elteknik Medlemsblad för Svenska elektro- och dataingenjörers riksförening nr 3 /juni /2005 Detta nummer distribueras endast elektroniskt. INNEHÅLL 1 Rapport från årsmötet 2 Presentation av de nya styrelseledamöterna Ordföranden har ordet 3 Samhälltets sårbarhet 1, 2, 3 5 Datorer över allt himmel eller helvete? 6 SER-frågan Rapport från årsmötet Ett 40-tal medlemmar deltog på årsmötet den 20 april i Ekonomi & Teknik Förlags lokaler. Sammanfattningsvis kan konstateras att 2004 var ett aktivt verksamhetsår med ett flertal föredrag och studiebesök. Styrelsen försökte också på olika sätt att öka studenternas kännedom och intresse för SER och denna satsning kommer att fortsätta även utanför Stockholm. Vad gäller styrelsen avsade sig Aleksander Marlevi omval som ordförande men kommer att fortsätta som ordinarie styrelseledamot. Sture Hägglund kommer ej längre vara styrelseledamot men står till förfogande som kontaktperson för SER i Linköping med omnejd. Mötet uttalade ett varmt tack för deras engagemang och insatser för SER i de roller de har haft. Vi ser också fram emot deras fortsatta arbete för föreningen. Dessutom ett stort tack till Hans Heilborn som efter många års olika förtroendeuppdrag i föreningen hade avsagt sig omval som ledamot i valnämnden. Krister Fröjdh valdes till ny ordinarie ledamot och Delby Arrospide Alata och Alexander Witte invaldes i styrelsen som teknologrepresentanter. Följande medlemmar ingår i styrelsen fram till årsmötet 2006 Ordförande: Mikael Östling, Uppsala, nyval Övriga ledamöter: Christer Bengtsson, Stockholm, omval; Jan Blix, Vällingby, omval; Margaretha Eriksson, Stockholm, omval; David Edwertz, Norrköping, omval; Krister Fröjdh, Älvsjö, nyval; Karsten F Larsen, Danderyd, omval; Aleksander Marlevi, Stockholm, omval, Karl Erik Olofsson, Göteborg, omval, Anders Åberg, Staffanstorp, omval Teknologrepresentanter: Delby Arrospide Alata, Tyresö, nyval; Alexander Witte, Huddinge, nyval SERs representant i EUREL: Gustav Gottberg, adjungerad, omval Revisorer: Ordinarie: Hans Zahlander, omval; Lars Olsson, omval Ersättare: Peter Burholm, omval; Jana Kjebon, omval Valnämnden: Royne Markhester, sammankallande, omval; Gustav Gottberg, omval, Torbjörn Johnson, omval; Jan Martinsson, omval SER 106 12 Stockholm tel: 08-796 66 44 ser@ser.se Besök oss på: www.ser.se Ansvarig utgivare: Mikael Östling
Ordföranden har ordet 2 Nya styrelseledamöter Krister Fröjdh, 40 år, civilingenjör och teknisk doktor från KTH. Har 12 års erfarenhet av konstruktion av halvledarlasrar och halvledarmodulatorer för fiberoptisk kommunikation. Arbetar idag som utvecklingsingenjör vid Proximion och utvecklar fibergitter. Har tidigare arbetat vid Ericsson Microelectronic och Optillion. Är även medlem av IEEE och har aktivt arbetat med att ta fram IEEE standarden 10 Gigabit Ethernet. Ledig tid fylls upp av fyra barn i åldrarna 2 till 15 år. krister_frojdh@hotmail.com Delby Arrospide Alata, studerar till civilingenjör i datateknik med inriktningen autonoma system, läser för närvarande sitt fjärde år. Är även medlem i Excitera entreprenörskapsförening vid KTH samt PRgruppen på datasektionen. Efter examen vill hon söka till ABB:s traineeprogram, eftersom hon vill arbeta med robotik, men även p.g.a. sitt intresse inom ledarskap. Som studentrepresentant för datasektionen vill hon verka för att fler datateknologer skall upptäcka SER och dess möjligheter. Fritiden består av träning, resa, umgänge med familjen och vänner samt ett teknikintresse inom radio. Med anledning av just detta radiointresse arbetar hon ideellt som radiotekniker i Tyresö närradioförening, där hon även är medlem i styrelsen. delby@kth.se Alexander Witte, är född och uppvuxen i norra Tyskland och flyttade efter gesällutbildning som radio- och TVtekniker till Stockholm 2002. Där