VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-02-12 DNR SN 2012.207 TONY HULTHÉN SID 1/1 UTREDARE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Framtida behov av bostad med särskild service Förslag till beslut Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag att, i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) planera för en ny bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Bostaden ska vara i form av en gruppbostad i trapphusmodell, i närhet till centrala Vallentuna. I uppdraget ingår även att ta fram ett underlag för beslut om i vilken form verksamheten ska drivas samt en ekonomisk kalkyl. Ärendet i korthet Vallentuna kommun kommer inom 2-3 års tid att behöva tillgång till fler platser i bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Socialförvaltningen föreslår att planeringen inriktas på en gruppbostad i form av ett trapphusboende, i närhet till centrala Vallentuna och i någon av de nya fastigheter som planeras att byggas i kommunen. Handlingar 1. Framtida behov av bostad med särskild service 2. SN utredning boende Gunilla Åhlander - Socialchef Monika Fernlund Avdelningschef Ska expedieras till: Akten TORGGATAN 11, 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 WWW.VALLENTUNA.SE
TONY HULTHEN UTREDARE 08-587 862 88 TONY.HULTHEN@VALLENTUNA.SE DIARIENR: SN 2012.207 2013-02-19 SID 1/4 Framtida behov av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS Bakgrund uppdrag från myndighetsavdelningen I november 2012 lämnade chefen för socialförvaltningens myndighetsavdelning, Monika Fernlund, ett uppdrag till avdelningen för verksamhetsstöd och kvalitet. I uppdraget ingår att utreda alternativ för att tillgodose kommande behov av bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). De boendealternativ som nu drivs i kommunal regi kommer att ha svårt att tillgodose de behov som beräknas finnas om ca 2-3 år. Flera ungdomar med olika funktionsnedsättningar kommer inom några år att ha gått ut skolan och vara i behov av egna boenden med personalstöd. Inflyttningen i Vallentuna bedöms också göra att behoven kommer att öka ytterligare under de kommande åren. Enligt uppdraget bör en fördjupad utredning presenteras för socialnämnden. Utredningen ska beskriva kommande behov, lämplig boendeform, antal lägenheter, geografisk placering och alternativa driftsformer. Ett alternativ som nämns i uppdraget är trapphusboende. Med det menas ett boende som består av lägenheter, integrerade i ett flerbostadshus. Bostad med särskild service enligt 9 9 LSS en kort introduktion I första paragrafen i LSS redogörs för de olika förutsättningar som kan ligga till grund för att en person ska omfattas av LSS och därmed ha möjlighet att ansöka om stöd enligt denna lag. Dessa personkretsar kan något förenklat beskrivas som 1. Personer med utvecklingsstörning eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med en förvärvad hjärnskada. 3. Personer med andra omfattande och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och ett omfattande behov av stöd och service. Personer som anges i den första paragrafen i LSS har rätt till insatser om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Insatser enligt LSS kan bara beviljas om den enskilde själv eller en legal företrädare begär det. Ansökan görs i den kommun där man bor och är folkbokförd. Bostad med särskild service för vuxna (nedan kallat LSS-boende) är en av tio insatser som finns att ansöka om enligt LSS. Insatsen är tänkt för personer som på grund av
SID 2/4 en funktionsnedsättning inte kan bo i en egen bostad. Insatsen kan utformas på olika sätt, men vanligtvis som en gruppbostad eller en servicebostad. En gruppbostad är ett alternativ för personer som har ett så omfattande tillsynsoch omvårdnadsbehov att en mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Gruppbostaden utgörs av ett litet antal fullvärdiga bostäder som är grupperade i nära anslutning till gemensamma utrymmen. Antalet boende bör enligt socialstyrelsens mening som regel vara tre till fem personer. Undantagsvis är ett boende för sex personer också möjligt, förutsatt att behoven kan tillgodoses. En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna ska vara samlade i samma hus eller i kringliggande hus med närhet till en gemensamhets- och personallokal. Personer med behov av att bo i LSS-boende utgör inte en homogen grupp. Personer med grava funktionsnedsättningar kan ha ett omfattande behov av konkret hjälp och omvårdnad. Personer med mindre omfattande funktionsnedsättningar kan ha förmågan att själva göra det mesta i vardagen, men de kan behöva personalstöd i form av att en personal finns närvarande och ger råd, utan att ge så mycket konkret hjälp. Att samla personer med vitt skilda stödbehov kan vara svårt och det är därför vanligt att LSS-boenden är inriktade mot olika målgrupper. Insatsen ska som regel verkställas i hemkommunen. Undantagsvis, om det finns särskilda skäl, får kommunen verkställa beslutet i en annan kommun. Den kommun som har beslutat om boendeplaceringen har kvar det övergripande ansvaret, ifall personen behöver andra LSS-insatser. Om ett beslut inte verkställs inom en skälig tid, kan kommunen åläggas att betala en särskild avgift. Nuvarande LSS-boenden Vallentuna kommun driver idag flera olika LSS-boenden i egen