Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2011.

Transkript

1 Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren Slutrapport Carina Härlin och Stefan Eriksson Rapport/Report 10 Asa 2014

2

3 Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren Slutrapport Carina Härlin och Stefan Eriksson Sveriges lantbruksuniversitet, Asa skogliga fältforskningsstation, Lammhult Foton: Claes Hellqvist Denna serie rapporter utges av Enheten för skoglig fältforskning, Fakulteten för skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, med början Serien publiceras endast elektroniskt. This series of Reports is published by the Unit for Field-based Forest Research, Faculty of Forest Science at the Swedish University of Agricultural Sciences, starting in The reports are only published electronically.

4

5 Innehållsförteckning Inledning... 9 Material och metoder... 9 Försökslokaler... 9 Försöksdesign... 9 Försöksled... 9 Plantmaterial Inventeringar Beräkningar Resultat Ingångsdata för plantmaterial och skydd Delförsök 1: Test med täckrotsplantor av gran och tall, omarkberett Snytbaggeskador Gnagd barkyta Skyddets status Övriga skador Överlevnad Planthöjd och tillväxt Delförsök 2: Test med PluggPlusEtt-plantor av gran, omarkberett Snytbaggeskador Gnagd barkyta Skyddets status Övriga skador Överlevnad Planthöjd och tillväxt Delförsök 3: Test med täckrotsplantor av gran och tall samt PluggPlusEtt-plantor av gran i markberedning Snytbaggeskador Gnagd barkyta Skyddets status Övriga skador Överlevnad Planthöjd och tillväxt Diskussion Delförsök 1: Test med täckrotsplantor av gran och tall, omarkberett Delförsök 2: Test med PluggPlusEtt-plantor av gran, omarkberett Delförsök 3: Test med täckrotsplantor av gran och tall samt PluggPlusEtt-plantor av gran i markberedning Slutsatser Täckrotsplantor, omarkberett PluggPlusEtt-plantor, omarkberett Täckrots- och PluggPlusEtt-plantor i markberedning Referenser... 25

6

7 Sammanfattning Ett stort problem vid föryngring av barrträd i Sverige är skador orsakade av snytbagge (Hylobius abietis [L.]). med insekticider har hittills varit det vanligaste sättet att skydda plantorna från snytbaggeskador. Under senare år har användandet av mekaniska skydd ökat, delvis för att allt fler skogsföretag blivit FSC-certifierade och med det krav på minskad giftanvändning. Merit Forest (imidakloprid) har hittills varit den enda insekticiden FSC-certifierade organisationer kunnat få dispens för, men från och med juni 2013 är även Imprid Skog (acetamiprid) tillåten. I rapporten redovisas resultat från tre olika delförsök anlagda våren I det första försöket jämförs 12 olika behandlingar på täckrotsplantor av gran och tre behandlingar på täckrotsplantor av tall och i det andra försöket åtta olika behandlingar på PluggPlusEtt-plantor av gran. Båda dessa delförsök lades ut på omarkberedd mark på tre olika lokaler. De olika behandlingarnas planteringsposition slumpades ut inom varje delförsök. I det tredje försöket planterades plantorna i markberedd mark och bestod av sex behandlingar på täckrotsplantor av gran och tre behandlingar av täckrotsplantor av tall samt fyra behandlingar på PluggPlusEtt-plantor av gran. Även detta försök lades ut på tre lokaler. Alla plantor studerades under tre år. Bäst effekt mot snytbaggeskador och högst överlevnad i täckrotsförsöket med gran hade ombehandling med insekticiderna Hylobi Forest och Forester. Beläggningsskydden Södra 1 och Södra 2 hade färre plantor dödade av snytbagge, jämfört med ombehandling med Merit Forest, men det var ingen skillnad i överlevnad mellan dem. På täckrotsplantor av tall fungerade Merit Forest ombehandling och Conniflex lika bra, men deras överlevnad i omarkberedd mark var låg. För PluggPlusEtt-plantor i omarkberedd mark var plantor behandlade med Merit Forest, Bugwax typ C, Södra 1 och Södra 2 mest effektiva mot snytbaggeangreppen. Vad gäller överlevnad så låg även Snäppskyddet på samma nivå som ombehandling med Merit Forest. MultiPro hade lika stor överlevnad som de obehandlade plantorna efter tre år. I det markberedda försöket var det överlag få snytbaggeangrepp och det gick därför inte att visa några effekter av de testade skydden. Nyckelord: mekaniska plantskydd, Hylobius, insekticid, snytbagge, plantor, gran, tall 7

8 Summary Damage to seedlings by the pine weevil, Hylobius abietis (L.), is one of the major problems when regenerating conifers in Sweden. Insecticide treatment of seedlings has so far been the most common way to protect seedlings from damages. However, the use of protections based on various physical feeding barriers are increasing. This development is in part due to that all major Swedish forest companies are FSC certified and therefore obliged to phase out their use of insecticides. Merit Forest (imidacloprid) was up to recently the only approved insecticide that certified companies could get an exemption to use, but since June 2013 FSC also approve the use of Imprid Skog (acetamiprid). This report presents results from an experiment with three trials. One trial included 12 different treatments of containerized seedlings of Norway spruce (Picea abies [L.] Karst.) and three treatments with containerized seedlings of Scots Pine (Pinus sylvestris [L.]). The second trial includes eight different treatments on PluggPlusEtt-seedlings. Both trials were conducted at the same three locations, all in untreated soil. The third trial was conducted at three other locations where seedlings were planted in scarified soil, six treatments on containerized seedlings of Norway spruce and tree treatments on containerized seedlings of Scots pine and four treatments on PluggPlusEtt-seedlings of Norway spruce. The duration of the experiment was three years. For the containerized spruce seedlings planted in untreated soil, the insecticide Hylobi Forest and Forester applied twice on the seedlings, once before planting and once the following spring in the field, had the best effect against pine weevil damage and also highest survival after three years. Seedlings coated with Södra 1 and Södra 2 had fewer seedlings killed by the pine weevils than seedlings applied twice with the insecticide Merit Forest, but they had the same survival rates. For the containerized seedlings of Scots pine, Merit Forest applied twice and the coating Connflex worked equally well against pine weevil damage, but the overall survival rate were low when planted in untreated soil. In the trial with PluggPlusEtt seedlings in untreated soil, the proportions of seedlings killed by pine weevils were lower than in the trial with containerized seedlings. Most effective against pine weevil damage were Merit Forest applied twice, Bugwax typ C, Södra 1 and Södra 2. Also Snäppskyddet were as effective as Merit Forest applied twice, when it comes to survival rate. Seedlings with MultiPro and untreated seedlings had equal survival rates after three years. In the trial on scarified soil there were low amounts of Pine weevil damage to all sorts of seedlings and treatments and therefore no effects of them could be distinguished. Keywords: Feeding barriers, Hylobius, Pine weevil, seedling, insecticide 8

