Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens sdf äldreomsorg. Solbackens vård och omsorgsboende

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens sdf äldreomsorg Solbackens vård och omsorgsboende År 2011 Ansvarig för innehållet Verksamhetschef för 29 HSL Sandra Otarola Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) Kerstin Callinggård och Medicinskt Ansvarig för Rehabiliterings (MAR) Linnea Svanström Leistedt Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 1

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering.... 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 7 Uppföljning genom egenkontroll... 9 Samverkan för att förebygga vårdskador... 25 Solbacken samverkar även med vårdcentralen och husläkare och för de äldre andra viktiga personer och organisationer liksom gode män och förvaltare.... 25 Riskanalys... 25 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 26 Hantering av klagomål och synpunkter... 28 Sammanställning och analys... 28 Samverkan med patienter och närstående... 28 Resultat... 28 Övergripande mål och strategier för kommande år... 29 Bilagor... 30 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Patientsäkerhetsarbetet på Solbacken består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på vår enhet enligt de rutiner och riktlinjer som vi har i Attendo. Arbetet är utformat så att vi på Solbacken har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser Gruppen består av kvalitetssamordnare,verksamhetschef, sjuksköterska och sjukgymnast,arbetsterapeut samt kvalitetsombud, och en representant från varje avdelning. Under 2011 har vi genomgått läkemedelsgenomgångar och läkemedelshantering för all personal vi har uppdaterad lokala rutiner, ökat på utbud av aktiviteter, sjuksköterskorna kontrollerar sina delegeringar som kan även återkallas om det behövs, vi har haft Attendo egen kontroll, allt personal har gjort utbildning Demens abc, flera medarbetare har utbildat sig till undersköterskor. Anhöriga och närstående är en viktig del av patientsäkerhet, anhörigas åsikter och önskemål har tagits till vara. Anhöriga involverats i patientsäkerhetsarbete ständigt såsom när de lämnar levnadsberättelse som är en bra grund innan man skriver en genomförandeplan. Patientsäkerheten har fjöls upp genom att identifiera i tidigt stadiet när det finns risker, exempelvis alla riskbedömningar. Samtliga medarbetare får information och skriver på om skyldighet att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. (14 kap 2-7 Socialtjänstlagen och 24 a-f LSS. Solbacken har fått bra omdöme vid samtliga kontroller och granskningar. Vi har en bra verksamhet med god patientsäkerhet. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målet för förvaltningens hälso- och sjukvård är att patienterna ska: 1. ha självständighet och integritet, 2. få god personlig omvårdnad och specifik vård, 3. känna sig trygga, 4. vara välnärda, inte falla eller få trycksår samt 5. få en hälsobefrämjande vardag Solbackens övergripande mål. De övergripande målen för Solbacken är att erbjuda äldre ett varierat utbud av service, omsorg och hälso- och sjukvård av god kvalitet. Vi ska utföra insatserna utifrån den äldres individuella behov. Omsorgen ska hålla en god kvalitet. Målet är att ge god omvårdnad och service till våra äldre och att skapa trygghet dygnet runt. Strategier för patientsäkerhetsarbetet. På Solbacken ska vi arbeta förebyggande. Omvårdnadspersonalen i vardagliga arbete ska ha ett rehabiliterande förhållningssätt. Våra anställda ska ha hög kompetens inom demens. Våra äldre ska behålla förmåga att själva välja hur vardagen ska se ut Social stimulans ska vara en naturlig del av vårt arbete. Våra boende ska ha möjlighet till utevistelser och aktiviteter både i grupper och individuella. Kosten och måltiderna ska vara av bästa kvalitet. Måltidsmiljö ska vara genomtänkt och med omsorg. Vi ska ta vara på det friska. 4

5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Verksamhetschef enligt HSL 29 ansvarar för att i verksamheten bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete så att kraven på en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses. MAS och MAR har ansvaret för patientsäkerhetsarbetet utifrån Hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) 24 och Patientsäkerhetsförordningen kap 7, 3. MAS och MAR har från nämnden i uppdrag att bevaka att en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses. Verksamhetschef/MAS/MAR i egen regi har på uppdrag av vårdgivaren att årligen till 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Stadsdelens MAS/MAR ska ta del av patientsäkerhetsberättelsen från entreprenörer och vidarerapportera den till stadsdelens nämnd. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att i sitt yrkesutövande skyldighet att följa lagar och regler samt rutiner som finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsäkerhet. Struktur för uppföljning/utvärdering. SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Attendos Kvalitetssystem Ansvarsfördelning: Kvalitetssamordnare Leder den lokala kvalitetsgruppen Sammanställer statistik Skriver protokoll Sjuksköterska Gör den första bedömningen samt individuella åtgärder vid händelser/avvikelser och om verksamhetschef bör informeras. Sjuksköterskan informerar sjukgymnast/arbetsterapeut vid behov. Verksamhetschef Har ansvar för att det finns kvalitetssystem samt att dessa är kända av medarbetarna att man systematiskt arbetar med säkring, uppföljning och utveckling att man arbetar med att göra riskanalyser att händelserna diskuteras och återkopplas på arbetsplatsträffar Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret på enheten för patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet. 5

6 All personal har skyldighet att skriva avvikelser/händelser. Statistik och minnesanteckningar skickas månatligen till kvalitetsutvecklare i regionen samt MAS i kommunen. Protokollet innehåller kort beskrivning av händelserna, orsak, beslutade åtgärder, ansvarig, datum för uppföljning samt uppföljning från föregående månad. Stor vikt läggs vid att kedjan är komplett. Inte minst att regelbunden uppföljning sker. Kvalitetsutvecklaren sammanställer sedan statistiken och rapporterar till ledningen. Alla protokoll sparas på enheten och centralt i företaget. För att utveckla och säkra kvaliteten och patientsäkerheten i verksamheterna har vi skapat ett kvalitetsindex. Indexet är ett instrument som sammanställer ett antal parametrar för att mäta kvaliteten på våra enheter. Delarna som mäts är: Händelser/avvikelser Särskilda händelser Brukarundersökning Positiva händelser Innovationer och projekt Egenkontroll Externa granskningar De olika parametrarna är viktade på olika sätt och sammanställs sedan till ett index. Sammanställningen utgörs av månads- och kvartalsrapporter där man kan följa dels de olika delarna och dels det totala värdet på kvalitén i verksamheterna 12 månader tillbaka. Det är lätt att se hur det utvecklas och man kan snabbt sätta in åtgärder om behov finns. Kvalitetsindex Solbacken 2011 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kvalitetsindex jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 <50% 50-75% >=75% Attendo genomsnitt Mål Solbacken har ökat från 70 % i början på året till 91% i december 2011. 6

