RIKTLINJE BYGG KARLSTADS KOMMUN
REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen Upplysningar om innehållet kan lämnas av: Phernilla Lund Projektledare 054-540 67 33 phernilla.lund@karlstad.se Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen, 2014
FÖRORD 3 Det är teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstads kommun som bygger och sköter Karlstad. Vi ansvarar för kommunens markexploatering, gator, natur, fastigheter, vatten och avlopp. Det här dokumentet riktar sig till dig som konsult, entreprenör och till vår egen personal vid om- och nybyggnationer av lokaler och anslutande mark. Riktlinjerna i det här dokumentet är styrande och beskriver vilka krav vi ställer utöver myndighetskrav, olika standards och branschregler, som till exempel Plan- och bygglagen, PBL, Boverkets byggregler, BBR, Allmän material- och arbetsbeskrivning, AMA samt Råd och anvisningar, RA. Genom att följa de här riktlinjerna under hela uppdraget säkerställs kvalitet och kostnadseffektivitet både under pågående uppdrag och i förvaltning. Om riktlinjerna av någon anledning behöver frångås måste det ske i samråd med sakkunnig på teknik- och fastighetsförvaltningen. Överenskommelsen ska dokumenteras av uppdrags- eller projektansvarig och godkännas av enhetschef på förvaltningsenheten. Eftersom riktlinjerna revideras under året, är det viktigt att uppdragstagaren förvissar sig om att det är de gällande riktlinjerna som används. Den version som gäller vid uppdragets start, är den som sedan gäller under hela uppdraget, om inte något annat har avtalats. Senaste version hittar du alltid på www.karlstad.se/byggriktlinjer. Har du synpunkter på riktlinjerna är vi tacksamma om du mejlar dem till oss på byggriktlinjer@karlstad.se. Karlstad i februari 2014 Anna-Lena Lindgren Fastighetschef/avdelningschef Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 FÖRORD... 3 ATT TÄNKA PÅ... 5 FUKT... 5 TILLGÄNGLIGHET... 5 ENERGI OCH MILJÖ... 6 SKYDDSANORDNINGAR... 6 RIVNING... 6 GRUNDKONSTRUKTIONER... 7 VARMGRUND OCH KRYPGRUND... 7 PLATTA PÅ MARK... 7 KÄLLARVÄGGAR... 7 RADON... 7 MARK... 8 STOMME... 8 TRÄSTOMME... 8 YTTERTAK... 8 TAKMATERIAL... 8 TAKAVVATTNING... 8 SNÖRASSKYDD... 8 YTTERVÄGG... 9 FASAD... 9 YTTRE KLIMATSKÄRM... 9 YTTERDÖRRAR... 9 FÖNSTER... 9 DÖRRÖPPNINGSAUTOMATIK... 10 INRE RUMSBILDANDE DELAR... 10 VÄGGAR... 10 BESLAGNING... 10 LISTVERK... 10 GOLV... 11 INNERTAK... 11 INVÄNDIGA YTSKIKT... 11 SAMMANSATTA INVÄNDIGA YTSKIKT... 11 MÅLNING... 11 YTSKIKT PÅ GOLV... 12 YTSKIKT PÅ VÄGGAR... 12 HUSKOMPLETTERINGAR... 13 UTVÄNDIGA HUSKOMPLETTERINGAR... 13 INVÄNDIGA HUSKOMPLETTERINGAR... 13 RUMSKOMPLETTERINGAR... 13 INREDNING... 13 INNERDÖRRAR... 14 MÄRKNING OCH SKYLTNING... 15 DOKUMENTATION... 15
ATT TÄNKA PÅ 5 Krav vad gäller energi-, miljö- och materiakrav beskrivs i RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL. Krav vad gäller LCC är beskrivs i RIKTLINJE LCC- LIVSCYKELKOSTNAD. Krav vad gäller märkning beskrivs i RIKTLINJE MÄRKNING OCH NUMRERING. Krav vad gäller dokumentation beskrivs I RIKTLINJE CAD, BIM OCH DOKUMENTATION samt i SPECIFIKATION HANDLINGAR. Mer information finns på www.karlstad.se FUKT Fuktsäkerhetsprojektering ska alltid utföras. För mer information om fuktsäkerhet se RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL. TILLGÄNGLIGHET Se senaste versionen av handboken Bygg ikapp samt teknikoch fastighetsförvaltningens framtagna riktlinjer ska följas. Bygg ikapp är en handbok och en uppslagsbok som innehåller information om gällande regler och fördjupad kunskap om vad som behövs för att göra miljön tillgänglig och användbar. Den innehåller också en mängd exempel på lösningar som uppfyller kraven i reglerna.
