Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2011

Transkript

1 Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2011 Uppdrag Skogsstyrelsen Göran Nordlander Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi, Uppsala 2011 Version 1,

2 Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2011 Uppdrag Skogsstyrelsen Göran Nordlander & Claes Hellqvist Institutionen för ekologi, SLU, Box 7044, Uppsala Innehåll SAMMANFATTNING... 2 BAKGRUND... 3 UTFÖRANDE... 4 RESULTAT 2011 SAMT JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE ÅRS INVENTERINGAR... 4 DISKUSSION... 8 TACK... 9 REFERENSER... 9 TABELLER FIGURER BILAGOR Sammanfattning Ett program för övervakning av plantskador orsakade av snytbaggen startade 2007 och har för femte året genomförts i samverkan mellan Skogsstyrelsen och Inst. för ekologi vid SLU. Syftet är att få kunskap om geografisk och tidsmässig variationen i skadornas omfattning och därmed ett bättre underlag för vilka motåtgärder som bör vidtas. På längre sikt bör förändringar i skadesituationen kunna iakttas, förutsatt att resurser kan erhållas för framtida inventeringar. Inventeringarna täcker södra Sverige upp till Mälardalen. Enligt planen inventeras åtta hyggen i vart och ett av 19 Skogsstyrelse-distrikt (enligt 2005 års distriktsindelning). Så långt möjligt har inventeringarna begränsats till markberedda, ett-åriga hyggen med insekticidbehandlade plantor som stått ute under en säsong. Denna begränsning bidrar till att data blir jämförbara men däremot är skadenivåerna inte de slutgiltiga, eftersom omfattande skador och plantdödlighet kan adderas följande två säsonger. Skadenivåerna under 2011 var liksom föregående år överlag låga. I genomsnitt hade endast 1,2 % av plantorna dödats av snytbagge efter en säsong i fält. Denna dödlighet varierade på distriktsnivå mellan 0 och 4 % och för enskilda hyggen mellan 0 och 23 %. Andelen plantor med något angrepp av snytbagge var i genomsnitt 23 %, med ett spann på mellan 7 och 56 % för distrikt och mellan 0 och 98 % för enskilda hyggen. Den genomsnittliga skadenivån under fem år för varje distrikt presenteras på en karta, där vissa storskaliga geografiska mönster i skaderisk framträder. 2

3 Bakgrund Snytbaggen (Hylobius abietis) är den ekonomiskt viktigaste skogsskadeinsekten. Årligen orsakar dess gnag på nyplanterade plantor kostnader för hundratals miljoner kronor (Weslien 1998, Thuresson m. fl. 2003). Dessa ständigt omfattande skador skiljer snytbaggen från granbarkborren och många andra skogsskadegörare, som under perioder av några år orsakar svåra skador men som i decennier däremellan har relativt liten ekonomisk betydelse. Andelen plantor som dödas av snytbaggen varierar ändå påtagligt mellan geografiska områden och mellan år med skilda väderförhållanden (Nordlander m. fl. 2006). I grova drag har vi kunskap om den geografiska variationen, framför allt en minskande skaderisk norrut och inåt landet i Norrland (Hellqvist & Nordlander 2010). Men någon systematisk insamling av data har aldrig gjorts tidigare för att få en användbar bild av den geografiska variationen i skador i landet. Inte heller finns data insamlade som kan säga något om trender i skadeutvecklingen. Sådana trender kan exempelvis bero på förändringar i skötselmetoder eller arealen avverkad skog samt i ett längre perspektiv även på klimatförändring. Omfattande stormfällningar kan påverka skadesituationen de följande åren. Efter stormen Gudrun i januari 2005 (se Bilaga 1) gjorde vi prediktioner över skadenivåernas utveckling i de stormdrabbade områdena (Nordlander & Bylund 2005, 2006; Bilaga 2). På grund av att inflygande snytbaggar våren 2005 förväntades spridas ut över de stora stormfällda arealerna, förutsade vi låga skador på dessa områden. I en senare fas, med början på färska hyggen år 2007, förväntades skadenivån överstiga den normala under ett par år och därefter återgå till normal nivå. Detta scenario inkluderade emellertid inte effekterna av stormen Per i januari 2007, som fällde ca 16 miljoner kubikmeter skog och därmed skapade betydande hyggesarealer i ungefär samma region som drabbats av Gudrun. Detta tillskott av hyggesareal bör ha motverkat den förväntade koncentrationen av snytbaggar på begränsade hyggesarealer och därmed också de svåra skador som förväntades 2008 och För 2011 förväntades effekterna av stormarna Gudrun och Per ha avklingat. Detta program för snytbaggeövervakning i samverkan mellan Skogsstyrelsen och SLU påbörjades år 2007 i syfte att inleda en långsiktig serie mätningar av snytbaggeskador med stor geografisk spridning. Resultaten från höstinventeringarna samt en extra inventering i juni 2009 har redovisats i separata rapporter för varje tillfälle (Nordlander & Hellqvist 2008a, 2008b, 2009a, 2009b, 2010). Dessutom har en preliminär analys presenterats syftande till att få fram generella samband mellan skadornas omfattning och olika faktorer relaterade till geografiskt område, hyggesegenskaper och planttyp (Nordlander & Hellqvist 2011). Denna analys kommer att fördjupas väsentligt i en just påbörjad studie inkluderande även årets data. De första årens inventeringsresultat förväntades kunna ge indikationer om stormen Gudruns effekter på skadesituationen. På några års sikt kan vi få en betydligt bättre bild av den geografiska variationen av skadorna och därmed bättre underlag för vilka motåtgärder som bör vidtas (Nordlander m. fl. 2006). På ännu längre sikt bör förändringar i skadesituationen kunna iakttas, exempelvis sådana som orsakas av ett varmare klimat. Detta förutsätter emellertid att ekonomiska resurser kan erhållas för skadeinventeringar även i framtiden. 3

