Biblioteken har fortsatt högt förtroende bland den svenska allmänheten. De

Biblioteksvanor och attityder Biblioteksvanor och attityder Lars Höglund Biblioteken har fortsatt högt förtroende bland den svenska allmänheten. De regelbundna besökarna blir något färre medan lånen av e-böcker över nätet ökar. Detta är den bild som framträder i den nationella SOM-undersökningen 2012 och det är samma bild som ges i officiell folkbiblioteksstatistik. Där framgår att besöken minskade med knappt två procent och att de svenska folkbibliotekens totala utlåning 2012 uppgick till 68 miljoner utlån, vilket är en minskning med endast drygt en procent jämfört med året innan (preliminär statistik (Kungl. biblioteket 2013). Samtidigt ökade lånen av e-böcker enligt samma statistik med hela 89 procent, men utgör fortfarande endast ett par procent av all utlåning. Läsningen av e-böcker behandlas i ett annat kapitel i denna volym. Folkbiblioteken har en rad olika uppgifter som rör såväl demokrati som läsande och kunskapsförmedling. En ny bibliotekslag är under beredning, där en övergripande formulering i den aktuella propositionen lyder: 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla ( Prop.2012/13:147) Ambitionsnivån är således hög och man når också stora grupper i befolkningen. Men det finns stora skillnader mellan olika orter och olika sociala grupper och antalet biblioteksenheter tenderar att minska. Hur detta återspeglas i befolkningens biblioteksvanor och åsikter om biblioteken försöker vi här belysa med hjälp av bearbetningar från SOM-undersökningen 2012. Mot den bakgrunden studeras i detta kapitel några aspekter av allmänhetens biblioteks- och läsvanor. Vilka förändringar kan vi då se när det gäller biblioteksbesök och läsning. Varför besöker man bibliotek idag? Vilka skillnader finns mellan olika grupper och finns det samband mellan biblioteksanvändning och synen på våra medmänniskor. Detta är några frågor som redovisningen nedan anknyter till. Biblioteksbesökens omfattning och ändamål Biblioteksbesökens minskning under senare år står i kontrast till de betydande ökningarna av informationsutbyte över nätet (se Bergstöm och Höglunds kapitel i denna volym). Succesivt sker också allt fler besök över nätet, men varken detta eller Höglund, Lars (2013) Biblioteksvanor och attityder i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 345

Lars Höglund en begynnande kraftig ökning av antalet e-boklån via Internet verkar helt motsvara de minskade besöken och utlåningstalen, något som också antyds i rapportering av folkbiblioteksstatistiken (Kungl bibl 2013). I Figur 1 beskrivs uppgivna biblioteksbesök mätt som någon gång per år eller oftare samt någon gång per kvartal eller oftare mot bakgrund av data om bokläsning respektive användning av Internet någon gång per år eller oftare. Som framgår av figuren är förändringarna från föregående år så små att de ligger inom den så kalllade felmarginalen, men tolkningen om en marginell nedgång i biblioteksbesöken får alltså stöd i den officiella statistiken liksom i den långsiktiga trenden i SOMundersökningarna. Figur 1 Biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning 1995-2012. Andel som gjort/använt åtminstone någon gång under det senaste året, samt biblioteksbesök varje kvartal eller oftare (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 86 64 84 42 43 87 66 65 64 85 86 67 41 41 42 Använt Internet 88 88 70 71 Läst bok, år el oftare 86 85 85 86 86 86 85 85 60 62 60 60 57 53 Besökt bibliotek 44 44 minst en gång senaste året 40 36 37 36 37 33 Besökt bibliotek kvartal el oftare 55 36 50 33 82 46 28 88 83 85 44 46 26 24 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kommentar: Biblioteksbesök enligt formuläreditionen R2, läst bok och Internet enligt formuläreditionerna I, II, III respektive IIII Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1995-2012 De senaste årens biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning för olika grupper i befolkningen återges i Tabell 1. Där framgår de återkommande skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller biblioteksbesök och bokläsning samt skillnader efter utbildningsnivå, ålder och familjetyp. Både för biblioteksbesök och bokläsning är skillnaden mellan andelen män och kvinnor ca 15 procentenheter till kvinnornas förmån. När det gäller Internet finns nu åtminstone viss användning bland flertalet undersökta och det är endast i den äldsta gruppen man har en markant lägre nivå 346

