Fältförsök med Bugstop 2002

Fältförsök med Bugstop 2002 Resultat från praktiska planteringar Uppdrag Stora Enso Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för entomologi, 750 07 Uppsala 2002

Innehåll INNEHÅLL... 2 BAKGRUND... 2 UTFÖRANDE... 3 RESULTAT... 4 SNYTBAGGESKADOR... 4 TORKSKADOR... 6 BEHANDLINGSSKADOR... 7 Plantmortalitet... 8 HYLTEFÖRSÖKET... 8 SLUTSATSER... 9 REFERENSER... 9 TABELLBILAGA... 10 Bakgrund Sedan 1995 har institutionen för entomologi, SLU, studerat skyddseffekten mot snytbagge för vaxbehandlade plantor (Bugstop) i fält. Studierna har genomförts både som uppföljningar av praktiska planteringar och genom mer kontrollerade försök. Försöken har genomförts på uppdrag av Stora Enso Skog AB. Att spruta ett skyddande lager med vax på den nedre delen av plantans stam har i de flesta av tidigare års försök givit ett relativt gott skydd mot snytbaggeskador, under åtminstone det första året i fält. En sammanställning av samtliga kända studier med Bugstop gjordes i utredningen Bugstop utredning av nuvarande kunskap, ekonomi och framtid (Stora Enso Skog, internutredning 2002). Skadorna av snytbagge i dessa försök reducerades från 49 till 28 % och andelen snytbaggedödade plantor mer än halverades, från 41 till 16 %. Även under 2002 har ett flertal praktiska planteringar med vaxbehandlade plantor på några av Stora Ensos bevakningar inventerats. Dessa inventeringar har ett stort praktiskt värde genom att jämförelsen mellan behandlade och obehandlade plantor kan göras på ett relativt stort antal hyggen med delvis olika geografiskt läge, marktyp, exponering osv. Det har också bedömts som viktigt att kunna jämföra skyddseffekten för Bugw98 med tidigare års praktiska försöksplanteringar med andra typer av vaxer. Under 2002 har SLU, institutionen för entomologi, genomfört ytterligare två delförsök med Bugstop på uppdrag av Stora Enso Skog AB: 1. Fältförsök med Bugstop 2002. Resultat från återinventering av ett år gamla planteringar (Hellqvist 2002) 2. Fältförsök med Bugstop 2002. Resultat från försök med olika vaxtyper (Hellqvist 2002 b) Planerna för årets försök har gemensamt utformats av Kristin Haga och Mats Karlbom, Stora Enso Skog AB, Jarl Petersen, Norsk Wax och Claes Hellqvist, institutionen för entomologi, SLU. Allt fältarbete gjordes av Claes Hellqvist som också ansvarar för sammanställning och redovisning av försöket. Göran Nordlander, institutionen för entomologi, SLU, har bidragit med värdefulla synpunkter på försöksuppläggningen.

Utförande Under 2002 inventerades 15 praktiska planteringar på Hagge, Storfors och Dalälvens bevakning (Tabell 1). Urvalet av hyggen för försöket gjordes av resp bevakning. Varje hygge delades in i tre jämförbara delar som planterades med obehandlade kontrollplantor, permetrinbehandlade plantor resp vaxbehandlade plantor (Bugw98). Utläggning av försöksytor på Dalälvens bevakning gjordes av personal från SLU medan bevakningarna själva ansvarade för försöksyteutläggning på övriga hyggen. Försöksytorna planterades i början och mitten av juni. Alla plantor i försöket var Planta 80 gran och var odlade vid Plantskolan Sjögränd. För plantbeställning, transport och plantering ansvarade resp bevakning. Efter plantering markerades 100 plantor per försöksled i en linje diagonalt över ytorna. Tabell 1. Beskrivning