9 Inledning Ett stort problem vid föryngring av barrträd i Sverige är skador orsakade av snytbaggen, Hylobius abietis (L.). Skadorna orsakas av den fullbildade skalbaggen, då den äter av bark på stam och grenar på bl.a. gran- och tallplantor. Många plantor ringbarkas eller får så stor del av barken avgnagd att de dör. med insekticider har länge varit det vanligaste sättet att i möjligaste mån skydda plantorna från snytbaggeskador. Användandet av mekaniska plantskydd ökar dock, delvis för att allt fler skogsföretag blir FSC-certifierade. Dessa måste satsa mer på giftfria alternativ och behöver även söka dispens årligen hos FSC för att få använda insekticid som skydd för barrplantor. De av Kemikalieinspektionen (KEMI) godkända kemikalier för bekämpning av snytbaggar är Merit Forest (godkänd till och med 31 mars 2015) samt Hylobi Forest, Forester och Imprid Skog, som samtliga är godkända till och med den 31 december En annan mycket viktig åtgärd för att minimera snytbaggeskadorna är att plantera i ren mineraljord, vilket kan erhållas genom god markberedning. Denna rapport redovisar resultat från ett försök där olika behandlingar testats på täckrotsplantor av gran och tall samt PluggPlusEtt-plantor av gran planterade i omarkberedd- och markberedd mark. Försöket följdes under tre år. Var och en av behandlingarna jämfördes statistiskt med två kontroller, dels med obehandlade plantor och dels med plantor som behandlats två gånger med Merit Forest. Täckrotsplantorna jämfördes även statistiskt med Conniflex-behandling. Denna studie ingår i Snytbaggeprogrammet vid SLU, som finansieras av skogsnäringen genom deras bidrag på 3 öre per insekticidbehandlad planta. Material och metoder Försökslokaler Försöket bestod av tre delförsök, två stycken där plantorna planterades i omarkberedd mark och ett där plantorna planterades i markberedd mark. Delförsök 1 och 2 anlades på samma tre lokaler; Hoaberg, Sävsjöström ca 70 km SO om Asa, Blindtarmen, Sävsjöström ca 70 km SO om Asa och Sjunde Kvill, ca 112 km NO om Asa. Lokalerna avverkades och risrensades vintern 2010/2011. Planteringen utfördes i maj Delförsök 3 anlades i Bodaskog, Eriksmåla ca 70 km SO om Asa, och två lokaler i Hovmantorp ca 65 km SO om Asa. Lokalerna avverkades vintern 2009/2010 och markbereddes i juni Planteringen utfördes i juni Tabell 1. Beskrivning av ingående lokaler i försöket Lokal Delförsök 1 och 2: Omarkberett Areal (ha) Markfuktighet Hoaberg, Sävsjöström 4,0 frisk T26 Blindtarmen, Sävsjöström 3,2 frisk G27 Sjunde Kvill 1,4 frisk G30 Delförsök 3: Markberett Bodaskog, Eriksmåla 4,9 frisk G26 Hovmantorp 1 1,6 frisk G26 Hovmantorp 2 1,4 frisk G27 Försöksdesign På varje lokal lades 10 block ut som vardera bestod av fem småblock med enträdsparceller. Placeringen av respektive försöksled slumpades ut bland planteringspunkterna inom varje småblock. Antalet planteringspunkter i småblocken motsvarade antalet försöksled i respektive delförsök. Delförsök 1 omfattande 12 försöksled med täckrotsplantor av gran och tre med täckrotsplantor av tall som testades i omarkberedd mark. Delförsök 2 omfattade åtta försöksled med PluggPlusEtt-plantor av gran, testade i omarkberedd mark. Delförsök 3 bestod av sex försöksled med täckrotplantor av gran, tre av tall samt fyra försöksled med PluggPlusEtt-plantor av gran, planterade i markberedd mark. I delförsök 1 och 2 planterades totalt 150 plantor av varje försöksled d.v.s täckrotsplantor av gran och 450 av tall samt PluggPlusEttplantor. I delförsök 3, markberedningsförsöket, planterades totalt 850 täckrotsplantor av gran och 450 av tall samt 600 PluggPlusEtt-plantor av gran. På en lokal i delförsök 3 saknas försökledet med Bugwax typ C på täckrotsplantorna. Totalt sattes därför endast 100 plantor med den behandlingen. Försöksled Nedan görs en beskrivning av testade plantskydd på respektive planttyp: Obehandlade täckrotsplantor av gran och tall samt PluggPlusEtt-granplantor. Dessa saknade skydd mot snytbaggeskador och fungerade som kontroll för respektive planttyp och trädslag i omarkberedd och i markberedd mark. Merit Forest WG innehåller den aktiva substansen imidakloprid. Dosen är 1,4 vikt-% av han- SI 9

10 delspreparatet. Medlet testades på täckrotsplantor av gran i omarkberedd mark. Merit Forest WG ombehandling innehåller den aktiva substansen imidakloprid. Dosen är 1,4 vikt-% av handelspreparatet. Ombehandling gjordes år två i fält med ryggspruta med samma dos som tidigare. Medlet testades på täckrotsplantor av gran och tall, samt PluggPlusEtt granplantor både i omarkberedd och markberedd mark och användes som kontroll. Forester innehåller den aktiva substansen cypermetrin. Plantorna doppades före plantering, dos 4 volym-% av handelspreparatet. Medlet testades på täckrotsplantor av gran i omarkberedd mark. Forester ombehandling innehåller den aktiva substansen cypermetrin. Plantorna doppades före plantering, dos 4 volym-% av handelspreparatet. Ombehandling gjordes år två i fält med ryggspruta med samma dos som tidigare. Medlet testades på täckrotsplantor av gran i omarkberedd mark. Hylobi Forest innehåller det aktiva ämnet lamdacyhalotrin. Plantorna doppades före plantering, dos 2 volym-% av handelspreparatet. Ombehandling gjordes år två i fält med ryggspruta med samma dos som tidigare. Medlet testades på täckrotsplantor av gran i omarkberedd mark. Conniflex är ett beläggningsskydd som appliceras på stammens nedre del. Stammen fuktas och en mjuk, vattenbaserad bärare sprutas på, därefter hälls fin sand på den behandlade delen. När skyddet stelnat består det av en tunn töjbar beläggning täckt av ljusbrun sand. Applicering på plantorna sker maskinellt. Skyddet testades på täckrotsplantor av gran och tall i både omarkberedd och markberedd mark. Bugwax typ C (figur 1) är ett beläggningsskydd bestående av paraffinvax inblandat med ett vitt färgämne. Nedre delen av plantan sprutades med flytande vax (råämnena i vaxet är under kontinuerlig utveckling hos Norsk Wax och olika namn som Kvaae och Bugstop har också använts och i 1- och 2-årsrapporterna från samma försök användes namnet Bugstop). Skyddet testades på täckrots- och PluggPlusEtt-plantor av gran i både omarkberedd och markberedd mark Södra 1 är ett vitt, flexibelt, syntetiskt framställt beläggningsskydd. Skyddet applicerades med manuell sprutteknik. Produkten är inte faroklassad. Skyddet testades på täckrots- och PluggPlusEtt-plantor av gran i omarkberedd mark. Södra 2 är ett vitt, flexibelt, syntetiskt framställt beläggningsskydd, med annan sammansättning än Södra 1. Skyddet applicerades med manuell sprutteknik. Produkten är inte faroklassad. Skyddet testades på täckrots- och PluggPlusEttplantor av gran i omarkberedd mark. Snäppskyddet (figur 1) är ett barriärskydd i form av en smal plasthylsa (polypropylen) som sluter om stammen med en större krage i övre delen. Skyddet testades på täckrots- och PluggPlusEttplantor av gran i omarkberedd mark och på täckrotsplantor av gran i markberedd mark. MultiPro (figur 1) är ett barriärskydd av vitt papper täckt med paraffin på ca 2/3 av höjden nedtill. Övre delen av skyddet sluter an mot stammen. Skyddet applicerades manuellt. Det testades på täckrots- och PluggPlusEtt-plantor, av gran i både omarkberedd och markberedd mark. Betong är en beläggning bestående av lika delar cement och finkorning sand utrört i vatten. Skyddet testades på PluggPlusEtt-plantor av gran i omarkberedd mark. Ombehandling förkortas hädanefter omb. i tabeller och figurer. Figur 1. Plantor försedda med de mekaniska skydden Bugwax typ C (vänster), Snäppskyddet (mitten) respektive MultiPro (höger). 10

