Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.

Relevanta dokument
Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

LS Motion 2009:32 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård for multisjuka äldre

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård för multisjuka äldre

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Motion 2016:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om inrättandet av äldrevårdcentraler

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar

UPPDRAG FÖR HUSLÄKARVERKSAMHET MED BASAL HEMSJUKVÅRD

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Yttrande över motion 2017:46 av Dag Larsson (S) och Jens Sjöström (S) om att öka antalet allergologer inom Stockholms läns landsting

Förtydligande av kap. 3 Uppföljning i Regelbok för auktorisation, Vårdval Primärvård i Östergötland 2017

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Yttrande över motion 2017:32 av Susanne Nordling (MP) om en mer tillgänglig primärvård

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Svar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och diagnos av neuropsykiatriska tillstånd (SoS Dnr 978/2008)

Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete

HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Sammanträde i programberedningen för vårdval

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Motion 2017:17 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om sammanhållen vård och omsorg för äldre 27 LS

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Yttrande över motion 2012:15 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att utvärdera konkurrensutsättningen i vården

Utvecklingsplan för dialysvården

Yttrande över motion 2011:44 av Helene Öberg m.fl. (MP) om att förbättra behandlingen av psykisk ohälsa i primärvården

Läkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service och för personer i daglig verksamhet

Riktlinjer för Läkemedelshantering

godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens föreslag till huvudinriktning i utredningen om hur Vårdval seniorvård ska utformas

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 8/2013 Prehospital vård vårdkedjans första insats

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

BASUPPDRAG FÖR HUSLÄKARVERKSAMHET

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för husläkarverksamhet med basal

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2016:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om inrättandet av äldrevårdcentraler

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

Utbudstexter via KKA (kontaktkortsadmin)

Riktlinje för bedömning av egenvård

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (3) Motion 2009:30 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om ungdomsmottagningarna och uppsökande verksamhet


Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läkarförbundets handbok för medicinskt ledningsansvarig läkare

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Hemsjukvård delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

PROTOKOLL Motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontroller i Stockholms läns landsting LS

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Hemsjukvård 2015 inriktning

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Hantering av avknoppningar

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Dagordning på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 31 augusti 2015

17 Yttrande över motion 2019:1 av Tara Twana m fl (S) om ökat behov av klimakterierådgivare HSN

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

FÖRSLAG 2017:96 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Patientavgifter för distanskontakter

Habilitering och rehabilitering

Stockholms läns landsting 1 (2)

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Remiss av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om gränsdragning mellan hälso- och sjukvård och egenvård Remiss från Socialstyrelsen

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 2019

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

28 Yttrande över motion 2017:65 av Håkan Jörnehed (V) om införande av garanti för en barnmorska per födande i Stockholms läns landsting HSN

Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande informationsöverföring

11.5 Checklista - Egengranskning Mottagningsarbete och Hemsjukvård

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Omvärldsbevakning landsting

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

Stockholms lins landsting

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Transkript:

HSN 2009-04-28 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0807-0916 LS 0805-0494 Handläggare: Torsten Ibring Yttrande över motion av Håkan Jörnehed (V) m fl om att införa mottagningar där distriktssköterskor får ansvara och bedriva egen mottagning, s k distriktssköterskeledda mottagningar Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har ombetts yttra sig över motionen som föreslår att distriktssköterskeledda mottagningar startas i Stockholms läns landsting där distriktsköterskor får ansvar för egen mottagning. Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att överlämna förvaltningens förslag omedelbart justera beslutet Förvaltningens synpunkter Motionen I motionen föreslås bl a att distriktssköterskeledda mottagningar startas i Stockholms läns landsting där distriktsköterskor får ansvar för egen mottagning, att för- och nackdelar med distriktssköterskeledda mottagningar belyses, att distriktsköterskorna får ett helhetsansvar över hemsjukvården i sitt geografiska område och att distriktsköterskans uppdrag i närsjukvården tydliggörs. Frågan om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor eller distriktssköterskeledda mottagningar har aktualiserats flera gånger tidigare i fullmäktige. Distriktssköterskeledda mottagningar Det finns inget i regelverket för Vårdval Stockholm som hindrar att distriktssköterskeledda husläkarverksamheter auktoriseras och läkare Bilaga Motionen