7 Alla avvikelser i verksamheten tas emot och samlas för analys. En gång i månad sitter kvalitetsgruppen som utreder de klagomål och synpunkter som inkommer på verksamheten. I verksamheten ska också rapporteras, tas emot och utredas händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada eller risk för missförhållande eller missförhållande. Det finns även en skyldighet att snarast avhjälpa eller undanröja missförhållandet samt att utreda och dokumentera både rapportering och hanteringen Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att ansvariga ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamheten Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 De viktigaste åtgärderna som har utförts på Solbacken för att öka patientsäkerheten : Läkemedelsgenomgångar Under 2011 har vi genomgått läkemedelsgenomgångar och läkemedelshantering för all personal. Utbildaren var apotekaren Marianne Segander och Maria Danell. Apotekaren har tillsammans med sjuksköterskor och verksamhetschef tagit fram nya säkrare läkemedelsrutiner. Syftet med läkemedelsgenomgångar var att öka på kvalitet i äldres läkemedelsanvändning som ofta är otillräckligt. Ordination, hantering och administration av läkemedel är lika viktig som uppföljning och utvärdering av insatt läkemedelsbehandling. Genom att introducera en läkemedelsspecialist i teamet sjuksköterska, vårdpersonal och läkare på Solbackens boende borde man kunna kvalitetssäkra hela läkemedelskedjan. Målet var att på Solbackens vård och omsorgsboende hitta en arbetsmetod för läkemedelshantering och läkemedelsbehandling, från ordination till intag, som är så bra som möjligt. För att kunna mäta resultaten ska personalen gå igenom en kunskapstest i början av projektet och även av slutet av projektet som ett sätt att jämföra nuläget och efter avslutat projekt. 7

8 Uppdatera Lokala Rutiner Under året har vi också uppdaterat lokala rutiner för Solbacken som finns tillgängliga på alla avdelningar. HSL pärmar är också uppdaterade och finns på varje sköterska expedition. Aktiviteter Det är bekant att sång och musik hjälper att finna ro personerna som har en demens diagnos. Vi upptäckte bland annat att när våra boende sjunger själva eller tillsammans, förbättras deras tal och aggressivt beteende kan i vissa fall försvinna. Forskningen har visat att sång ger bättre taloch tankeförmåga, får personer med demenssjukdom att röra sig smidigare och förbättrar förmågan att utföra många handlingar. På Solbacken har vi ökat utbud av aktiviteter. Vi har aktiviteter i grupper men även individuella för personer som inte gillar och vistas i större grupper. Delegeringar Sjuksköterskor går kvartalsvis igenom aktuella delegeringar för omvårdnadspersonal gällande hälso-och sjukvårdsuppgifter. Inför varje delegeringsbeslut har det gjorts en noggrann och professionell bedömning som bland annat har innefattat ett kunskapstest. MAS går varje kvartal igenom delegeringarna för att säkerställa att de sker på ett säkert sätt. Varje månad, vid kvalitetsmötet, görs kontroll av de avvikelser som gäller delegerade uppgifter. Sjuksköterskan ansvarar för att återkalla en delegering när hon/han finner det nödvändigt för att patientsäkerheten ska kunna säkerställas. Egenkontroll Inom Attendo Care genomförs årligen en egenkontroll av enheterna. I den ingår en omfattande kontroll av hela verksamheten. Kontrollen innefattar allt från städning, mathantering till dokumentation och händelsehantering. För att få godkänt på egenkontrollen ska enheten klara 95%. På egenkontrollen 2011 fick Solbacken 94%. Riskbedömningar Samtliga nyinskrivna brukare träffar en paramedicinare senast dagen efter ankomst. De gör då en fallrisk- och förflyttningsbedömning och resultatet av dessa rapporteras till sjuksköterskan som ansvarar för att vidareförmedla informationen till omvårdnadspersonalen. Kvalitetsregister Sjuksköterskorna på Solbacken har sedan tidigare registrerat alla dödsfall i Palliativa registret. Det som är nytt för 2011 är att de också registrerar alla brukare i Senior Alert. Utifrån dessa båda register kan verk- 8

9 samheten få ut intressant statistik som klart och tydligt visar på vilka förbättringsområden som finns inom verksamheten. Undersköterskor Solbacken har som mål att all tillsvidareanställd personal ska vara undersköterskor. Under de senaste åren har flera av vårdbiträden utbildat sig till undersköterskor. För att understödja detta engagemang ger Attendo en löneökning på 1500kr/månad till de vårdbiträden som vidareutbildar sig till undersköterska. I nuläget är sex vårdbiträden som har utbildat sig till undersköterskor. Demens ABC Demens ABC riktar sig framförallt till personal inom vård och omsorg. Den kräver inga förkunskaper och är även öppen för studenter och andra intresserade av demensområdet. Utbildningen kan också fungera som ett verktyg för chefer för att höja vårdkvaliteten Demens ABC är Svenskt demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC vill motivera till att tänka och arbeta personcentrerat, det vill säga se personen bakom sjukdomen och låta denna bild påverka den vård och omsorg vi ger. I riktlinjerna kallas detta för personcentrerad omvårdnad och lyfts fram som den kanske viktigaste förutsättningen för en god demensvård. Omvårdnadspersonal, paramedicinare, sjusköterskor och även studenter som kommer till Solbacken för att praktisera har deltagit och erhållit sina diplom. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 Egenkontroll I verksamheten ska utövas egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att ansvariga ska kunna säkra verksamhetens kvalitet 1. Egenkontroll kan omfatta jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i kvalitetsregister enligt 7 kap Patientdatalagen, jämförelser av verksamhetens resultat uppgifter i öppna jämförelser och/eller med resultat för andra verksamheter, 1 5 kap 2 SOSFS 2011:9 9

