILLVÄXT... 12 3.3.1 Produktion... 12 3.3.2 Produktivitet... 14 3.3.3 Export... 15 3.3.4 Förädlingsvärdetillväxt... 20 3.3.5 Sysselsättningstillväxt... 21 3.3.6 Kapitalbindning... 23 3.3.7 Löneutveckling... 24 3.4 EKOLOGISK HÅLLBARHET... 24 3.5 STYRKOR OCH SVAGHETER FÖR SVENSK VERKSTADSINDUSTRI... 25 4 PRODUKTIONSSYSTEM FÖR GODSTRANSPORT... 27 4.1 INDELNING I DELBRANSCHER... 27 4.2 LOGISTISKA BESLUTSNIVÅER... 27 4.3 LOGISTISKA TRENDER... 28 4.3.1 Ramvillkoren... 28 4.3.2 Efterfrågan... 29 4.3.3 Transportbranschens respons... 31 4.3.4 Hot och möjligheter för speditörer och hellaståkare... 35 5 LOGISTIKENS FUNKTION OCH BETYDELSE FÖR VERKSTADSINDUSTRIN... 37 5.1 BESKRIVNINGSDIMENSIONER OCH LOGISTIKPROCESSER... 37 5.2 ROLLFÖRDELNING MELLAN AKTÖRER I VERKSTADSINDUSTRINS LOGISTIK... 38 5.3 INDUSTRINS STYRNING AV FLÖDEN... 39 6 ANALYS AV INNOVATIONSSYSTEMET VERKSTADSINDUSTRINS LOGISTIK... 41 6.1 INNOVATIONSSYSTEMET FÖR GODSTRANSPORTER OCH LOGISTIK... 41 6.1.1 Konsumenter av transporttjänster... 41 6.1.2 Transportsamordnare... 44 6.1.3 Fysiska förflyttare... 46 6.1.4 Infrastrukturhållare... 48 6.1.5 Energiförsörjare... 49 6.1.6 Kunskapsbildare... 49 6.1.7 Ramskapare...51 6.1.8 Finansiärer... 52 6.1.9 Branschorganisationer och fackföreningar... 53 6.1.10 Sammanfattning... 54 6.2 OMRÅDETS BETYDELSE FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT... 54 6.3 TILLVÄXT INOM VERKSTADSINDUSTRIN... 55 6.4 FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING... 59 6.5 INNOVATIONSSYSTEMET FÖR VERKSTADSINDUSTRINS LOGISTIK RESULTAT FRÅN INTERVJUERNA 60 vii

6.6 SYSTEMSVAGHETER I IS... 63 6.6.1 Marknadsföra IS för att klargöra strukturen... 63 6.6.2 Huvudaktörer har olika fokus... 63 6.6.3 Kunskap om hur systemet kan bidra med kunskap... 64 6.6.4 Otydliga marknadskanaler för att få ut forskningsresultat... 64 6.6.5 Långa handläggningstider i systemet... 64 6.6.6 Företagen jobbar kortsiktigt och samlar kunskap ytligt och kortsiktigt (kort framförhållning) 64 6.7 SYSTEMSVAGHETER I LOGISTIKSYSTEMET... 65 6.7.1 Industrin som köpare av transporttjänster... 65 6.7.2 Transport av gods från Asien... 65 6.7.3 Synkronisering av globala materialflöden... 65 6.8 NÅGRA FÖREGÅNGSEXEMPEL... 65 6.8.1 God samverkan med högskolan... 65 6.8.2 Leverantörsledd logistikinnovation... 66 6.8.3 Stark och bred roll för konsultdel av logistikföretag... 67 7 SLUTSATSER INDIKATIONER PÅ FORSKNINGSFÄLT... 69 7.1 SAMMANFATTANDE SWOT FÖR INNOVATIONSSYSTEMET FÖR VERKSTADSINDUSTRINS LOGISTIK.. 69 7.2 IMPLIKATIONER FÖR VINNOVA... 70 REFERENSER... 73 PUBLIKATIONER... 73 STATISTIKKÄLLOR...74 WEBSIDOR... 74 INTERVJUER... 74 BILAGA 1 FORSKNINGSMILJÖER AKTIVA INOM OMRÅDET TRANSPORT OCH LOGISTIK I SVERIGE 2000... 1 BILAGA 2 AKADEMISKA GRUNDUTBILDNINGAR INOM LOGISTIK OCH TRANSPORT I SVERIGE 2002... 1 BILAGA 3 PRESENTATION VID SEMINARIUM 040416... 1 BILAGA 4 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM 040416... 1 Bakgrund till seminariet... 1 Inledning... 2 Presentation av studien... 2 Diskussion... 2 viii

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund VINNOVAs FoU-program inom tillväxtområdet Innovativa Logistiksystem och Godstransporter (ILG) skall utvecklas till ett effektivare styrinstrument för FoU-satsningar 2004 t o m 2007. Det kommande forskningsprogrammet skall kunna stödja både varuägare och transportörer varför denna innovationssystemanalys behandlar logistikområdet sammanhållet och ser till hela försörjningskedjan i vid bemärkelse. Verkstadsindustrin är en bransch som är viktig för den svenska ekonomin och branschen ställs inför stora krav på flexibilitet och förändring i en allt mer internationaliserad värld. Att genomföra