11 Appliceringen av de mekaniska plantskydden MultiPro och Snäppskyddet utfördes av personal på Asa forskningsstation. Personalen utförde även appliceringen av betong- och insekticidbehandlingarna. Betongen blandades till och applicerades på plantorna direkt innan plantering vid respektive planteringslokal. De insekticidbehandlade plantorna doppades i en lösning av insekticiden på ett sådant sätt att rotklumpen och de översta fem centimetrarna förblev obehandlade. Detta gjordes för att minska risken att toppknoppen skulle skadas av insekticiden. Insekticidbehandlade plantor fick torka någon dag innan de planterades. Plantbehandlingen med Conniflex, Bugwax typ C, Södra 1 och Södra 2 utfördes av respektive företag. Ombehandlingen med insekticider utfördes med ryggspruta av personalen vid forskningsstationen på våren år två. Plantmaterial Täckrotsplantorna av gran (Hjorten, individutvald fröplantage) och tall (enkelbarr, Lycksta stambrev S09/034) producerades av Svenska Skogsplantor och var odlade i Svepot air. PluggPlusEtt-plantorna producerades av Södra Odlarna, Gödastorp, proveniens Glubokoe. Inventeringar Innan plantorna planterades ut i försöket mättes medelhöjd, rothalsdiameter och skyddens höjd på 25 slumpvis valda plantor av varje sort. Skyddens höjd mättes för alla behandlingar utom för de betongbehandlade plantorna. Inventeringar gjordes hösten 2011, 2012 och 2013 enligt den rutin som tidigare använts av Asa forskningsstation för utvärderingar av mekaniska plantskydd. Vid inventeringarna mättes plantornas höjd och toppskottslängd. Plantornas snytbaggeskador bedömdes efter andelen gnagd barkyta på den nedre respektive övre delen av stammen (figur 2) samt vilken betydelse skadan haft för plantans tillstånd (tabell 2). Vid andra och tredje årets inventeringar registrerades endast nytillkomna gnag. Det är troligt att snytbaggegnagen underskattades på levande plantor med barriärskydd, eftersom skydden dolde delar av stammen. Döda plantor drogs därför upp och skyddet togs bort för att möjliggöra en noggrann registrering av skador på dessa. På plantor med mekaniskt skydd bedömdes skyddets status i fyra olika klasser (tabell 2) samt om skyddet utsatts för annan påverkan. Även orsaken och skadegraden av övriga skador registrerades (tabell 2). Skadorna kan vara orsakade av svamp, frost, torka, syrebrist, vilt och andra insekter än snytbagge. Plantor som var skadade eller döda utan att orsaken gick att fastställa angavs som skadade av okänd orsak. Figur 2. Bedömningen av snytbaggeskador på plantan görs i två steg. Först bedöms gnagd barkyta över (A) respektive under (B) 10 cm höjd (eller den höjd som är täckt av skyddet), därefter bedöms betydelsen av gnagen för hela plantan (C). sskottet undantas från bedömningen. Tabell 2. Plantinventeringarnas klassindelning med avseende på skyddens status, snytbaggegnag och skadegrad, d.v.s. snytbaggegnagens respektive övriga skadors betydelse för plantans tillstånd Variabel Klasser Skyddens status 1. Skyddet intakt Gnagd barkyta per stamdel Skadans betydelse 2. Något nedsatt funktion 3. Kraftigt nedsatt funktion 4. Skyddet helt borta från plantan 0 % 1-10 % % % % % 0. Oskadad 1. Obetydligt skadad 2. Något skadad 3. Starkt skadad 4. Livshotande skadad 5. Död 6. Saknas eller död av gamla skador Beräkningar Vid resultatberäkningen slogs skadegraderna för starkt skadade (3) och livshotande skadade (4) plantor ihop till en klass; svårt skadad. Frekvensen skadade och döda plantor beräknades per försöksled. Medelvärde och medelfel av gnagd barkyta A B C 11

12 beräknades för varje försöksled. De statistiska beräkningarna gjordes enligt standardmodellen för blockförsök. Medelvärden och frekvenser beräknades inom respektive lokal. Effekter av försöksled, lokal samt kombinationseffekter testades med variansanalys (SAS, GLM). Vid analysen jämfördes respektive försöksled separat med obehandlade plantor respektive Merit Forest ombehandlade plantor. Denna analys gjordes endast för resultatet efter tre år. De variabler som testades var plantdöd samt plantdöd plus svåra skador orsakade av snytbagge, plantdöd av okänd orsak, överlevnad samt planthöjd och tillväxt. Resultat Ingångsdata för plantmaterial och skydd Täckrotsplantorna av gran var 26,3 ±4,0 cm höga och tallarna var 5,2 ±1,9 cm höga. PluggPlusEttplantorna var 41,6 ±9,8 cm höga. Den genomsnittliga rothalsdiametern på täckrotsplantorna av gran var 2,8 ±0,4 cm och på PluggPlusEtt-plantorna 7,2 ±1,8 cm. Uppgiften saknas för täckrotsplantorna av tall. Skyddens höjd för alla behandlingar, utom för de betongbehandlade plantorna, redovisas i tabell 3. Tabell 3. Beskrivning av skyddens höjd (±medelfel) och färg, mätt på 25 slumpmässigt valda beläggningsskydd av respektive behandling Täckrotsplantor av gran Skyddets höjd (cm) Skyddets färg Conniflex 17,9±1,6 Ljusbrun MultiPro 18,0 Vit Bugwax typ C 15,4±0,9 Vit Södra 1 16,5±0,8 Vit Södra 2 16,6±1,0 Vit Snäppskyddet 10,0 Vit Täckrotsplantor av tall Conniflex 10,0±1,6 Ljusbrun PluggPlusEtt-plantor av gran MultiPro 25,0 Vit Bugwax typ C 18,1±0,9 Grå Betong Ej mätt 1,3 Södra 1 16,3±1,0 Vit Södra 2 17,1±1,7 Vit Snäppskyddet 10,0 Vit Delförsök 1: Test med täckrotsplantor av gran och tall, omarkberett Snytbaggeskador Första året var snytbaggetrycket på de omarkberedda lokalerna högt. Över 70 % av de obehandlade täckrotsplantorna av gran dog till följd av snytbaggeskador (tabell 4). Alla skyddsbehandlingar hade en lägre andel svårt skadade och döda plantor av snytbagge än de obehandlade plantorna. Snäppskyddet hade något fler döda plantor än övriga skydd. Ingen av plantorna försedda med Södra 1 var döda eller svårt skadade av snytbagge efter ett år. Samtliga insekticidbehandlingar hade låg andel döda plantor av snytbagge under det första året. Efter två år var det generellt liten skillnad i effektivitet mot snytbaggeskador mellan de olika skydden. Av de mekaniska skydden var totalt 6 % av plantorna med Södra 1 döda av snytbagge. Övriga mekaniska skydd låg på mellan % döda plantor av snytbagge. Även insekticiden Hylobi Forest ombehandling hade totalt 6 % av plantorna döda av snytbaggeskador, att jämföra med Merit Forest ombehandling, som hade 10 %. Forester ombehandling hade samma skyddseffekt som Merit Forest ombehandling. Det tredje året hade alla testade skyddsbehandlingar signifikant lägre andel plantor dödade av snytbagge jämfört med de obehandlade plantorna. De mekaniska skydden Södra 1 och Södra 2 och ombehandling med insekticiderna Forester och Hylobi Forest hade också signifikant lägre andel snytbaggedödade plantor än plantor med Merit Forest ombehandling. Tallplantorna var också utsatta för snytbaggegnag och troligen var fler tallplantor dödade av snytbagge än de 40 % som registrerats i försöket efter ett år (tabell 4). Tallplantorna var små, ca 6 8 cm första året. En sådan planta med barken helt avgnagd av snytbagge är mycket svår att återfinna vid inventeringen. I detta försök saknades 16 % efter ett år och totalt 18 % efter två år av de obehandlade tallplantorna. Både Conniflex och Merit Forest ombehandling reducerade plantavgången av snytbagge både efter ett, två och tre år. Det tredje året hade båda dessa behandlingar signifikant lägre snytbaggedödade plantor än de obehandlade plantorna. När även svårt skadade plantor togs med i analysen var skillnaden inte signifikant. Mer än hälften av alla tallplantor var döda eller svårt skadade av snytbagge efter tre år. Gnagd barkyta Första året hade obehandlade granplantor betydligt större andel gnagd barkyta än skyddade plantor (tabell 5). Gnagen fanns i huvudsak på den nedre delen av stammen. Näst mest gnag hade plantor 12