10 jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, (uppstart, årlig egenkontroll, avslut) målgruppsundersökningar, (kund, brukare, närstående, medarbetare) granskning av journaler, akter och annan dokumentation, undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personal som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet, (bemötande och förhållningssätt) Resultat av QUSTA uppföljning, jämfört med 2010 och 2009. Uppföljningen av kvalitetsområden i QUSTA har utförts av MAS/MAR. Innan ett uppföljningsbesök görs, skickas kvalitetsinstrumentet till verksamhetschef, sjuksköterska och paramedicinare för att svara på frågorna tillsammans med någon omvårdnadspersonal. MAS och MAR besöker sedan vård- och omsorgsboenden och går igenom de besvarade frågorna med berörda. MAR följer upp de områden som rör medicintekniska produkter, fall och rehabilitering. Varje kapitel i instrumentet, förutom dokumentationen, har poängsatts till 20 poäng. Varje kapitel, förutom dokumentationen, har poängsatts till 20 poäng, totalt 280 poäng. Kvalitetsuppföljningar ska stimulera verksamheterna till ständig förbättring och vidareutveckling. Jämförelse av verksamhetens resultat av upprättade rutiner i % under åren 2011 2010 2009 Solbacken 91 % 89 % 88 % 10

11 Resultat av QUSTA 2011Resultat av uppföljningen är en redovisning av samtliga kvalitetsområden i QUSTA år 2011. Lokal Rutinpärm Rutinpärmen ska vara så tydlig att tillfälliga sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter och även ordinarie legitimerad personal ska kunna ta del av de lokala rutiner som ska utarbetas enligt QUSTA. Rutinerna ska upprättas så att det syns vilken verksamhet som äger den. Övrig personal ska känna till MAS/MAR regler. Det finns en pärm med lokala rutiner från tidigare entreprenör som enheten fortsatt att arbeta efter. Åtgärder som genomförs Solbacken har tagit fram gemensamma rutiner för hela huset som de idag arbetar utefter, Rutinerna har utvecklats mycket sedan föregående uppföljning men att hålla rutiner levande är ett ständigt arbete. Sjuksköterskorna har delat upp sig i olika ansvarsområden för att kunna hålla sig ajour med det som händer inom de olika områdena. Förbättringsåtgärd Viktigt att det står på rutinen vem som ansvarar och när den uppdaterades. Handlingsplan Viktig att det står på rutinen vem som ansvarar för rutinen och när har dem uppdateras. Åtgärdat. 11

12 1. Läkarkontakt. Det skall på äldreboenden finnas regler för hur personalen skall kunna komma i kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Reglerna skall vara nedbrutna till lokala rutiner för enheten och de skall vara kända av all berörd personal. Förbättringsåtgärd Fungerar 2. Läkemedelshantering Att läkemedelshanteringen sköts korrekt är mycket viktigt, masens regler och de lokala rutinerna kring detta måste vara kända av all berörd personal. En extern granskning av läkemedelshanteringen skall göras årligen, eventuella brister skall åtgärdas inom tre månader. Förbättringsåtgärd Ett projekt med stimulansmedel rörande läkemedelshantering pågår under 2010. En åtgärdsplan har där tagits fram för att förbättra läkemedelshanteringen. Handlingsplan Ett projekt med stimulansmedel rörande läkemedel pågår under 2011. Avslutat med goda resultat Avslutat En åtgärdsplan har där tagits fram för att förbättra hantering av läkemedel Rutinerna är reviderade Åtgärdat 3. Delegering Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal. Den utbildning som ges i samband med delegeringen skall följas av en skriftlig kunskapstest. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Delegeringarna skall regelbundet följas upp, därför bör sjuksköterskan inte ansvara för fler än tjugo delegeringar. Förbättringsåtgärd När en sjuksköterska slutar sin tjänst ska delegeringarna förnyas. Handlingsplan När en sjuksköterska slutar sin tjänst ska delegeringar förnyas av den ny sjuksköterska. 12 Vi har fått nya systrar i huset som har förnyat alla delegeringar efter att personalen har testat sina kunskaper Åtgärdat

13 4. Avvikelse På alla äldreboenden skall det finnas ett kvalitetssystem inom hälsooch sjukvården. Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för risk och händelseanalys samt rutiner för avvikelsehantering. Vid en risk för vårdskada eller en allvarlig vårdskada skall alltid en åtgärd vidtas och händelsen och åtgärden skall återkopplas till personalen. Förbättringsåtgärd Fungerar i stort men det saknas en lokal rutin för risk och händelseanalys i rutinpärmen Handlingsplan Rutin är skapad Åtgärdat 5. Medicinteknisk produkt (MTP) Medicintekniska produkter används på äldreboenden. Dessa skall användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna skall provas ut av sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjuksköterska. Övrig personal skall utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det skall finnas bruksanvisningar på svenska tillgängliga för användaren och kontroll skall ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista bör finnas där det bland annat skall anges hur ofta översyn/kontroll skall ske för att produkten skall vara säker. Förbättringsåtgärd Fungerar 6. Hygien Många av dem som bor på våra äldreboende behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende. Det är viktigt att arbeta utefter basala hygienrutiner. Förbättringsåtgärd Vid frukost ansvarar alla och inte en person för köket. Att en person ansvarar för köket. Personalen ska använda kortärmad arbetsdräkt, finns brister. 13

14 Handlingsplan Vid måltider ska bara en person ansvara för kökets arbete Personalen ska använda kortärmad arbetsdräkt Rutin så att personalen inte går mellan omvårdnads arbete och iordningställande av mat Personalen får använda långärmad när de inta jobbar med omvårdnad. Åtgärdat Åtgärdat 7. Vård i livets slutskede Att vårda en människa i livets slut är en mycket viktig uppgift på ett äldreboende. Det ska finnas skriftliga lokala rutiner för vård i livets slutskede. Använder LCP för vårdplanering och registrerar i palliativa registret. Förbättringsåtgärd Fungerar 8. Inkontinens Många av dem som bor på äldreboenden har problem med inkontinens. På varje äldreboende skall det finnas sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinenshjälpmedel. Hon ska utreda och förskriva rätt hjälpmedel i samverkan med personalen på enheten, allt för att kunna ge den bästa hjälpen till den boende. Utredningarna ska följas upp minst en gång om året eller efter behov. Förbättringsåtgärd Viktigt att tillgodose toalettassistans. Saknas ofta plan vid Kateter. Bättre på planer vid inkontinens. Handlingsplan Viktig att tillgodose toa assistansfällen med personalen. Tas upp vid flera till- Det ska även stå på Genomförandeplanen. Pågår ständigt Plan vid kateter Bättre på planer vid inkontinens Det finns planer vid inkontinens 14 åtgärdat Det finns plan för katetrisering. Åtgärdat