4 Utförande Skadeövervakningen av snytbagge år 2011 genomfördes i oktober på 19 av Skogsstyrelsens distrikt (enligt 2005 års distriktsindelning) i södra Sverige (Figur 4). På varje distrikt inventerades åtta hyggen, förutom på Örebro distrikt där endast fem hyggen blev inventerade. Sammanlagt inkluderar därmed 2011 års material data från 149 hyggen och totalt inventerades plantor. Viktiga kriterier vid urval av lämpliga hyggen var att: avverkning ska ha skett under vinterhalvåret 2009/10 (september 2009 maj 2010), dvs planteringen görs på ett år gamla hyggen hygget ska vara markberett hygget ska ha planterats under våren 2011 med insekticidbehandlade plantor hyggena inom distriktet kan av praktiska skäl vara någorlunda närliggande men med ett minimiavstånd på 1 km Dessa kriterier blev i huvudsak uppfyllda, även om 20 planteringar på färska hyggen (förekom på sju distrikt) och 11 omarkberedda hyggen (distrikt Göteborg och Fyrbodal) blev inkluderade. På ett objekt i Sörmland förekom både insekticid- och Conniflex-behandlade plantor. För varje hygge inhämtades information om planttyp, insekticidbehandling, markberedningsmetod samt en rad uppgifter om hygget från beståndsregistret (se Tabell 1 och 2). All inventering genomfördes av personal från Skogsstyrelsen med anknytning till de olika distrikten. Liksom under flera av de tidigare åren samlades flertalet inventerare på Asa försökspark strax före inventering för genomgång med SLU-personal av inventeringsrutiner samt kalibrering av skadebedömningar. För inventeringen användes metodik som tidigare utnyttjats av snytbaggegruppen vid SLU, Institutionen för ekologi. På varje hygge inventerades 20 cirkelprovytor à 20 m 2. Provytorna anlades längs 1-4 linjer över hyggets planterade delar (ej hällar, blötområden, etc.). Avståndet mellan provytorna var konstant inom hygget men anpassade till hyggets storlek. För samtliga plantor inom provytan registrerades skador och vitalitet. Eventuella snytbaggeskador registrerades som uppskattat antal cm 2 snytbaggegnagd barkyta längs stammen. Vid analys av andelen snytbaggedödade plantor inkluderades även de plantor som fått klart dödliga skador. Resultat 2011 samt jämförelser med tidigare års inventeringar Snytbaggeskadornas omfattning Liksom under de fyra tidigare åren var de dödliga snytbaggeskadorna även under 2011 mycket låga (Tabell 3 och 4). Under det första året efter plantering snytbaggedödades endast 1,2 % av totalt inventerade plantor (inklusive döende, snytbaggeskadade plantor). De dödliga 4

5 snytbaggeskadorna under 2011 var lägre än under de tre första inventeringsåren då 2,5 (2007), 2,9 (2008) resp. 1,6 % (2009) snytbaggedödades men något högre än under 2010 då endast 1,0 % av plantorna dödades av snytbagge. Variationen i andelen snytbaggedödade plantor mellan distrikten var relativt liten. I drygt hälften av distrikten var 1-4 % av plantorna snytbaggedödade. I ett distrikt, Halland, saknades snytbaggedödade plantor helt och på ytterligare sex distrikt var endast 0,5 % eller färre av plantorna dödade av snytbagge. Även under tidigare år har det förekommit att enstaka distrikt redovisat total avsaknad av angripna plantor på de inventerade objekten. Dödliga snytbaggeskador saknades helt på en stor andel av de enskilda hyggena. På drygt 2/3 (68 %) av de 149 planteringarna inventerade under 2011 registrerades inte någon snytbaggedödad planta och på bara tre planteringar, alla på olika distrikt, var mer än 10 % av plantorna dödade av snytbagge (Tabell 5). I inventeringarna 2010 saknade hela 74 % av de enskilda hyggena snytbaggedödade plantor medan det under både 2007 och 2009 saknades snytbaggedödade plantor på 54 % av hyggena. Under 2008, då de dödliga snytbaggeskadorna var högst, saknades snytbaggedödade plantor på 41 % av hyggena. Under alla fem åren har andelen snytbaggeangripna plantor legat relativt konstant strax över eller under 20 %. Trots att så få plantor var snytbaggedödade under 2011 var fler plantor än under tidigare år angripna. Totalt angreps 22,9 % av snytbagge medan 1,2 % dog (Tabell 4). Under tidigare år angreps 17,8 % och 1,0 % dog (2010), 21,4 % resp 1,6 % (2009) och 20,2 % resp 2,9 % (2008). Den lägsta nivån på snytbaggeskadorna härrör från 2007 då endast 15,3 % var angripna och 2,5 % dog. En möjlig orsak till att färre angripna plantor dog under 2010 och 2011 kan vara att gnagen genomsnittligt var mindre än under tidigare år. Under var medelgnaget per planta på samma nivå, mellan 1,07 och 1,10 cm 2, men under 2010 var det 0,89 cm 2 och under 2011 endast 0,66 cm 2. En orsak till detta kan möjligen vara förändringar i insekticidanvändningen, både vad gäller val av preparat (se nedan) och rutiner för behandling. Gynnsamma väderleksförhållanden för plantan under sommaren och hösten kan också ha bidragit till den låga mortaliteten för angripna plantor. På tre distrikt, Högsby, Jönköping och Linköping, var färre än var tionde planta snytbaggeangripen, dvs dödad eller skadad av snytbagge, medan angreppsgraden på fyra distrikt var mer än 30 % (Tabell 4). Den högsta angreppsgraden under 2011, 56,2 %, registrerades för Blekinge. Trots det höga snytbaggetrycket på detta distrikt snytbaggedödades dock endast 7 av totalt 356 angripna plantor (plantmaterialet bestod huvudsakligen av barrot och pluggplantor). På de enskilda 149 hyggena saknades snytbaggeangrepp helt på endast 3 hyggen och på 36 % av planteringarna var färre än 10 % av plantorna snytbaggeangripna (Tabell 5). På 18 objekt var mer än varannan planta snytbaggeangripen och på tre objekt, två i Blekinge och ett i distrikt Kronoberg V, var mer än 85 % av plantorna angripna. De allra högsta angreppen sedan dessa inventeringar påbörjades registrerades 2011 på ett hygge i Kronoberg V, Skogaryd, där hela 97,6 % av de 124 plantorna var snytbaggeangripna. För flertalet angripna plantor var snytbaggegnagen små och begränsade till någon enstaka gnagfläck. Av alla de 3057 snytbaggeangripna plantorna 2011 var snytbaggegnagets storlek 0,5 5

