Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning, 20p Slutrapport ht 2006 Kursen uppfyllde mina förväntningar och jag tycker att den sammantaget har varit oerhört värdefull som inslag i min utbildning. Att den ledde till jobb var över mina förväntningar! (Student på praktikterminen 2006)
Bakgrund Efter ett studentförslag utvecklade Samhällsvetenskapliga fakulteten under hösten 2004 en fristående praktikkurs. Tanken var att göra det möjligt för studenter som läser sin utbildning i form av fristående kurser att inkludera en termins praktik i sin examen, något som dittills varit omöjligt. SFN beslöt att ge den nya kursen, Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning. På prov höstterminen 2005 och 2006. Kursen består dels av en praktikperiod på c:a 17 veckor (17 p) under vilken studenten skall genomföra en arbetspraktik med extern handledare enligt föreskriven praktikplan, dels av 3 veckor (3 p) som skall ägnas åt att författa en sammanfattande rapportskrivning samt förbereda dess seminariebehandling. Praktiken skall bedrivas på kvalificerad nivå på praktikplatsen. Möjliga praktikplatser kan vara myndigheter, organisationer och företag i Sverige eller utomlands. Det är viktigt att praktiken relaterar till studentens utbildningsområde och erbjuder arbetsuppgifter som kan vara av värde för praktikantens studieinriktning och framtida yrkesverksamhet. Studenten skall under praktikperioden genomföra ett självständigt arbete t ex en utredning eller ett projektarbete med stöd av en extern handledare på praktikplatsen. Handledare och praktikant skall också tillsammans upprätta en praktikplan. Ansökan samordnades under 2006 med den allmänna ansökningsomgången med sista ansökningsdatum den 15 april 2006. Detta innebar att det förflöt längre tid mellan ansökan och praktikstart än vid första tillfället då ansökan skulle vara inne först den 2 maj. Därför kunde de sökande komplettera sin ansökan med praktikplan (överenskommelsen med praktikplatsen) och ev. poäng fram till den 15 juni. Information Praktikterminen fanns på nätversionen av kurskatalogen. Information fanns också på Samhällsvetenskapliga fakultetens kurssidor, Karriärcentrum, studierektorer och studievägledare informerade om praktikmöjligheten och en informationsdag anordnades i mars 2006. Av de studenter som registrerades på kursen fick majoriteten (37 %) reda på att praktikterminen fanns genom en vän. 22 % fick informationen via affischer, 15% via studievägledare, 7 % genom Samfaks hemsida, och 19 % fick informationen på annat sätt (däribland genom Karriärcentrum).
Majoriteten av studenterna (89%) ansåg att informationens innehåll var bra medan övriga gav betyget godkänt. Tror att fler utanför Göteborg verkligen kan ha nytta av kursen: alltså informera mer om den! (t.ex. annonsera i Stockholms Uni:s studenttidningar!) 1. Mer info av det slag Karriärcentrum hade, hur man söker praktikplats osv! Studenterna Vid ansökningstidens slut den 15 april hade 93 ansökningar inkommit. Det var dock bara 39 personer som kompletterade sina ansökningar med praktikplan och/eller poäng till den 15 juni. Två studenter avbröt sin praktik i förtid på grund av att de hade fått arbete på sin praktikplats vilket väl även detta måste ses som ett bra resultat för kursen. Under höstterminen 2006 fullföljde sammanlagt 37 personer kursen Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning. Av dessa var 70 % kvinnor och 30 % män. Drygt 10 procent var utlandsfödda. Anmärkningsvärt var att en tredjedel av studenterna (33 %) hade samma ämnesbakgrund statsvetenskap. Övriga studenter kom från media- & kommunikationsvetenskap (18 %), mänskliga rättigheter (18 %) sociologi (10 %), internationella relationer (5 %), socialantropologi (5 %), mellanösternstudier (3 %), psykologi (3 %) samt utveckling och internationellt samarbete (3 %). Trots den relativt knapphändiga informationen hade 15 % av studenterna tidigare inte läst vid Göteborgs universitet utan hade enbart sökt sig hit på grund av praktikterminen. Kursens administration Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning är en ovanlig kurs eftersom den till största del äger rum utanför universitetet. Förutom två träffar i form av ett introduktionsmöte och ett slutseminarium träffar studenterna vare sig varandra eller kursansvarig lärare. Detta faktum gör att det blev extra viktigt med tydlig information och administration för att kursen skulle fungera. Kommunikationen mellan studenter, kursansvarig och studerandeadministration sköttes framför allt via e-mail. Majoriteten av studenterna (70 %) ansåg att kontakten med kursansvarig hade fungerat bra, 19 % gav betyget godkänt medan 11 % ansåg att det fungerat dåligt då e-mail kommit bort m.m. Eftersom detta var under perioden då hela e-mailsystemet byttes ut är detta förhoppningsvis inte ett problem i fortsättningen. 1 Samtliga citat i rapporten är hämtade från studenternas kursutvärderingar.