Biblioteksvanor och attityder av brukare. Här finns inte heller någon stor skillnad mellan män och kvinnor. Det bör noteras att användning någon gång per år eller oftare är ett relativt trubbigt mått där smärre skillnader mellan olika år bör tolkas försiktigt. Tabell 1 Biblioteksbesök, bokläsning och Internet 2009-2012 (procent) Biblioteksbesök Läst bok Använt Internet senaste året senaste året senaste året År 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Ålder 15-29 66 56 56 53 89 82 87 85 99 99 100 100 30-49 51 52 46 51 87 87 86 85 98 99 99 99 50-64 44 39 39 40 85 83 82 81 88 92 92 94 65-85 45 42 41 42 80 75 78 81 52 53 61 63 Kön Män 42 40 36 38 78 76 75 75 87 86 87 89 kvinnor 58 52 51 53 91 89 91 90 82 85 89 87 Utbildning Låg 31 25 30 27 65 62 68 65 52 57 60 61 Medellåg 49 41 38 41 82 79 83 80 90 90 93 91 Medelhög 56 54 49 51 94 93 86 87 93 95 94 96 Hög 64 66 59 63 98 96 94 95 96 98 98 98 Nuvarande familjeklass Arbetarhem 46 38 37 40 77 74 76 74 80 82 87 84 Jordbrukarhem*) 40 26 32 29 82 70 57 72 77 59 69 73 Tjänsteman 57 57 51 53 91 93 92 91 87 91 92 94 Högre tjänstem. 54 53 62 55 96 96 96 94 96 93 94 96 Företagare 50 54 41 37 88 86 90 85 77 82 83 90 Antal svar 1602 1597 1563 1568 3348 3154 3166 4536 1608 2908 3166 6020 Kommentar: Kolumner med fler svarande bygger på att frågan ställts i två eller flera formulär i de parallella urvalen (se metodkapitlet). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2009-2012. Väl så intressant som data om biblioteksbesök är kanske hur allmänheten bedömer bibliotekens service och vad man faktiskt gör på biblioteken. Det senare är också en aspekt som flitigt diskuteras bland bibliotekarier och rör vilken roll man ser att biblioteken har i dag och hur den kan komma att förändras i framtiden. Centralt för detta är att biblioteken redan idag har flera olika uppgifter och används på olika sätt av olika användargrupper. Förutom utlån av böcker och andra media har folkbiblioteken sammantaget ett betydande utbud av olika aktiviteter som rör läsfrämjande åtgärder både för barn och vuxna, kulturaktiviteter mm (Höglund, 2012). 347

Lars Höglund De så kallade övriga aktiviteterna i bibliotekens utbud, dvs de som inte rör medielån, registreras också numera i den offentliga statistiken. Under år 2012 passerades nivån 100.000 arrangemang och vissa aktiviteter tycks fortsätta att öka (Kungl. Biblioteket, Preliminär Folkbiblioteksstatistik)Totalt ökade antalet övriga aktiviteter med ca 6 procent mellan 2011 och 2012 enligt preliminär statistik. Enskilda aktiviteter ökade dock väsentligt mer. Exempelvis kan man notera ett ökat utbud av slutna läsecirklar med 11 procent, av filmvisningar med 19 procent, av data och internetkurs med 18 procent och av biblioteksinformation och visningar med 17 procent jämfört med 2011. En majoritet av alla arrangemang riktar sig främst till barn och unga. Antalet sådana arrangemang ökade i genomsnitt med ca 6 procent (Figur 2). Figur 2 Antal övriga aktiviteter vid svenska folkbibliotek 2011 och 2012 Varav tilfällen primärt för barn/unga Bokprat - boksamtal Berättar-/Sagostund Annan programaktivitet Biblioteksinformation/ -visning Data/Internetkurs Utställning Läscirkel - sluten sammankomst Föreläsning och debatt Målnings- och hantverkskurs Sångstund Teaterföreställning I samarbete med BVC Författarbesök Läscirkel - öppen sammankomst Musikunderhållning Filmvisning Skrivarkurs 21443 12304 12687 13245 8621 6543 5978 4489 3302 3185 2934 2765 2411 2609 2027 2262 630 67917 Totalt antal övriga arrangemang 2011: 99 646 - Streckad stapel 2012: 107 435 - Fylld stapel (prel. data) - 20 000 40 000 60 000 80 000 Källa: Kungl. Biblioteket. Preliminär Folkbiblioteksstatistik, april 2013. Vad man gör på biblioteket vid besök och hur ofta olika aktiviteter görs ingår i SOM-undersökningen med ett begränsat antal kategorier. Trots att utbudet av olika arrangemang ökat är lån av böcker fortfarande den totalt sett vanligaste aktiviteten på biblioteket. Här är också skillnaden mellan män och kvinnor påtaglig (figur 3). Frågor till bibliotekarie om hjälp kommer som nummer två av de aktiviteter som biblioteksbesökare uppger. Detta kan anknytas till den aktuella debatten om bemanning på biblioteken där man bland nya grepp för att hålla kostnaderna nere finner försök med bibliotek som hålls öppna utan närvarande personal, så kallade meröppna 348