6 cm 2 eller mindre på drygt hälften (52 %) av plantorna och för 13 % av de gnagda plantorna endast 0,1-0,2 cm 2 (Figur 3). Små gnagfläckar indikerar att insekticiden varit effektivt men kan också bero på mycket god vitalitet på plantmaterialet. På var tredje angripen planta var medelgnaget större än 1 cm 2. För några distrikt kunde tydliga samband i snytbaggeskador mellan åren påvisas (Figur 1). Fyrbodal visar relativt höga angreppsfrekvenser på omkring 30 % under alla fem inventeringsåren. På tre distrikt, Sjuhärad, Jönköping och Örebro, var angreppsnivåerna överlag låga (< 20 %) under alla åren. De allra lägsta skadorna registrerades för Jönköpings distrikt där angreppsfrekvensen under endast ett av inventeringsåren översteg 10 %. På övriga distrikt var skadorna däremot mer varierande, där vissa år med kraftiga skador varvats med år med lägre skador. För några distrikt, t.ex. Kronoberg Ö, Halland, Blekinge, Högsby och Skaraborg, var det mycket stora skillnader i angrepp mellan åren. Orsaken till dessa skillnader kan i några fall förklaras med skillnader i hyggesvila och markberedning mellan de olika inventeringsåren. Effekt på skadorna av insekticid och typ av planta Under de tre första åren dominerades insekticidanvändningen av Cyper Plus. Under 2009 var t.ex. drygt 70 % av plantorna behandlade med Cyper Plus och bara knappt 30 % med Merit Forest. Inför planteringssäsongen 2010 ersattes cypemetrin-preparatet Cyper Plus av Forester. Vidare blev Merit Forest det enda preparatet som kunde användas av FSC-certifierade företag. Av de plantor som inventerades under 2010 och 2011 var därför de flesta, ca 90 %, behandlade med Merit Forest, i några fall i kombination med Flexcoat (en beläggning som sprutas på stammen i syfte att effektivare binda insekticiden till stammen) (Tabell 1). Eftersom insekticiderna tidigare inte varit jämnt fördelade geografiskt eller mellan olika planttyper (täckrots-, barrots- eller pluggplantor) har det varit vanskligt att göra direkta jämförelser mellan deras skyddseffektivitet. Merit Forest har dock tenderat att ge ett något bättre skydd under det första året(nordlander & Hellqvist 2011), med reservationer för eventuella snedfördelningar i materialet. Att färre snytbaggeangripna plantor dödades av snytbagge under 2010 och 2011 än under tidigare år kan vara en effekt av dessa förändringar i insekticidanvändningen. Under såväl 2008 som 2009 dog betydligt färre snytbaggeangripna Merit Forest-behandlade plantor av sina skador än motsvarande Cyper Plus-plantor. På de 149 olika inventeringsobjekten var 41 % satta med täckrotsplantor, 36 % med barrot och 19 % med pluggplantor. I resterande 4 % av planteringarna förekom olika blandade kombinationer av planttyper (oftast barrot gran i kombination med täckrot tall). Fördelningen mellan olika planttyper har varit relativt lika mellan åren. De olika planttyperna är som väntat inte jämnt geografiskt fördelade utan det är mycket troligt att de större barrotsplantorna har använts i områden med förväntat höga snytbaggeskador eller där plantering skett på det nyavverkade hygget utan föregående markberedning. Av barrots- och pluggplantorna var 30 resp 28 % angripna av snytbagge medan angreppen på täckrotsplantor var betydligt lägre, 13 %. Av de täckrotsplantor som angreps av snytbagge dog 3,9 % av skadorna att jämföra med 4,4 resp 6,7 % för barrot- och pluggplantor. I de tidigare inventeringarna har förhållandet varit det omvända, att plugg- och barrotsplantor klarat ett snytbaggeangrepp bättre än en täckrotsplanta. 6

7 Andra orsaker till plantdödlighet Den totala plantdödligheten under 2011, 4,4 %, var den hittills lägsta (Tabell 3). Under 2007 och 2008 dog 6,6 resp. 8,6 % av plantorna för att under 2009 och 2010 sjunka till,5,1 resp 5,5 %. Inte i något distrikt var den totala plantdödligheten under 2011 högre än 10 %. Under de första åren dessa inventeringar genomfördes hade flera distrikt en total plantdöd över 10 %. Av den totala plantdöden 2011 svarade skador av snytbagge för endast en drygt fjärdel (Tabell 3, Figur 2). Nästan tre gånger så många plantor dog av okända skador som av snytbagge, 3,2 resp 1,2 %. Ungefär hälften så många, 0,7 %, dog av antingen torkstress eller syrebrist (drunkning) som av snytbaggeskador. Knappt en procent av samtliga plantor dog av övriga skador (t.ex. dåligt plantmaterial, felaktig planteringspunkt, frost, sork, vegetation, vilt- och mekanisk skada) som av snytbaggeskador. Under de tre första åren svarade snytbaggeskador för merparten av plantdödligheten men under 2010 och 2011 hade bara % av de döda plantorna snytbaggeskador som orsak. Torkskadorna under 2011 var relativt låga på alla distrikt, inte i något fall inte mer än totalt 6-7 plantor på åtta inventerade planteringar. De låga torkskadorna är dock sannolikt betydligt högre. Troligen är en mycket stor del av de många plantor som under 2011 klassificerats som döda med okänd skadegörare, totalt 235 st, i själva verket torkdödade. Även för relativt erfarna plantinventerare är det svårt att avgöra dödsorsak på döda plantor utan synlig och tydlig skada. I de fall den döda plantan är satt i lös, lucker humus eller i en mineraljordshög med grovt material kan man klassificera den som torkdödad. Ibland är dock plantan död utan att man kan se något uppenbart fel i planteringspunkten. I dessa fall kan man oftast misstänka att plantan redan vid planteringen haft en nedsatt vitalitet, orsakad av t.ex. vinterlagringen i plantskolan eller alltför lång lagring i fält innan plantering. Skadebedömningarna har säkerligen varierat mellan olika. Det är högst sannolikt att vissa har bedömt dessa svårdefinierade skador som torkrelaterade medan andra klassat dem som orsakade av okänd skadegörare. Mycket talar dock för att många av de döda plantorna med okänd skadegörare är dödade av torka. Till de torkdödade plantorna kan man troligen även foga de plantor som fått felaktig planteringspunkt, grunt planterad, rötter i dålig markkontakt och liknande som orsak. Detta gör att den faktiska torkmortaliteten under det första året i fält i själva verket troligen är en bit över 2 %, dvs. mer omfattande än den plantmortalitet som orsakats av snytbagge. Ett knappt 50-tal plantor dog under 2011 genom att vatten blev stående i harvspåren. Dessa skador var relativt ojämnt fördelade geografiskt och på de flesta distrikt dog bara någon enstaka planta av att bli stående i vatten under långa perioder. Förutom de plantor som dog av syrebrist registrerades en nedsatt vitalitet på ytterligare ca 300 plantor. De övriga skadorna var med ett undantag rätt jämnt fördelade mellan distrikten (Tabell 3). Ett distrikt, Skåne SV, hade dock, liksom under 2010, en plantdöd orsakad av övriga skadegörare som var avsevärt högre än för alla övriga distrikt. Alla dessa döda plantor var barrotsplantor med allvarliga brister i plantkvaliten och med kommentarer som dåligt plantmaterial och obefintligt rotsystem. 7