en innovationssystemanalys med fokus på verkstadsindustrin, samtidigt som berörda transportörer inbegrips, är avsikten med det här projektet. Innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik handlar inte om att uppfinna och utveckla nya produkter, marknadsföra desamma eller lösa funktionsproblem hos etablerade produkter. En innovation i detta system har istället karaktären av förbättring av en process, organisation eller metod. Det handlar därmed om att generera idéer och genomföra dessa, t ex i form av processförändringar, nya metoder och arbetssätt, nya flödesstrukturer och nya organisationer. Resultatet av en innovation materialiserar sig som en kostnadssänkning eller en intäktsökning alternativt som en förbättring av logistikens resultatvariabler. Parallellt har innovationssystemanalyser genomförts av Linköpings Tekniska Högskola på teman Logistiska kostnader och Logistiktjänsteföretagens roll för utveckling av innovativa logistiksystem och av John Landborn på temat Åkeribranschen underlag för forskningsprogram. 1.2 Syfte Syftet med innovationssystemanalysen är att kartlägga innovationssystemet för verkstadsindustrins och involverade transportörers logistik samt dess egenskaper. Rapportens utformning har anpassats efter VINNOVAs behov i programskrivningsarbetet snarare än efter att rapporten skall kunna utgöra en komplett vetenskaplig undersökning. 1.3 Genomförande och metod Projektet har utförts i form av en breddansats i vilken en studie av litteratur och statistik genomförts. Parallellt utfördes intervjuer med branschorganisationer inom verkstadsindustri och transporter, samt med verkstadsföretag och deras transportörer. 1.3.1 Litteratur- och statistiksökning Inom ramen för tidigare studier om innovationssystem, t ex den BAS-IS Logistikens produktionssystem som utarbetats på uppdrag av VINNOVA, söktes främst användbara modeller och förklarings- /beskrivningssätt. Data om den valda branschen har dokumenterats främst genom databassökningar hos SCB och kontinuerlig följning av branschtidskrifter. Uppgifter om branschens unika egenskaper och drivkrafter har kartlagts via litteraturstudier som kompletterats via intervjuer. 1

1.3.2 Intervjuer Den huvudsakliga empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med verkstadsföretag (SNI koder 28-35) och vissa intresseorganisationer. Intervjuerna har fokuserat på att identifiera de projekt som drivs eller nyligen har avslutats och som har haft bäring på logistik. Utifrån dessa har sedan frågor ställts hur de har initierats och vilken hjälp man har haft, samt vilken hjälp man önskat ha haft. De personliga intervjuer som har genomförts är: ABB Power Technology, Transformers, Ludvika, Logistikchef Edy Jernberg Autoliv, Vårgårda, Logistikchef Christer Johansson Bahco Tools, Enköping, Verksamhetsutvecklingschef Rune Thenander Cardo Pump AB, Mölndal, Produktionschef Per Wedel Cryo AB, Göteborg, Produktionschef Jan-Olof Pehrsson Flexlink, Göteborg, Logistikchef Magnus Johansson Fordons Komponent Gruppen, Göteborg, vd Svenåke Berglie IVF, Mölndal, Industriforskare Jan Sjögren Kendrion Presso, Skillingaryd, vd Stefan Ottosson Metall, Stockholm, Max Fagerstedt Petterssons Järnförädling, Hillerstorp, vd och delägare Hans Ireståhl SAAB Aerostructures, Linköping, Operations Director Bengt Savén Törestorps Tråd, Hillerstorp, vd och ägare Håkan Törefors Volvo Logistics, Göteborg, Logistikutvecklingschef Mats Boll Som komplettering har telefonintervjuer med följande representanter för logistikföretag genomförts. Schenker Consulting, vd Mattias Kettelhoit TRB Miljö, logistik- och IT-chef, Per Olof Arnäs Schenker AB, chef för Key Account Managers Vid intervjuerna