Biblioteksvanor och attityder bibliotek, något som i vissa fall också framstått som ett alternativ till nedläggning. En annan grupp av aktiviteter rör läsning och arbete eller studier på plats. Där är skillnaderna mellan män och kvinnor mindre och går i vissa fall i olika riktning. En större andel av männen uppger att de läser tidningar eller tidskrifter på biblioteket medan något fler kvinnor läser böcker på plats. Vanligare bland män än kvinnor är också att söka information/fakta. Numera uppger endast en liten andel att de besöker biblioteket för att använda Internet (Figur 3). Figur 3 Aktiviteter på biblioteket någon gång per halvår eller oftare efter kön. (procent) Lånat böcker Frågat bibliotekarie om hjälp Läst tidningar/tidskrifter 20 26 27 30 43 54 Läst böcker 16 21 Kvinnor Besökt kulturevenemang 11 16 Män Sökt information/ fakta 15 19 Lånat musik/film Använt studie-/arbetsplats 11 10 10 8 Använt Internet 10 8 0 10 20 30 40 50 60 Kommentar: Bas biblioteksbesökare, n= 801. (För tidigare år finns boklån uppdelat efter typ.) Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012. Som framgår av Figur 2 och 3 är användningen av biblioteken mer varierad än vad man utifrån en traditionell uppfattning kanske tror. Boklån av olika slag är trots detta den vanligaste aktiviteten. Skillnaderna mellan olika grupper förändras dock inte dramatiskt mellan enskilda år utan är jämförelsevis stabila. När det gäller bokläsning generellt finns i SOM-undersökningen flera frågor som belyser detta. Litteraturutredningen (SOU 2012:16) framhåller att även om bokläsningen totalt i befolkningen är relativt stabil finns bekymmer med tendenser till minskad läsning och minskad läsförmåga särskilt bland yngre män, varför lässtimulans i olika former är viktigt. I återkommande internationella jämförelser av barns och ungdomars läsförmåga har Sverige under senare år fallit från en position i toppen till en nivå nära ett europeiskt medelvärde, medan andra jämförbara länder som Finland ligger väsentligt högre. Vi ser därför nedan närmare på några frågor 349

Lars Höglund som rör bokläsning nedan. I tabell 2 återges läsning av skön- och facklitteratur mätt som läsning någon gång per månad eller oftare. Tabell 2 Läst tryckt litteratur efter ålder och kön (procent) 16-29 år 30-49år 50-64år 65-85 år Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Skönlitteratur månad eller oftare 32 46 28 47 27 51 29 48 Antal svar 103 128 230 243 185 233 226 229 Facklitteratur månad eller oftare 24 43 26 29 21 27 17 20 Antal svar 103 127 228 242 185 228 222 216 Som framgår av Tabell 2 är andelen kvinnor som regelbundet läser skönlitteratur betydligt högre än för män i alla åldersgrupper. Detta tycks också delvis vara fallet när det gäller facklitteratur, där skillnaden visserligen är ganska liten men fortfarande visar en övervikt för kvinnor och i den yngsta gruppen är skillnaden påtaglig. I tabell 2 går den yngsta åldersgruppen ända upp till 29 år. Med en finare ålderfördelning blir antalet i varje cell lågt, men om vi enbart ser till ungdomar i gruppen 16-24, som här omfattar 132 personer, kan man notera att andelen unga män som läser skönlitteratur någon gång per månad eller oftare endast är ca 17 procent, medan motsvarande tal för unga kvinnor är ca 37 procent, vilket tyder på både stora skillnader mellan kvinnors och mäns läsvanor och dessutom på en väsentligt lägre nivå bland män än vi såg i tabell 2. Detta är i linje med andra undersökningar som pekar på att få unga män läser skönlitteratur. För facklitteratur är andelen läsare bland unga i åldern 16-24 år (antal svar=115) högre, här läser ca 33 procent av männen facklitteratur varje månad eller oftare, medan andelen läsare bland kvinnor är 53 procent. Även här är således skillnaden mellan män och kvinnor påtaglig och aktualiserar frågor både med tanke på att en stor andel i åldersgruppen är studerande och att könsskillnaderna i bokläsning är så påtagliga även för facklitteratur. Bedömningar av biblioteken: service och förtroende Allmänhetens bedömning av bibliotekens service ligger jämfört med andra institutioner och olika typer av kommunal service regelbundet mycket högt. 350