8 Diskussion Orsaker till generellt låg plantdödlighet Dödligheten hos insekticidbehandlade plantor efter en säsong har i denna studie varit genomgående mycket låg, endast någon eller några få procent. Detta var inte var inte väntat med tanke på att många andra studier registrerat betydligt högre dödlighet redan första året (t.ex. Petersson 2009). En orsak till relativt låg dödlighet var given av att vi i princip begränsat oss till markberedda, ett-åriga hyggen med insekticidbehandlade plantor som inventerats efter en säsong. Begränsningen gjordes för att få så säkra och jämförbara data som möjligt. Däremot är de registrerade skadenivåerna inte de slutgiltiga, eftersom omfattande skador och plantdödlighet kan adderas följande två säsonger. Plantdödligheten blir till viss del underskattad vid inventeringar som denna där plantorna inte kunnat märkas upp direkt vid planteringen. Det är många gånger svårt att hitta de döda plantorna och svårigheterna ökar med tiden. Vid en inventering som utfördes i juni 2009, drygt ett år efter plantering, hittades totalt 15 % färre plantor än vid en inventering av samma hyggen hösten 2008 (Nordlander & Hellqvist 2009a). Denna skillnad på 15 % i registrerat plantantal bör ha berott på att döda plantor inte blivit upptäckta då de delvis brutits ner och gömts i vegetationen. Även vid inventering på hösten efter en säsong, såsom i denna studie, förblir sannolikt en del döda plantor oupptäckta. I förhållande till den registrerade dödligheten på bara några få procent kan den oupptäckta dödligheten ha varit betydande. Angreppen av snytbagge i relation till tidigare stormfällning Andelen angripna plantor har i genomsnitt legat strax över eller under 20 % åren , medan år 2007 tenderade denna andel att vara något lägre, ca 15 %. Enligt de förutsägelser som gjordes efter stormen Gudrun (Bilaga 2) så skulle skadorna på A+1-hyggen bli lägre än normalt 2007 men högre än normalt 2008 och 2009, varefter ungefär normala nivåer skulle nås igen Dessa förutsägelser kan sägas ha slagit in för år 2007 men inte för 2008 och 2009 då en betydligt högre angreppsnivå hade förväntats. Anledningen till att angreppsnivån fortfarande var relativt låg år 2008 och 2009 är troligen effekterna av stormen Per i januari Att Per inträffade två år efter Gudrun innebär att tillskottet av hyggesareal från Per bör ha motverkat skadeökningen som förväntades efter Gudrun 2008 och Detta framgår från schemat i Bilaga 2 om man överlagrar Gudrun-prediktionen med en prediktion för Per som är förskjuten 2 år framåt i tiden (men med svagare effekt). Effekten av Per borde emellertid även ha inneburit en viss höjning av skadenivån 2010, medan för 2011 borde effekterna av Gudrun och per helt vara över enligt prognosen. Sammantaget kan sägas att inventeringsresultaten inte visar på några stora effekter på snytbaggeangreppen utav stormarna Gudrun och Per, utan ligger i stort på samma nivå under åren Däremot varierar skadorna starkt mellan enskilda hyggen under samtliga år. 8

9 Geografiskt mönster i snytbaggeskadorna Skadenivån för enskilda distrikt varierar förhållandevis mycket mellan de fem inventeringsåren (Figur 1). Med en längre tidsserie är det ändå det är möjligt att storskaliga geografiska mönster i skaderisk framträder. Förekomst av sådana mönster med stabilitet över tiden finns inte dokumenterade, även om det har uttryckts uppfattningar om var skaderiskerna är särskilt höga. Ett första försök att studera den geografiska variationen inom inventeringsområdet gjordes efter två års inventering hösten 2008 (Nordlander & Hellqvist 2008b). Vi kunde då urskilja tre större sammanhängande områden med i genomsnitt högre skadenivå: NV Götaland (Fyrbodal, Skaraborg), Götalands ostkust (Nybro, Högsby, Vimmerby, Norrköping) samt ett tvärband i södra Götaland (Halland, Kronoberg V, Skåne NO). Detta mönster kvarstår delvis även sedan 2009, 2010 och 2011 års inventeringar inkluderats i materialet (Figur 4). I denna figur presenteras den genomsnittliga andelen snytbaggeangripna plantor per distrikt sammanräknat för alla plantor inventerade (ca hälften så många hyggen 2007 som de följande åren). Fortfarande är skadenivåerna i distrikten längs Götalands ostkust höga men har nu sjunkit till strax under 20 % i Vimmerby samtidigt som Blekinge nu nått över 22 %. Skadenivån ligger också stadigt högt i Fyrbodal (31 %), sannolikt påverkat av att flera hyggen varit omarkberedda och att flertalet dessutom var färska vid plantering. Fortfarande påverkas också resultatet för Skaraborg av mycket höga skadenivåer på några omarkberedda, färska hyggen från tidigare års inventeringar. De lägsta angreppsnivåerna återfinns i de inre delarna av Götaland (Sjuhärad, Jönköping Kronoberg Ö). Till stor del hör dessa distrikt till de områden som drabbades svårt av stormarna Gudrun och Per. Här har det några av de tidigare åren varit problem att finna helt vanliga hyggen till inventeringarna. Många hyggen i undersökningen har varit resthuggningar och kantområden med blandade hyggesåldrar som en följd av stormarna. Detta kan eventuellt ha bidragit till lägre skador än förväntat i dessa områden. Tack Vi vill tacka Gunnar Isacsson på Skogsstyrelsen för initiativ till denna studie samt för att ha hållit i kontakterna med inventerarna och gjort en första granskning av inkomna protokoll. Ett stort tack också till alla inventerarna på Skogsstyrelsen. Referenser Hellqvist, C. & Nordlander, G Inventering av snytbaggeskador i Norrland. Preliminär sammanställning av resultat från fem års inventeringar SLU, Institutionen för ekologi, Uppsala, 16 s. Nordlander, G. & Bylund, H Snytbaggen i stormens spår. Skogseko, februari 2005: 12. 9

