Kursbok till deltagarna som går utbildningen om främlingsfientlighet
2
innehåll 4 Inledning 11 Kurspass 1 Sverigedemokrater och Främlingsfientlighet 19 Kurspass 2 Så tycker Sverigedemokraterna 25 Kurspass 3 Fackliga värderingar och utmaningar 29 Kurspass 4 Dags att ta debatten 33 Utvärdering 3
Inledning Välkommen till Om Främlingsfientlighet demokratiambassadörsutbildningen! Den här utbildningen handlar om kärnan i fackets idé nämligen alla människors lika rätt och värde. För oss i facket står ordet demokrati för långt mycket mer än bara ett styrelseskick. Det handlar om vårt förhållningssätt om vårt sätt att se på och bemöta varandra. Det är lätt att ta demokratin som en självklarhet som bara finns där och alltid kommer att göra det men sanningen är att den måste värnas, vårdas och vinnas varje dag för att överleva. En konkret påminnelse om detta är Sverigedemokraternas intåg i riksdagen 2010. Sverige har nu precis som många av de andra EU-länderna ett radikalt högerpopulistiskt parti i parlamentet. Sverigedemokraterna är ett parti som förespråkar en fri, öppen demokratisk stat men som har sitt ursprung och många av sina ställningstaganden långt vid sidan av principen om alla människors lika värde. För att kunna växa sig starka måste den typen av rörelser på olika sätt komma bort från sin historia och erbjuda sanningar och enkla lösningar på svåra frågor. Sverigedemokraterna hittar allt som oftast roten till det onda i invandringen, en som de menar förbjuden sanning som det politiska etablissemanget förnekar och vägrar att ta till sig. Därför anser de sig själva diskriminerade och att den svenska demokratin inte heller är en riktig demokrati. Stöd för sina uppfattningar hittar de ofta hos dem som liksom partiet upplever att de står i opposition 4
till samhället och systemen. Det innebär för den delen inte att dessa sympatisörer behöver ha något att tjäna på den politik som Sverigedemokraterna står för, tvärtom är de ofta vanliga medlemmar i facket precis som du och jag. Egentligen är Sverigedemokraternas och liknande partiers framväxt ett misslyckande för vårt samhälle. Förnedrande politiska idéer som vinner mark när arbetslöshet, klyftor och orättvisor ökar och som hämtar sin näring ur våra rädslor och fördomar. För att motverka denna utveckling och för att vända den behövs ett målmedvetet arbete som slår hål på myterna, krossar fördomarna och som visar på ett bättre alternativ. Det arbetet behöver göras varje dag på arbetsplatserna, i bostadsområdena, bland vännerna och i våra familjer. Därför behövs Du som demokratiambassadör! Sandra Viktor Ungdomssekreterare Landsorganisationen i Sverige 5
anteckningar Dina förväntningar är viktiga för fortsättningen! Såhär alldeles i början av utbildningen är det viktigt med en bra presentation så att alla i gruppen får en god chans att börja lära känna varandra. För att utbildningen ska bli så bra som möjligt är det också klokt att du funderar över vilka förväntningar du har på kursen/ studiecirkeln. Varför anmälde du dig och vilka frågor tycker du att det är särskilt viktigt att få ta upp. Naturligtvis finns det ett ramprogram för utbildningen och kanske går det inte att uppfylla alla förväntningar men dina önskemål är av stor betydelse eftersom de har sin utgångspunkt i ditt engagemang. Det är positivt om du delar med dig av dina erfarenheter från kontakt och möten med Sverigedemokrater, vardagsrasism och diskussioner på arbetsplatsen eller bland vänner. Studiematerialen i utbildningen Under utbildningen kommer vi att använda flera olika böcker/ trycksaker vid sidan av denna bok. Dels är det LO-materialet Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen och dels är det studiematerialet Sverigedemokraterna ett parti som andra? från stiftelsen Expo och ABF. Där finns fakta och tips som kan vara till värdefull hjälp inte bara under vår utbildning utan i det vardagliga arbetet som demokratiambassadör. 6
anteckningar 7
8 anteckningar
anteckningar 9
10
KURSPASS 1 Sverigedemokrater och Främlingsfientlighet Vilka är egentligen Sverigedemokraterna och var kommer de ifrån? Sverigedemokraterna är ett parti som har sina rötter i den rasistiska rörelsen Bevara Sverige Svenskt BSS. Partiets pionjärer hade tydliga kopplingar till nynazism och i början var partiet mest att likna vid en politisk sekt där många av medlemmarna också var kriminella. I takt med att tiden gått och via interna uppgörelser och splittring har partiet långsamt försökt anta en roll som ett parti bland andra. Detta har inte varit, och är inte helt enkelt då t.ex. partiets nuvarande ledare Jimmie Åkesson blev medlem innan man formellt brutit med nazismen och ledande Sverigedemokrater donerat pengar till nazistiska grupper som Info 14. Ett i raden av högerpopulistiska partier i Europa Redan på 1970-talet bildades högerpopulistiska missnöjespartier bl.a. i Norge och Danmark men det är under de senaste 15 åren som de på allvar utvecklats och fått stort politiskt inflytande. Partier som FPÖ i Österrike och Dansk Folkeparti har båda direkt påverkat politiken i sina respektive länder genom olika former av regeringssamarbeten. Men även på de ställen där 11
