RAPPORT OM VINTERTRAFIKEN HOLMÖN EN HISTORIK REVIDERINGSLÄGE E REVISIONSHISTORIK 2003-01-23 DOKUMENTET SKAPAS 2003-02-02 REVIDERING B TILLÄGG UNDER 2001 ANG SKRIVELSE 2001-08- 16 FRÅN HUF M FL. RÄTTELSE: UTDRAGET UR DEPARTEMENTSPROTOKOLL ORDET FÖRBINDELSE ÄNDRAT TILL BÅTFÖRBINDELSE. 2003-02-05 REVIDERING C TILLÄGG UNDER 2002 ANG SVAR FRÅN VÄGVERKET, REGION NORD TILLÄGG UNDER 2003 ANG FÖRETAGSFLYTT SAMT INFO FRÅN MÖTE PÅ LÄNSSTYRELSEN 2003-02-10 REVIDERING D TILLÄGG UNDER 2002-09-13, SVAR FRÅN GD VÄGVERKET 2003-03-06 REVIDERING E TILLÄGG 2003-01-30, 2003-02-14, 2003-02-14 OCH 2003-02-25.
VINTERTRAFIKEN HOLMÖN HISTORIK BAKGRUND Syftet med detta dokument är att ge en, så långt möjligt, korrekt beskrivning av hur vintertrafiken har bedrivits genom åren, utan att för den skull gå in på detaljer. SAMMANFATTNING Det råder idag delade meningar bland berörda parter om hur trafiken mellan Holmön och fastlandet ska bedrivas. Det finns två huvudaktörer som vardera hävdar sin egen bedömning av omfattningen av deras ansvar. Vägverket säger sig sköta båtförbindelsen så länge färjan kan gå, och vill inte befatta sig med något utöver det - en något snävare tolkning av ansvaret än den som gjordes tiden före färjerederiets tillkomst. Vad gäller utprickning av isvägen, vilket man i en skrivelse 1984 beskrev som sitt ansvar att sköta, sker på senare tid en nedklassning av förbindelsens betydelse och även rena felaktigheter i påståenden om trafikintensitet och vilka fordon som används. Umeå kommun, å sin sida, tar idag ett begränsat ansvar för trafiken när det är fast is och man anser att det är statens ansvar året runt. Även om vi delar uppfattningen om att Holmö-förbindelsen bör vara ett året-runt-åtagande, har det historiskt sett alltid ålegat kommunen att sköta vintertrafiken. Under tiden efter kommunsammanslagningen 1974 tog också Umeå kommun över det ansvaret från Holmöns kommun med den snövessla man fick på köpet. Under en lång tid visade man då också engagemang och satsade på att utveckla trafiken. Bl a köpte man in en bandvagn (Hägglunds) som användes under flera år. Den pågående BREV-utredningen (SOU 2001:67), komplicerar frågan ytterligare, då följden har blivit att ingen av aktörerna vill ta några som helst initiativ för att lösa de allvarliga brister i kommunikationerna som trafikanterna dagligdags står inför, förrän frågan om huvudmannaskapet för förbindelsen är löst. Där står vi idag. Sedan stakningen av vinterväg över isen upphörde (1998?), har passagerarkapaciteten vintertid per tur sjunkit från 170 till 3 personer obeaktat det faktum att det fordon kommunen begagnar sig av, utestänger en stor del av trafikanterna! 2
BESKRIVNING PERIODEN FRAM TILL 1974 Vägförvaltningen håller vinterväg mellan Holmön och fastlandet genom utprickning och kontinuerlig mätning. Skyltades med överfart på egen risk. Under några vintrar (ung i början av 70-talet) plogades väg till Ostnäs ej bekräftat om detta skedde på vf:s uppdrag. Holmöns kommun ansvarar för själva trafiken. I ett av vägförvaltningens PM från 1957 (angående vintertrafiken mellan fastlandet och Holmön) beskrivs det så som i följande utdrag: Under den tid på året då isen på Västra Kvarken är farbar, hålles genom vägförvaltningens försorg särskild vinterväg för hästtrafik. Arbetet avser utprickning å isen, sedan tillräckligt bärkraftig is uppkommit, broslagning över sprickor i isen, kontinuerlig mätning och observation av isens tjocklek och bärförmåga. Isförhållandena på Kvarken äro dock i allmänhet så oberäkneliga, att vägen ej kan hållas öppen för motorfordonstrafik enligt de av Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen givna anvisningarna av den 18 oktober 1948 med revidering den 20 juli 1956. Efter stark kyla och då obetydligt med snö förekommer på isen, kan lättare motorfordon såsom personbilar, paketbilar och jeepar ta sig ut till Holmön. Sådan trafik sker på trafikanternas egen risk och ansvar. Vidare: Anskaffande av snövessla av lämplig typ skulle utan tvekan innebära en avsevärd lättnad för den under vintertiden mycket isolerade befolkningen på Holmön. Enligt från Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållet meddelande utgår för närvarande icke några medel från anslaget till Bidrag till vissa