10 Nordlander, G. & Bylund, H Snytbaggarna vad kommer att hända i planteringarna? Gudrun och insekterna. SLU, Institutionen för entomologi, Uppsala, s , Nordlander, G. & Hellqvist, C. 2008a. Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige Uppdrag Skogsstyrelsen. SLU, Institutionen för ekologi, Uppsala, 18 s. Nordlander, G. & Hellqvist, C. 2008b. Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige Uppdrag Skogsstyrelsen. SLU, Institutionen för ekologi, Uppsala, 21 s. Nordlander, G. & Hellqvist, C. 2009a. Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige juni Uppdrag Skogsstyrelsen. SLU, Institutionen för ekologi, Uppsala, 18 s. Nordlander, G. & Hellqvist, C. 2009b. Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige Uppdrag Skogsstyrelsen. SLU, Institutionen för ekologi, Uppsala, 25 s. Nordlander, G. & Hellqvist, C Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige Uppdrag Skogsstyrelsen. SLU, Institutionen för ekologi, Uppsala, 28 s. Nordlander, G. & Hellqvist C Analys av 4 års inventeringar av snytbaggeskador en lägesrapport och översikt av kommande analysarbete. Uppdrag Skogsstyrelsen. SLU, Institutionen för ekologi, Uppsala, 13 s. Nordlander, G., Örlander, G. Petersson, M. & Hellqvist, C Skogskötselåtgärder mot snytbagge. Webbhandbok, Version 1.3, 43 s. Petersson, M Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge- slutrapport. SLU, Asa försökspark. Rapport : Thuresson, T., Samuelsson, H. & Claesson, S Konsekvenser av ett förbud mot permetrinbehandling av skogsplantor. Meddelande 2, Skogsstyrelsen, Jönköping, 65 s. + bilagor, ISSN Weslien, J Vad kostar snytbaggeskadorna? Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 137(15):

11 Tabeller Tabell 1. Beskrivning av hyggesdata 2011 Hyggesålder vid plantering N Ståndortsindex N A+0 20 T22 1 A T24 7 T27 2 Planttyp N G24 6 Täckrot 62 G26 33 Barrot 54 G27 1 Plugg 29 G28 51 Täckrot + Barrot 3 G30 27 Täckrot + Plugg 1 G31 4 G32 10 Markberedning N G33 1 Harv 112 G34 5 Högläggning 14 G36 1 Ingen markberedning 11 Fläck 10 Höjd över havet (m) N Enbart stubbskörd Harv + högläggning Planterat trädslag N Gran Gran + Tall Lärk 4 Sitka 1 Hyggesstorlek (ha) N Tall Insekticid N Merit Forest Cyper Plus Merit Forest i Flexcoat Forester i Flexcoat Merit Forest + Conniflex > Risrensning N Ja 94 Nej 53 Ja + stubbskörd 2 11

12 Tabell 2. Hyggesdata 2011 Objekt Distrikt Yta Namn Geografiskt läge Höh SI GYL Avverkn Hygges- Areal Planttyp Träd- Insekti- Mark- Markber Risrensat (m) tidpkt vila (år) (ha) slag cid beredn tidpkt 1 01 Blekinge Bokön G Plugg Gran Forester i Flexcoat Harv Ja 2 01 Blekinge Bokön G Plugg Gran Forester i Flexcoat Harv Ja 3 01 Blekinge Ettebro G Täckrot+BarrGran + Tall Merit Forest Harv Ja 4 01 Blekinge Södra Eringsboda G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja 5 01 Blekinge Porsgöl G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja 6 01 Blekinge Allsjömåla G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja 7 01 Blekinge Lyckeborg G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja 8 01 Blekinge Granemåla G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja 9 02 Fyrbodal Eds-Strand G Barrot Gran Merit Forest Fläck Nej Fyrbodal Bäckefors G Barrot Gran Merit Forest Fläck Ja Fyrbodal Tingvalla G Barrot Gran Merit Forest Omarkberett - Nej Fyrbodal Arnebyn G Barrot Gran Merit Forest Omarkberett - Ja Fyrbodal Vågsäter G Barrot Gran Merit Forest Omarkberett - Nej Fyrbodal Stenshult G Barrot Gran Merit Forest Omarkberett - Nej Fyrbodal Stenbacken G Barrot Gran Merit Forest Omarkberett - Nej Fyrbodal Skogaryd G Barrot Gran Merit Forest Omarkberett - Nej Göteborg Götebo G Barrot Gran Merit Forest Högläggning Nej Göteborg Götebo G Barrot Gran Merit Forest Högläggning Nej Göteborg Högäset G Barrot Gran Merit Forest Högläggning Nej Göteborg Näs G Barrot Gran Merit Forest Omarkberett - Nej Göteborg Hegil G Barrot Gran Merit Forest Omarkberett - Ja Göteborg Hegil G Barrot Gran Merit Forest Omarkberett - Ja Göteborg Käderöd G Barrot Gran Merit Forest Omarkberett - Nej Göteborg Boråsen G Plugg Gran Merit Forest Omarkberett - Ja Höglandet Boda G Plugg Gran Merit Forest Harv Nej Höglandet Boda G Plugg Gran Merit Forest Harv Ja Höglandet Köpstad G Plugg Gran Merit Forest Harv Ja Höglandet Gnillinge G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Höglandet Sunnerby G Plugg Gran Merit Forest Harv Ja Höglandet Böllingetorp G Täckrot Gran Merit Forest Harv och högl Ja Höglandet Hässlehult G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Höglandet Lindö G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Högsby Övestorp G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Högsby Saxemåla G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Högsby Stigshult G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja 12