högerpopulisterna inte fått något direkt inflytande kan man ana att deras närvaro påverkat övriga partiers syn på invandringspolitiken. Högerpopulisternas gemensamma nämnare är kraven på en strängare invandringspolitik, en anti-islamsk hållning och krav på lag och ordning men det är ändå stora skillnader mellan partierna. Några är som Fremskrittspartiet i Norge och Dansk Folkeparti sprungna ur missnöjesrörelser medan exempelvis FPÖ har rötterna i Hitlers parti NSDAP. Sverigedemokraterna kan jämföras med Front National i Frankrike och Vlaams Belang i Belgien vilka klassas som extremnationalistiska partier som ändå närmat sig mittfåran inom europeisk partipolitik. De är inte öppet fascistiska men i deras bakgrund och idétradition finns både nazistiska och fascistiska inslag. Fremskrittspartiets och Dansk Folkepartis politikiska idéer har snarare konservativ och ultraliberal grund än fascistisk. De är mot invandring och betecknar sig som nationalister men har ingen eller mycket ringa koppling till fascistiska eller nazistiska organisationer. Mycket utav deras taktik är att spela på människors fördomar om invandrare och andra kulturer för att vinna röster. Nazism: Nationalsocialism Nazism tar avstamp i evolutionslära och socialdarwinistiska rasläror som utvecklades under 1800-talet. Nazisterna pekade på den ariska rasens överlägsenhet framförallt jämfört med judarna som anklagades för att suga ut det arbetande folket. Samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare och samhällseliter skulle ersätta demokrati, politiska partier och klassmotsättningar på liknande sätt som i fascismens Italien. Det fanns en utpräglad kritik mot kapitalism och individualism samt ett förakt för det svaga. Nazisterna odlade 12
en stark ledarkult och deras rasistiska idéer utvecklades till förintelsen av 6 miljoner judar. Fakta Fascism: Fascismen växte fram i Italien under mellankrigstiden under ledaren Benito Mussolini. Namnet fascism kommer från den romerska symbolen faces (spöknippet) som också blev fascisternas symbol. Nationalism, populism och våldsdyrkan är kännetecken för ideologin. Däremot finns inte, som i nazismens fall kopplingen till rasläror. Fascisterna ville skapa folkgemenskap och korporativa lösningar där arbetsgivare och arbetstagare samverkade branschvis. De motsatte sig demokrati och flerpartisystem, samhörighetskänsla i nationen skulle skapa acceptens trots extrema orättvisor och kraftiga inskränkningar av mänskliga fri- och rättigheter. Fakta Populism: Populism handlar om att ta till sig och driva populära frågor och uppfattningar politiskt. Populistiska politiker använder ofta kraftiga förenklingar eller rena förvanskningar av fakta när de beskriver verkligheten. Budskapen är enkla att förstå och målas ibland ut som förbjudna men ändå verkliga sanningar. De Radikala Högerpopulistiska Partierna t.ex. SD spelar på människors fördomar och rädslor för invandring och främmande kulturer för att vinna stöd för sin främlingsfientliga politik. Att ställa grupper mot varandra är ett vedertaget grepp hos populister t.ex. påståenden som att minskad invandring skulle ge ekonomiska förutsättningar för en bättre äldreomsorg. 13
Sverigedemokraterna och de politiska idéerna Sverigedemokraternas politik kretsar i princip helt kring invandrarfrågan vilket gör att de i övriga sammanhang tycks sakna en tydlig ideologisk inriktning. Det är kanske heller inte så konstigt med tanke på partiets ursprung som aktiviströrelse. De Sverigedemokrater som valts in i olika beslutande församlingar har många gånger agerat inkonsekvent och orsakat politisk förvirring. Nationalsocialism, konservatism men även vissa tidiga socialdemokrater har inspirerat partiet. Radikala högerpolitiker vissa av dem antidemokrater, nationalromantiker och Per Albin Hansson med sitt folkhemsbygge vävs av Sverigedemokraterna samman till en politik som värnar svenskheten, traditionerna och kärnfamiljen och som skyddar mot det hot som de anser mångkultur utgöra. Rasbiologiska idéer har bytts ut mot ett slags kulturrasism som tar sikte på skillnader mellan t.ex. olika religioners seder och bruk. De Sverigedemokrater som valts in i olika beslutande församlingar har många gånger agerat inkonsekvent och orsakat politisk förvirring. 14