Biblioteksvanor och attityder Figur 4 Åsikt om bibliotekens service i den egna kommunen 1998-2006, 2009-2012 samt biblioteksbesök kvartal (procent) 100 90 80 80 82 84 86 89 Bra service bland dem med uppfattning 84 85 87 89 86 86 88 85 70 68 70 71 "Bra service":kvinnor 60 50 40 59 60 60 61 60 56 "Bra service": Män 56 53 53 51 Totalt Bra service (samtliga) 30 20 10 0 Biblioteksbesök kvartal el oftare "Dålig" service totalt 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2009 2010 2011 2012 Kommentar. Frågan om biblioteksservice i denna version ej ställd 2007,2008. Obs: Den övre linjen har 5 svarsalternativ: Mycket bra, Ganska bra, Varken bra eller dålig, Ganska dålig, Mycket dålig. För linjerna i mitten, uppdelat på män och kvinnor med en sjunkande tendens inkluderar ett 6:e svarsalternativ ingen uppfattning. Källa: Den nationella SOM-undersökningen, Formulär II respektive år. I figur 4 visar den övre kurvan andelen av dem som har uppfattning och anser bibliotekens service vara ganska eller mycket bra. Bedömningen ligger högt med ett snittvärde för hela perioden om ca 85 procent. I mitten av figuren återges samma serie inklusive svarsalternativet ingen uppfattning. Här framgår att många ickebesökare väljer detta alternativ och med minskade besökstal över tid får man en trend för positiva som samvarierar med besöken. Figur 4 visar också att andelen som anser servicen vara ganska eller mycket dålig är försvinnande låg kring någon enstaka procent och snarare minskar än ökar över tid. Om vi alltså ser till dem som faktiskt bedömt servicen och oftast också besöker bibliotek finner man således en starkt positiv och stabil tendens över tid. Få verksamheter torde kunna uppvisa samma goda resultat. En näraliggande bedömning av biblioteken rör förtroendet för hur de sköter sitt arbete. Även förtroendet för biblioteken har visat sig ligga mycket högt och i det absoluta toppskiktet bland de institutioner som ingår i SOM-undersökningen. Så är också fallet i 2012 års undersökning och är positivt i alla undersökta grupper, även om det här liksom andra frågor om inställningen till bibliotek finns ett tydligt samband med graden av användning. Men, även bland icke-användare finns ett tydligt förtroende bland drygt halva befolkningen och bland dessa finns endast någon eller några enstaka procent som uppger att de har litet förtroende för bibliotek. När 351