13 Tabell 2. Hyggesdata 2011 Objekt Distrikt Yta Namn Geografiskt läge Höh SI GYL Avverkn Hygges- Areal Planttyp Träd- Insekti- Mark- Markber Risrensat (m) tidpkt vila (år) (ha) slag cid beredn tidpkt Högsby Järnudda G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Högsby Åkarp G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Högsby Gallö G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Högsby Djursbo G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Högsby Tönshult G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Halland Mörtekull G Barrot Gran Merit Forest Harv Nej Halland Tolarp G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Halland Häradsbo G Plugg Gran Merit Forest Harv Nej Halland Arvaskog G Plugg Gran Merit Forest Harv Ja Halland Bockalt G Plugg Gran Merit Forest Harv Ja Halland Bockalt T Plugg Tall Merit Forest Harv Ja Halland Ingemansbo G Barrot Lärk Merit Forest Harv Ja Halland Stenlia G Plugg Gran Merit Forest Harv Ja Örebro Husbacken G Täckrot Gran Merit Forest Fläck Ja + stubbs Örebro Valltorp T Täckrot Gran Merit Forest Högläggning Ja + stubbs Örebro Stora Stavsjön G Täckrot Gran Merit Forest Högläggning Ja Örebro Nordansjö G Täckrot Gran Merit Forest Fläck Ja Örebro Bodalen G Täckrot Gran Merit Forest Högläggning Ja Jönköping Sjöbol G Täckrot Gran Merit Forest Harv Nej Jönköping Djurabråten G Plugg Gran Merit Forest Harv Nej Jönköping Klevarp G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Jönköping Stenseryd G Täckrot Gran Merit Forest Harv Nej Jönköping Grytås G Barrot Gran Merit Forest Harv Nej Jönköping Marielund G Barrot Gran Merit Forest Harv Nej Jönköping Tjurshult G Täckrot Gran Merit Forest Harv Nej Jönköping Sandsebo G Täckrot Gran Merit Forest Harv Nej Kronoberg Ö Tävelsås G Plugg Gran Merit Forest Harv Nej Kronoberg Ö Odenslanda G Plugg Gran Merit Forest Högläggning Nej Kronoberg Ö Odensjö T Plugg Gran Merit Forest Harv Nej Kronoberg Ö Kubblalycken G Plugg Gran Merit Forest Harv Ja Kronoberg Ö Karlsviksvägen G Plugg Gran Merit Forest Harv Ja Kronoberg Ö Högstorp T Plugg Gran Merit Forest fläck Nej Kronoberg Ö Risinge G Täckrot Gran Merit Forest Harv Nej Kronoberg Ö Lysteryd G Plugg Gran Merit Forest Harv Nej Kronoberg V Bredhult G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja 13

14 Tabell 2. Hyggesdata 2011 Objekt Distrikt Yta Namn Geografiskt läge Höh SI GYL Avverkn Hygges- Areal Planttyp Träd- Insekti- Mark- Markber Risrensat (m) tidpkt vila (år) (ha) slag cid beredn tidpkt Kronoberg V Vrå T Täckrot Gran Merit Forest Harv Nej Kronoberg V Skogaryd G Plugg Gran Merit Forest Harv Nej Kronoberg V Näset - Balkarp G Täckrot Gran Merit Forest Harv Nej Kronoberg V Bolmsö G Barrot Gran Merit Forest Harv Nej Kronoberg V Vittaryd - Varö G Plugg Gran Merit Forest Harv Nej Kronoberg V Förarp - Bäckvägen G Plugg Gran Merit Forest Harv Nej Kronoberg V Sommarsäte G Plugg Gran Merit Forest Harv Ja Linköping Ås G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Linköping Rustorp G Plugg+TäckroGran + Tall Merit Forest Harv Ja Linköping Frackstad G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Linköping Fornåsa G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Linköping Fjärsbo G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Linköping Långebråta T Täckrot Tall Merit Forest Harv Ja Linköping Sundsmåla G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Linköping Källboryd G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Norrköping Kungshäll G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Norrköping Hedingstorp G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Norrköping Mjölkudden T Täckrot Gran + Tall Cyper Plus Harv Ja Norrköping Fyrsjön G Täckrot Gran + Tall Merit Forest Harv Ja Norrköping Stora Jonsbo G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Norrköping Mellangölen T Täckrot+BarrGran + Tall Merit Forest Harv Ja Norrköping Häradsmärket G Täckrot+BarrGran + Tall Merit Forest Harv Ja Norrköping Löpgöl T Täckrot Tall Merit Forest Harv Ja Nybro Skrivnahallar G Täckrot Lärk Cyper Plus Harv Nej Nybro Björkesund V G Täckrot Gran Cyper Plus Harv Nej Nybro Grönkällan G Täckrot Gran + Tall Cyper Plus Harv Nej Nybro Djuragölen T Täckrot Gran + Tall Cyper Plus Harv Nej Nybro Långe mosse G Täckrot Gran Cyper Plus Harv Nej Nybro Ekmokärret G Täckrot Gran Cyper Plus Harv Nej Nybro Norrebäcken G Täckrot Gran Cyper Plus Harv Nej Nybro Skrikebacke G Täckrot Gran Cyper Plus Harv Nej Sörmland Eriksbergsgräns G Täckrot Gran + Tall Merit Forest Harv Ja Sörmland Hult G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Sörmland Åsätter G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Sörmland Starrkärr G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja 14