har pågående eller nyss avslutade utvecklingsprojekt avseende skärningen mellan verkstadsindustri och logistik identifierats. Syftet med dessa intervjuer har varit att identifiera de verklighetsnära drivkrafterna och innovationerna, samt kartlägga hur de fortplantas i det studerade innovationssystemet. Valet av företag är primärt enligt uppdragets önskemål, d v s att de ligger i framkant, men det finns också en praktisk verklighet genom valet då det redan finns etablerade kontakter på och kunskap om dessa företag. Tidigare gjorda inventeringar av logistikutbildning och forskning vid landets högskolor kompletterades med en identifiering av konsultfirmor med tjänster inom logistik. Branschorganisationer relevanta för verkstadsindustri och logistikföretag dokumenterades. Detta skedde genom Internetsökningar, litteraturgenomgångar och telefonintervjuer och presenteras som bilagor till rapporten. 1.3.3 Verifiering De preliminära slutsatserna har diskuterats med representanter för VINNOVA och internt inom Institutionen för logistik och transport vid flera tillfällen och ett seminarium med åtta externa och elva interna (Chalmers och VINNOVA) deltagare arrangerades den 16 april 2004. Inbjudan till seminariet 2

var personlig och de externa deltagarna valdes främst m a p intresse för logistiska utvecklingsfrågor, representativitet i organisationer de företrädde och avsågs vara andra än de som intervjuats. Presentationen och minnesanteckningarna framgår av bilaga 3 respektive 4. 1.4 Författarnas roller Universitetslektor Johan Woxenius är projektledare och bidrar i rapporten framförallt med teoriavsnittet om innovationssystem, fakta och analyser från logistiksystemets (främst speditörer och åkerier) perspektiv men har också deltagit i intervjuerna i Hillerstorp och Skillingaryd och genomfört telefonintervjuerna med företrädare för logistik- och transportbranschen. Johan har också ansvarat för rapportens utformning. Tekn. dr. Roger Lindau är projektanställd på Institutionen för logistik och transport under våren 2004 och har haft det dagliga ansvaret för projektet och har genomfört huvuddelen av intervjuerna. Han har särskilt ansvarat för kapitel 5, avsnitt 6.3 till 6.7 och kap 7. Civ. ing. Pernilla Edlund är projektanställd på Institutionen för logistik och transport sedan 2002 och har assisterat med litteratur- och statistikstudier, förberedelser, genomförande och sammanställning av intervjuer samt skrivarbete. Hon har särskilt ansvarat för kapitel 3. 1.5 Rapportens fokus, omfattning och struktur Projektet berör innovationssystemet för en hel försörjningskedja inom verkstadsindustrin, d v s alla aktörer som medverkar i flödet från leverantör till kund och som bidrar till att påverka systemets effektivitet. Tonvikt läggs på det empiriska underlag intervjuerna givit. Inom verkstadsindustrin väljs företrädesvis företag som ligger i utvecklingens framkant, samt deras transportörer och underleverantörer. Rapporten hanterar branschen verkstadsindustri (SNI-kod mellan 28-35) och processen logistik medan analysen görs i skärningspunkten och med särskilt fokus på det innovationssystem som utvecklar verkstadsindustrins logistik. Detta framgår av nedanstående figur. Branscher Processer Verkstadsindustrin Logistik Figur 1-1 Studiens fokus är i skärningen mellan branschen verkstadsindustri och processen logistik. Studien omfattar både verkstadsindustrins egen logistik, främst interna flöden och koordinering av godsflöden med leverantörer och kunder men i viss mån också de transporter som verkstadsföretagen själva hanterar, och de logistiktjänster de köper. 3