av försökshyggen för inventering av praktiska planteringar (K=kontroll, V=Bugw98, P=permetrin) Bevakning Lokal Försöksled Areal Bonitet Avverkat 1 Dalälvens Masmästarbotten K,V,P 6.3 T27 Sep 2000 2 Dalälvens Timmermyren K,V,P 9.4 T25 Sep 2000 3 Dalälvens Tjäderfallet K,V,P 17.9 G26 Aug 2000 4 Dalälvens Västra Vad K,V,P 13.9 G25 Maj 2001 5 Dalälvens Utjorden K,V,P 16.7 T28 Nov 2000 6 Hagge Mörttjärnstorp K,V,P 8.0 G26 Maj 1999 7 Hagge Gränse K,V,P 7.3 G26 Juli 1998 8 Hagge Gränsesticket K,V,P 5.0 G28 Juli 1998 9 Hagge Södra Hoberget K,V,P 11.9 G28 Feb 1999 10 Hagge Norra Hoberget K,V,P 11.9 G28 Feb 1999 11 Storfors Hallåsen K,V,P 5.8 G24 Juli 2001 12 Storfors Äspviken K,V,P 5.5 G26 Juli 2001 13 Storfors Blåsjön K,V,P 5.6 G30 Juli 2001 14 Storfors Halla K,V,P 4.3 G26 Juli 2001 15 Storfors Franstorp K,V,P 4.5 G28 Maj 1999 Under sommaren och hösten 2002 genomfördes tre inventeringar. Vid den första inventeringen under perioden 1-10 juli inventerades försöksytorna 1-3 samt 6-8. En andra inventering gjordes 14-20 augusti, då ytorna 4-5 och 9-12 inspekterades. Slutinventering av de praktiska planteringarna gjordes under perioden 3-25 september 2002. Vid denna inventerades de försöksytor som ännu inte inspekterats (13-15). Dessutom återinspekterades de försöksytor som inventerades i juli (1-3 och 6-8). Resultaten från de två första inventeringarna avrapporterades till uppdragsgivaren 12 juli resp 28 augusti 2002. Vid inventeringen registrerades för varje planta plantvitalitet, skadegrad av snytbagge samt övriga skador på plantan.

Förutom de 15 praktiska planteringarna på Dalälvens, Storfors och Hagge bevakning lades ett försök ut 20 km söder om Hyltebruk i södra Halland. I detta försök användes endast permetrin- och vaxbehandlade plantor. Plantorna till försöket kom från Svenska skogsplantor AB. De vaxbehandlade plantorna i försöket skickades upp till plantskolan Sjögränd för behandling. Plantorna behandlades med Bugw101 och behandlingen utfördes med fontänspruta. Permetrinplantorna levererades direkt från Svenska skogsplantor till planteringslokalen. Försökshygget avverkades vintern 2001/2002 och risrensades samt markbereddes under försommaren. Plantering av försöket utfördes veckan efter midsommar och omfattade ett ha vardera per försöksled. Försöket inventerades 18 september. Vid inventeringen inspekterades 200 plantor per försöksled med samma inventeringsrutiner som för de praktiska planteringarna. På grund av de kraftiga torkskadorna i detta försök (se Resultat) kompletterades inventeringen med en registrering av kvarvarande barrmassa. Resultat Snytbaggeskador Snytbaggeskadorna varierade kraftigt mellan de olika planteringarna (Figur 1, Tabell 3). Även vid tidigare års inventeringar av praktiska planteringar har liknande variationer i frekvensen snytbaggeskadade plantor registrerats. Skillnader i bonitet, hyggesvilans längd, snytbaggepopulationens storlek inom området, typ av markberedning och geografiskt läge har tillsammans varit faktorer som bestämt skadetrycksnivån på de enskilda hyggena. 70 60 Dalälvens bev Snytbaggedödade Snytbaggeskadade Hagge bev Storfors bev 50 Andel plantor, % 40 30 20 10 0 --KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP K = kontroll V = vax P = permetrin Figur 1. Snytbaggeskadornas fördelning på de 15 planteringarna.