15 Tabell 2. Hyggesdata 2011 Objekt Distrikt Yta Namn Geografiskt läge Höh SI GYL Avverkn Hygges- Areal Planttyp Träd- Insekti- Mark- Markber Risrensat (m) tidpkt vila (år) (ha) slag cid beredn tidpkt Sörmland Gruvtorp G Täckrot Gran + Tall Merit Forest Harv Nej Sörmland Ältaren G Täckrot Gran + Tall Merit Forest Harv Nej Sörmland Smedbyggevägen G Täckrot Gran + Tall Merit Forest Harv Ja Sörmland Millsjön G Täckrot Gran MeritForest + Connif Harv Ja Sjuhärad Gravsjögärde G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Sjuhärad Götshult G Täckrot Gran Merit Forest Harv Nej Sjuhärad Gantarås G Täckrot Gran Merit Forest Högläggning Ja Sjuhärad Högshult G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Sjuhärad Ralebacka G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Sjuhärad Perstorp G Barrot Gran Merit Forest Harv Nej Sjuhärad Billeberg G Barrot Gran Merit Forest Stubbskörd Ja Sjuhärad Perstorp G Barrot Gran Merit Forest Högläggning Nej Skaraborg Lilla Boslycke G Täckrot Gran Merit Forest Högläggning Ja Skaraborg Brismene-Tången G Plugg Gran Merit Forest Högläggning Ja Skaraborg Rya G Plugg Gran Merit Forest Högläggning Nej Skaraborg Pederstorp G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Skaraborg Bäckäckra G Barrot Gran Merit Forest Fläck Ja Skaraborg Påverås G Täckrot Gran Merit Forest Fläck Ja Skaraborg Sätra G Plugg Gran Merit Forest Fläck Ja Skaraborg Sätra G Plugg Gran Merit Forest Fläck Ja Skåne NO Tyringe G Plugg Gran Merit Forest Harv Ja Skåne NO Attarp G Barrot Gran Merit Forest Harv Nej Skåne NO Lunnom G Barrot Gran Merit Forest Harv Nej Skåne NO Dönaberga G Barrot Gran Merit Forest Högläggning Nej Skåne NO Nedanbäck G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Skåne NO Boalt G Barrot Gran Merit Forest Högläggning Nej Skåne NO Önnestad G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Skåne NO Torups G Barrot Gran Merit Forest Harv Ja Skåne SV Klåveröd G Barrot Lärk Merit Forest i Flexcoat Harv Ja Skåne SV Storaryd G Barrot Sitka Merit Forest i Flexcoat Harv Ja Skåne SV Äskeröd G Barrot Gran Merit Forest i Flexcoat Harv Ja Skåne SV Oretorp G Barrot Gran Merit Forest Harv Nej Skåne SV Herrevad G Barrot Gran Merit Forest i Flexcoat Harv Ja Skåne SV Perstorp G Barrot Gran Merit Forest i Flexcoat Harv Ja Skåne SV Allarp G Barrot Gran Merit Forest i Flexcoat Harv Nej 15

16 Tabell 2. Hyggesdata 2011 Objekt Distrikt Yta Namn Geografiskt läge Höh SI GYL Avverkn Hygges- Areal Planttyp Träd- Insekti- Mark- Markber Risrensat (m) tidpkt vila (år) (ha) slag cid beredn tidpkt Skåne SV Vanstad G Barrot Lärk Merit Forest i Flexcoat Harv Ja Vimmerby Pipetorp G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Vimmerby Rum G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Vimmerby Ålhult G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Vimmerby Olofsrum G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Vimmerby Boda G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Vimmerby Locknevi - Björkhul G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja Vimmerby Kleva G Täckrot Gran Merit Forest i Flexcoat Fläck Ja Vimmerby Nylinge G Täckrot Gran Merit Forest Harv Ja 16

17 Tabell 3. Döda och döende plantor, uppdelat på skadeorsak 2011 Distrikt Snytbagge Torka Blött Okänd Övrigt * Totalt N antal procent antal procent antal procent antal procent antal procent antal procent 01 Blekinge Fyrbodal Göteborg Höglandet Högsby Halland Örebro Jönköping Kronoberg Ö Kronoberg V Linköping Norrköping Nybro Sörmland Sjuhärad Skaraborg Skåne NO Skåne SV Vimmerby Summa *) I övrig plantdöd ingår: FROST (3 pl), VEGETATION (4 pl), VILT (26 pl), PLANTMATERIAL (58 pl), PLANTERINGSPUNKT (24 pl), SVAMP (5 pl) 17

18 Tabell 4. Snytbaggeskadade och snytbaggedödade plantor 2011 Distrikt Snytbaggedödade Snytbaggeskadade Angripna totalt Medelgnag * N antal procent antal procent antal procent (cm2) 01 Blekinge Fyrbodal Göteborg Höglandet Högsby Halland Örebro Jönköping Kronoberg Ö Kronoberg V Linköping Norrköping Nybro Sörmland Sjuhärad Skaraborg Skåne NO Skåne SV Vimmerby Summa

19 Tabell 5. Plantdöd och snytbaggeskador för samtliga hyggen 2011 Objekt Distrikt Yta Levande Orsak döda och döende plantor N Snytbaggedödad Snytbaggeskadad Snbskadad+dödad Medelgnag plantor snytb torka blött okänd övrigt totalt antal % antal % antal % (cm 2 ) 1 01 Blekinge 1 - Bokön Blekinge 2 - Bokön Blekinge 3 - Ettebro Blekinge 4 - Södra Eringsboda Blekinge 5 - Porsgöl Blekinge 6 - Allsjömåla Blekinge 7 - Lyckeborg Blekinge 8 - Granemåla Fyrbodal 1 - Eds-Strand Fyrbodal 2 - Bäckefors Fyrbodal 3 - Tingvalla Fyrbodal 4 - Arnebyn Fyrbodal 5 - Vågsäter Fyrbodal 6 - Stenshult Fyrbodal 7 - Stenbacken Fyrbodal 8 - Skogaryd Göteborg 1 - Götebo Göteborg 2 - Götebo Göteborg 3 - Högäset Göteborg 4 - Näs Göteborg 5 - Hegil Göteborg 6 - Hegil Göteborg 7 - Käderöd Göteborg 8 - Boråsen Höglandet 1 - Boda Höglandet 2 - Boda Höglandet 3 - Köpstad Höglandet 4 - Gnillinge Höglandet 5 - Sunnerby Höglandet 6 - Böllingetorp Höglandet 7 - Hässlehult Höglandet 8 - Lindö Högsby 1 - Övestorp Högsby 2 - Saxemåla Högsby 3 - Stigshult