15 9. Trycksår Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer, lågt näringsintag, sämre cirkulation i blodkärlen och oförmåga att ändra läge på kroppen bland annat. För att förhindra att trycksår uppkommer skall sjuksköterskan göra en riskbedömning enligt modifierad Nortonskala för att se om det föreligger risk för trycksår. Riskbedömningarna ska följa upp minst en gång per år. En sjuksköterska har ansvar för att hålla sig ajour med nya rön och informera vidare. Förbättringsåtgärd Upprätta planer koppla till åtgärder samt följa upp dessa. Handlingsplan Upprätta planer till åtgärder sam följa upp dessa Samtliga sskor att varit med Masen och Maren och gått igenom för att optimera dokumentation Har förbättras 10. Nutrition Kosten som serveras på äldreboenden skall vara anpassad efter de näringsbehov som de äldre har. Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) och ta BMI (Body Mass Index) vid inflyttning och sedan följas regelbundet eller minst en gång per år. Förbättringsåtgärd Upprätta planer till åtgärder samt följa upp dessa. Handlingsplan Upprätta planer för att undvika undernäring samt följa upp dessa.. Planer för att undvika undernäring har upprättas. Åtgärdat. 11. Fall och fallskador Det förekommer att de boende faller, oftast leder det inte till någon skada. Enheten bör ha skriftliga rutiner för att förebygga fall och fallskador. En riskbedömning enligt Downton fallrisk index ska också göras vid inflyttningen. Sjuksköterskor, sjukgymnast eller arbetsterapeut skall vara involverade i det förebyggande arbetet och övrig personal skall få utbildning i fallförebyggande åtgärder. När en boende med demenshandikapp faller skall sjuksköterskan ta kontakt med läkare. Fallen skall analyseras och analyser, riskbedömning och åtgärder ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. 15

16 Förbättringsåtgärd Det bör framgå av rutin för fallprevention hur man hanterar problem då person faller ofta, dvs. åtgärder som vidtas. Handlingsplan Det bör framgå av rutin för fallprevention hur man hanterar problem då personer faller ofta dvs. åtgärder som vidtas En gång per månad träffats kvalité gruppen som går igenom alla avvikelser framförallt fall. Det ingår i Attendos kvalitets system att upprätta åtgärder vid upprepade fall Ska fortsätta att utvecklas 12. Demens Enheter bör inte ha fler än nio boende. Personalen som arbetar med demenshandikappade personer ska ha utbildning inom demensområdet och det bör finnas tillgång till handledning och kontinuerlig fortbildning. Det ska finnas möjlighet att passera ut genom ytterdörren, men man får försvåra för de boende att ta sig ut. Enheten följer de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. All personal ska genomgå provet. Personalen har fredagsreflektion Förbättringsåtgärd Alla sjuksköterskor har inte utbildning inom området demens/ geriartik/ öppen hälso- och sjukvård och några bland personalen behärskar inte svenska språket. Handlingsplan Alla sjuksköterskor har inte utbildning inom demens/geriatrik. Några av personalen behärskar inte svenska språket Samtliga systrar har vidare utbildning inom demens. Allt omvårdnadspersonal har gjort webb baserad utbildning demens abc. Individuella planer ska upprättas för att förstärka språket hos personerna som behöver det. Alla ny anställda även timanställd personal har som krav numera att ha undersköterska utbildning 16

17 13. Rehabilitering En rehabjournal upprättas vid inflyttning, i den ska bedömning av ADL och förflyttnings-förmåga samt bedömning av hjälpmedel ingå. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även sjukgymnast och/eller arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av sjukgymnast eller arbetsterapeut skall erbjudas detta. Hjälpmedel skall utprovas individuellt av sjukgymnast eller arbetsterapeut, användningen av hjälpmedel skall följas upp. Förbättringsåtgärd Säkra att en initial bedömning av ADL och förflyttning alltid sker i samband med inflyttning. Handlingsplan 14 Mun- och tandhälsovård Sjuksköterskan skall vid inflyttning bedöma munhälsan. Denna bedömning rubriceras som ett munvårdstatus. En god munhygien är viktig för att förebygga sjukdomar och för att kunna inta föda. Individen skall erbjudas munhälsobedömning årligen och omvårdnadspersonalen skall följa de råd som tandhygienisten ger. Personalen har fått utbildning i munhälsovård. Förbättringsåtgärd Viktigt att sjuksköterskorna upprättar ett munstatus vid inflyttning och dokumentera detta i journalen. Handlingsplan Viktig att sjuksköterska upprättar ett munstatus vid inflyttning och dokumentera detta i journalen Systrarna gör en allmän bedömning av munstatus, sedan kopplas tandvård för att göra åtgärderna. Allt dokumenteras. Åtgärdat. Dokumentation Vårdtagarens journal är ett av de viktigaste redskapen i det dagliga vårdarbetet. En bra förd journaldokumentation kan på ett väsentligt sätt bidra till säkerhet och kontinuitet i vården. Meningen är att man direkt ska kunna få en helhetsbild av en vårdtagare som man inte känner sedan tidigare, när man läser dennes anamnes, status och vårdplaner. Idag dokumenterar legitimerad personal i Vodok som är en tvärprofessionell journal. Det vill säga sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter skriver i samma journal och under samma sökord. 17