13 med Snäppskyddet, med 10 % gnagd yta på den nedre delen av stammen. Beläggningsskydden hade lägst andel gnag. Det andra året ökade andelen gnagd barkyta över lag. På plantor med mekaniska skydd var ökningen störst på den övre delen av stammen ovanför skydden, medan övriga skydd hade mest gnag på den nedre delen det andra året. tre var gnagytorna mer jämnt fördelade mellan den nedre och övre delen av stammen. Den gnagda barkytan på den övre delen av stammen var ungefär lika stora år tre som år två. Tallplantorna angreps nästan enbart på den nedre delen av stammen under det första året (Tabell 5). På de obehandlade tallplantorna var 26 %, av den nedre delen av stammen gnagd, medan motsvarande angrepp för Merit Forest och Conniflex var 3 4 % av stammen. Under det andra året ökade gnagen kraftigt för alla behandlingar både på den nedre och övre delen av stammen. Det tredje året fick tallplantorna oavsett behandling ytterligare en ökad andel gnagd barkyta. Tabell 4. Ackumulerad andel täckrotsplantor av gran och tall planterade i omarkberedd mark som dog på grund av snytbaggeskador efter en, två respektive tre tillväxtsäsonger. För det tredje året visas även andelen döda + svårt skadade plantor. k = signifikant skild från obehandlade plantor (kontroll) och m = signifikant skild från Merit Forest ombehandling. Analysen är gjord på varje trädslag för sig och endast på resultatet efter tre år. Täckrotsplantor gran Andel döda plantor (%) Andel döda + svårt skadade år 3 (%) Obehandlad 73,3 85,3 88,7 m 91,3 m Merit Forest 4,7 20,0 46,7 k 56,7 k Merit Forest omb. 0,7 10,0 40,7 k 49,3 k Forester 0,7 12,0 36,7 k 48,0 k Forester omb. 4,0 11,3 19,9 km 27,2 km Hylobi Forest omb. 2,0 6,0 17,3 km 27,3 km Conniflex 5,3 14,0 43,3 k 53,3 k MultiPro 4,7 16,0 42,7 k 49,3 k Bugwax typ C 3,3 13,3 46,0 k 53,3 k Södra 1 0,0 6,0 26,7 km 32,0 km Södra 2 4,7 10,7 26,7 km 30,7 km Snäppskyddet 18,7 26,7 42,0 k 46,7 k Täckrotsplantor tall Obehandlad 40,0 46,0 58,0 m 61,3 MeritForest omb. 4,7 13,3 43,3 k 55,3 Conniflex 13,4 20,8 40,9 k 51,7 Skyddets status Första året var andelen intakta skydd hög, % på granplantorna (tabell 6). Andra året minskade andelen intakta skydd kraftigt för alla behandlingar. Snäppskyddet hade högst andel intakta skydd. Bugwax typ C hade låg andel intakta skydd och många skydd med kraftigt nedsatt funktion. Efter tre år i fält hade Snäppskyddet fortfarande över 60 % av skydden intakta medan en mycket låg andel av MultiPro och Bugwax typ C var intakta. Av de Conniflex-behandlade tallplantorna hade 80 % ett intakt skydd efter ett år (tabell 6). två var mindre än 30 % av dem intakta och efter tre år 23 %. Övriga skador Andelen granplantor som dog av okänd orsak var låg det första året för de flesta behandlingarna (tabell 7). Södra 2-skyddet hade dock något fler plantor dödade av okänd orsak än övriga behandlingar. Alla plantor med mekaniska plantskydd på täckrotsplantor av gran hade efter tre år signifikant högre andel plantor döda av okänd orsak, jämfört med Merit Forest ombehandling. Plantor behandlade med någon av de övriga insekticiderna hade, liksom Merit Forest ombehandling, en låg andel döda plantor av okänd orsak. Efter första säsongen saknades ca 16 % av de obehandlade tallplantorna. För de obehandlade plantorna var dödligheten av okända skador något lägre än för övriga behandlingar, vilket är vanligt då fler av dem dör av snytbaggegnag. Merit Forestoch Conniflex-behandlingarna hade lika stor andel plantor som dog av okänd orsak efter två respektive tre år (tabell 7). Övriga kända skador som dödat täckrotsplantor av gran och tall var få, men några få plantor dog av viltskador eller syrebrist. Överlevnad Alla skydd på granplantor gav en högre överlevnad än den obehandlade kontrollen både efter ett, två (visas ej) och efter tre år (figur 3). Södra 2, Bugwax typ C och MultiPro hade dock signifikant färre överlevande plantor än Merit Forest ombehandling. De enda behandlingar som hade signifikant högre överlevnad än Merit Forest ombehandling var ombehandling med insekticiderna Forester respektive Hylobi Forest. Överlevnaden på tallplantorna var låg efter tre år (figur 3). Den låg under 40 % även för de skyddade plantorna, men var ändå signifikant högre än för den obehandlade kontrollen. Ingen skillnad fanns mellan Merit Forest ombehandling och Conniflex. 13