20 Tabell 5. Plantdöd och snytbaggeskador för samtliga hyggen 2011 Objekt Distrikt Yta Levande Orsak döda och döende plantor N Snytbaggedödad Snytbaggeskadad Snbskadad+dödad Medelgnag plantor snytb torka blött okänd övrigt totalt antal % antal % antal % (cm 2 ) Högsby 4 - Järnudda Högsby 5 - Åkarp Högsby 6 - Gallö Högsby 7 - Djursbo Högsby 8 - Tönshult Halland 1 - Mörtekull Halland 2 - Tolarp Halland 3 - Häradsbo Halland 4 - Arvaskog Halland 5 - Bockalt Halland 6 - Bockalt Halland 7 - Ingemansbo Halland 8 - Stenlia Örebro 1 - Husbacken Örebro 2 - Valltorp Örebro 3 - Stora Stavsjön Örebro 4 - Nordansjö Örebro 5 - Bodalen Jönköping 1 - Sjöbol Jönköping 2 - Djurabråten Jönköping 3 - Klevarp Jönköping 4 - Stenseryd Jönköping 5 - Grytås Jönköping 6 - Marielund Jönköping 7 - Tjurshult Jönköping 8 - Sandsebo Kronoberg Ö 1 - Tävelsås Kronoberg Ö 2 - Odenslanda Kronoberg Ö 3 - Odensjö Kronoberg Ö 4 - Kubblalycken Kronoberg Ö 5 - Karlsviksvägen Kronoberg Ö 6 - Högstorp Kronoberg Ö 7 - Risinge Kronoberg Ö 8 - Lysteryd Kronoberg V 1 - Bredhult

21 Tabell 5. Plantdöd och snytbaggeskador för samtliga hyggen 2011 Objekt Distrikt Yta Levande Orsak döda och döende plantor N Snytbaggedödad Snytbaggeskadad Snbskadad+dödad Medelgnag plantor snytb torka blött okänd övrigt totalt antal % antal % antal % (cm 2 ) Kronoberg V 2 - Vrå Kronoberg V 3 - Skogaryd Kronoberg V 4 - Näset - Balkarp Kronoberg V 5 - Bolmsö Kronoberg V 6 - Vittaryd - Varö Kronoberg V 7 - Förarp - Bäckvägen Kronoberg V 8 - Sommarsäte Linköping 1 - Ås Linköping 2 - Rustorp Linköping 3 - Frackstad Linköping 4 - Fornåsa Linköping 5 - Fjärsbo Linköping 6 - Långebråta Linköping 7 - Sundsmåla Linköping 8 - Källboryd Norrköping 1 - Kungshäll Norrköping 2 - Hedingstorp Norrköping 3 - Mjölkudden Norrköping 4 - Fyrsjön Norrköping 5 - Stora Jonsbo Norrköping 6 - Mellangölen Norrköping 7 - Häradsmärket Norrköping 8 - Löpgöl Nybro 1 - Skrivnahallar Nybro 2 - Björkesund V Nybro 3 - Grönkällan Nybro 4 - Djuragölen Nybro 5 - Långe mosse Nybro 6 - Ekmokärret Nybro 7 - Norrebäcken Nybro 8 - Skrikebacke Sörmland 1 - Eriksbergsgräns Sörmland 2 - Hult Sörmland 3 - Åsätter Sörmland 4 - Starrkärr

22 Tabell 5. Plantdöd och snytbaggeskador för samtliga hyggen 2011 Objekt Distrikt Yta Levande Orsak döda och döende plantor N Snytbaggedödad Snytbaggeskadad Snbskadad+dödad Medelgnag plantor snytb torka blött okänd övrigt totalt antal % antal % antal % (cm 2 ) Sörmland 5 - Gruvtorp Sörmland 6 - Ältaren Sörmland 7 - Smedbyggevägen Sörmland 8 - Millsjön Sjuhärad 1 - Gravsjögärde Sjuhärad 2 - Götshult Sjuhärad 3 - Gantarås Sjuhärad 4 - Högshult Sjuhärad 5 - Ralebacka Sjuhärad 6 - Perstorp Sjuhärad 7 - Billeberg Sjuhärad 8 - Perstorp Skaraborg 1 - Lilla Boslycke Skaraborg 2 - Brismene-Tången Skaraborg 3 - Rya Skaraborg 4 - Pederstorp Skaraborg 5 - Bäckäckra Skaraborg 6 - Påverås Skaraborg 7 - Sätra Skaraborg 8 - Sätra Skåne NO 1 - Tyringe Skåne NO 2 - Attarp Skåne NO 3 - Lunnom Skåne NO 4 - Dönaberga Skåne NO 5 - Nedanbäck Skåne NO 6 - Boalt Skåne NO 7 - Önnestad Skåne NO 8 - Torups Skåne SV 1 - Klåveröd Skåne SV 2 - Storaryd Skåne SV 3 - Äskeröd Skåne SV 4 - Oretorp Skåne SV 5 - Herrevad Skåne SV 6 - Perstorp Skåne SV 7 - Allarp

23 Tabell 5. Plantdöd och snytbaggeskador för samtliga hyggen 2011 Objekt Distrikt Yta Levande Orsak döda och döende plantor N Snytbaggedödad Snytbaggeskadad Snbskadad+dödad Medelgnag plantor snytb torka blött okänd övrigt totalt antal % antal % antal % (cm 2 ) Skåne SV 8 - Vanstad Vimmerby 1 - Pipetorp Vimmerby 2 - Rum Vimmerby 3 - Ålhult Vimmerby 4 - Olofsrum Vimmerby 5 - Boda Vimmerby 6 - Locknevi - Björkhul Vimmerby 7 - Kleva Vimmerby 8 - Nylinge

24 Figurer Figur 1. Andelen snytbaggeangripna plantor i de 19 distrikten under Distrikt Göteborg inventerades ej under

25 Döda och döende plantor (%) Döda och döende plantor (%) Döda och döende plantor (%) Döda och döende plantor (%) Döda och döende plantor (%) Övrig plantdöd Snytbaggedödade Övrig plantdöd Snytbaggedödade Distrikt Distrikt Övrig plantdöd Snytbaggedödade Övrig plantdöd Snytbaggedödade Distrikt Distrikt Övrig plantdöd Snytbaggedödade Distrikt Figur 2. Andel döda och döende plantor i de 19 distrikten år uppdelat på skadeorsak (för förklaring av distriktsnummer, se Figur 1). 25

26 Figur 3. Gnagytans storlek i medeltal för snytbaggeangripna plantor på de 149 objekten 2011 (sorterade efter fallande storlek på gnagytan) 26

27 Figur 4. Genomsnittlig andel (%) av samtliga plantorna i varje distrikt inventerade som var angripna av snytbagge. Distrikt Göteborg inventerades ej under

28 Bilagor Bilaga 1. Mängd stormfälld skog efter stormen Gudrun i januari 2005 (från 28