Lars Höglund det gäller dem som mer regelbundet besöker biblioteken finner man att andelen med högt förtroende för biblioteken stiger succesivt för att bland veckobesökare omfatta nästan alla (tabell 3). Tabell 3 Förtroende för biblioteken efter biblioteksbesök Biblioteksbesök: Någon gång Någon Någon Någon Någon Flera Förtroende för Ingen de senaste gång i gång i gång i gång i gånger i biblioteken gång 12 mån halvåret kvartalet månaden veckan veckan Mycket stort el. Ganska stort 51 71 83 82 93 98 95 Varken stort eller litet 28 21 10 13 6 0 5 Ganska litet el. Mycket litet 3 2 0 0 0 2 0 Ingen uppfattning 18 6 7 5 1 0 0 Antal svar 837 208 129 100 190 59 22 Kommentar:Antalet svarande är1545 Källa:Den nationella SOM-undersökningen 2012 Som nämnts ovan kan man också utesluta alternativet ingen uppfattning och får då i huvudsak biblioteksanvändare vilket leder till att andelen med stort förtroende totalt ökar från 66 till 74 procent (för data om förtroende för andra institutioner (se Sören Holmbergs och Lennart Weibulls kapitel om institutionsförtroende i denna volym) Biblioteksbesök och syn på flyktinginvandring Biblioteksbesökare och de som ofta läser skönlitteratur skiljer sig från övriga genom att de något oftare är unga, högutbildade, kvinnor eller från tjänstemannahem, men har de också andra attityder än övriga? Kan man till exempel se samband mellan biblioteksbesök eller bokläsning och synen på samhället eller på medmänniskor? Ja, vi har tidigare sett en tendens till att bokläsning och biblioteksbesök hänger samman med tillit till andra människor och även hur man ser på flyktinginvandring (Höglund&Wahlström 2007). Synen på flyktinginvandring kan vi delvis tolka som en indikator på tolerans i anslutning till teorier om socialt kapital (jmf Putnam 2001) Eftersom frågor som rör om invandringspolitik också kommit högt i årets mätning av viktiga samhällsproblem ser vi här närmare på hur attityden till flyktinginvandring 352

Biblioteksvanor och attityder förhåller sig till biblioteksbesök. För att kunna kontrollera för fler variabler studeras detta samband här inte enstaka år utan för hela datamängden sedan 1988 för de år frågan ställts. Vi får då ett omfattande dataunderlag som gäller en följd av år, vilket även minskar risken för slumpmässiga variationer. Som framgår av figur 5 finns ett tydligt samband med en alltmer tolerant inställning till flyktinginvandring ju oftare man besöker biblioteken. Figur 5 60 Syn på flyktinginvandring efter biblioteksbesök: andel som anser det vara ett bra respektive dåligt förslag att ta emot färre flyktingar (procent) 56 50 49 43 Bra förslag 40 39 38 38 43 30 20 25 29 33 Dåligt förslag 35 35 34 10 18 0 Biblioteksbesök senaste året: Nej Ngn gång Någon g./ Någon g/ Någon g/ Ngn gång Flera ggr ingen gång per år halvår kvartal månad /vecka i veckan Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988-2012 sammanslaget (n=41 788) Figur 5 visar ett således ett tydligt samband mellan biblioteksbesök och en positiv attityd till flyktinginvandring. Detta innebär givetvis inte nödvändigtvis ett orsakssamband. Man kan t ex tänka sig att unga och högutbildade både oftare har en positiv syn på invandring och oftare besöker bibliotek. Samtidigt kan man också finna argument för att biblioteksbesök skulle kunna spela roll i sammanhanget. Till exempel kommer de som ofta besöker bibliotek också att möta många invandrare. Biblioteksanvändning medför även större exponering för litteratur där man till exempel via läsning av skönlitteratur får en inblick i andra människors liv, i andra kulturer och kunskaper om samhället. Majoriteten av dem som ofta läser böcker besöker också ofta bibliotek, varför biblioteksbesök här också till stor del fungerar som indikator på bokläsning. För att se om vi enkelt kan eliminera sambandet med biblioteksbesök kontrollerar vi i den följande tabellen för utbildning, kön och ålder. 353

Lars Höglund Tabell 4 Syn på flyktinginvandring mot biblioteksbesök, utbildning, kön och ålder (procent) Män Kvinnor Utbildning Låg Hög Låg Hög Åldersgrupp 1: 16-29 år Biblioteksbesök varje kvartal eller oftare Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Andel mot förslag om färre flyktingar 16 29 32 42 20 37 41 50 Antal svarande 1720 781 477 528 1364 1254 512 1075 Åldersgrupp2: 30-49 år Biblioteksbesök varje kvartal eller oftare Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Andel mot förslag om färre flyktingar 15 25 36 46 18 25 41 49 Antal svarande 480 239 1355 975 2477 1366 1305 1848 Åldersgrupp3: 50-64 år Biblioteksbesök varje kvartal eller oftare Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Andel mot förslag om färre flyktingar 17 28 32 41 16 25 42 47 Antal svarande 3313 834 896 561 2676 1091 871 939 Åldersgrupp4: 65-80 år Biblioteksbesök varje kvartal eller oftare Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Andel mot förslag om färre flyktingar 15 19 28 32 17 19 31 39 Antal svarande 2481 965 373 347 2337 1132 318 400 Kommentar: Effekter som genomsnittlig procentskillnad: Biblioteksbesök = 0,09, Utbildning =0,13 Kön = 0,04. Ålder ca 0,03. Totalt 0,29. Sambandet mellan syn på invandring och biblioteksbesök minskar,men försvinner således inte i någon av åldersgrupperna när utbildning, kön och ålder kontrolleras. Utbildningsnivå har dock här det starkaste sambandet med synen på flyktinginvandring. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988-2012 sammanslaget (antal svar=41 788) 354