2 (5) anställs. Lagen om fritt vårdval (LOV) innebär också en garanterad fri etableringsrätt inom primärvården; alla vårdgivare som uppfyller ställda krav har rätt att etablera sig. Men som förvaltningen uppfattar motionens anda handlar den om distriktssköterskan bör ha en mer självständig roll och ställning i primärvården med utvidgat ansvar för diagnossättning och insättande av behandling inom många. Distriktssköterske-, barnhälsovårds- och barnmorskemottagningar har sedan länge varit en etablerad verksamhetsform inom svensk sjukvård. Detta har successivt utökats inom områden med etablerade utbildningar för t ex diabetessjuksköterskor och stomiterapeuter. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter är förutsättningar för att få förskriva läkemedel att angivna utbildningskrav är uppfyllda och att distriktssköterskan tjänstgör inom landstingens eller kommunernas primärvård eller äldrevård, eller inom motsvarande offentligt finansierad verksamhet. Vårdval och regelböcker Primärvården i Stockholms län bedrivs nu enligt regelböckerna för Vårdval Stockholm. I uppdraget för husläkarverksamhet och basal hemsjukvård står det, förutom att verksamheten bör vara bemannad med minst tre läkare, att det krävs medicinsk-, omvårdnads- och beteendevetenskaplig kompetens för att kunna fullfölja uppdraget. En konsekvens av regelboken för husläkarverksamheten blir därmed att dessa tre kompetenser integreras i husläkarverksamhetens uppdrag. Uppdraget omfattar: mottagningsverksamhet, rådgivning och hembesök basal hemsjukvård psykosociala insatser med särskild kompetens läkarjour läkare i beredskap Vårdtjänsterna som ingår i husläkaruppdraget är omfattande och inkluderar distriktssköterskans uppgifter. Exempel på vårdtjänster som distriktssköterskor ska utföra är: hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser

3 (5) arbeta för förebyggande, tidig upptäckt, stöd och behandling av livsstilsrelaterad ohälsa samt utveckla det förebyggande arbetet mot bl.a. övervikt, rökning, alkohol och psykisk ohälsa ge kunskap om och stöd till egenvård medverka till tidig upptäckt av barn som far illa prioritera äldre med stora och sammansatta vårdbehov samt kroniskt sjuka patienter till fasta och kontinuerliga vårdkontakter genomföra hälsosamtal till listade patienter som fyller 75 år under kalenderåret. Hälsosamtalen ska utföras i samverkan med kommunen enligt metoder som Beställaren anvisar distriktssköterskan ska som särskilt uppdrag utföra insatser och motiverande samtal kring rökning, alkoholförebyggande insatser och förebyggande åtgärder mot övervikt. Åtgärderna ska journalföras och registreras efter behovsbedömning, och i förekommande fall vårdplanering, förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial och näringsprodukter liksom upprätta ansökan om hemsjukvårdsbidrag enligt Stockholms läns landstings anvisningar och regler I regelboken för Vårdval Stockholm har inte specificerats hur verksamheten ska bedrivas eller organiseras, utan det överlåts till utföraren att lösa. Frågan om distriktssköterskeledda mottagningar är enligt förvaltningens bedömning i grunden en arbetsorganisatorisk fråga. Som del i distriktsköterskeverksamheterna finns specialiserade mottagningar främst i vården av folksjukdomar som diabetes, KOL, hjärtsvikt och astma. Från verksamhetsföreträdare har framförts både för- och nackdelar med denna organisationsform. I de fall man väljer att ha distriktssköterskeledda mottagningar ska de enligt regelboken för Vårdval Stockholm vara en del av husläkarverksamheten. Fördelar respektive nackdelar med distriktssköterskeledda mottagningar Socialstyrelsen har i publikationen Sjuksköterskeledda mottagningar inom somatisk sjukvård i sydöstra sjukvårdsregionen, återfört resultatet av en kartläggande enkät och en granskning genom tillsynsbesök av 68 sjuksköterskeledda mottagningar inom sjukhus- och primärvård i Sydöstra sjukvårdsregionen. Tillsynen genomfördes kring årsskiftet 2003/2004. Underlag till nedanstående angivna fördelar respektive nackdelar kommer från den rapporten.