anteckningar 15
16 anteckningar
anteckningar 17
18
KURSPASS 2 Så tycker Sverigedemokraterna En argumentation med myter och skrämselpropaganda Sverigedemokraterna söker stöd för sina politiska idéer genom en många gånger mytifierad bild av invandringen och dess problem. Det finns åtskilliga exempel på hur problem som har tydlig social karaktär istället förklaras med kulturskillnader. På det sättet spelar partiet på människors fördomar och rädslor för att vinna framgång. Enda sättet att angripa myter, vilseledande statistik och förnedrande fördomar är att söka reda på fakta, ta stöd i sina grundläggande värderingar och börja argumentera. Svenskhet, demokrati och invandrarproblem Vad är egentligen typiskt svenskt? Är det folkhemmet, midsommarstänger, sommarhagar, köttbullar med lingon, sexuell frigjordhet eller våra folkrörelser? Det är inte helt enkelt att peka ut det typiskt svenska ens för Sverigedemokraterna som vill vara den svenska kulturens och svenskhetens höga beskyddare. Ofta landar beskrivningen av svenskhet i att det rör sig om en känsla. Sverige ska vara ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle tycker Sverigedemokraterna och går ofta till angrepp på dagens demokratiska system eftersom de upplever sig vara missgynnade och diskriminerade. Sverigedemokraterna menar att de företräder de vanliga människorna i strid mot etablissemangets elit. 19
20 De ser sig som ett parti som tar upp folkets frågor och som vågar säga även de förbjudna sanningarna. Det finns många former av problem i vårt samhälle. Arbetslöshet, kriminalitet, utslagning och kvinnoförtryck är exempel på sådant som Sverigedemokrater och andra högerpopulister ofta väljer att skylla på massinvandring och främmande kulturer. De flesta människor är nog ense om att de här samhällsproblemen finns och att de behöver åtgärdas. När Sverigedemokraterna sedan ger sitt svar på varför problemen finns och bidrar med enkla lösningar för att komma till rätta med bekymren är det kanske lätt att frestas. Ett annat sätt att försöka hitta förklaringar till problemen är att utgå från skillnaderna i ekonomiska och sociala villkor mellan människor. Stora ekonomiska klyftor, arbetslöshet och segregation är t.ex. faktorer som påverkar brottslighet, missbruk och folkhälsa negativt. Det finns könsmaktstrukturer i alla delar av världen och det finns diskriminering som gör det svårare för både kvinnor och invandrare även på den svenska arbetsmarknaden. Utifrån ett sådant perspektiv ter det sig märkligt att tro att så många av samhällsproblemen skulle bero på massinvandring till vårt land eller på att de som kommit hit genom sin kultur skulle vara mer brottsbenägna än infödda svenskar.
anteckningar 21
22 anteckningar
anteckningar 23
KURSPASS 3 Fackliga värderingar och utmaningar Fackets grundläggande värderingar handlar om allas lika värde När man pratar om fackets värderingar nämns oftast begreppen frihet, jämlikhet och solidaritet. I våra stadgar kan man läsa att vi ska verka för politisk, social och ekonomisk demokrati. Ett sätt att omsätta alla människors lika värde i praktiken! Till skillnad från Sverigedemokraterna som pekar på nationen som den förenande faktorn pekar fackförbunden på ekonomiska och sociala villkor. Vi menar att arbetare i Sverige och Estland har mer gemensamt med varandra än anställda och arbetsgivare i respektive länder som det står i LO-skriften Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen. Vi brukar beskriva fackföreningen som ett löfte mellan arbetstagare att inte sälja sitt arbete till lägre lön eller sämre villkor än vad man kommit överens om. Ju fler som är med och avger löftet desto större chans till bra villkor, därför måste vi samarbeta även över nationsgränserna. Annars är det upplagt för att arbetare ställs mot varandra genom lönekonkurrens. Sverigedemokraterna har tidigare drivit en mycket löntagarfientlig politik. Denna har nu tonats ner men man vill fortfarande göra det lättare för arbetsgivare att säga upp anställda. 25