Transport och logistik utgör en bransch i sig (godsdelarna av SNI 60-63) men ses i rapporten främst som en stödjande process. Därav fokuseras de som levererar logistiktjänster direkt till verkstadsindustrin, främst de konventionella speditörerna som first tier suppliers. Koncentrationen är mycket större inom denna bransch än i verkstadsindustrin varför studien görs något smalare m a p antalet intervjuer. I samråd med VINNOVA och med hänvisning till att det forskningsprogram som utvecklas inriktas mot logistiksystem och godstransporter har dessa aspekter givits något större uppmärksamhet än vad som motiveras av en snäv studie utifrån verkstadsindustrins behov. Det innebär att innovationssystemet inom logistik beskrivs och analyseras djupare än enbart verkstadsindustrins direkta leverantörer av transport och logistiktjänster, d v s speditörerna som first tier suppliers. Detta framgår av avsnittet 6.1. Delar av detta material är bearbetat från ett tidigare uppdrag från VINNOVA 2. Varje kapitel inleds med en kort ingress om dess innehåll. Rapportens struktur framgår av nedanstående figur. Figur 1-2 Rapportens struktur. Slutligen skall framhållas att studien anpassats till de parallellt utförda innovationssystemanalyserna Logistiska kostnader, Logistiktjänsteföretagens roll för utveckling av innovativa logistiksystem och Åkeribranschen underlag för forskningsprogram. Rapporten behandlar därför dessa aspekter, som i sig är av stor vikt för verkstadsindustrin, mer översiktligt. 2 Woxenius och Bäckström, 2002. 4

2 INNOVATIONSSYSTEM EN REFERENSRAM Denna studie avser inte att utveckla teorin om innovationssystem men för förståelsen för resultaten krävs en del grundläggande definitioner. 2.1 Innovationer och innovationssystem Joseph Schumpeter nämns allt som oftast som den som först uppmärksammade innovationer och deras betydelse för ekonomisk utveckling. På 1930-talet definierade han fem typer av innovationer 3 : 1. Introduktion av en ny produkt eller kvalitativ förändring av en existerande produkt 2. En process vars tillämpning är ny för en bransch 3. Öppnandet av en ny marknad 4. Utveckling av nya källor för råmaterial eller andra insatsvaror 5. En ny organisations- eller managementstruktur Forskningen runt innovationer är mycket livskraftig och en stor mängd övriga definitioner finns. För att sätta scenen och inrikta rapporten behöver vi en viss förståelse för begreppet, men inte gå till botten med det. Schumpeters definition har fått stor spridning, men det kan finnas skäl att även ta med en nyare definition. Som exempel nämns här Sundbo 4 som definierar innovationer på ett lite annorlunda sätt och delar in innovationer i fyra olika sorter: 1. Teknologi/objekt 2. Intellektuell 3. Fysisk, icke teknologisk, förflyttning 4. Beteendemässig Sundbo tecknar även begreppets historia och argumenterar för att det paradigm vi nu lever under sätter in innovation i ett strategiskt sammanhang med fokus på att kombinera yttre faktorer (t ex efterfrågan och lagstiftning) och företagets interna och unika faktorer. Både Schumpeter och Sundbo tar ett företagsekonomiskt perspektiv men den senares indelning är av mer generell karaktär och passar även i ett samhällsperspektiv. Innovation kan i ett större sammanhang ges betydelsen förnyelse och då förstås i en positiv riktning. Ofta framhålls förändring som något positivt i sig även om människan har en tendens att söka trygghet i stabilitet. För några år sedan hade t ex Affärsverket SJ som mål att vara förändringsbenäget, medan man förhoppningsvis avsåg sig vara förbättringsbenäget. Innovation innebär ju inte enbart en uppfinning eller ny process utan snarare att dessa genomförs eller tillämpas, d v s frukten av först kollektivt och sedan individuellt lärande. Det är sålunda en tillämpad/kommersialiserad uppfinning eller process och kan mycket väl vara en ny tillämpning av något som använts länge i andra tillämpningar. En tankemässig koppling till uppfinning är olycklig för det sammanhang som beaktas här, godstransport och logistik, då det för tankar till artefakter snarare än till processer eller synsätt. Att mäta antal 3 Schumpeter, J.A. (1934) The Theory of Economic Development, Cambridge, MA: Harvard University Press. 