Kontakten med studieadministratör upplevdes som mindre klar. Flera studenter frågade sig vem som egentligen administrerade kursen. Detta kan till en del förklaras med att kursen ligger direkt under samhällsvetenskapliga fakulteten, vilket är ovanligt för kurser. Introduktionsmötet.44 % av studenterna ansåg att introduktionsmötet fungerade bra som en introduktion till praktiken. Ytterligare 11 % av studenterna gav betyget godkänt medan hela 44 % av studenterna inte närvarade vid introduktionsmötet. Det var svårt att få till stånd ett lämpligt datum för ett introduktionsmöte som passade samtliga studenter. Många av dem med praktikplaceringar utanför Göteborg hade redan lämnat staden i mitten av augusti då mötet ägde rum. Samtidigt ansåg de som skulle ha sin praktikplacering i Göteborgsområdet med rätta att terminen börjar först i månadsskiftet augusti/september och var därför inte tillgängliga förrän vid denna tidpunkt. De studenter som inte närvarade på introduktionsmötet fick istället informationen via e-mail senare. Månadsmailet För att hålla kontakten under terminens gång innehåller kursen ett s.k. månadsmail. Detta innebar att varje student en gång i månaden ska skicka en informell rapport om sina erfarenheter till övriga studenter och kursansvarig. Majoriteten av studenterna tyckte att dessa månadsmail fungerade bra som informationskälla (70 %) och kommunikationsmedel (66 %) medan övriga tyckte de fungerade tillfredställande. 4 % av studenterna tyckte dock att månadsmailen fungerade dåligt som kommunikationsmedel på grund av mängden mail varje student får per gång. Detta bör kunna lösas genom att använda sig av Kursportalen som kommunikationsplats i fortsättningen. Så gott som samtliga studenter (92 %) ansåg att antalet månadsmail (3 st) var lagom många medan övriga 8 % tyckte det var lite för få till antalet. Månadsmailen var jättebra och det hade varit positivt att ha en ännu tätare kontakt med de övriga praktikanterna. Kanske kunde man i så fall göra mailen kortare och t.ex. behandla vissa teman varje gång i st. f. mer generella mail varje månad. Det har varit spännande och se hur de andra har det. Dessutom bra att reflektera över sin egen plats. Examination För att bli godkänd på kursen krävdes att studenten hade författat en godkänd praktikrapport, aktivt deltagit i det obligatoriska slutseminariet samt lämnat in ett intyg på fullgjord praktik från den externa handledaren. Vidare skulle studenten även lämna in ett exempel på ett större självständigt arbete (minimiomfång 2000 ord) som hon/han utfört under praktikperioden.