jobbade han hos Jocab med montering av GSM och 3G. Efter bastermin vid Växjö universitet började han på elektroprogrammet vid KTH hösten 2003. Inriktningen ska väljas i oktober och det blir sannolikt elektroteknik. Alexander är mentor för grundkurser i matematik och medarbetare i ett datautvecklingsprojekt vid KTH. På fritiden är det vänner, film, musik och utelivet som gäller, eller linux på hemdatorn. awitte@e.kth.se Det känns väldigt inspirerande och förtroendefullt att få ordförandeskapet efter bara ett år i SERs styrelse. Jag har dock varit medlem i nära 20 år så jag har väl en viss insikt i SER över tiden. Som universitetsforskare med engagemang i bl.a. IEEE hoppas jag kunna tillföra ett betydande nätverk av kontaktpersoner till SER. Min ambition är också att få fler studenter och yngre ingenjörer att bli medlemmar. Som de flesta branschorienterade föreningar har även SER sett vikande medlemssiffror de senaste åren men inom styrelsen har vi fokus på ett aktivt arbete för att hjälpa upp den situationen. Jag hoppas att vi med ett aktivt arbete har stora möjligheter att få SER att framstå som en plattform för att hävda våra elektro- och dataingenjörers intressen. Jag är mycket tacksam att Alexander Marlevi, tidigare ordförande, finns kvar i styrelsen för kontinuitet och inspiration. ostling@imit.kth.se
3 Samhällets sårbarhet I samband med SERs årsmöte gavs tre presentationer, som på olika sätt belyste sårbarheten hos det moderna samhällets infrastruktur. 1 Hans Andersson från Vattenfall Eldistribution AB talade om elnätets uppbyggnad och pågående arbete för att minska riskerna för elavbrott. Den sammanlagda ledningslängden i Vattenfalls elnät är 115 000 km, vilket motsvarar nästan 3 varv runt jorden. En stor del av detta elnät består av luftledning, men sedan ett par år tillbaka pågår ett ambitiöst investeringsprogram, där uftledningar ersätts med kabel. Där så är möjligt grävs kablarna ner, och på andra håll används hängkabel. Hängkabelisolationen motstår i viss mån trädpåfall, varför de direkta konsekvenserna vid en storm blir betydligt mindre. Investeringsprogrammet omfattar 10 miljarder kr t.o.m. år 2008. Vattenfall åtog sig redan 2004 på eget initiativ att ersätta strömlösa kunder med 1000 kr, om man är utan ström i mer än 24 timmar, ytterligare 2000 kr om man är strömlös mer än 48 timmar och 3000 kr till (sammanlagt 6000 kr) om avbrottet är längre än 72 timmar. På detta sätt sätter Vattenfall också press på sig själv att snabbt åtgärda uppkomna fel. Efter stormen i januari, som värst drabbade syd- och västsverige, flög man exempelvis med Herculesplan ner norrländska linjearbetare till västkusten. En annan mycket viktig aspekt är informationen till allmänheten. Vid januaristormen extrabemannades Vattenfalls telefonväxlar och var och en som svarade i telefon hade tillgång till senaste störningsinformation via ett datoriserat informationssystem. Även tidningar och övriga massmedia informerades kontinuerligt. Vem som helst, som har tillgång till Internet, kan för övrigt få information om både pågående och planerade arbeten i Vattenfalls nät genom att gå in på http://www.vattenfall.se/om_vattenfall/var_ verksamhet/vara_elnat. Där hittar man en klickbar kartbild. Genom att klicka på det område, som man är intresserad av, så kan man få fram detaljinformation. Man kan även avgiftsfritt prenumerera på störningsinformation direkt till sin mobiltelefon. 