18 Granskning av journaler MAS/MAR har granskat 10 stycken slumpmässigt utvalda journaler = 15 %. Av totalt 100 poäng medelvärdet 54, godkänt men man måste fortsätta att utveckla dokumentationen. Spannet mellan sämsta och bästa journalföring ligger från 17 till 77 poäng. Redovisning av journalgranskning Allmänna uppgifter totalt 14 poäng medelvärde på granskade journaler 9 poäng. Ett spann mellan 0 till 14 poäng. De allmänna uppgifterna dokumenteras inte alltid korrekt. Allmänna uppgifter ska alltid dokumenteras i samband med inflyttning, vilket inte alltid görs. Det framgår inte av journalerna hur id-kontrollen har skett. Uppgiftslämnare är oftast otydligt exempelvis kan det enbart stå Dottern. Planeringsansvarig personal ska alltid finnas även i korttidsvården. Upplysning samtycke saknas ofta nationella register. Godkänt. Anamnes totalt 16 poäng medelvärde 9 poäng. Ett spann mellan 2 till 14 poäng. Uppgifter finns i stort men det är viktigt att dokumentera hälsohistorian och kontaktorsak korrekt. Idag blandar man ihop medicinska diagnoser med hälsohistoria och kontaktorsak med pågående vård. I större delen av journalerna saknas uppgift om restrektioner finns eller inte. Socialbakgrund och överkänslighet finns i huvudsak med, men kan förbättras. Godkänt. Inkomststatus totalt 28 poäng medelvärde 12 poäng. Ett spann mellan 0 till 20 poäng. Inkomststatus behöver utvecklas så att samtliga sökord finns med enligt riktlinjer. När personer som flyttar från korttidsvården till permanentplats inom verksamheten ska alltid status uppdateras så att det kan jämställas med ett inkomststatus. Inkontinensutredningarna dokumenteras under fel sökord. Att utredning är genomförd ska framgå under inkontinensutredning i övrigt ska resultatet dokumenteras i status elimination samt åtgärd förbrukningshjälpmedel. Ej godkänt. Uppdaterat status totalt 28 poäng medelvärde 16 poäng. Ett spann mellan 2 till 20 poäng. De flesta journaler har ett uppdaterat status, men det går inte alltid att koppla till hur personen var när de flyttade in, på grund av att inkomststatus inte alltid finns inom angiven tid. Godkänt. Plan totalt 6 poäng medelvärde 4 poäng. Ett spann mellan 0 till 4 poäng. Man måste fortsätta utveckla sitt arbete med att dokumentera i planer men man har kommit en bra bit på vägen att lägga upp planer med mål. Det saknas planerade åtgärder som är kopplade till planen framförallt 18

19 hos sjuksköterskorna. Paramedicinarna har kommit längre till att koppla åtgärder till planer. Planerna är inte fullständiga då man använder måluppfyllelse på fel sätt. Det finns planer som är gamla och inte aktuella. Dessa måste alltid avslutas. Godkänt. Riskbedömningar totalt 6 poäng medelvärde 2. Ett spann mellan 0 till 6 poäng. Riskbedömningar finns men det görs inte i samband med inflyttning och därför finns inget utgångsläge att följa upp mot. Ej godkänt. Inkontinensutredning total 2 poäng medelvärde 2. Man har kommit långt med inkontinensutredningar men måste dokumentera dessa under rätt sökord i journalen. Godkänt. Signerade anteckningar totalt 2 poäng medelvärde 1. I samtliga journaler som granskades förekom det osignerade anteckningar. Ska alltid signeras innan arbetets slut. Ej godkänt. Adl- Sunnås totalt 2 poäng medelvärde 2. Ett spann mellan 0 till 2 poäng Godkänt. Förbättringsåtgärd För att kunna kvalitetssäkra vården måste det finna ett första utgångsläge genom ett komplett inkomststatus, riskbedömningar och tydligt framtagna allmänna uppgifter. Detta ska ligga till grund för den fortsatta vården och ska kunna vara ett stöd för att bedöma förändringar i hälsotillstånd och funktion. Det saknas ibland planer utifrån framkomna problem i status. Det är viktigt att upprätta planer och att bli bättre på att koppla åtgärder till planer. Viktigt- För patienter som varit på korttidsvård som sedan flyttar in på permanent någonstans i huset ska ett nytt ankomstsamtal genomföras och ett nytt inkomststatus upprättas och det gamla avslutas. OBS! Viktig åtgärd är att se över journaler upprättade före 2011 och säkra att det finns aktuella status och då också avsluta tidigare status. Handlingsplan Kvalitén rörande dokumentation måste förbättras. Upprätta en fullständig journal vid inflyttning. Har blivit bättre Pågår Åtgärdat Utföra samtliga riskbedömningar, 19

20 följa upp och dokumentera. Boende som flyttar in från Kristallen till permanent boende ska ett nytt ankoms- samtal upprättas och ett nytt inkomsstatus samt ett ny Genomförandeplan. Åtgärdat Åtgärdat Övrigt Palliativa registret Samtliga avdelningar registrerar i Svenska palliativa registret. Ett nationellt kvalitetsregister där sjuksköterskorna registrerar alla dödsfall vid boendet. Infektionsregistrering Enheten har lämnat in uppgifter om infektioner (antibiotikabehandlade bakteriella infektioner och utbrottsbenägna virusinfektioner) som sammanställts av MAS och anmälts in till Vårdhygien. Införande av Senior alert. Apotekets kvalitetsgranskning av akut och buffertförråd Apoteket har under år 2011 inte granskat läkemedelsförråden/hanteringen på Solbacken eftersom där pågått ett projekt rörande läkemedelskedjan. Kvalitetssäkring av hela läkemedelskedjan Solbackens vård och omsorgsboende har under året genom stimulanspengar medverkat i ett projekt med Apoteket Farmacia AB gällande kvalitetssäkring av hela läkemedelskedjan inom äldreboenden, en metod som bygger på lärande i vardagen. Metoden bygger på att en Apotekare finns med i arbetslaget för att med sina kunskaper bidra till en säkrare läkemedelshantering, i den dagliga verksamheten på arbetsplatsen. Målet har varit att öka kunskapen hos all personal (sjuksköterska, vårdpersonal och läkare) och därmed kvalitetssäkra hela läkemedelshanteringen. HSL- indikatorer En jämförande statistik har gjorts under perioden 2010 till 2011 och 2009 till 2010. I nedan tabell visas ett medelvärde på antalet vårdtagare som omvårdnadsansvariga sjuksköterskor registrerat och haft ett hälsooch sjukvårdsansvar för. Antal vårdtagare som OAS-ansvarat för 1/10 2010-30/9 2011 61 1/10 2009-30/9 2010 63 20