Praktikrapporten Praktikrapporten som låg till grund för slutseminariet skulle innehålla en analys av praktikens för- och nackdelar samt dess värde som ett inslag i utbildningen. Rapporten skulle dessutom ha en beskrivning av praktikplatsen; organisation, mål, arbetsuppgifter, resurser etc. samt en redogörelse för de arbetsuppgifter praktikanten haft. Rapporten, som skulle omfatta 4-5 A4-sidor, hade två huvudsyften att analysera praktikterminens värde som inslag i studentens utbildning samt att informera kommande studenter och praktiksamordnaren om praktikterminen i allmänhet och studentens praktikplacering i synnerhet. Det var nyttigt att skriva en rapport om praktiken och sedan roligt att dela med sig av erfarenheterna och upplevelserna vid seminariet. Slutseminariet Jag tycker den hjälpt i hur man ser sin utbildning och kunskap i förhållande till arbetslivet. Även slutseminariet hade två huvudsyften. Det skulle möjliggöra diskussion kring praktikrapporternas innehåll, dvs. främst om praktikterminens värde som inslag i olika samhällsvetarutbildningar och det skulle ge utrymme för en uttömmande muntlig och skriftlig kursutvärdering av praktikterminen. Studenterna lämnade in sina rapporter en vecka innan seminariet. De delades sedan upp i fyra mindre grupper och de skulle sedan fokusera sitt inläsande på de andra gruppdeltagarnas rapporter. På seminariet presenterade sedan studenterna sina rapporter för varandra och diskuterade likheter och skillnader mellan de olika praktikplatserna och kopplingen mellan tidigare teoretisk utbildning och praktiken. En intressant reflektion som majoriteten av studenterna gjorde under slutseminariet var att de haft störst nytta av de kunskaper och färdigheter som skulle kunna rubriceras generell samhällsvetenskaplig kompetens. Kunskaper i att samla in material, sovra och kritiskt granska information, analysera och strukturera material och skriva rapporter tillsammans med förmågan att arbeta självständigt, planera sitt arbete och arbeta mot en deadline hade varit viktiga för så gott som samtliga studenter/praktikanter. Själva hade studenterna dock sällan klart för sig att detta var kunskaper som var efterfrågade i yrkeslivet och att de var så påtagligt skickliga inom dessa områden. Denna insikt ledde också till att ge dem en känsla av att deras utbildning kunde användas inom en mycket större mängd områden än de initialt hade räknat med. Vidare menade studenterna att deras universitetsutbildning hade varit alltför koncentrerad på att skapa forskare och att det fanns en onödig motsättning mellan teori och arbetsmarknadsanknytning. Detta är intressanta reflektioner som universitetsutbildningarna bör ta in i sitt fortsatta utvecklingsarbete.
Majoriteten av studenterna (70 %) tyckte att slutseminariet fungerade bra som resultatredovisning medan övriga gav det betyget godkänt (26 %) eller dåligt (4 %). Något fler (77 %) tyckte att slutseminariet fungerade bra som ett forum för diskussion och analys av praktiken. Övriga 23 % tyckte att seminariet fick godkänt i denna aspekt. Bra diskussion om att fristående kurser, i synnerhet på C- och D-nivån är alldeles för inriktad på att man ska gå vidare som forskare när det är så få som forskar. Jag tyckte det var väl avvägt. Jag tycker det var lite konstigt att seminariet var examinerande. Tycker att det räckte med handledarrapport och praktik uppgift. Samtidigt är det ju trevligt att diskutera erfarenheter. Praktikplaceringen Valet av praktikplats varierade. En del hade valt ickestatliga organisationer, s.k. NGOs 2, andra hade sökt placeringar företag och andra igen myndigheter och förvaltning. C:a 30 % hade sin praktikplats i Göteborgsregionen medan ytterligare 30 % hade sina praktikplatser i Stockholm medan var tionde hade sin praktikplats i övriga Sverige. Övriga studenter har sina praktikplatser i EU (19 %), USA (10 %), Latinamerika (5 %) samt Asien (2 %). De allra flesta var mycket nöjda med sin praktikperiod. 70 % av studenterna tyckte att arbetsuppgifterna hade varit bra medan 30 % gav dem godkänt. Kontakten med handledaren hade, enligt 74 % av studenterna fungerat bra. 22 % gav handledarkontakten godkänt medan 4 % tyckte den inte hade fungerat. Studenterna ansåg att praktikperioden hade gett dem kontakter (96 %) och arbetslivserfarenhet (100 %). Vidare nämnde man andra saker som självinsikt, självförtroende, arbetsmarknadens behov av ens kompetens m.m.. Praktiken har gett mig många nya kontakter och erfarenheter. Den har hjälpt till att föra in min utbildning i ett sammanhang samt erbjudit mig en möjlighet att reflektera kring om de kurser jag läst verkligen är rätt med tanke på det jag vill jobba med. Det har givit mig en bred bild av arbetslivet. Det har varit bra att kunna koppla samman utbildning med arbetslivet. Nyttigt, nyttigt, nyttigt! Kan inte nog påpeka hur bra erfarenhet detta varit, på alla plan! 2 Bland praktikplatserna fanns t.ex. Department of Political Affairs, FN, New York; Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby; AccountAbility, London; Gruppen för storstadsutveckling, Göteborgs stadskansli; Riksdagens utredningstjänst, Stockholm; Ombudsmannen för etnisk diskriminering, Stockholm; Kommunikationsbyrån WELCOM, Göteborg; Fagareds ungdomshem, Lindome; Världskulturmuseet, Göteborg; Utrikesdepartementet; Strömstad kommun.