ENERGI OCH MILJÖ 6 Se RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL. SKYDDSANORDNINGAR Allt material ska förvaras skyddat från nederbörd, fukt och smuts. Material ska pallas upp från mark så att luft kan cirkulera. Virke ska förvaras minst 0,2 meter över mark. RIVNING Innan entreprenör genomför rivning eller demontering ska beställaren kontaktas för besked om vara eller apparat ska tillfalla beställaren och var denna ska förvaras. Rivning ska utföras som selektiv rivning.
GRUNDKONSTRUKTIONER 7 Grundkonstruktion för nybyggnad ska utföras som platta på mark av platsgjuten betong, kantbalk med bruten köldbrygga och förhöjd sockel. VARMGRUND OCH KRYPGRUND Eventuella krypgrunder ska utföras som varmgrund. Detta innebär att temperaturen i varmgrunden ska vara minimum +15 grader oavsett årstid. Marken ska värmeisoleras på dränerande skikt. I marktäckningen ska finnas avdunstningsskydd av minst 0,2 millimeter åldersbeständig plastfolie. Plastfoliens våder ska överlappa varandra med minst 300 millimeter. Minimum + 15 grader PLATTA PÅ MARK Grundläggning med betongplatta på mark ska alltid fuktsäkerhetsprojekteras. Risk för tjällyftning under välisolerade grundkonstruktioner ska alltid beaktas. Befintliga byggnader grundlagda med betongplatta på mark som saknar underliggande fuktspärr får inte beläggas med plastmatta eller annan fuktkänslig golvbeläggning utan att särskilda åtgärder vidtas. KÄLLARVÄGGAR Motfylld källarvägg ska utvändigt förses med dränerande isolerskivor med en tjocklek av minimum 100 millimeter. Isolerskivorna ska skyddas mot återfyllnadsmaterial med geotextil. RADON Markradonhalten ska som grundregel alltid mätas inför projektering av ny- eller tillbyggnad. Detta gäller inte om det redan finns en dokumenterad mätning för området.
MARK 8 Se RIKTLINJE MARK. STOMME TRÄSTOMME Möjligheten att använda massivträ och träkonstruktion ska alltid utredas. Impregnerat virke ska inte användas vare sig inom- eller utomhus. YTTERTAK Yttertak ska utföras med råspont med en lutning som överstiger 14 grader. Möjligheten att använda sedumtak ska alltid utredas. Glastak och takfönster ska inte användas. TAKMATERIAL Som dukmaterial ska Derbigum eller likvärdigt användas. TAKAVVATTNING Invändig takavvattning får inte förekomma. Stuprör och hängrännor ska utföras i belagd förzinkad plåt. Utvändiga stuprör ska anslutas med självrensande lövsil 1,5 meter ovan mark till varmförzinkat tubrör. Övergången till markavloppsrör utförs med två stycken 45 graders böjar så att övergången till markledning inte blir för skarp. SNÖRASSKYDD Snörasskydd ska utföras i varmförzinkat stål. I skolor och förskolor ska snörasskydd monteras på de sidor av taket som vetter mot de områden där barn vistas.