Inom alla tre bevakningarna fanns både hyggen med mycket låga skadenivåer och hyggen med omfattande skador och plantdöd. Knappt en tredjedel, 32.9 %, av samtliga oskyddade plantor i försöket fick skador av snytbagge under det första året i fält (Tabell 2). På ett av hyggena på Storfors bevakning, Hallåsen, angreps 64 % av plantorna och nästan alla dog av sina skador. På ytterligare tre hyggen på Storfors bevakning samt på ett av hyggena på Dalälvens bevakning var mer än varannan oskyddad planta skadad av snytbagge. Som kontrast var snytbaggeskadorna på kontrollplantorna på två av hyggena på Dalälvens bevakning och på ett hygge vardera på övriga bevakningar lägre än 5 %. Snytbaggeskador drabbade huvudsakligen plantor som var satta utanför det markberedda området eller i humus. På några av hyggena med mycket kraftiga skador förkom dock även gnag på plantor som var satta i mineraljordshög. På samtliga femton av de inventerade hyggena utom ett reducerade vaxbehandlingen snytbaggeskadorna (Figur1, Tabell 3). Undantaget var försöksytan vid Blåsjön på Storfors bevakning där alla behandlingar hade endast marginella skador. På de flesta hyggen var skillnaden i angrepp mellan vaxbehandling och kontrollplantor stor. Variationen i angrepp mellan olika lokaler var dock, som nämnts, stor. Av 1500 obehandlade kontrollplantor angreps 32.9 % av snytbagge mot 8.7 % för plantorna behandlade med Bugw98. Detta resultat är något bättre än under 2001 då 29.2 % resp 12.2 % blev angripna. Denna skadenivå var i sin tur något lägre än i tidigare motsvarande försök. Tabell 2. Andel plantor som skadats eller dödats av torka, snytbagge eller annan orsak (N=1500) Behandling Torkskador Snytbaggeskador Övriga skador Totalt påverk död påverk död påverk död påverk död Obehandlade 0.7 13.3 11.3 21.6 0.7 0.1 12.7 35.0 Bugw98 1.0 13.1 4.4 4.3 1.2 0.5 6.6 17.9 Permetrin 1.5 19.3 9.9 4.0 1.4 0.1 12.8 23.3 Av de angripna vaxplantorna dog ungefär hälften av skadorna mot två tredjedelar av kontrollplantorna. Av de permetrinbehandlade plantorna som angreps av snytbagge dog endast 28 % av skadorna. Gnagen på permetrinbehandlade plantor var oftast ganska små vilket gjorde skadorna mindre allvarliga (Figur 2). Medelskadan på en permetrinbehandlad planta var bara hälften mot de obehandlades skador medan skadorna för de vaxbehandlade plantorna var intermediära. De totala angreppen på permetrinplantor var högre än vaxplantornas medan ungefär lika många plantor dog av snytbaggeskador. Hyggesvilan på de olika försökslokalerna varierade från ett till fyra år (Tabell 1). På två av bevakningarna fanns ett relativt tydligt samband mellan hyggesvilans längd och storleken på snytbaggeskadorna. Fyra av försökslokalerna på Storfors bevakning var avverkade sommaren 2001 och hade alltså en hyggesvila på en knapp säsong. På dessa hyggen var i medeltal 57 % av de obehandlade plantorna skadade av snytbagge. På det femte hygget på Storfors bevakning, Franstorp, var hyggesvilan tre år och här var endast en planta angripen. Ett liknande mönster är tydligt även på Hagge bevakning. På tre hyggen med treårig hyggesvila var i medeltal 36 % av kontrollplantorna skadade medan på två hyggen med fyraårig hyggesvila var 7.5 % av plantorna snytbaggeangripna. Det hygge som användes för specialförsöket 2002 (Hellqvist 2002) var beläget på Hagge bevakning var också fyraårigt. Även här var snytbaggeskadorna överlag låga, 22 %, trots att hälften av plantorna sattes i humus. På Dalälvens bevakning var variationen i hyggesvilans längd mindre och inget tydligt samband med skador av snytbagge kunde urskiljas.