4 Sundbo, J. (1998) The theory of innovation. Entrepreneurs, technology and strategy, Edward Elgar Publishing. 5

patent är t ex missledande för denna bransch då logistiska processer eller koncept visat sig svåra att patentera eller immaterialrättsligt skydda på annat sätt. Ett exempel är 4PL, eller fjärdepartslogistik som konsultföretaget Accenture har registrerat som ett varumärke. Det har dock visat sig svårt att slå mynt av begreppet eller hindra andra från att använda det. Accentures varumärkesskydd skall nog snarast ses som ett sätt att markera den idémässiga upphovsrätten i en kommersiell värld där vetenskapens referenstradition inte tillämpas lika strikt. Vi har i arbetet utgått från Visanus 5 och VINNOVAs definitioner 6. De skall ses som operationella definitioner och inte heller i detta arbete har vi eftersträvat att definiera de exakta begreppen ur ett akademiskt perspektiv. Däremot krävs det en grundläggande förståelse för hur vi definierar och använder begreppen för att undvika misstolkningar av rapporten. Här nedan följer vår tillämpning av ett antal centrala begrepp som tas upp av Visanu och VINNOVA. Visanu använder definitionen: Sektoriella, regionala eller nationella system där samhällets organisering av kunskapsutveckling och forskning utgör en kritisk resurs för utveckling av internationell konkurrenskraft inom näringslivet. som kan sägas vara anpassad till Visanus verksamhet. VINNOVA tonar ned samhällets centrala roll något och betonar samspelet: "Aktörer inom forskning, näringsliv och politik/offentlig verksamhet som i samspel genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för att skapa hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer." Vi har här använt VINNOVAs definition och anser att företag i samspel kan utgöra innovationssystem och att alla företag inte konkurrerar på den internationella arenan. En något mer omfattande beskrivning av fenomenet innovationssystem presenteras också på VINNOVAs hemsida 7 : Ett innovationssystem består av det nätverk av organisationer, människor och spelregler inom vilket skapande, spridning och innovativ exploatering av teknologi och annan kunskap sker. Innovationssystem är också en effektiv metodik för att, med hjälp av satsningar på forskning, utveckling och andra innovationsfrämjande åtgärder, stimulera förnyelse och därigenom en hållbar ekonomisk tillväxt och samhällelig utveckling. Enkelt kan man säga att forskning omvandlar pengar till ny kunskap och kompetens medan innovationer omvandlar kunskap och kompetens till pengar. Innovationssystem handlar om att få detta att fungera så effektivt som möjligt, d v s att ge god avkastning på forskning och utveckling. Ett marknadsinriktat sätt att analysera innovationssystem på är att se vilka faktorer som förklarar var nya idéer uppstår och sprids. I innovationscirkeln i figuren nedan betecknar den yttre cirkeln idéer som dras in från omgivningen medan den inre betecknar att ett företag förser marknaden med nya produkter, processer eller tjänster. I ett snävare fokus på införande av tekniska framsteg brukar de engelska begreppen technology pull och technology push användas. 5 www.visanu.se. 6 www.vinnova.se. 7 http://www.vinnova.com/innovations/system.htm 2004-04-24. 6