Egen arbetsinsats 44 % av studenterna hade arbetat 40-50 timmar per vecka på sin praktikplats. Övriga hade antingen arbetat 30-40 timmar per vecka (41 %) eller mer än 50 timmar per vecka (15 %). Majoriteten av studenterna (70 %) var mycket nöjda med sin arbetsinsats under praktikperioden. Övriga (30 %) tyckte att de hade gjort en OK insats. Den absoluta majoriteten studenter (82 %) ansåg att de hade fungerat bra på sin praktikplats medan övriga 18 % gav sig själva betyget godkänt. Jag hade gärna fått möjlighet att visa ännu mer av mina kunskaper. Jag fick vara mer drivande eftersom jag märkte att de hade lite svårt att delegera arbete till mig. Samtidigt blev jag inte å andra sidan överöst med arbete och överutnyttjad som praktikant. Med den lilla praktiska erfarenhet jag hade när jag påbörjade praktiken tycker jag att jag presterat bra. Jag har jobbat hårt och kan ärligt säga att jag gjort mitt absolut bästa. Sedan saknar jag viss rutin och självförtroende, vilket naturligtvis kommer förbättras med min ökande erfarenhet. Ökad anställningsbarhet?! Praktikkursen har gett studenterna goda möjligheter till fortsatt arbete. Hela 56 % av studenterna hade fått fortsatt arbete inom praktikområdet (fast tjänst eller längre vikariat). Ytterligare 11 % trodde att de hade ett arbete på gång inom den närmaste månaden. Hade aldrig kommit in på den här arbetsplatsen utan praktikkursen. Nu har jag fått en traineetjänst + att VD:n för ett annat företag jag kommit i kontakt med hört av sig och varit intresserad. Kanon! Det bästa jag gjort i hela mitt liv! Jag hade aldrig kunnat få något jobb på min praktikplats utan minst 2 års relevant arbetslivserfarenhet så möjligheten till praktik har varit ovärderlig. Speciellt eftersom den lett till jobb! Helhetsintryck De studerande fick en direkt fråga om huruvida kursen Avancerad arbetspraktik med samhällelig inriktning hade uppfyllt sitt syfte att ge studerande från fristående kurser en möjlighet att genom en kvalificerad studiepraktik omsätta och pröva de kunskaper de inhämtat under sin utbildning i konkreta arbetsuppgifter samt bilda sig en uppfattning om hur utbildningen förhåller sig till praktisk yrkesverksamhet. En majoritet (74 %) av dem ansåg att så var fallet. 22 % % tyckte att syftet hade uppfyllts i viss mån medan 4 % ansåg att kursen inte fyllt detta syfte. En ännu större andel av studenterna (89 %) tyckte också att kursen i sin helhet hade fungerat bra både ifråga om upplägg och innehåll. Övriga 7 % gav betyget godkänt.