2 En annan sårbarhetsaspekt, som har anknytning till elproduktion, talade Claes-Olof Brandesten från Vattenfall Elproduktion Norden om. Dammsäkerhet är numera en mycket aktuell fråga, eftersom kraftig nederbörd med tillhörande höga flöden på senare år verkar ha blivit vanligare. Vattenfall har ansvaret för 56 stora dammanläggningar/magasin och 39 små kraftverk med dammar. Ett omfattande program för kontroll och åtgärder på dammarna pågår. Som utgångspunkt har man gjort en konsekvensklassificering per älv och anläggning. Inte oväntat finns de flesta anläggningarna i den högsta konsekvensklassen i de stora norrlandsälvarna Lule älv och Ume älv. Systematiska tillståndskontroller och besiktningar görs regelbundet men dessutom gör man fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar med längre intervall. Som ett resultat av detta pågår nu ett antal investeringsprojekt. Claes-Olof visade med flera exempel hur man stärker erosionsskydd och tåbankar (för läckageskydd), men också ger dammen en överdämningsförmåga (flöden skall kunna på ett kontrollerat
4 sätt rinna över dammkrönet utan att gröpa ur eller i extremfallet rasera dammen). Vid många dammar sätter man också in instrumentering för övervakning (förbättring av läckagemätningar och i en del fall videoövervakning). Vattenfalls damminvesteringsprogram uppgår till 1,2 miljarder kr fram t.o.m. år 2007. Jan Blix, styrelseledamot, jan.blix@vattenfall.com 3 Kvällens sista föredrag kom från Thomas Floreteng som jobbar på Post- och telestyrelsen, PTS. Det är den myndighet som handhar elektronisk kommunikation, exempelvis radiofrekvenser och telefonnummer. Thomas inledde med en kort presentation av myndigheten, men kom snabbt in på kärnfrågan: Säkerhet i telenät. För att förstå hur komplext ett nät kan vara visade Thomas en bild som kort beskrev alla ingående nätkomponenter. Det största säkerhetshetsproblemet är inte om förbindelserna mellan alla telefonstationer fungerar, för det brukar de göra. Kraftförsörjningen är den svaga delen. För att belysa det gavs en kort historisk beskrivning. När telefonen lanserades på 1800-talets slut hade varje telefon sitt eget batteri. Det visade sig vara dyrt att ständigt åka runt bland abonnenterna och byta batteri, så en teknik med centralt placerat batteri utvecklades, centralbatterisystemet. Telefonen fungerade även om det inte fanns ström i stugorna. Det är så våra analoga telefoner fungerar än idag, men ny teknik har förändrat förhållandet. Mobiltelefonerna placerade oss tillbaka på ruta ett med sina lokala batterier. Dessutom har vi infört digital teknik som alltid drar lika mycket ström oavsett om den används eller ej. En modern telefonstation eller basstation för mobiltelefoni fungerar i bästa fall under 8 timmar utan extern strömförsörjning. Stormen Gudrun visade på sårbarheten i våra nya system, men även på hur svårt det är att hantera luftledningar. Tidigare samma vecka som årsmötet hölls hade flera stora aktörer genomfört en övning, Samvete 2005, om hur ett samhälle skulle fungera om en storm hade drabbat ett område mellan Vänern/Vätten och Gävle. Stockholm och många andra orter skulle bli utan ström, vilket skulle påverka alla typer av kommunikation. Övningen var planerad långt före Gudrun, men gav tack vare stormen en mer realistisk situation. Resultatet var att mer samarbete behövs mellan kommuner, myndigheter och företag. Till sist påpekade Thomas för de närvarande att man vid all nykonstruktion skall tänka på hur mycket förluster systemen kan skapa. All värme som inte kan användas till något vettigt är slöseri med våra resurser, oavsett vilken teknik man tänker sig använda, och till vilken nytta. thomas.floreteng@pts.se Mobilstation Telefonstation Utbrutet abonnentsteg Ett telenäts uppbyggnad S T O M N ÄT 1 Överordnad station Telefonstation A C C E S S N ÄT Annan operatör Annan operatör S T O M N ÄT 2»NÄTET«Utbrutet abonnentsteg