kommunikationsändamål till vintervägar i kustområdena, men väl till leder i skogs- och fjällbygder. En begäran om bidrag från ifrågavarande anslag till inköp av snövessla synes böra åtföljas av förbindelse från Holmöns kommun om skötseln och driften av vesslan. Vidare: Lättviktsvesslan Snow-Trac synes vara ett lämpligt fordon för Holmö-trafiken. För godsbefordran erfordras lämplig släde för koppling till vesslan. Umeå den 17 december 1957 Vägförvaltningen i Västerbottens län (Hans Rönström) / (E. Boström) Hur det sedan gick till har jag f n ingen bekräftelse på, men klart är att den rekommenderade snövesslan kom till stånd och drevs och underhölls av Holmöns 3
kommun fram till kommunsammanslagningen 1974, för att upprätthålla förbindelsen (vilken avsåg hela vägen från sydligaste byn till Norrfjärden). Ett annat intressant faktum är att det i ett utdrag ur ett protokoll från kommunikationsdepartementet (25/5 1971, Dnr 1 1599/71) angående fråga om förtursrätt på båtförbindelsen, står följande: Huvudman för ifrågavarande båtförbindelse är statens vägverk. 1971 rådde alltså inget tvivel på departementet om huvudmannaskapet. 1974 Kommunsammanslagning Holmön slås ihop med Umeå kommun. Därvid överlämnar man också ansvaret för vintertrafiken liksom resurserna för det till Umeå. PERIODEN 1974 TILL 1984 Umeå kommun upprätthåller vintertrafiken med fordon som snövessla och senare, bandvagn. Vägverket sköter utprickning och kontroll av leden. 1984 I en (något otydlig kopia av en) skrivelse från VFACd (tyder jag till: Vägförvaltningen AC-län, drift) daterad 1984-08-07, beskrivs vad man kallar Holmö-förbindelsen sålunda: I begreppet Holmö-förbindelsen innefattar vi båtleden Holmön Norfjärden, vinterleden över V Kvarken samt de allmänna vägarna på Holmön och de enskilda vägarna med statsbidrag på Ängesön. Vägförvaltningens uppgift är att sköta de allmänna vägarna på Holmön samt driva båttrafiken i leden Holmön-Norrfjärden med beaktande av säkerheten och till rimlig kostnad. Vinterleden drivs och finansieras av Umeå kommun. Vf sköter utmärkning och ismätning av vintervägen. F n är ansvarsförhållandena något splittrade, vilket är orsaken till att Vf tagit upp frågan om huvudmannaskapet med kommunen. Båtleden har primärt tillkommit för att förse Holmöborna åretruntboende med fastlandsförbindelse. Lite senare skriver man: Vf anser att nuvarande standard uppfyller de behov som båtförbindelsen i första hand är till för att klara Holmöbornas behov av landförbindelse. Att åretruntboende skulle ha behov av fastlandsförbindelse året runt tycks man alltså inte förstå eftersom färjan inte klarar åretrunttrafik, och i resten av dokumentet ställer man sig också kallsinnig till någon form av utveckling av förbindelsen som skulle kunna innebära ökade personalkostnader. Arbetspendling eller besöksnäring ska man således inte ägna sig åt som boende på Holmön (min slutsats). 4
PERIODEN 1984 TILL 1998 Umeå kommun, genom entreprenör, upprätthåller vintertrafiken med fordon som snöskoter med dragfordon och hydrokopter. Vägverket sköter utprickning och kontroll av leden. 1998 Vägverket avser att pröva frågan om prickning av isväg (se bifogad kopia av dokument). Nu vill man klassa ned betydelsen av förbindelsen och definierar den som gångväg. Vägverket ang prickning av isväg.doc Umeå kommun börjar använda enbart hydrokopter för trafiken. 1999 Vägverket utreder ytterligare förbindelsen (se bifogad kopia av dokument). Nu klassar man ytterligare ned isvägens betydelse och användning, och beskriver den som: för gående, skidåkare och på senare år även för snöskotertrafik, vilket är ett rent felaktigt påstående. VV-TR 50-A 99:2026 Umeå kommun använder sig nu permanent av hydrokopter för vintertrafiken, även vid fast bärig is. Holmöborna blir alltmer bekymrade över rådande situation i kommunikationsfrågorna, och på initiativ av Holmöns Utvecklingsforum hålls ett Kommunikationsmöte 1999-10-28 med inbjudna representanter från berörda parter. I minnesanteckningarna kan man läsa: Björn Hedman. Senaste nytt egentligen ingenting. Begäran om huvudmannaskap inlämnad till regeringen och skrivelsen har kommit åter utan kommentar. Ulf Eriksson, Vägverket Luleå, instämmer i BH:s kommentar och framhåller att man inom VV känner en viss osäkerhet om innebörden av att ha fått tillbaka skrivelsen utan kommentar. Rolf Persson, Ultra, känner förvåning över svaret från regeringen och Ultra/Kommunen menar att bollennu ligger hos VV för beslut och ev överklaganden. Evert Gustavsson, Kommunen och Ultra, konstaterar att den uppkomna situationen är beklaglig och att bollen nu ligger hos Vägverket. 9. Vad gör vi inför denna vinter? Vi på ön är eniga om att vi inte accepterar att åka hydrokopter hela vintersäsongen. Rolf Persson inser vårt problem och tycker lika illa om denna lösning med hydrokopter som permanent lösning men man har väntat på att få 5