Figur 2-1 Innovationscirkeln. (Källa: Colegrin, www.sawestcoast.com/cinno.html). Innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik handlar inte om förutsättningarna för att uppfinna och utveckla nya produkter, marknadsföra desamma eller lösa funktionsproblem hos etablerade produkter. En innovation inom verkstadsindustrins logistik har i stället karaktären av förbättring av en process, organisation eller metod. Resultatet av en innovation materialiserar sig som en kostnadssänkning eller en intäktsökning, d v s logistikens resultatvariabler. Det handlar således om att generera idéer och genomföra dessa, t ex i form av processförändringar, nya metoder och arbetssätt, nya flödesstrukturer, och nya organisationer. Denna skillnad från gängse innovationssystem gör att teorier om teknikspridning, S-kurvor mm är mindre tillämpliga. 2.2 Universitetens tredje uppgift och Triple Helixmodellen Universitet och högskolor i Sverige har traditionellt två uppgifter; grundutbildning och forskning. I dagsläget håller de även på att få ett större ansvar som motor i den ekonomiska utvecklingen i samhället, vilket riksdagen har formulerat som den s k tredje uppgiften att bidra till samhällets utveckling 8. Detta gör att universiteten interagerar med politiker och näringsliv i syfte att främja samhällets utveckling, t ex genom att bilda centra och forskningsparker där forskare, politiker och näringsliv möts för diskussion och erfarenhetsutbyte kring specifika områden. Det blir även vanligare att forskare grundar företag för att exploatera sina forskningsresultat kommersiellt. Triple Helix är en modell som illustrerar samspelet mellan universitet, näringsliv och politik, och genom vilken de tre kan analyseras. Enligt Visanu bygger Triple Helix på ett aktivt deltagande och samspel mellan olika aktörer inom forskning, politik och näringsliv i dess olika former. En gemensam vision och samordning av de utvecklingsresurser som satsas inom t ex en region syftar till att få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna. 8 Nilsson och Uhlin, 2001, Regionala innovationssystem; en fördjupad kunskapsöversikt. 7

Modellen har ett grundutförande med de tre sfärerna universitet, näringsliv och politik som ingående komponenter, men beroende på vad som betraktas finns olika varianter. I en modell är de tre sfärerna tre fristående institutioner som interagerar över sina institutionsgränser, se Figur 2-2. Interaktionen sköts av speciella enheter avsedda för ändamålet, t ex avdelningar för externa relationer. Universitet Näringsliv Politik Figur 2-2 En typ av Triple Helix-modellen; de tre sfärerna interagerar med varandra över gränserna genom särskilda enheter avsedda för kommunikation I en annan modell överlappar de tre sfärerna varandra, och förutom att utföra sina ordinarie uppgifter gör man intrång i de andra sfärernas uppgifter, se Figur 2-3. Detta kan t ex ske genom forskningsparker där kunskap överförs till näringslivet på ett mer handgripligt sätt än genom traditionella akademiska publikationer. En del universitet har utarbetat sätt att hantera uppstartande av egna företag bland forskare för att föra ut sina resultat och andra tar uppdrag från näringslivet som normalt hade gått till konsulter. Många forskare driver också egna små konsultföretag där kunskapen utvecklad i forskningen kan komma näringsliv och myndigheter till del på ett mer konkret sätt och med kortare tidsperspektiv än vad forskningen i sig kan erbjuda. Detta sker inom ramen för respektive universitets bisysslepolicy som ofta är positivt skrivna. Denna konsultverksamhet kan ses som en del av det