Biblioteksvanor och attityder När man kontrollerar för flera variabler minskar betydelsen av biblioteksbesök något, men försvinner inte. Man kan också se att utbildning betyder mer för synen på flyktinginvandring än övriga variabler i analysen. Samtidigt är effekten av kön och ålder mycket svag, även om man kan notera att något färre i den äldsta åldersgruppen är mot begränsningar i flyktinginvandringen jämfört med övriga åldersgrupper. Minskade besök trots både förtroende och aktualitet Bibliotekens roll är aktuell av flera skäl. Den fortsatta digitaliseringen med ökande möjligheter att nå både bibliotek och andra informationskällor över nätet innebär succesivt ändrade villkor med både utmaningar och möjligheter. En annan aspekt på bibliotekens verksamhet är de olika typerna av läsfrämjande åtgärder som blir särskilt aktuella att framhålla i tider då man befarar brister i ungas läsning. Även om skolan och hemmet är centrala när det ungas läsförmåga, utgör biblioteken ett viktigt komplement där fri informationstillgång och stimulans till läsning är centrala inslag. Biblioteken som institution är också aktuell genom att en ny bibliotekslag bereds med tydliga preciseringar av uppdraget kring läsande och tillgång till litteratur och information för alla grupper. Biblioteksbesöken har en trendmässig nedgång över längre tid, men jämfört med föregående år finner vi endast en obetydlig nedgång. Stor stabilitet noterar vi också i mätningarna av service och förtroende när det gäller biblioteken. Det visar sig att försvinnande få har en negativ bedömning av servicen och samma förhållande gäller förtroendet för biblioteken. Om vi begränsar oss till dem som har en uppfattning, om bibliotekens service finner man ett medeltal för senare år kring 85 procent och kurvan visar inga nedgångstecken. Däremot minskar andelen med en uppfattning om bibliotekens service i takt med ett succesivt sjunkande besökstal under senare år. Att färre besöker biblioteken verkar således inte att ha med bibliotekens servicekvalitet att göra, utan man får här söka andra förklaringar såsom konkurrens om tid, konkurrens mellan olika medier, ändrade läsvanor etc. Förutom etablerade samband mellan biblioteksvanor och utbildning, kön respektive ålder har vi här också sett närmare på sambandet mellan biblioteksbesök och attityder, specifikt här synen på flyktinginvandring. Den systematiska samvariation som finns mellan en tolerant inställning härvidlag och hur ofta man besöker bibliotek är bestickande, och återkommer i samtliga åldergrupper, för män och kvinnor och för olika utbildningsnivåer. Sambanden är emellertid komplicerade och många faktorer kan samspela. Även om man kan prestera goda argument för en effekt är det lämpligt att i första hand se resultatet som intressanta samvariationer värda mer ingående studier. 355

Lars Höglund Referenser Prop.2012/13:147. Ny bibliotekslag. SOU 2012:65. Läsandets kultur. Litteraturutredningens slutbetänkande. Höglund, Lars (2012) Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet. I Weibull, L, Oscarsson, H, Bergström, A (red) I framtidens skugga. SOM-rapport nr 56. SOM- institutet: Göteborgs universitet. Höglund, Lars & Wahlström, Eva (2007) Bibliotek, läsning och förtroende. I: Nilsson, Lennart (red): Det våras för regionen. Västsverige 1998-2005. SOM-rapport nr 40. SOM- institutet: Göteborgs universitet. Kungl. biblioteket (2013) Folkbiblioteksstatistik 2012 (preliminära data, april 2013) www.kb.se Putnam, Robert D (2001): Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm. SNS Förlag. 356