21 Byte av vårdform 2 Vårdtagare som behövt byta vårdform på dagtid och på jourtid har ökat jämfört med föregående period. tabell 2. Tabell 2 1/10-2010- 30/9 2011 1/10 2009-30/9 2010 Byte av vårdform Byte av vårdform Summa till sjukhus - dagtid till sjukhus - jourtid 12 14 26 15 8 23 Avlidna 1 Målet är att alla vårdtagare som vill ska få stanna kvar i sitt hem vid vård i livets slutskede. Antalet avlidna har minskat jämfört med föregående period, tabell 3. Statistiken visar dock på att de flesta vårdtagarna bor kvar och avlider i sitt hem. Tabell 3 1/10-2010- 30/9 2011 1/10 2009-30/9 2010 Avlidna på - boendet Avlidna på - annan plats tex. sjukhus 12 2 24 14 5 29 Summa Trycksår 3 Få trycksår under perioden trycksår, tabell 4. Tabell 4 1/10-2010- 30/9 2011 1/10 2009-30/9 2010 Kategori 1 4 Kategori 2 3 Kategori3 3 Kategori 4 3 Summa 0 1 0 0 1 0 0 0 0 0 2 Statistiken grundas på antal vårdtagare. 3 För varje enhet har statistiken grundats på medelvärdet dvs. inkomna uppgifter gällande antal vårdtagare summeras och delas med antal månader(12). Indikatorerna går inte att beräkna enbart på antal registreringar pga. att det kan vara samma vårdtagare som har insatser från sjuksköterska samtliga månader. 4 Sårets svårighetsgrad kategoriindelning Kategori 1. Kvarstående rodnad mer än 24 timmar med intakt överhud. Kategori 2. Ytligt sår som inte når fettväv. Epitelskada med svullnad, spricka eller blåsa. Kategori 3. Fullhudsskada. Sår genom hela huden och ned i fettväv men som inte når underliggande muskler. Såret är ofta nekrotiskt. Kategori 4. Djupt sår med sårhåla. Sår genom alla hudlager och fettväv samt underliggande muskler, senor/ben. Fistlar exempelvis till tarm kan förekomma. Större risk för sårinfektion föreligger. 21

22 Förskrivna inkontinenshjälpmedel 2 Förbrukningen av inkontinenshjälpmedel har minskat jämfört föregående period.. Användandet av urinkateter är 1, tabell 5. Tabell 5 Inkontinens - hjälpmedel Kateter 1/10-2010- 30/946 1 2011 1/10 2009-30/954 0 2010 Apodos och dosett 2 Statistiken grundar sig på den läkemedelshantering där sjuksköterskan övertagit läkemedelsansvaret. Antalet vårdtagare som fick hjälp med sina läkemedel är detsamma jämfört med föregående period, tabell 6. Tabell 6 1/10-2010- 30/9 2011 1/10 2009-30/9 2010 Apodos Dosett Apodos + Summa dosett 33 8 18 59 37 7 17 61 Ordinerade läkemedel 2 Förbrukningen av fler läkemedel än tio har är densamma jämfört med år 2010 se tabell 7. Tabell 7 1/10-2010- 30/9 2011 1/10 2009-30/9 2010 41 20 61 Specifik omvårdnad 2 Den specifika omvårdnaden är i stort samma jämfört med föregående period, se tabell 8. Mindre än tio ordinerade Mer än tio Summa läkemedel ordinerade lä- kemedel 39 20 59 Tabell 8 Specifik Omvårdnad Vårdrelaterade infektioner pegsond/ iv.dropp/ syrgas/ MRSA/VRE/ sug/ stort sår, respirator, mm ESBL/HEPATIT 1/10-2010- 30/9 2011 5 1 1/10 2009-30/9 2010 4 1 22

23 Riskbedömningar Alla vårdtagare som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en riskbedömning gällande fallolyckor, nutrition, trycksår och urininkontinens. Utredning ska alltid genomföras, med undantag om den enskilde inte tackar nej eller om det av någon anledning inte är relevant. Bedömningarna ska följas upp minst en gång om året eller efter behov. Målet är att uppnå 100 % innan årets slut, tabell 9. Instrument som ska användas är: Downtown Fall Risk Index för att utvärdera fallbenägenheten MNA (Mini Nutritional Assesment) för att mäta näringsstatus Norton för att mäta risk för trycksår Vårdprogram för urininkontinens/kvalitetssäkringsprogram NIKOLA Solbackens vård- och omsorgsboende Genomförda riskbedömningar enligt MNA har ökat med 20 % och Norton ökat med 26 % jämfört med föregående års period. Fallriskbedömning enlig Downton Fall har ökat med 12 %. När det gäller urininkontinensutredningar och uppföljning av tidigare utredningar ökat med 61 %. Läkemedelsgenomgångar har ökat med 2 % jämfört med föregående period. Kvalitetsindikatorn 5 andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende Downtown Fall Risk är utförd var totalt 100 %, se tabell 9, Kvalitetsindikatorn 6 andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende nutrition/malnutrition är utförd var totalt 95 %, se tabell 9, Kvalitetsindikatorn 7 andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende Norton var det totalt 95 % se tabell 9. Kvalitetsindikatorn 8 andel boende med individuellt utredd inkontinens och uppföljning av utredning var det totalt 76 %, se tabell 9 Kvalitetsindikatorn 9 andel boende vars läkemedelsordination genomgått en årlig läkemedelsgenomgång var det totalt 53 %, se tabell 9. Tabell 9 Downtown Fall Risk MNA Norton 1/10 2010 30/9 2011 100 % 95 % 95 % 1/10 2009 30/9 2010 88 % 75 % 69 % 5 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober 2011. 6 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober 2011. 7 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober 2011. 8 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätperioden 1 oktober 2010 till 30 september 2011 9 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätperioden 1 oktober 2010 till 30 september 2011 23