14 Tabell 5. Andelen gnagd barkyta av den nedre (0 10 cm) respektive övre (>10 cm) delen av stammen på täckrotsplantor av gran och tall planterade i omarkberedd mark efter en, två respektive tre säsonger. Siffror inom parentes anger medelfelet. Täckrotsplantor gran Andel gnagd yta (%) Nedre Övre Nedre Övre Nedre Övre Obehandlad 48,5 (2,7) 3,1 (0,6) 29,1 (3,9) 14,4 (3,3) 19,7 (5,2) 9,7 (2,0) Merit Forest 4,1 (0,8) 0,2 (0,1) 28,2 (1,9) 15,2 (1,3) 23,1 (2,8) 12,8 (1,6) Merit Forest omb. 3,6 (0,5) 0,1 (0,1) 22,7 (2,0) 12,5 (1,2) 21,3 (2,4) 12,2 (1,5) Forester 4,7 (0,7) 0,2 (0,1) 23,3 (1,9) 12,4 (1,4) 21,7 (2,4) 13,4 (1,8) Forester omb. 5,5 (0,8) 0,3 (0,1) 8,9 (0,9) 4,3 (0,6) 13,1 (1,9) 7,1 (1,1) Hylobi Forest omb. 4,1 (0,8) 0,2 (0,1) 10,2 (1,1) 5,9 (0,8) 16,8 (2,0) 6,8 (0,8) Conniflex 0,9 (0,4) 0,2 (0,1) 7,8 (1,1) 17,1 (1,5) 17,0 (2,2) 17,8 (1,7) MultiPro 2,6 (1,1) 0,9 (0,2) 6,9 (1,6) 13,8 (1,4) 19,3 (2,9) 13,9 (1,7) Bugwax typ C 0,8 (0,4) 0,4 (0,2) 14,0 (1,7) 16,0 (1,7) 24,5 (2,7) 16,3 (1,9) Södra 1 0,0 (0,0) 0,1 (0,1) 2,0 (0,7) 12,6 (1,6) 3,2 (0,9) 10,8 (1,5) Södra 2 0,2 (0,1) 0,9 (0,6) 1,7 (0,4) 9,1 (1,3) 7,8 (1,5) 11,5 (1,7) Snäppskyddet 10,0 (2,0) 0,9 (0,2) 7,0 (1,8) 12,3 (1,6) 10,6 (2,0) 11,8 (1,6) Täckrotsplantor tall Obehandlad 26,5 (2,8) 2,9 (1,0) 30,0 (4,1) 16,9 (28) 25,2 (7,0) 23,9 (5,4) MeritForest omb. 3,1 (1,1) 0,1 (0,1) 25,6 (2,3) 15,2 (1,8) 33,2 (3,4) 25,3 (3,0) Conniflex 4,2 (1,1) 0,7 (0,5) 19,6 (2,3) 15,8 (1,8) 19,8 (3,2) 17,2 (2,6) Tabell 6. Andelen intakta skydd på täckrotsplantor av gran och tall planterade i omarkberedd mark efter en, två respektive tre tillväxtsäsonger. Skyddets status bedömdes i klasser och på de plantor som levde vid föregående inventering. Täckrotsplantor gran Intakta skydd (%) Andel skadade skydd år 3 (%) Något nedsatt Kraftigt nedsatt Conniflex 94,0 29,2 15,7 18,6 63,7 2,0 MultiPro 99,3 42,1 2,9 21,0 73,3 2,9 Bugwax typ C 88,0 5,8 1,1 0,0 93,7 5,3 Södra 1 100,0 68,0 22,1 23,0 54,9 0,0 Södra 2 98,7 64,7 18,7 13,3 68,0 0,0 Snäppskyddet 98,0 78,6 62,4 14,0 20,4 3,2 Täckrotsplantor tall Conniflex 79,2 28,7 23,1 26,2 40,0 10,8 Borta Planthöjd och tillväxt Efter tre år var de levande täckrotsplantorna av gran i genomsnitt 48,4 57,2 cm höga och toppskotten 6,6 15,3 cm långa (tabell 8). Plantor ombehandlade med en insekticid var generellt över 50 cm höga, med undantag för Merit Forest engångsbehandling, som hade signifikant lägre höjd än Merit Forest ombehandling. De levande tallplantorna var cm höga efter tre år (tabell 8). Conniflex-behandlade plantor var signifikant högre än plantor behandlade med Merit Forest ombehandling. Ingen skillnad fanns på toppskottslängden år tre mellan de tre behandlingarna. 14

15 Tabell 7. Ackumulerad andel täckrotsplantor av gran och tall planterade i omarkberedd mark som dog på grund av okänd orsak efter en, två respektive tre år, samt den ackumulerade andelen döda av annan orsak än snytbaggeskador efter 3 år. markerad med k = signifikant skild från obehandlade plantor och m = signifikant skild från Merit Forest ombehandling. Analysen gjordes på varje trädslag för sig och endast för andelen döda av okänd orsak efter tre år. Täckrotsplantor gran Andel döda av okänd orsak (%) Andel döda av annan orsak år (%) Obehandlad 0,0 0,0 0,0 m 0,0 Merit Forest 1,3 3,3 5,3 k 5,3 Merit Forest omb. 2,7 4,0 4,0 k 5,3 Forester 4,0 5,3 7,3 k 8,7 Forester omb. 2,6 4,0 6,6 k 6,6 Hylobi Forest omb. 1,3 5,3 4,1 k 7,3 Conniflex 3,3 7,3 10,7 km 10,7 MultiPro 0,7 4,7 13,3 km 16,7 Bugwax typ C 4,0 12,0 14,0 km 14,0 Södra 1 2,0 10,7 18,7 km 19,3 Södra 2 15,3 34,0 38,7 km 40,0 Snäppskyddet 3,3 6,7 11,3 km 11,3 Täckrotsplantor tall Obehandlad 3,3 9,3 9,3 m 30,0 MeritForest omb. 10,0 15,3 20,0 k 22,7 Conniflex 7,4 16,7 20,1 k 25,5 Figur 3. Andel plantor som överlevt efter tre år för täckrotsplantor av gran och tall. markerad med k = signifikant skild från obehandlade plantor och m = signifikant skild från Merit Forest ombehandling. Analysen är gjord på varje trädslag för sig. 15

16 Tabell 8. Medelhöjd och toppskottslängd efter tredje tillväxtsäsongen för täckrotsplantor av gran och tall planterade i omarkberedd mark. markerad med k = signifikant skild från obehandlade plantor, m = signifikant skild från Merit Forest ombehandling och x signifikant skild från Conniflex. Analysen är gjord på varje trädslag för sig. Täckrotsplantor gran Höjd (cm) Toppskottslängd (cm) Obehandlad 49,2 6,6 m Merit Forest 48,4 m 9,6 m Merit Forest omb. 54,7 13,8 k Forester 50,6 10,8 km Forester omb. 53,7 13,8 k Hylobi Forest omb. 57,2 15,3 k Conniflex 53,0 11,8 k MultiPro 54,1 11,7 k Bugwax typ C 49,4 m 10,8 m Södra 1 49,4 11,0 k Södra 2 49,3 12,2 k Snäppskyddet 55,5 12,8 k Täckrotsplantor tall Obehandlad 39,8 11,8 MeritForest omb. 36,7 x 12,2 Conniflex 42,2 m 13,5 Delförsök 2: Test med PluggPlusEtt-plantor av gran, omarkberett Snytbaggeskador PluggPlusEtt-plantorna hade en mycket låg andel plantor dödade av snytbagge efter ett år i omarkberedd mark. Endast 4 % av de obehandlade plantorna dog till följd av snytbaggeskador (tabell 9). Skadorna ökade något under det andra året och mest för de obehandlade plantorna. De allvarligaste skadorna inträffade under det tredje året. En stor andel av plantorna med MultiPro-skyddet dog av snytbaggeskador det tredje året, liksom också en stor andel av de obehandlade plantorna, ca 35 % för båda. Lägst andel snytbaggedödade plantor efter tre år hade Merit Forest ombehandling tillsammans med Bugwax typ C, Södra 1 och Södra 2. Även Snäppskyddet hade en låg andel snytbaggedödade och svårt skadade plantor. Betong-behandlingen hade signifikant färre snytbaggedödade plantor än de obehandlade plantorna, men fler snytbaggedödade plantor jämfört med Merit Forest ombehandling. Tabell 9. Ackumulerad andel PluggPlusEtt-plantor av gran som dog på grund av snytbaggeskador planterade i omarkberedd mark efter en, två respektive tre tillväxtsäsonger. För det tredje året visas även andelen döda + svårt skadade plantor. k = signifikant skild från obehandlade plantor och m = signifikant skild från Merit Forest ombehandling. Analysen är endast gjord för resultatet efter tre år. 1 Andel döda plantor (%) Andel döda + svårt skadade år 3 (%) Obehandlad 4,0 18,0 35,3 m 38,0 m Merit Forest omb 0,0 0,0 3,3 k 6,0 k MultiPro 0,0 4,7 34,0 m 34,7 m Bugwax typ C 0,0 0,7 7,3 k 11,3 k Betong 0,0 5,3 14,0 km 15,3 km Södra 1 0,0 2,0 3,3 k 6,0 k Södra 2 0,0 2,7 6,0 k 10,7 k Snäppskyddet 1,3 4,7 9,3 km 12,0 k Gnagd barkyta Första året var andelen snytbaggegnag låga både på den nedre och övre delen av stammen på Plugg- PlusEtt-plantorna (tabell 10). Det andra året ökade den gnagda ytan betydligt på den nedre delen av de obehandlade och betongbehandlade plantorna. De mekanisk skyddade plantorna hade fortfarande låg andel gnag på nedre delen, men de hade, liksom flera av de övriga behandlingarna, en högre andel gnag på den övre delen av stammen. Tredje året var andelen gnag ungefär lika stora på plantorna för samtliga behandlingar och också jämnt fördelade på den nedre och övre delen av stammen (tabell 10). Plantor med MultiPro-skydd hade något högre andel gnag på den nedre stamdelen, jämfört med övriga behandlingar. Skyddets status Redan efter ett år hade 76 % av de betongbehandlade plantorna skadade skydd, medan de övriga hade % intakta skydd (tabell 11). Det andra året fanns inga intakta betongbehandlingar. Också MultiPro och Bugwax typ C hade låg andel intakta skydd år två. Södra 1 och Snäppskyddet hade flest plantor med intakta skydd, ca 65 %, och av plantor med Södra 2-skyddet hade över 50 % intakta skydd. Efter tre år hade endast enstaka plantor med MultiPro- och Bugwax typ C-skydd intakta skydd (tabell 11). Av de två Södra-skydden bedömdes % vara intakta. Högst andel intakta skydd hade Snäppskyddet, där 26 % fortfarande var intakta efter tre år. 16