120 Kontroll Bugw98 Permetrin 100 Antal skadade: 511 Medelskada: 3.65 Antal skadade: 132 Medelskada: 2.79 Antal skadade: 212 Medelskada: 1.94 Antal skadade plantor 80 60 40 20 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Skadegrad 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Skadegrad 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Skadegrad Figur 2. Fördelning av skadegrad på snytbaggeskadade plantor. För förklaring av skadegrad, se Utförande Några hyggen slutinventerades redan i slutet av augusti. Detta kan innebära att ytterligare plantor kan ha angripits senare under hösten. Ganska få plantor hade dock pågående angrepp vilket gör att några mer omfattande angrepp senare under hösten, efter inventeringen, inte är att vänta. Torkskador Några av försökslokalerna på Dalälvens och Hagge bevakning drabbades av kraftiga skador av torka (Figur 3). Skadorna drabbade samtliga försöksled hårt men var kraftigast för de permetrinbehandlade plantorna. Vaxbehandlade plantor och kontrollplantor drabbas av torkskador i ungefär samma utsträckning. Liknande skador, lokalt ännu svårare, drabbade även de praktiska planteringarna i norra Uppland under 2001 (Hellqvist 2001). Även då var skadorna allvarligast för de permetrinbehandlade plantorna. Båda åren har dominerats av en lång högtrycksperiod utan regn och med höga temperaturer veckorna efter plantering. Från mitten av maj till 11 juni kom troligtvis ingen nederbörd alls. Enligt SMHI:s beräkningar klassades markfuktigheten i det aktuella området den 10 juni som Extremt torrt och brandrisken som Extremt stor (SMHI 2002). En bidragande orsak till skadorna kan också vara att på vissa hyggen har plantorna satts i relativt små mineraljordshögar som lagts ovanpå humusen. Under de senaste årens extremt torra försomrar har dessa högar torkat ut. För att liknande skador i framtiden ska undvikas bör högarna göras flackare och plantorna sättas djupare så att de får kontakt med underliggande humus. Man kan även se ett mönster där torkskadorna är allvarligare på hyggen där mineraljorden huvudsakligen bestått av grövre material. I dessa högar sker uttorkningen snabbt. På ett av hyggena på Dalälvens bevakning, Masmästarbotten, bestod mineraljorden främst av sand med en bättre kapillaritet. Här var också torkskadorna radikalt lägre än på övriga försökslokaler i området.

70 60 Dalälvens bev Torkdödade Torkskadade Hagge bev Storfors bev 50 Andel plantor, % 40 30 20 10 0 --KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP K = kontroll V = vax P = permetrin Figur 3. Torkskadornas fördelning på de 15 planteringarna. Orsaken till torkskador kan dock även vara ett uttryck för allvarliga brister i planthanteringen. De två planteringarna Mörttjärnstorp och Gränse på Hagge bevakning ligger endast några hundra meter från varandra. Av dessa var den torrare sluttningen vid Mörttjärnstorp nästan helt befriad från torkskador medan torkskadade plantor var vanliga på det fuktigare och plana hygget Gränse. Tänkbara anledningar till dessa skillnader kan vara dels vitalitetsskillnader i det utsatta plantmaterialet eller skillnader i väderförhållandena i samband med plantering. Efter kontakt med den plantör som skötte planteringarna visade det sig att till hygget med ringa skador levererades plantorna samma dag som planteringen startade. På det andra hygget, Gränse, blev plantorna stående i oöppnade kartonger under två veckor före plantering. Plantören menade också att plantkvaliteten på dessa plantor var så låg att de aldrig borde ha satts. Uppenbarligen kan logistiken och rutinerna i samband med plantering förbättras. Behandlingsskador I de praktiska fältförsöken 2001 användes vaxformuleringen Bugw93. Detta vax ger en god skyddseffekt men även en alltför hög andel plantor med behandlingsskador. Skadorna har i första hand uppträtt på exponerade lägen i humus på torra hyggen. Under år 2000 och 2001 fälttestades i mindre skala plantor behandlade med titanvax, Bugw98 (Hellqvist 2001). De lovande resultaten från dessa tester, med betydligt färre behandlingsskadade plantor, medförde att alla plantor som vaxades hösten 2001 behandlades med Bugw98. Resultaten från årets försök indikerar att behandlingsskador av den typ av som under tidigare år förekommit i exponerade lägen är med Bugw98 mycket sällsynta. Enstaka plantor satta i humus i sydläge har haft vax som varit mjukt. Inga plantor har dock haft de typiskt bruna färgförändringarna i vaxet som under tidigare år registrerats för AW5530, Bugw93 och Bugw97. Detta kan antingen bero på att behandlingsskadorna faktiskt minskat eller på att man