24 Inkontinensutredning Läkemedelsgenomgång 1/10 2010 30/9 2011 76 % 53 % 1/10 2009 30/9 2010 15 % 51 % Övriga indikatorer ADL bedömningar enligt Sunnås ADL-bedömningar utförs av arbetsterapeuter efter inflyttning och ska förnyas årligen och i samband med förändrad status med syfte att bedöma den enskildes förmåga att klara sin dagliga livsföring och för att kunna sätta in eventuella stödåtgärder. Kvalitetsindikatorn andel boende där dokumenterad ADL-bedömning enligt Sunnås ADL-index är utförd, se tabell 10 Tabell 10 ADL bedömning enligt Sunnås 1/10-2010-30/9 2011 86 % 1/10-2009-30/9 2010 68 % Body Mass Index (BMI) Ideal BMI för äldre förefaller ligga mellan 23 och 27. Kvalitetsindikatorn antal boende med ett BMI på 22 eller mindre än 22 hade minskat under perioden jämfört med föregående period, se tabell 11. Tabell 11 BMI 1/10-2010- 30/9 2011 44 % 1/10 2009-30/9 2010 56 % Hälso- och sjukvårdspersonal Mätdatum den 1 oktober. Kvalitetsindikatorn med antal boende/tillgänglig per plats per antal månadsanställda hälso- och sjukvårds personal omräknat till heltid. En jämförelse mellan år 2011 och år 2010. Sjuksköterskor Kvalitetsindikatorn antal boende/tillgänglig plats per sjuksköterska var genomsnittet per heltid på vård- och omsorgsboendena totalt ca 14, en ökning i jämförelse med samma period 2010, tabell 12. Tabell 12 Antal boende/ tillgänglig Sjuksköterska 1/10 Sjuksköterska 1/10 2010 plats 2011 Solbacken v- o b 20 19 24

25 Arbetsterapeuter Kvalitetsindikatorn antal boende/tillgänglig plats var genomsnittet per heltid arbetsterapeut i oktober samma jämfört med år 2010, tabell 13. Tabell 13. Antal boende/ tillgänglig plats Arbetsterapeut 1/10 2011 Solbacken v- o b 85 85 Arbetsterapeut 1/10 2010 Sjukgymnast Kvalitetsindikatorn antal boende/tillgänglig plats i genomsnitt per heltid sjukgymnast samma jämfört med år 2010. tabell 14. Tabell 14 Antal boende/ tillgänglig Sjukgymnast 1/10 Sjukgymnast 1/10 2010 plats 2011 Solbacken v- o b 64 64 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Lokal samverkansöverenskommelse om gemensamma rutiner avseende läkarinsatserna i särskilda boenden inom äldreomsorgen. Landstinget ansvarar för läkarinsatserna i särskilda boenden och kommunen ansvarar för all övrig hälso- och sjukvård upp till sjuksköterska, sjukgymnast- och arbetsterapeut. Insatserna ska utföras i samråd med den boende och närstående, när så är möjligt. Samverkan ska bedrivas på ett sådant sätt att boende och närstående upplever vården som en helhet. Det finns också lokal rutiner för läkarorganisationen för Stockholms geriatriken och Solbacken. Samverkansmöten mellan de olika aktörerna sker regelbundet under året. Solbacken samverkar även med vårdcentralen och husläkare och för de äldre andra viktiga personer och organisationer liksom gode män och förvaltare. Samverkar ske också med pensionärsorganisationer och andra privata aktörer. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Chefer och kvalitetssamordnare har gått utbildning i risk- och händelseanalys under året. Metoden har vidareutvecklats av Kvalitetsavdelningen på Attendo och anpassats för äldreomsorgen. Som utgångspunkt har Socialstyrelsens metod för Riskanalys och Händelseanalys använts 25

26 2009-126-120. Händelseanalys kommer att genomföras på alla allvarligare händelser och riskanalys kommer att göras vid alla större förändringar i verksamheten. För att enheterna ska kunna lära av varandra läggs avidentifierade risk- och händelseanalyser ut på Attendos interna hemsida. Samtliga nyinskrivna brukare träffar en paramedicinare senast dagen efter ankomst. De gör då en fallrisk- och förflyttningsbedömning och resultatet av dessa rapporteras till sjuksköterskan som ansvarar för att vidareförmedla informationen till omvårdnadspersonalen. Trycksårs- och nutritionsbedömningar görs av sjuksköterska i samråd med omvårdnadspersonalen och dokumenteras därefter i journalen. Åtgärder sätts in efter en behovsbedömning. Exempel på åtgärder kan vara antidecubitusmadrass, vändschema, vätskelista eller ordination av näringsdryck. Uppföljning av de bedömningar som har gjorts sker kontinuerligt vid rapporterna. De fall- och förflyttningsbedömningar som har gjorts följs specifikt upp på de rehab-ronder som sker en gång per vecka. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 Avvikelser Personalen är ihärdig att rapportera tillbud eller avvikelser, det gör man via blanketter som finns på varje avdelning. Man samlar alla avvikelser eller tillbud och man gör en analys och en åtgärdsplan varje månad. Förankring hos personalen sker via måndagsmöte eller via APT. Alla synpunkter och klagomål samlat varje kvartal, man sänder en rapport till stf Kungsholmen, samtidigt som man gör en åtgärdsplan. Under 2011 har vi haft ringa klagomål, det har handlat framförallt om synpunkter. 26

27 Avvikelser Inkomna avvikelser Inkomna avvikelser för perioden 2010-2011 har ökat jämfört med samma period 2009-2010. Tabell 15 1/10 2010 30/9 2011 1/10 2009-30/9 2010 Fall med skada Läkemedel (uteblien/förväxlat/ dubbel dos) Övriga MTP/brister i vårdkedjan/ kommunikation/omvårdnad, dokumentation mm 39 24 6 69 40 19 0 59 Statistiken grundas på antal avvikelse som inträffat i verksamheten. Fall avvikelser och Fallincidenter Sammantaget har fallincidenterna ökat med jämfört med år 2010, se tabell 16. Åtta av fallolyckorna ledde till fraktur. Summa Tabell 16 Fall med skada Fall utan skada Summa 1/10 2010 30/9 2011 39 145 184 1/10 2009-30/9 2010 40 122 162 Läkemedels- och övriga avvikelser Läkemedelsavvikelserna har för perioden 2010-2011 ökat med jämfört med samma period 2009-2010. Övriga avvikelser har för perioden 2010-2011 också ökat jämfört med samma period 2009-2010, se tabell 17. Tabell 17 Läkemedel Övriga MTP, brister i Summa Utebliven, Förväxlat, vårdkedjan, kommunikation, Dubbel dos omvårdnad, do- kumentation mm 1/10 2010 30/9 2011 24 6 30 1/10 2009-30/9 2010 19 0 19 27