4 (5) Fördelar Sjuksköterskeledda mottagningar i den form som granskats i rapporten är en etablerad verksamhetsform. Exempelvis rekommenderas mottagning hos diabetessjuksköterska i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus. Samtliga intervjuade ansåg att införandet av de sjuksköterskeledda mottagningarna medfört en förbättrad vårdkvalitet. Förutom ökad tillgänglighet angavs bland annat bättre information till patienten, bättre allmänt omhändertagande och ökad säkerhet. Det ansågs också att vårdprocessen blev effektivare och på rätt nivå. Det förelåg även ett högt medvetande om de specifika risker som kunde föreligga. Förutom ett väl definierat medicinskt ledningsansvar, adekvat utbildning, personlig lämplighet, definierade mål och arbetsuppgifter, adekvat lösning av verksamheten vid frånvaro och en god verksamhetsuppföljning, ansåg man en välfungerande dialog med ansvarig(a) läkare vara väsentligt för patienternas säkerhet. Nackdelar Verksamheten innebär att engagerade sjuksköterskor ställs inför uppgifter som inte ingår i deras grundutbildning, vilket kräver särskild utbildning, erfarenhet och personlig lämplighet. Ett väl definierat medicinskt ledningsansvar, definierade mål och arbetsuppgifter, lämpliga lösningar vid befattningshavarnas frånvaro och en god verksamhetsuppföljning är viktiga säkerhetsfaktorer. Förekommande läkemedelsordinationer måste ske i enlighet med gällande författningar. Insikt om begränsningar i den egna kompetensen och risken att förbise differentialdiagnoser är väsentlig. Det kan föreligga risk att bli pressad till att överskrida befogenheter och kompetens p.g.a. läkarbrist. Vid en minoritet av mottagningarna fanns emellertid utrymme för ett förbättringsarbete vad avser i första hand utveckling av vårdprogram, arbetsbeskrivningar och egenkontroll. Mot bakgrund av sjuksköterskors begränsade medicinska kompetens är det med hänsyn till patientsäkerheten angeläget att arbetsuppgifterna vid en sjuksköterskeledd mottagning är väl definierade med bland annat tydligt angivna indikationer för läkarkontakt. Det behövs således ett dokumenterat underlag, som är genomtänkt vid nyetablering, och som regelbundet uppdateras i takt med verksamhetens utveckling. Det senare blir speciellt tydligt vid personalomsättning och nyanställningar. Det medicinska ansvaret måste vara tydligt, vilket också var fallet vid nästan alla besökta mottagningar.

5 (5) Sammanfattningsvis konstaterade Socialstyrelsen att utvecklingen mot fler sjuksköterskeledda mottagningar ibland skapar osäkerhet inom såväl professionerna som hos patienterna. Distriktssköterskans ansvar i hemsjukvården Enligt den nu gällande regelboken ska varje husläkarverksamhet säkerställa ansvarsfördelningen mellan distriktssköterska och läkare för att bedöma patientens behov av hemsjukvård. För alla hemsjukvårdspatienter ska det framgå vem som är ansvarig distriktssköterska och läkare. Distriktssköterskan har ansvar för att, i samverkan med andra yrkeskategorier, samordna insatser för att tillgodose patientens totala vårdbehov. Översyn av regelboken En översyn av regelboken inför år 2010 har nu inletts, och förvaltningen kommer att eftersträva ett förtydligande av distriktssköterskerollen. Catarina Andersson Forsman Patrik Hansson