debatterade lärarundantaget som annars mest hanterar patenterbara artefakter utvecklade inom forskningen. En nackdel är att det inte görs så målmedvetet och att verksamheten vid universiteten i regel sätter begränsningar för hur intensivt forskare kan gå in i en konsultroll. Universitet Politik Näringsliv Figur 2-3 I ett annat perspektiv av Triple Helix interagerar sfärerna direkt och går genom sin egen verksamhet in i de andras Oavsett vilken av modellerna man använder, skall Triple Helix ses som en modell att behandla samspelet mellan universitet, näringsliv och politik. Den ger inga svar på vad som är rätt sätt att behandla samspelet mellan de tre aktörerna, utan är i första hand en teoretisk utgångspunkt vid studier av konkreta fall. 8

I den här rapporten har en modifierad Triple Helix-modell utgjort grunden för studien av verkstadsföretagens innovationssystem inom logistik. Hur skall samspelet mellan miljö-, ekonomi- och sociala faktorer se ut för att generera en hållbar tillväxt? Produktivitet Import/Export Förädlingsvärdetillväxt Sysselsättningstillväxt Kapitalbindning Ekonomi Sociala faktorer Sjukskrivning Löneutveckling Ekologi Tillväxt Figur 2-4 Utgångspunkt för resonemanget och punktindelningen i det följande. 9

3 VERKSTADSINDUSTRIN I SVERIGE I det här kapitlet redovisas statistik från SCB om den svenska verkstadsindustrin och dess kvantitativa utveckling. Beskrivningen är av makroekonomisk karaktär och det går inte i statistiken uttala sig om det enskilda företaget. För mer detaljerade logistiska nyckeltal hänvisas till den parallellt utförda Innovationssystemanalysen inom det området. 3.1 Verkstadsindustrin i nationella statistiken Verkstadsindustri är i princip all industri som bearbetar och förädlar metaller till produkter av skilda slag. Eftersom det idag är vanligt att andra material än metaller används i traditionella verkstadsprodukter, t ex plast, är avgränsningen mot andra industrigrenar inte entydig. Inom verkstadsindustrin finns det ett antal delbranscher, bil-, cykel-, elektronik-, flyg-, försvars-, transportmedels- och varvsindustri 9. Enligt Svensk Ordbok 3 definieras verkstadsindustri som: del av järn- och metallindustrin som omfattar tillverkning av maskiner, apparater och andra verkstadsprodukter Begreppet Verkstadsindustrin definieras i SCBs statistik som företag med SNI-kod 28-35. I dessa ingår följande: Metallvaror, maskinindustri, elektrisk och optisk utrustning, kontorsmaskiner och datorer, elektriska maskiner, radio, TV och teleprodukter, medicinska och optiska precisionsinstrument, samt transportmedel. I statistik från SCB ingår ibland verkstadsindustrin som en del i huvudgruppen Tillverkningsindustri, SNI 15-37, där även andra delbranscher som t ex livsmedelsindustri, textilindustri och läkemedelsindustri ingår. I det följande anges vid varje datauppgift om siffrorna gäller verkstad specifikt eller tillverkning generellt. 3.2 Branschstruktur Sveriges totala BNP 2003 var ca 2 500 miljarder kronor (löpande priser), där verkstadsindustrins del uppgick till knappt 500 miljarder, och den totala exporten var ca 800 miljarder där ca 50 % kom från verkstadsindustrin. Det finns drygt 22 000 företag aktiva i verkstadsindustrin, varav ungefär en tredjedel har handel med utlandet. En figur över verkstadsindustrin i Sverige efter företagens antal anställda visar en timglasstruktur. Ett mindre antal stora företag har en stor andel av antalet anställda liksom ett stort antal mycket små företag. Segmentet däremellan, med 50-199 anställda, sysselsätter endast 10% av arbetsstyrkan, vilket ger Sverige en i internationell jämförelse polariserad struktur. 9 Nationalencyklopedin, 2000. 11