17 Tabell 10. Andelen gnagd barkyta av den nedre (0 10 cm) respektive övre (>10 cm) delen av stammen på PluggPlusEttplantor av gran planterade i omarkberedd mark efter en, två respektive tre säsonger. Siffror inom parentes anger medelfelet. Andel gnagd yta (%) Nedre Övre Nedre Övre Nedre Övre Obehandlad 9,1 (1,1) 1,2 (0,2) 30,9 (2,2) 21,1 (1,7) 5,4 (1,4) 3,5 (0,9) Merit Forest omb 1,3 (0,2) 0,5 (0,1) 12,6 (1,3) 11,3 (1,2) 3,7 (0,8) 2,6 (0,6) MultiPro 0,0 (0,0) 0,1 (0,0) 6,3 (1,4) 17,1 (1,5) 13,7 (2,3) 4,4 (0,9) Bugwax typ C 0,0 (0,0) 0,3 (0,1) 3,9 (0,6) 17,8 (1,4) 2,7 (0,5) 4,1 (0,8) Betong 2,2 (0,6) 1,6 (0,3) 24,2 (1,9) 19,1 (1,5) 3,9 (0,7) 2,7 (0,6) Södra 1 0,0 (0,0) 0,2 (0,1) 0,8 (0,4) 12,8 (1,4) 1,3 (0,4) 2,5 (0,6) Södra 2 0,1 (0,1) 0,4 (0,2) 0,4 (0,2) 14,9 (1,5) 0,8 (0,3) 3,1 (0,8) Snäppskyddet 1,0 (0,3) 0,7 (0,2) 3,5 (0,9) 15,3 (1,4) 2,5 (0,6) 3,0 (0,6) Tabell 11. Andelen intakta skydd på PluggPlusEtt-plantor av gran planterade i omarkberedd mark efter en, två och tre tillväxtsäsonger. Skyddets status bedömdes endast på de plantor som levde vid föregående inventering. Andel intakta skydd (%) Andel skadade skydd år 3 (%) Något nedsatt Kraftigt nedsatt Borta MultiPro 94,7 5,3 2,6 14,6 74,7 8,1 Bugwax typ C 88,0 6,9 0,8 7,3 92,0 0,0 Betong 24,0 0,0 0,0 0,0 10,2 89,8 Södra 1 96,0 65,4 15,5 29,3 54,3 0,9 Södra 2 96,0 53,6 13,4 30,3 56,3 0,0 Snäppskyddet 84,7 66,4 26,3 13,5 58,5 1,7 Övriga skador Andelen döda plantor av okänd orsak var relativt hög för PluggPlusEtt-plantorna första året (tabell 12). Av de skyddande plantorna hade de Bugwax typ C-behandlade lägst andel döda av okänd orsak, både efter ett och två år. Södra 1- och Södra 2-behandlade plantor hade något fler döda plantor av okänd orsak än de övriga behandlingarna. Efter tre år i fält hade MultiPro, Södra 1 och Södra 2 signifikant högre andel döda plantor av okänd orsak, jämfört med de obehandlade plantorna (tabell 12). Bugwax typ C var det enda skyddet som hade signifikant lägre andel döda plantor av okänd orsak, jämfört med Merit Forest ombehandling. Andra dödliga skador på plantorna var mycket få oavsett behandling (tabell 12). Överlevnad Överlevnaden var låg för de obehandlade Plugg- PlusEtt-plantorna liksom för de som skyddades av MultiPro, med 53 % respektive 50 % överlevnad efter tre år (figur 4). Alla övriga skyddsbehandlingar hade signifikant högre överlevnad. Alla andra behandlingar utom betongbehandlingen låg på samma nivå som Merit Forest ombehandling, som hade 79 % överlevnad efter tre år. Planthöjd och tillväxt Efter tre år var de obehandlade plantorna samt plantorna med Bugwax typ C, betong och Södra 1 i genomsnitt cm höga (tabell 13). De var signifikant kortare än plantorna behandlade med Merit Forest ombehandling. MultiPro, Södra 2 och Snäppskyddet. Dessa var cm höga, vilket var i nivå med Merit Forest ombehandling. Tillväxten år tre var signifikant högre på plantor med Merit Forest ombehandling, Södra 1 och Södra 2, jämfört med de obehandlade plantorna (tabell 13). MultiPro- och betong-behandlade plantor hade signifikant kortare toppskott jämfört med Merit Forest ombehandling. 17

18 Tabell 12. Ackumulerad andel PluggPlusEtt-plantor av gran planterade i omarkberedd mark som dog på grund av okända skador efter en, två respektive tre år, samt den ackumulerade andelen död av annan orsak än snytbaggeskador efter 3 år. markerad med k = signifikant skild från obehandlade plantor och m = signifikant skild från Merit Forest ombehandling. Andel döda av okända skador (%) Andel döda av annan orsak år (%) Obehandlad 5,3 7,3 8,0 12,0 Merit Forest omb 10,0 12,0 14,0 18,0 MultiPro 12,0 13,3 16,0 k 16,0 Bugwax typ C 2,7 6,0 6,7 m 8,7 Betong 10,7 14,0 15,3 17,3 Södra 1 14,0 18,0 21,3 k 22,7 Södra 2 16,7 20,7 22,7 km 22,7 Snäppskyddet 9,3 10,7 11,3 12,0 Tabell 13. Medelhöjd och toppskottslängd för PluggPlusEtt-plantor av gran planterade i omarkberedd mark den tredje tillväxtsäsongen. markerad med k = signifikant skild från obehandlade plantor, m = signifikant skild från Merit Forest ombehandling Höjd (cm) Toppskottslängd (cm) Obehandlad 56,1 m 11,1 m Merit Forest omb 65,8 k 15,1 k MultiPro 64,8 k 10,8 m Bugwax typ C 58,7 m 12,8 Betong 58,9 m 10,4 m Södra 1 59,3 m 14,7 k Södra 2 62,5 k 14,9 k Snäppskyddet 62,0 k 13,5 Figur 4. Överlevnad för PluggPlusEtt-plantor av gran planterade i omarkberedd mark efter tre år. markerad med k = signifikant skild från obehandlade plantor och m = signifikant skild från Merit Forest ombehandling. 18