Uteslutning eller inte? Fackförbunden inom LO är förstås principiella motståndare till SD och dess politik men har ingen gemensam generell hållning när det gäller enskilda Sverigedemokraters möjligheter att vara medlemmar eller ha uppdrag inom den fackliga organisationen. Det finns exempel där SD-medlemmar uteslutits ur förbunden eller fått lämna sina uppdrag med hänvisning till stadgarna men i andra fall har de tillåtits att sitta kvar med motiveringen att en uteslutning snarare skulle stärka Sverigedemokraternas position. Vilka röstar egentligen på Sverigedemokraterna? I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna 5,7% av rösterna och kunde därmed ta klivet in i rikspolitiken på allvar. Vi vet att en stor del av Sverigedemokraternas väljare tillhör arbetarklassen. Trots att de inte har att tjäna på politiken lockas de att rösta på ett konservativt och främlingsfientligt högerparti. Detta är inte alls unikt utan snarare ett mönster när populistiska partier växer fram. Sverigedemokraterna erbjuder precis som andra radikala högerpopulistiska partier enkla svar och lösningar på besvärliga samhällsproblem allt löser sig bara man tar itu med invandringspolitiken. Att de skapar en bild av att försvara folkets intressen gentemot en styrande elit lockar förmodligen väljare som själva upplever att de står utanför eller är i opposition mot samhället. Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen De flesta av oss har nog varit med om att höra rasistiska och främlingsfientliga kommentarer i samtalen på våra arbetsplatser. Långt ifrån alltid särskilt allvarligt menade men ändå uttryck för fördomar och nedsättande mot den eller de som åsyftas. Att ta debatten och att säga emot kräver mod men är samtidigt en skyldighet, för den som tiger låter fördomar och myter stå oemotsagda och småningom bli till jargonger. 26
Som medlem i facket är det viktigt att stå upp för fackets värderingar och visa att vi inte accepterar främlingsfientlighet och rasism. Hittar du inte de rätta argumenten i stunden räcker det med att bara tala om att du inte håller med, det är en kraftfull markering! Det finns påtagliga samhällsproblem som behöver lösas men de har sina rötter i arbetslöshet, segregation och klyftor mellan människor och inte i påhittad massinvandring och mångkultur. Inte alltför sällan är de som tar till rasism och främlingsfientlighet och de som drabbas av den, offer för samma samhällsproblem. Självklart vore det bättre att kämpa tillsammans! I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna 5,7% av rösterna och kunde därmed ta klivet in i rikspolitiken på allvar. 27
KURSPASS 4 Dags att ta debatten Grattis du är nu utbildad Demokratiambassadör! Vi har nu kommit fram till slutet av utbildningen och det har blivit dags att planera hur du ska arbeta vidare på hemmaplan. Eftersom målsättningen med utbildningen är att du som deltagare ska få inspiration och verktyg för att kunna genomföra aktiviteter och ta debatten vill vi gärna att du gör en handlingsplan som ett slags kontrakt både med dig själv och med facket. Handlingsplanen kan innehålla allt från information på arbetsplatsen, skolpresentationer, studiecirklar på ABF, och start av facebookgrupper till egen vidareutbildning eller politiskt engagemang. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser! Gör en handlingsplan med aktiviteter och tidsplaner. Ta dig sedan tid att bryta ner denna i delmål och gör en tidsplanering för dem. Tänk på att det är bättre att sätta upp rimliga mål som går att nå med viss ansträngning än att sikta alldeles för högt från början! Gör en kopia av handlingsplanen och lämna den till handledaren/ kursledaren på den här utbildningen. 29
Handlingsplan för Demokratiambassadörsuppdraget Namn:... Fackförbund och avdelning:... Arbetsplats:... Kontaktuppgifter tel. + e-post:...... Handlingsplan för tidsperioden:... Aktivitet Målgrupp Slutfört datum............... Beskrivning av varje aktivitets syfte, mål och delmål med tidsplan redovisas i bilaga till handlingsplanen. Datum:... Namnteckning:... Kopia av handlingsplanen till handledaren/kursledaren samt till din lokala fackliga organisation. 30
anteckningar 31
32 Till sist vill vi förstås veta vad du tyckte om utbildningen Avslutningsvis ber vi dig att ta dig tid att svara på några utvärderingsfrågor. Det är värdefullt för oss att få dina åsikter om utbildningen. Att få veta vad som är bra och vad som kan förbättras hjälper oss att hela tiden utveckla utbildningen och göra den bättre. Det finns ett antal givna frågor men vi vill naturligtvis att du delar med dig av eventuella andra synpunkter också! Välj mellan att svara på frågorna i boken eller på separat papper. Stort tack och varmt lycka till i jobbet som demokratiambassadör!
Utvärdering: Om Främlingsfientlighet Demokratiambassadörsutbildning Utbildningsdatum:...Plats:... Vad tyckte du om utbildningen?... Hur väl motsvarade utbildningen dina förväntningar?...... Vad tyckte du om studiematerialen?...... Vad tyckte du om ledarens insats?...... Vad fungerade bra?...... Vad kunde gjorts bättre?...... Vad tar du med dig från utbildningen/vad tror du att du kommer ha nytta av i framtiden?...... Övriga synpunkter:...... 33
34 anteckningar
35
36 form och produktion: ETC foto: lars forsstedt tryck: lo-tryckeriet, stockholm 2011 ISBN: 978-91-566-2708-8