YTTERVÄGG 9 FASAD Avstånd mellan markyta och eventuell träpanel ska vara minst 200 millimeter. YTTRE KLIMATSKÄRM Insidan på yttervägg som är uppbyggd av regelverk ska utföras med minst 45 millimeter indragen ångspärr för att möjliggöra installationszon. YTTERDÖRRAR Entrédörrar och dörrar mellan olika kommunikationsutrymmen ska ha fri bredd motsvarande K10. Ytterdörrar monteras försänkta så att tröskels överkant inåt i rummet blir lika med färdig golvnivå och så att nivåskillnad max 15 millimeter mellan ute och inne erhålls. Brevinkast i ytterdörrar får inte förekomma. Aluminiumkarmar och karmar till fönsterdörrar har ofta en sådan storlek att dessa dörrtyper måste breddas ytterligare för att få tillräcklig fri bredd. Ytterdörrar av aluminium Utförs av typ SAPA eller likvärdigt. Utförs med modulprofiler och gerade hörn och av pulverlackerad aluminium i någon av standardkulörerna. Utförs med utbytbar anslagslist. I förskolor utförs dörrarna med klämfri bakkant. Ytterdörrar av trä Träytterdörrar ska utföras av typ Swedoor/Jeld-Wen eller likvärdigt. Ytterdörrar på förskolor ska levereras med integrerat klämskydd. Vid eftermontage i befintliga förskolor ska utanpåliggande klämskydd av 1,5 millimeter vit gummiduk med inläggning som fästs med kantlist av aluminium, höjd minst 1800 millimeter, monteras på ytterdörrens insida. FÖNSTER Fönster ska bestå av trä med aluminiumklädd utsida. Ett fönster per rum utförs öppningsbart i markplan i övrigt fasta fönster. Från våning två och uppåt ska inåtgående öppningsbara fönster användas. Burspråk ska undvikas.
Härdade och laminerade glas utreds i samband med risk- och säkerhetsanalys. Se RIKTLINJE SÄKERHET. Vid placering av fönster ska hänsyn tas till skaderisk till följd av snöskottning och grästrimning. 10 DÖRRÖPPNINGSAUTOMATIK Dörröppningsautomatik ska monteras på alla huvudentréer. Övrig omfattning av dörröppningsautomatik utreds i varje specifikt fall. Montering av armbågskontakter ska ske i samråd med beställaren. INRE RUMSBILDANDE DELAR VÄGGAR Innerväggar Lättväggar i torra utrymmen ska utföras med 2x13 millimeter gipsskivor på var sida regel. Hörnlist typ Gyproc HS 0,4 millimeter eller likvärdigt monteras till minst 2100 millimeter över färdigt golv och ska överspacklas, där utanpåliggande hörnlist inte monteras. Väggar i våtutrymmen Nya väggar som ska förses med vattentäta skikt ska i första hand utföras murade (alternativt betong) eller i andra hand som lättväggar med stålreglar och dubbla oorganiska skivor godkända av byggkeramikrådet. Dörrar och fönster får inte förläggas så att vatten från duschar eller andra tappställen kan skada karm, foder, dörrblad eller fönster. Placering av duschblandare i yttervägg får inte förekomma. BESLAGNING Se RIKTLINJE SÄKERHET. LISTVERK Foderlister utförs enligt standard SS 23 28 12. Lister ska vara industriellt målade i klass T3-C enligt SS 05 68 12.
GOLV Kök/våtrum Tätskikt på golv ska som grundregel alltid dras upp minst 100 millimeter på anslutande väggar. 11 Flytande golv Flytande golv får inte beläggas med keramiska plattor. INNERTAK I skolor ska innertak i WC och RWC utföras som fasta innertak. INVÄNDIGA YTSKIKT SAMMANSATTA INVÄNDIGA YTSKIKT Beläggningar och beklädnader ska utföras enligt anvisningar från GVKs respektive PERs branschregler. MÅLNING Målningsbehandling på golv, vägg och tak Vid målning av insida av källarvägg och källargolv ska denna utföras med ånggenomsläpplig silikatfärg. Målning av VVS och elinstallationer I rum där väggmålning utförs ska allt synligt stål och synliga rör och kanaler målas. Väggar och tak i elcentraler och dylikt ska färdigmålas före montage av apparater. Väv Glasfiberväv på väggar bör av allergiskäl inte användas. Detta för att undvika limmer och i brukarskedet damm på väggarna. Om väv av särskilda skäl ändå måste användas ska den vara av slät typ Microlite eller GF 100. Glansvärden Väggytor målas med glans 20. Takytor målas med glans 3 förutom takytor i duschrum som målas med glans 20.