19 Delförsök 3: Test med täckrotsplantor av gran och tall samt PluggPlusEtt-plantor av gran i markberedning Snytbaggeskador Andelen snytbaggedödade täckrotsplantor av gran var låg för alla behandlingar efter tre år (tabell 14). Av de skyddade plantorna i markberedning hade de med MultiPro-skyddet flest plantor dödade av snytbagge, 8 %, vilket inte skiljde sig signifikant från de obehandlade plantorna. Övriga behandlingar på täckrotsplantor av gran hade mellan 0 2 % plantor döda av snytbagge. För de obehandlade täckrotsplantorna av tall var andelen döda av snytbagge mycket låg, 5 % efter tre år (tabell 14). Andelen döda plantor av plantorna behandlade med Conniflex var ännu färre och ingen av de plantor som behandlades Merit Forest ombehandling hade dött av snytbaggegnag. Tabell 14. Ackumulerad andel täckrotsplantor av gran och tall samt PluggplusEtt plantor av gran planterade i markberedd mark som dog på grund av snytbaggeskador efter en, två respektive tre tillväxtsäsonger. För det tredje året visas även andelen döda + svårt skadade plantor. k = signifikant skild från obehandlade plantor och m = signifikant skild från Merit Forest ombehandling. Analysen är gjord på varje trädslag och planttyp för sig och endast på resultatet efter tre år. Täckrotsplantor gran 1 Andel döda plantor (%) Andel döda + svårt skadade år 3 (%) Obehandlad 4,7 10,0 11,3 m 12,0 m Merit Forest omb. 0,0 0,0 0,0 k 0,0 k Conniflex 0,0 0,7 0,7 k 0,7 k MultiPro 0,0 7,3 8,0 m 8,7 m Bugwax typ C 0,0 1,0 1,0 k 0,7 k Snäppskyddet 0,0 2,0 2,0 k 2,0 k Täckrotsplantor tall Obehandlad 2,0 3,3 5,3 m 6,0 MeritForest omb. 0,0 0,0 0,0 k 0,0 k Conniflex 0,0 1,3 2,7 3,3 PluggPlusEtt gran Obehandlad 0,0 4,0 4,0 m 5,3 m MeritForest omb 0,0 0,0 0,0 k 0,0 k Bugwax typ C 0,0 1,3 1,3 1,3 MultiPro 0,0 2,7 4,7 m 4,7 m Även för PluggPlusEtt-plantorna var andelen snytbaggedödade plantor mycket låg (tabell 14). Plantorna med MultiPro-skyddet hade 5 % avgång av snytbagge, vilket var signifikant högre än för plantorna behandlade med Merit Forest ombehandling, där inga plantor dog av snytbaggeskador. Gnagd barkyta Det var generellt lite gnag på plantorna i det markberedda försöket över de tre åren. Gnagen som fanns var relativt jämnt fördelade på nedre och övre delen av stammen (tabell 15). Obehandlade plantor hade oavsett planttyp och trädslag generellt högst andel gnagd yta, undantaget år tre då det var några behandlingar som fick lika mycket gnag på plantorna. Skyddets status För täckrotsplantorna av gran var statusen på alla skydden mycket god efter ett år. Alla Conniflexbehandlingar var intakta och nästan alla plantor med MultiPro och Bugwax typ C hade intakta skydd (tabell 16). Även statusen på Conniflexbehandlingen på tall var mycket god efter det första året. Andelen intakta skydd på PluggPlusEttplantorna var något lägre efter ett år, 88 % av plantorna med Bugwax typ C och 84 % av dem med MultiPro hade intakta skydd. Andelen intakta skydd hade minskat kraftigt på alla planttyper efter två år (tabell 16). På täckrotsplantorna av gran var det en mycket låg andel intakta skydd av Bugwax typ C, 8 %, medan andelen intakta Conniflex-behandlingar och Snäppskyddet låg över 63 %, medan MultiPro-skyddet hade 48 % intakta skydd. Statusen på Conniflex-behandlingen på täckrotsplantorna av tall hade minskat kraftigt år två. Detsamma gäller Bugwax typ C och MultiPro på PluggPlusEtt-plantorna. tre var ca 70 % av Conniflex-behandlingarna intakta på täckrotsplantorna av både gran och tall och 50 % av Snäppskyddet var intakta på granplantorna (tabell 16). För Bugwax typ C var andelen intakta skydd låg på både täckrotsplantorna och på PluggPlusEtt-plantorna, men något högre på de senare. MultiPro hade 42 % intakta skydd på täckrotsplantorna och 23 % på PluggPlusEtt-plantorna. Övriga skador Efter ett år var andelen döda plantor av okänd orsak låg för alla behandlingar på täckrotsplantorna i det markberedda försöket utom för de Merit Forestbehandlade tallplantorna (tabell 17). Av de Merit Forest-behandlade tallplantorna var totalt 19 % döda av okänd orsak efter tre år, de flesta av dem saknades vid inventeringarna. 19

20 PluggPlusEtt-plantorna av gran hade generellt en något högre andel döda plantor av okänd orsak än vad täckrotsplantorna av gran hade första året (tabell 17). Övriga kända dödliga skador var få på alla planttyper, endast några få plantor dog av syrebrist eller viltbete. Överlevnad Överlevnaden var hög, >82 % för täckrotsplantorna av gran för alla behandlingar (figur 5). Endast Conniflex-behandlade plantor hade en signifikant högre överlevnad än de obehandlade plantorna. För täckrotsplantorna av tall var det ingen signifikant skillnad i överlevnad mellan behandlingarna Tabell 15. Andelen gnagd barkyta på den nedre (0 10 cm) respektive övre (>10 cm) delen av stammen på täckrotsplantor av gran och tall samt PluggplusEtt plantor av gran planterade i markberedd mark. efter en, två respektive tre säsonger i markberedd mark. Siffror inom parentes anger medelfelet. Täckrotsplantor gran Andel gnagd yta (%) Nedre Övre Nedre Övre Nedre Övre Obehandlad 4,3 (1,1) 0,7 (0,2) 5,0 (0,8) 1,7 (0,3) 1,5 (0,4) 0,6 (0,2) Merit Forest omb. 0,7 (0,3) 0,2 (0,1) 1,6 (0,3) 1,2 (0,3) 1,0 (0,3) 0,5 (0,2) Conniflex 0,0 (0,0) 0,9 (0,3) 0,8 (0,2) 1,3 (0,3) 0,7 (0,2) 1,2 (0,3) MultiPro 0,0 (0,0) 1,9 (0,5) 2,5 (1,0) 2,4 (0,5) 0,2 (0,1) 0,5 (0,3) Bugwax typ C 0,0 (0,0) 0,2 (0,2) 0,3 (0,2) 1,0 (0,3) 0,0 (0,0) 0,1 (0,1) Snäppskyddet 0,4 (0,2) 0,4 (0,2) 1,0 (0,4) 1,2 (0,3) 0,3 (0,1) 0,4 (0,3) Täckrotsplantor tall Obehandlad 1,7 (0,7) 0,4 (0,2) 6,4 (1,2) 2,9 (0,7) 2,3 (0,5) 1,2 (0,3) MeritForest omb. 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 2,0 (0,5) 0,8 (0,3) 2,7 (0,6) 1,4 (0,4) Conniflex 0,0 (0,0) 0,3 (0,2) 3,3 (0,7) 3,6 (0,6) 1,7 (0,4) 1,2 (0,3) PluggPlusEtt gran Obehandlad 5,1 (0,8) 1,5 (0,3) 4,3 (0,8) 1,9 (0,3) 1,8 (0,5) 1,0 (0,4) MeritForest omb. 0,9 (0,2) 0,6 (0,1) 1,0 (0,2) 0,7 (0,2) 1,0 (0,3) 0,6 (0,2) Bugwax typ C 0,0 (0,0) 1,1 (0,3) 0,4 (0,2) 1,5 (0,3) 0,3 (0,1) 0,8 (0,2) MultiPro 0,0 (0,0) 0,7 (0,3) 1,2 (0,7) 1,3 (0,5) 1,6 (0,6) 0,7 (0,2) Tabell 16. Andelen intakta skydd på täckrotsplantor av gran och tall samt PluggPlusEtt-plantor av gran i markberedd mark. efter en, två respektive tre tillväxtsäsonger. Skyddets status bedömdes i klasser och på de plantor som levde vid föregående inventering. Täckrotsplantor gran Andel intakta skydd (%) Andel skadade skydd år 3 (%) Något nedsatt Kraftigt nedsatt Borta Conniflex 100,0 63,9 74,3 10,0 15,7 0,0 MultiPro 99,3 48,3 42,5 29,9 26,9 0,7 Bugwax typ C 97,0 8,0 4,3 4,3 90,3 1,1 Snäppskyddet 89,3 69,2 49,6 9,6 34,8 5,9 Täckrotsplantor tall Conniflex 98,0 31,0 68,2 4,5 27,3 0,0 PluggPlusEtt-plantor gran Bugwax typ C 88,0 5,0 12,7 5,2 82,1 0,0 MultiPro 84,0 15,0 23,0 29,5 47,5 0,0 20