klarhet i vem som ska vara ansvarig för detta. Ultras situation är dock sådan att Ultra inte har någon annan lösning än hydrokopter. Evert G menar att om det måste bli en temporär lösning en vinter så är det den sista. Vägverket kan inte tänka sig att dela ansvaret med Ultra att sticka Kvarken eftersom deras GD fattat ett sådant beslut. Det GD-beslut som omnämns har jag hittills inte kunnat få dokumenterat. Lägg också märke till att Everth Gustafsson här lovar att 99/00 ska vara sista vintern med hydrokopter som permanentfordon. BREV-utredningen dras igång och därmed upphör alla ev initiativ från de två aktörerna att förändra rådande förhållanden till något bättre. 2000 Som, vad det verkar för VV och kommunen, en total överraskning, blir det även detta år vinter och färjan slutar gå i februari. Efter en tid börjar i stället hydrokoptern trafikera. Holmöborna fortsätter att protestera mot de bristfälliga kommunikationerna. I övrigt händer inget på den fronten alla inblandade väntar på BREV-utredningen. 2001 Även denna vinter blir Holmön isolerat under relativt lång period. HUF håller ett möte och utarbetar presskommuniké och skrivelse till VV, Rederiet och kommunen/ultra. (se bif minnesanteckningar) Minnesanteckningar, Forummöte 2001-02-0 2001-02-26. Problemen fortsätter och HUF håller fler krismöten om kommunikationerna. (se bif minnesanteckningar) Everth Gustafsson för ULTRA deltar via telefon, och denna gång förnekar han att han lovat slutet för hydrokoptern som reguljärfordon. I övrigt får vi invänta och ställa våra förhoppningar till resultatet av BREVutredningen, eftersom kommunens händer är bakbundna så länge inte frågan om huvudmannaskapet är löst. Minnesanteckningar Forummöte 010226-2 2001-08-16, HUF och Holmöns Samfällighetsförening skickar skrivelse till Kommunstyrelsen, ULTRA och Sävar kdn. Påtalar transportbehovet och begär en acceptabel lösning inför kommande vinter. HUF_skrivelse20010 816.doc 2001-09-24, Sävar kdn stödjer skrivelsen och kräver av kommunstyrelsen att åtgärder vidtas som leder till en acceptabel, permanent lösning redan 6
kommande vinter. Sävar Kdn 20010924.doc 2001-09-25, ULTRA svarar på skrivelsen och redogör för sitt uppdrag och att man avvaktar Kommunstyrelsens hantering av skrivelsen. ULTRA 20010925.doc Kommunstyrelsen ger ingen återkoppling på den fortsatta hanteringen av skrivelsen. 2002 Året börjar med stopp i kommunikationerna och detta elände fortsätter ända till slutet av mars (vilket också kan läsas i nyhetsrapporteringen på Holmöportalen, http://www.holmon.com ). 2002-03-14. Möte, vilket på grund av osäkra kommunikationer, hålls hos Länsstyrelsen med HUF och inbjudna parter för att än en gång försöka komma tillrätta med de bristfälliga kommunikationerna. Mötet utmynnar så småningom i att en särskild kommunikationsgrupp bildas med Länsstyrelsens representant, Percy Gustavsson, som sammankallande. Övriga i gruppen är representanter från Umeå kommun, ULTRA, HUF och Vägverket. Gruppens uppgift blir att försöka lösa de brister som finns, särskilt vad gäller vintertrafiken. 2002-09-13, Generaldirektör Ingemar Skogö, Vägverket, svarar på skrivelser från Västerbottens läns landsting (2001-11-15), landshövdingen och kommunstyrelsens ordförande (2002-04-17). (Se infogat dok.) Svaret innehåller inget specifikt om vintertrafik eller prickning av vinterled. En iakttagelse man kan göra är att brevet har exakt samma rubrik som brevet från förre GD, TR 50-A 99:2026, från 2000-02-17. VV-svar 2002-09-13.doc 2002-09-30. Möte med ovan nämnda grupp på Länsstyrelsen. Det har förekommit förslag att Holmöborna själva skulle bilda en vägförening för stakningen av isvägen. Vägverket skulle kunna bekosta merparten. Häpnadsväckande, inte minst med tanke på att varken Vägverket eller kommunen säger sig kunna ta ett så svårt ansvar! Inför vintertrafiken har kommunen/ultra fått information om hur många som dagligen pendlar till arbete och skola. Oräknat övriga ev passagerare pendlar vissa dagar 15 personer, vilket HUF menar omöjliggör hydrokoptern som transportmedel. Evert Gustafsson får uppdraget att ta fram andra alternativ. 7