YTSKIKT PÅ GOLV Den relativa fuktigheten får inte överstiga 85 % vid läggning av täta ytskikt. Installationsbehandling ska utföras av samtliga golvbeläggningar och anpassas till respektive golvfabrikants anvisning och till teknik- och fastighetsförvaltningens städsystem. 12 Limmade mattor Matt- och limrester ska tas bort till 100 % vid byte av golvbeläggning. Om det är svartlim ska detta lämnas för asbestanalys. Limmad matta direkt mot befintligt källargolv och befintlig platta på mark som saknar fuktspärr eller värmeisolering mot markfukt får inte förekomma. Vid limning mot betongunderlag ska alkaliresistent lim alltid användas. Plastmattor Plastmatta ska vara minst 2,0 millimeter tjock och ha ett ytskikt och fyllmedel så att torrpolering utan vax eller polish är möjlig. Massagolv Massagolv utförs av typ MHG ERADUR Struktur eller likvärdigt, tjocklek 3 millimeter. Sockel 100 millimeter och hålkärl, radie 50 millimeter, massa som golvbeläggningen. YTSKIKT PÅ VÄGGAR Källarväggar Behöver källarväggarna vara avtorkningsbara ytor ska de beklädas med klinker- eller kakelplattor.
HUSKOMPLETTERINGAR 13 UTVÄNDIGA HUSKOMPLETTERINGAR Entréer Entréer ska förses med utvändiga skrapgaller. Skrapgaller får väga max 10 kilo per del. Trappor Kontrastmarkering av första och sista steg, i första hand vit. Balkongräcken Balkongräcken på vård- och demensboende ska vara 1300 millimeter höga. Balkongräcken får inte vara klättringsbara. INVÄNDIGA HUSKOMPLETTERINGAR Trappräcken Ledstänger i förskolor utförs dubbla på höjd 600 millimeter och 900 millimeter över stegnos. Trappräcken får inte vara klättringsbara. Skrapmatta Invändig skrapmatta ska vara Kåbe Original eller likvärdigt. RUMSKOMPLETTERINGAR INREDNING Skåpinredning Skåpinredning utförs enligt kvalitetsbestämmelser SS 83 40 11 och i EI-klass för låg formaldehydavgivning. Luckor och lådfronter ska vara laminatklädda (1 millimeter högtryckslaminat) med kantlist av trä eller plast. Melamin godtas inte. Luckor ska förses med greppvänliga trådhandtag för tillgänglighet. Diskbänk Då diskbänkar förekommer i lokaler, till exempel i lärosalar och allrum och ateljéer i förskolor, ska dessa ha stänkskydd på bakomvarande och eventuella vidstående väggar.
Elevskåp/omklädningsskåp Elevskåp och omklädningsskåp ska ha sluttande tak. 14 INNERDÖRRAR Innerdörrar ska ha bredden K10. Undantag är dörrar till WC där K9 kan godtas. Glasning ska uppfylla krav på personsäkerhet, brand och ljud. Innerdörrar av trä Innerdörrar utförs som laminatbeklädda massivdörrar med massiva kantlister av trä eller plast. Innerdörrar av glasfiber Innerdörrar inom storkök utförs av glasfiber typ ID respektive PD fabrikat Thermod AB eller likvärdigt. Innerdörrar av stål Innerdörrar av stål utförs av typ Daloc eller likvärdig med foderbildande väggomfattande karm. Tänk på att utreda säkerhetsklassning innan projekteringen påbörjas Dörrstopp Dörrstopp ska monteras på dörrar som inte har dörrstängare. Dörrstopp ska i första hand monteras på vägg. Dörrhandtag Dörrhandtag ska vara nickelfria. Trösklar Dörröppning utförs utan trösklar där så är möjligt. Om ljudkrav finns ska i första hand gummitröskel och släplist användas.
MÄRKNING OCH SKYLTNING 15 Se RIKTLINJE MÄRKNING OCH NUMRERING. DOKUMENTATION Se RIKTLINJE BIM, CAD OCH DOKUMENTATION samt SPECIFIKATION HANDLINGAR.
Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.