21 (figur 5). Lägst överlevnad, lägre än även de obehandlade plantorna, hade PluggPlusEtt-plantorna med Multi- Pro-skydd, där 79 % av plantorna levde efter tre år (figur 5). Det var ingen signifikant skillnad mellan de övriga behandlingarna och de obehandlade, som alla hade närmare 90 % levande plantor efter tre år. Planthöjd och tillväxt Bland de olika behandlingarna på täckrotsplantor av gran, var plantorna med Merit Forest ombehandling och Conniflex de högsta efter tre år (tabell 18). De obehandlade plantorna, liksom de plantor som hade MultiPro-skydd, var betydligt kortare än plantorna med Merit Forest ombehandling. Även toppskotten på plantorna med Merit Forest ombehandling var längst. Täckrotsplantorna av tall var jämförbara både vad gäller höjd och toppskottslängd, oavsett behandling. Av PluggPlusEtt-plantorna var de med Merit Forest ombehandling högst efter tre år, men ingen signifikant skillnad fanns i toppskottslängd. Tabell 17. Ackumulerad andel täckrotsplantor av gran och tall samt PluggplusEtt-plantor av gran i markberedd mark. som dog på grund av okända skador efter en, två respektive tre år, samt den ackumulerade andelen död av annan orsak än snytbaggeskador efter tre år. markerad med k = signifikant skild från obehandlade plantor och m = signifikant skild från Merit Forest ombehandling. Analysen är gjord på varje trädslag och planttyp för sig och endast på resultaten efter tre år. Täckrotsplantor gran Andel döda av okänd orsak (%) Andel döda av annan orsak år (%) Obehandlad 0,0 3,3 4,7 6,0 Merit Forest omb. 2,0 6,0 6,0 10,0 Conniflex 1,3 4,0 5,3 7,3 MultiPro 0,0 2,7 3,3 4,0 Bugwax typ C 0,0 2,0 5,0 9,0 Snäppskyddet 1,3 3,3 6,0 10,7 Täckrotsplantor tall Obehandlad 1,3 2,7 4,0 m 10,7 MeritForest omb. 16,0 19,3 19,3 k 25,3 Conniflex 1,3 2,7 5,3 km 14,0 PluggPlusEtt gran Obehandlad 4,0 6,0 6,0 8,0 MeritForest omb. 7,3 7,3 7,3 11,3 Bugwax typ C 6,7 8,7 9,3 10,0 MultiPro 9,3 11,3 11,3 16,0 Tabell 18. Medelhöjd och toppskottslängd för täckrotsplantor av gran och tall samt PluggPlusEtt- plantor av gran i markberedd mark tredje tillväxtsäsongen. markerad med k = signifikant skild från obehandlade plantor, m = signifikant skild från Merit Forest ombehandling. Varje trädslag och planttyp har analyserats för sig. Täckrotsplantor gran Höjd (cm) Toppskottslängd (cm) Obehandlad 59,6 m 20,1 m Merit Forest omb. 69,0 k 25,4 k Conniflex 67,3 k 22,6 km MultiPro 60,6 m 20,4 m Bugwax typ C 63,9 22,3 Snäppskyddet 63,2 22,7 Täckrotsplantor tall Obehandlad 48,1 20,5 Merit Forest omb. 48,1 20,4 Conniflex 43,1 20,1 PluggPlusEtt gran Obehandlad 67,8 m 19,2 Merit Forest omb. 73,0 k 21,4 Bugwax typ C 70,8 20,4 MultiPro 69,7 16,6 21

22 Figur 5. Andel täckrotsplantor av gran och tall samt PluggPlusEtt-plantor av gran i markberedd mark som överlevt efter tre år. markerad med k = signifikant skild från obehandlade plantor och m = signifikant skild från Merit Forest ombehandling. Varje trädslag och planttyp har analyserats för sig. Diskussion Delförsök 1: Test med täckrotsplantor av gran och tall, omarkberett Första året sänkte alla skyddsbehandlingar på täckrotsplantor av gran de dödliga angreppen av snytbaggar. Plantorna försedda med Snäppskyddet hade dock redan första året en avgång på nära 20 %, men det var ändå ett fungerande skydd, då över 70 % av de obehandlade plantorna dog av snytbaggeskador. Efter tre år var skyddseffekten av Snäppskyddet på samma nivå som Merit Forest ombehandling, liksom de flesta andra skyddsbehandlingar. Endast Södra 1 och Södra 2 samt ombehandling med insekticiderna Forester och Hylobi Forest var effektivare, det vill säga hade signifikant lägre andel plantor döda av snytbagge, jämfört med Merit Forest ombehandling. Ombehandlingen med Forester och Hylobi Forest hade också högst överlevnad efter tre år, högre än med Merit Forest ombehandling, medan Södra 1 och Södra 2 hade en överlevnad i nivå med Merit Forest ombehandling. Södra 1 och Södra 2 hade efter två år över 60 % av skydden intakta och år tre runt 20 %. De hade också en låg andel gnag på den nedre, skyddade delen under alla tre år, men det var under det andra och tredje året de fick mer gnag på den övre delen av stammen, ovanför skyddet. Ombehandling med Forester och Hylobi Forest hade däremot högre andel gnag på den nedre, behandlade delen av stammen jämfört med den övre delen under alla tre åren. Under det första och tredje året var andelen snytbaggegnagd barkyta ungefär lika stor på de olika insekticidbehandlade plantorna, dock hade de Hylobi Forest-behandlade och de Forester ombehandlade plantorna, framförallt det andra året, något mindre gnag totalt. Hylobi Forest hade i en sammanställning av försök gjorda på Asa och Tönnersjöhedens försöksparker en tendens, men inte statistiskt signifikant, att i genomsnitt ha bättre effekt mot snytbaggeskador än Merit Forest (Wallertz & Johansson 2011). Antalet försök med Hylobi Forest och Forester är fortfarande ganska få och det är möjligt att fler studier skulle kunna ge ett tydligare resultat i preparatens effektivitet mot snytbaggeskador. Beläggningskyddet Conniflex på täckrotsplantorna av gran hade efter två år endast 29 % intakta skydd, men det spelade mindre roll då gnagen framför allt gjordes ovanför skyddet det året. Det tredje året hade Conniflex-plantorna lika stor andel gnag både på den nedre och på den övre delen av stammen och då var andelen intakta skydd 15 %. Nästan alla Snäppskydd var intakta första året, ändå hade plantor med Snäppskyddet en hög andel gnag på 22