2002-10-09, Vägverket, Region Norr, svarar avvisande på Länsstyrelsens begäran om att återuppta prickning av vinterväg till Holmön. Ur svaret: Vinterväg för fordonstrafik har inte funnits på flera decennier och isväg för gående slutade att prickas vintern 1996/97.Den isväg som nu diskuteras är att hänföra till terrängled, för i första hand skotertrafik, vars anläggande och skötsel inte finns inom Vägverkets verksamhets/kompetensområde. Vv svar 20021009 2003 2003-01-03. ULTRA meddelar att hydrokoptern sätts in i reguljärtrafik fr o m eftermiddagsturen! Några andra alternativ har alltså inte tagits fram och någon redovisning från Everth Gustafssons sida har heller inte lämnats. 2003-01-30, Riksdagsledamot Ulla Löfgren interpellerar i riksdagen angående ansvaret för Holmötrafiken (Interpellation 2002/03:146 av Ulla Löfgren (m) till statsrådet Ulrica Messing om trafikansvaret för Holmön). Interpellation 2002-03,146 2003-02-01, Första företaget, ägarna till Holmö Havsbad, ger nu upp och lämnar Holmön för att satsa på annan ort. Som starkt bidragande orsak anger man de dåliga kommunikationerna, vilket man anser omöjliggör vidareutveckling av besöksnäringen. 2003-02-04, Möte i kommunikationsgruppen på Länsstyrelsen. ULTRA meddelar att man inte hittat något lämpligt fordon som kan ersätta hydrokopter. Tillsammans med kommunen konstaterar man att de som av olika skäl inte kan åka hydrokopter eller helikopter får avstå att resa. Man är dock från ULTRAs sida villiga att titta på översnö-fordon av typ snövessla men detta förutsätter att det finns en kontrollerad isled att köra på. Vägverkets representant ombeds undersöka om det kan finnas möjligheter att ompröva beslutet om prickning av isväg, åtminstone fram till dess att BREV-utredningen är klar, men vill under inga omständigheter åta sig den uppgiften. 2003-02-13, Interpellationsdebatt i riksdagen. Statsrådet Ulrica Messing svarar på interpellation 2002/03:146 och debatterar med Ulla Löfgren och Gunilla Tjernberg. Interpellationsdebatt _20030213 8
2003-02-14, Umeå kommun skriver till Vägverket Region Norr och begär att de snarast stakar ut en vinterled. UmKommun030214_t illvägverketnord 2003-02-25, Glesbygdverket besöker under två dagar Holmön för att på ort och ställe informera sig om förhållandena. Den första dagen har man med sig inbjudna representanter från Länsstyrelsen, Umeå kommun och ULTRA. SLUTORD Fungerande och tillfredsställande kommunikationer är den enskilt mest avgörande förutsättningen för om Holmön skall kunna utvecklas och leva vidare med en bofast befolkning. Förbindelsen över Kvarken är den enda möjligheten som finns att ta sig till eller från Holmön, och det är inte bara de bofasta på ön som isoleras resten av världen utestängs också från möjligheten att ta sig till och nyttja de värden som ön kan bjuda på. Holmöborna kan inte år 2003 förväntas leva på självhushållning. Det krävs att det finns möjligheter till arbetspendling och rimliga förutsättningar att bedriva besöksnäring. Holmön borde i den meningen kunna ha ett stort värde, i synnerhet för närregionen. Detta till trots är kommunikationerna idag i princip inte bättre än på 1960-talet. Enkätundersökningar har visat att det finns ett stort intresse för att bosätta sig på ön, men de bristfälliga kommunikationerna omöjliggör det i de flesta fall. Både kortsiktigt och långsiktigt krävs kraftfulla insatser för att förbättra kommunikationerna, för att inte den positiva utveckling som trots allt varit under senare år, ska förbytas i en avflyttningsvåg med påföljande nedläggning av affär, skola, dagis m m. Det kan inte ligga inom Vägverkets jurisdiktion att besluta om vilka delar av Sverige som skall ha möjligheter att hysa bofast befolkning. För kommunikationsgruppen, Holmöns Utvecklingsforum Kurt Edlund 9