Har fungerat som generalist inom mitt fack vilket har varit precis vad som har behövts. Kursen har hjälp mig att få insikter hur relationen är mellan akademist, teoretisk kunskap och dess tillämpning i vardagen där ute. Lite mer uppföljning gentemot handledarna. Mer tips om finansiering för utlandspraktikanter eventuellt. Slutsatser Kursen tycks även under ht 2006 ha fungerat mycket bra. Studenterna har genomgående haft kvalificerade arbetspraktikplatser och fått utföra avancerade och meningsfulla arbetsuppgifter. Praktikplatserna har en intressant mix som visar på ett allmänt behov av samhällsvetare i samhället. Antalet sökande var mycket högre under 2006 än tidigare omgång. Majoriteten av de sökande kompletterade dock aldrig sina ansökningar med praktikplan varför vet vi inte. Det kan bero på svårigheter att hitta en lämplig praktikplats men det kan också bero på att de som sökte kursen sedan fick andra planer. Det är fortfarande tydligt att Statsvetenskapliga institutionens studievägledning är mest aktiv vad gäller information om kursen till sina studenter, vilket avspeglas i antalet studenter med statsvetenskap som huvudämne. Här kan de andra institutionerna gärna ta efter. Under 2006 beslutade Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden att permanenta praktikkursen. Efter Bolognaprocessens förändringar av utbildningen återfinns nu kursen Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning, 30 högskolepoäng som en fristående s.k. färdighetskurs på grundnivån. Kursen kommer att ges varje höst med nästa kursstart ht 07. Inför nästa omgång kan man förbättra en del saker kring upplägget. Användandet av Kursportalen kan utvecklas betydligt. Även handledarkontakten kan behöva ses över ytterligare. En viktig fråga för hela Samfak är hur de olika utbildningarna ska kunna ta till sig de perspektiv som praktikstudenterna ger på sin tidigare utbildning. Följande citat är värda att ta på allvar: Arbetsgivarna vet inte vad universiteten har att erbjuda och universiteten vet inte vad arbetsgivarna vill ha och behöver och därmed har studenterna dålig koll åt båda håll. Universiteten är för inriktade på att för studenterna mot forskning, inte mot arbetslivet. Lärare på universiteten borde bli bättre på att förklara syftet med hemtentor och liknande för att motivera studenter. Det är just kunskaper från dessa uppgifter man har nytta av på arbetsplatserna. Praktik bör bli en mer självklar del av utbildningen. Inte undra på att akademiker har svårt att komma ut på arbetsmarknaden när utbildningen är så forskningsinriktad. Många chefer jag talat med, både inom offentlig som privat sektor väljer idag KY före universitetsutbildningar. Måste därför höja universitetsstudiernas värde/status ut mot näringslivet. Vill att min utbildning på SamFak ska utgå från arbetslivets behov snarare än vad vissa forskare är intresserade av. Praktikterminen visade vikten av att ha någon nisch, som dock inte får vara för smal.
Vissa strukturella problem är svåra att åtgärda då de kan sägas bero på karaktären på fristående kurser. Det är problematiskt att arbeta upp långsiktiga kontakter med väl fungerande praktikplatser och handledare eftersom vi från fakultetens sida aldrig kan garantera att en praktikplats kommer att få en ny praktikant nästa läsår då det är studenterna själva som ska arrangera sin praktikplats. Det finns även ett problem med att presumtiva praktikplatser kan få relativt sena avhopp då studenter som redan har avtalat om en praktikperiod inte kommer in på kursen och således inte har möjlighet att genomföra praktiken. Detta är något som flera studenter oroar sig för. Än så länge har detta problem kunna undvikas men det är naturligtvis en reell risk för den enskilde studenten. Detta problem skulle kunna lösas genom att ge platsgaranti på kursen, något som dock är svårt att genomföra på grund av en klar risk för en stor överproduktion av poäng vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Trots dessa administrativa tillkortakommanden så tycks praktikterminen ha en viktig plats att fylla i fristående kursstudenters studiegång. Praktik är en väldigt givande del av utbildningen. Tyvärr är det bara Göteborgs universitet som ger praktikkurs för oss utanför programsystemet. Andra universitet borde ta samma initiativ som GU och ge kurs-studenter denna chans. Har fått ovärderliga kunskaper (och upplevelser) under hösten som man inte kan få på universitetet. Mars 2006 Elisabeth Abiri, praktiksamordnare