med det vita titanvaxet inte ser behandlingsskadorna. Med ett mer transparent vax, som Bugw93 och Bugw97, syns färgförändringarna tydligt. Om man med Bugw98 inte ser färgförändringarna är det mycket svårt att särskilja behandlingsskador från vanliga torkskador. Eftersom andelen torkskadade plantor för Bugstop inte påtagligt avviker från övriga behandlingar bör dock de rena behandlingsskadorna, orsakade av att vaxet smälter och skadar kambiet, vara relativt låga. En mindre del av plantorna var drabbade av andra typer av skador. I några fall var skotten brunfärgade utan att plantorna visade symptom på torka. Några plantor i försöket var också utsatta för betskador. Plantmortalitet Totalt dog 25.4 % av de totalt 4500 plantorna i årets praktiska planteringar och 63.9 % var helt oskadade. Vaxbehandlingen medförde en halvering av plantmortaliteten efter en säsong i fält (Tabell 2). Plantavgången för de permetrinbehandlade plantorna var några procentenheter högre än för de vaxbehandlade. För de obehandlade plantorna svarade torkskador för 38 % av avgången och snytbaggeskador för 62 %. Av de döda vaxbehandlade plantorna hade 74 % dött av torka och 24 % av snytbaggeskador. Högsta andelen torkdödade plantor registrerades för de permetrinbehandlade där 83 % av de döda plantorna dog av torka medan 17 % dog av snytbaggeskador. 100 Dalälvens bev Hagge bev Storfors bev 90 Döda plantor Skadade plantor 80 70 Andel plantor, % 60 50 40 30 20 10 0 KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP K = kontroll V = vax P = permetrin Figur 4. Antal skadade resp döda plantor totalt på de 15 planteringarna efter en säsong i fält Hylteförsöket De vaxbehandlade plantorna i försöket i Hylte drabbades av mycket omfattande torkskador medan de flesta permetrinbehandlade plantorna var vitala. Orsaken till skadorna kan med stor säkerhet härledas till hur plantorna behandlades innan plantering. Dels utsattes de vaxbehand-

lade plantorna för en lång transport till och från plantskolan Sjögränd. Dels har plantorna enligt uppgift blivit stående i oöppnade kartonger på hygget i mellan en och två veckor innan plantering. Detta sammantaget gör att plantornas kondition vid plantering med största sannolikhet var mycket låg. Torkskadorna yttrade sig dels i en mycket hög plantdödlighet, dels att alla levande vaxbehandlade plantor tappat nästan samtliga fjolårsbarr. Dessa plantor hade därför bara små tofsar med årsbarr på en i övrigt kal stam. I medeltal återstod endast 3.5 % av fjolårsbarrmassan. Under det första året dog 70 % av vaxplantorna, 7 % av snytbaggeskador och resten av torkskador. Totalt angreps 12 % av vaxplantorna av snytbagge. Av de 200 permetrinplantorna i försöket angreps 8 % av snytbagge och en planta (0.5 %) dog av skadorna. Den totala plantavgången för permetrinplantorna var 6.5 %. Av dessa hade 3.5 % dött av torkskador och 3.0 % av behandlingsskador. Behandlingsskadorna för permetrinplantorna yttrade sig som skador i kambiet vid rothalsen men en ansvällning strax ovanför. Slutsatser - Variationen i snytbaggeangrepp mellan de olika försökslokalerna var mycket stor - På samtliga femton av de inventerade hyggena utom ett reducerade vaxbehandlingen snytbaggeskadorna. Snytbaggeskadorna på de obehandlade kontrollplantorna var nästan fyra gånger så höga som för vaxbehandlade plantor - Vaxbehandlingen gav i de praktiska planteringarna ett lika gott skydd mot snytbaggeskador som permetrinbehandling - Flera av försökslokalerna drabbades av mycket omfattande torkskador. Permetrinplantorna var något mer utsatta för torkskador än kontrollplantor och vaxbehandlade plantor - Med Bugw98 har de behandlingsskador hos vaxbehandlade plantor som under tidigare år varit vanligt förekommande i exponerade lägen mer eller mindre försvunnit - Den totala plantmortaliteten efter ett år i fält var i medeltal 35.0, 23.3 och 17.9 % för obehandlade, permetrinbehandlade resp vaxbehandlade plantor. För de två sistnämnda svarade torkskador för merparten av avgången medan skador av snytbagge huvudsakligen orsakade kontrollplantornas död Referenser Hellqvist, C. 2001. Fältförsök med Bugstop 2002. Resultat från praktiska planteringar och försök med olika vaxtyper samt återinventering av ett år gamla planteringar. Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, institutionen för entomologi. Stencil. 12 s Hellqvist, C. 2002. Fältförsök med Bugstop 2002. Resultat från försök med olika vaxtyper. Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, inst f entomologi. Stencil Hellqvist, C. 2002b. Fältförsök med Bugstop 2002. Resultat från återinventering av ett år gamla planteringar. Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, inst f entomologi. Stencil SMHI 2002. Väder och Vatten, Nr 6 juni 2002. SMHI, Norrköping.