28 Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Anhörigas åsikter För att kunna utveckla verksamheten är det mycket viktigt att ta till vara på de synpunkter som brukare och anhöriga har. Under 2011 har vi därför lagt till blanketten Vi vill bli bättre i den välkomstmapp som brukare och anhöriga får när de kommer till Solbacken. Blanketten finns även vid entré i verksamheten och på samtliga avdelningar. Vi efterfrågar efter tema och goda förslag varje gång vi skickar anhörig brev. Sammanställning och analys Inkomna klagomål och synpunkter sammanställs, analyseras och återkopplas. Varje kvartal lämnas rapporten till stf Kungsholmen. Man gör en åtgärdsplan och förankrar alla åtgärder i vaksamheten via enskild samtal via Apt. eller på måndagsmöte. Under 2011 har vi haft fåtal av synpunkter. Alla rapporter finns samlade på en pärm där alla kan se och läsa, pärmen finns på personalrummet. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Under 2011 har anhöriga erhållit två utbildningar tillfälle, den första om demens och den andra om demens och läkemedel samt slutrapport av läkemedelsgenomgångar. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Resultat av patientsäkerhetsarbetet Arbetet med att öka patientsäkerheten är ett ständigt pågående arbete. De flesta av de konkreta åtgärder som nämns ovan påbörjades under 2010 och pågår fortfarande. Patientsäkerhetsarbetet pågår ständigt. Arbetssätten måste fortlöpa en längre tid för att man ska kunna se om det har gett något resultat. Det som man dock kan se som ett resultat av det kontinuerliga arbetet med att förbättra verksamheten generellt är att Solbackens resultat i egenkontrollen från Stf Kungsholmen steg från 90 % 2007-88 % 2008 89 % 2010-91 % 2011. Även om inte hela ökningen kan tillskrivas arbetet med ökad patientsäkerhet, så bidrog det till att förbättrad resultatet 28

29 Vidtagna åtgärder för att öka patientsäkerheten Under året 2011 har det inte inträffat några allvarliga avvikelser som Lex Maria på Solbacken. Riskbedömningar gällande fall, trycksår och malnutrition har genomförts på alla brukare. Eventuella åtgärder har diskuterats under daglig rapportering och följts upp på kvalitetsmöte. Bättre kvalitet vid hantering av läkemedel. Ökad kompetens bland personalen Övergripande mål och strategier för kommande år Genomtänk schema ändring för sjuksköterskorna som leder till att man jobbar längre pass, samtliga systrar kommer att finnas på onsdagar, underlättar för planering och för uppföljning av arbete. Minska antalet händelser gällande läkemedelshantering framförallt glömt att signera givna läkemedel. Det finns fortfarande utrymme för utveckling. Vi kommer att uppnå till målet genom att genom systematiskt arbete och uppföljning. Åtgärderna har varit information till delegerade medarbetare och mer frekvent kontroll och uppföljning. Minska fall genom regelbundet kvalitetsarbete och fallpreventionsarbete. 29

30 Bilagor Sammanställning avvikelse från 1 oktober 2010 till och med 30 september 2011 Attendo av Care AB Solbacken **64 Fall med skada allt fr. Fall utan Läkemedel blåmärke, sårskada till fraktur. skada Utebliven, För-växlat, Dubbel dos 39 145 24 6 Övriga MTP, brister i Vård-kedjan, kommunikation,dokumentation mm Sammanställning avvikelse från 1 oktober 2009 till och med 30 september 2010 Attendo av Care AB Solbacken **64 Fall med skada allt fr. Fall utan Läkemedel blåmärke, sårskada till fraktur. skada Utebliven, För-växlat, Dubbel dos Övriga MTP, brister i Vård-kedjan, kommunikation,dokumentation mm 40 122 19 0 Statistiken grundas på * antal avvikelse som inträffat i verksamheten, ** antal platser som finns i äldreboendet. 30

31 Sammanställning av Attendo hälso- och sjukvårds-carindikatorer Solbacken AB **64 1 oktober 2010 till och med 30 september 2011 Byte av vård-form Avlidna på till boendet sjukhus - annan plats - dagtid - jourtid Sammanställning av Attendo hälso- och sjuk-carvårdsindikatorer Solbacken AB **64 1 oktober 2009 till och med 30 september 2010 Byte av vård-form Avlidna på till boendet sjukhus - annan plats - dagtid - jourtid 12 14 12 2 15 8 14 5 Statistiken grundas på * antal vårdtagare som bytt vårdnivå och avlidit. ** antal platser som finns i äldreboendet. Sammanställning av Attendo hälso- och sjukvårds-carindikatorer Solbacken AB *61 1 oktober 2010 till**64 och med 30 september 2010 Sammanställning av Attendo hälso- och sjuk-carvårdsindikatorer Solbacken AB *63 1 oktober 2009 till **64 och med 30 september 2010 Trycksår 0/1/0/0 Trycksår 0/0/0/0 Stadium 1/2/3/4 Stadium 1/2/3/4 Inkontinens/ KAD 46 1 Inkontinens/ KAD 54 0 Specifik Om- Specifik Om- 4 Vårdnad sond/ 5 Vårdnad sond/ dropp/ sug/ O 2 / sår, resp. mm dropp/ sug/ O 2 / sår, resp. mm Apodos 33 Apodos 37 Dosett 8 Dosett 7 Apodos +dosett 18 Apodos +dosett 17 Mindre än tio ord. 39 Mindre äntio ord. 41 läkemedel läkemedel Mer än tio ord. läkemedel 20 Mer än tio ord. läkemedel 20 * För varje enhet har statistiken grundats på medelvärdet dvs. inkomna uppgifter gällande antal vårdtagare summeras och delas med antal månader(12). Indikatorerna går inte att beräkna enbart på antal registreringar pga. att det kan vara samma vårdtagare som har insatser från sjuksköterska samtliga månader. ** antal platser som finns i äldreboendet. 31

32 Attendo Sammanställning av Care AB riskbedömningar Solbacken **57 1 oktober 2010 till 30 september 2011 Attendo Sammanställning av Care AB riskbedömningar Solbacken **62 1 oktober 2009 till 30 september 2010 *Downtown Fall 100 % *Downtown Fall 88 % Index Index *MNA 95 % *MNA 75 % *Norton 95 % *Norton 69 % Solbacken *** 78 Solbacken ***73 ****Inkontinensutredninutredning 76 % ****Inkontinens- 15% ****Läkemedelsgenomgångar 53 % ****Läkemedelsgenomgångar 51 % *Antalet boende med genomförd riskbedömning ** Antal boende vid mätdatum ***Antal pågående journaler under perioden ****Antalgenomförda läkemedelsgenomgångar/inkontinensutredningar 32