5 Foto och montage: Christer Langseth Datorer överallt himmel eller helvete? Ja, man kan verkligen fråga sig det efter att ha hört professor Viiveke Fåks föredrag under samma rubrik vid SERs möte den 16 mars. Viiveke har ju gjort sig känd som expert på framför allt kryptering och datasäkerhet (vilka två begrepp, det skall strax sägas, inte är synonyma). Utan tvekan tillåter oss vår teknik att sprida datorer (mikroprocessorer, chip ) på ett sätt som vi inte trodde möjligt. Kanske har vi inte ens klart för oss hur långt denna utveckling har kommit och Viiveke tog några exempel ur vårt dagliga liv: stöldskydd i bilar, alkolås, RFID, pass med biometriska data och alldeles nyss hörde jag ett tv-reportage om det kassalösa snabbköpet som registrerar mina inköp vartefter jag stoppar ner varor i vagnen. Alla dessa datorer må utföra nyttiga funktioner, men för att göra så måste de kommunicera med varandra eller med omvärlden. Och det är här det börjar hetta till: Dessa kommunikationer är givetvis utsatta för alla de hot som vi känner i andra sammanhang, Det rör sig om både avsiktliga och (långt vanligare) oavsiktliga händelser som representerar hot. Virus, avlyssning, förvanskning, förstörelse är bara början. Till detta skall nu läggas ytterligare en dimension, nämligen det stora antalet av kommunikationspunkter. Dessa finns dessutom i sammanhang där man har svårt att åstadkomma adekvat skydd antingen pga fysiska omständigheter eller av kostnadsskäl. Vi hade ju fått god kontroll på kommunikation med stordatorer, vi börjar förstå vad som krävs för att kommunicera säkert med våra PC, men springer tekniken nu ifrån oss?
6 Ja, bokstavligen i ett exempel om ett par skor som i butiken förses med RFID-chip för stöldskydd eller förenklat kassaarbete. Sitter detta chip kvar efter köpet, kan skorna (bäraren) identifieras av tusentals läsare varsomhelst, på samma sätt som Vasaloppsåkarna automatiskt registreras vid kontrollerna sedan ett par år. Enkelt att undvika, men man måste tänka på det. Det glädjande är att vi har lärt oss att systematisera hot och skydd, och i viss mening finner vi inget nytt under solen. Den gamla regeln gäller fortfarande att olyckor (oavsiktliga oönskade händelser) inträffar främst när vi har dubbelfel. Ett exempel: En bilmodell i USA råkade ut för upprepade, oförklarliga rusningar med fullgas. Man skyllde på förarna eftersom säkerhetssystemet var så avancerat att det skulle stoppa varje tendens till farligt beteende. Men det visade sig ändå att om en viss kontakt gått sönder och om det samtidigt kom en elektromagnetisk störning utifrån, så gick bilen upp på fullgas utan möjlighet för föraren att påverka. I senaste SER-spalten har jag refererat ett annat exempel, där det handlar om de nya passen som blir krav i USA och som kommer att ha RFID-teknik inbyggd för att kunna avläsas på bråkdelar av en sekund. Men den urgamla tekniken med jamming kan visa sig vara mycket effektiv, på samma sätt som denialof-service-attacker är ett hot mot datasystem som många kan vara beroende av. Våra billås med fjärrkontroller är ett annat exempel på att vi behöver tänka i helhetstermer. Till för några år sedan var det möjligt att bara spela in och sedan upprepa radiosignalerna som går mellan fjärrkontroll och billås, vilket är mycket enklare än att försöka knäcka koderna. Men när detta uppdagats, har man nu infört varierande stimulisignaler som krypteras och kräver krypterade svar som då blir unika och avlyssning blir overksamt. Sammantaget har vi mångfaldigat möjligheterna till elektronisk kommunikation, vi har därmed också skapat oss arbetsuppgifter att analysera de nya systemen och applicera känd kunskap på de risker som kan uppstå. Ett ansvar som åvilar oss som tekniker enligt Viivekes outsagda slutord. Karsten F Larsen, styrelseledamot, karsten@larsen.se SER-frågan Tror du att elektronisk deklaration leder till att färre avdrag görs? Svara på www.ser.se. Resultatet i nästa Elteknik. På förra frågan: Har du någon gång sökt jobb via webben? svarade 50% ja; 50% nej. Och härmed önskas alla medlemmar en riktigt skön sommar.