Tabellbilaga Tabell 3. Sammanställning av skador och plantmortalitet för 15 praktiska planteringar. För behandlingarna är K = kontrollplantor, V = vaxbehandlade plantor och P = permetrinbehandlade plantor. N=100 Lokal Bevak- Behand- Torkskador Snytbaggeskador Övriga skador Antal Antal Oskadade ning ling påverk död påverk död påverk död påverkade döda plantor 1 Masmästarbotten Dalälven K 1 9 31 29 32 38 30 1 Masmästarbotten Dalälven V 1 6 20 1 21 7 72 1 Masmästarbotten Dalälven P 1 5 17 5 2 20 10 70 2 Timmermyren Dalälven K 2 26 16 22 18 48 34 2 Timmermyren Dalälven V 4 19 5 4 9 23 68 2 Timmermyren Dalälven P 6 42 9 3 15 45 40 3 Tjäderfallet Dalälven K 1 14 18 21 2 1 21 36 43 3 Tjäderfallet Dalälven V 5 21 15 2 3 3 23 26 51 3 Tjäderfallet Dalälven P 5 44 11 1 16 45 39 4 Västra Vad Dalälven K 2 40 1 3 1 4 43 53 4 Västra Vad Dalälven V 37 2 2 37 61 4 Västra Vad Dalälven P 46 1 1 1 47 52 5 Utjorden Dalälven K 1 26 1 1 2 27 71 5 Utjorden Dalälven V 14 0 14 86 5 Utjorden Dalälven P 1 37 1 2 37 61 6 Mörttjärnstorp Hagge K 2 6 14 17 1 17 23 60 6 Mörttjärnstorp Hagge V 5 3 10 1 4 15 81 6 Mörttjärnstorp Hagge P 1 7 7 13 2 1 10 21 69 7 Gränse Hagge K 1 16 2 2 1 4 18 78 7 Gränse Hagge V 24 0 24 76 7 Gränse Hagge P 1 26 1 1 2 4 27 69 8 Gränsesticket Hagge K 22 8 3 1 9 25 66 8 Gränsesticket Hagge V 17 1 1 2 17 81 8 Gränsesticket Hagge P 36 4 1 4 37 59 9 S Hoberget Hagge K 14 6 30 1 1 7 45 48 9 S Hoberget Hagge V 25 3 1 3 1 6 27 67 9 S Hoberget Hagge P 11 9 7 1 10 18 72 10 N Hoberget Hagge K 8 10 31 3 13 39 48 10 N Hoberget Hagge V 16 2 3 5 3 7 22 71 10 N Hoberget Hagge P 1 36 11 4 40 12 48 11 Hallåsen Storfors K 7 57 7 57 36 11 Hallåsen Storfors V 4 19 4 19 77 11 Hallåsen Storfors P 4 18 3 2 20 7 73 12 Äspviken Storfors K 12 41 12 41 47 12 Äspviken Storfors V 1 7 12 7 13 80 12 Äspviken Storfors P 1 14 4 2 16 5 79 13 Blåsjön Storfors K 2 25 30 25 32 43 13 Blåsjön Storfors V 1 2 7 1 3 8 89 13 Blåsjön Storfors P 5 2 2 1 8 2 90 14 Halla Storfors K 2 18 37 18 39 43 14 Halla Storfors V 2 3 2 5 2 6 8 86 14 Halla Storfors P 1 15 17 10 18 25 57 15 Franstorp Storfors K 1 14 1 2 14 84 15 Franstorp Storfors V 3 8 2 5 8 87 15 Franstorp Storfors P 2 12 3 3 8 12 80