regi, varav tre är i form av gruppbostad och tre i form av servicebostad. Två av gruppbostäderna har en inriktning mot personer med omfattande behov av fysisk omvårdnad och tillsyn, medan en tredje gruppbostad är inriktad mot personer som är mer självständiga. I en av kommunens egna gruppbostäder, som vänder sig till personer med omfattande behov av fysisk omvårdnad och personligt stöd, finns det i nuläget två lediga platser. Det pågår dock en planering för att tillsätta den ena platsen. I de andra två gruppbostäderna är det full beläggning. Det samma gäller kommunens egna servicebostäder. Inom kommunens gränser finns även flera olika LSS-boenden som drivs av privata verksamheter, där kommunen köper enstaka platser både i gruppbostäder och i servicebostäder. Den största av dessa verksamheter är Solhagagruppen. Kommunens relation till Solhagagruppen kompliceras just nu av att de har valt att inte ingå i det ramavtal som kommunen tecknat med andra liknande verksamheter. Ibland tvingas kommunen att göra placeringar i boenden som ligger utanför Vallentuna, i avvaktan att det blir möjligt att tillgodose behovet i något av de boenden som finns i kommunen. Dessa placeringar görs genom att man upphandlar enstaka platser. I vissa fall handlar det om en person som har behov av ett speciellt anpassat stöd, i en form som inte finns i hemkommunen. I andra fall skulle behoven kunna tillgodoses i någon av de befintliga verksamheterna i hemkommunen, men
SID 3/4 placeringen görs eftersom det inte finns någon ledig plats som motsvarar personens behov. Kommande behov Flera faktorer påverkar hur behovet av platser i LSS-boende kommer att se ut under de kommande åren. Kommunens folkmängd är en viktig faktor, eftersom stigande antal invånare även bör innebära ett ökande antal personer som omfattas av LSS. Antalet personer med behov av insatsen LSS-boende kan dock även påverkas av hur enskilda personer väljer att flytta in eller ut ur kommunen. En annan faktor är i vilken mån personer väljer att ansöka om andra insatser i stället, främst personlig assistans. De personer med kommande behov av LSS-boende i form av gruppbostad som myndighetsavdelningen idag känner till, kan delas upp i tre huvudgrupper: Personer som idag är placerade i boenden utanför kommunen (i nuläget åtta personer). Kommunen har en skyldighet att planera för att kunna erbjuda dessa ett boende i hemkommunen. Unga personer som myndighetsavdelningen har kontakt med och som inom de närmaste åren kommer att behöva LSS-boende för vuxna. Personer som är placerade i LSS-boenden och vars behov av stöd förändras, vilket innebär att de har behov av en högre servicenivå och större närhet till personal. En tendens verkar vara att dagens yngre personer med funktionsnedsättningar i större utsträckning än tidigare efterfrågar boendealternativ i form av vanliga lägenheter, mer integrerat i samhället och med mindre institutionsprägel än traditionella gruppbostäder. Detta är också i linje med intentionerna i lagstiftningen, där man talar om målet att leva som andra. Sammanfattningsvis är det svårt att i detalj förutsäga hur det framtida behovet av platser i LSS-boenden kommer att se ut. Bedömningen är dock att kommunen under de kommande två till tre åren kommer att behöva ordna fler platser i LSS-boende för vuxna och att detta inte kommer att kunna tillgodoses inom de verksamheter som finns idag. Boendeform Trapphusboende Bedömningen är att behovet av nya platser LSS-boende bäst skulle kunna tillgodoses i en gruppbostad i form av ett trapphusboende. Med detta menas en grupp av fem eller sex lägenheter som tillsammans med en personallägenhet/gemensamhetsutrymme är samlade i ett flerbostadshus. Fördelarna med denna form av boende är flera. När boendet integreras bland vanliga lägenheter bidrar det till en normalisering och en integrering i samhället för de personer som beviljas insatsen, jämfört med en gruppbostad i form av ett fristående hus. En annan fördel med trapphusboende är att det ökar flexibiliteten, ifall behoven förändras.
SID 4/4 Geografisk placering I det fall ett nytt LSS-boende planeras, bör det om möjligt placeras i närhet till centrala Vallentuna, nära samhällets allmänna service och nära till daglig verksamhet. Därigenom underlättas den enskildes självständighet och delaktighet i samhällslivet, samtidigt som kostnader för transporter hålls nere. I nuläget finns det ingen fastighet som står tom och som skulle vara lämplig för ett nytt LSS-boende, varken i form av en traditionell gruppbostad eller i form av trapphusboende. I planeringen av ett nytt boende kommer det därför att krävas ett samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) för att integrera boendet i något av de nya bostadsprojekt som planeras. Alternativa driftsformer Kommunen kan välja att driva ett LSS-boende i egen regi eller på entreprenad. För en verksamhet som drivs i egen regi krävs en anmälan till socialstyrelsen. För en verksamhet som drivs i privat regi, på entreprenad, krävs det ett tillstånd från socialstyrelsen. Detta gäller både inför att man startar ett nytt boende och ifall man vill förändra ett befintligt boende. Ekonomi Som en del i underlaget för beslut om ett eventuellt nytt LSS-boende kommer det att krävas en ekonomisk kalkyl, som även belyser de olika driftsformerna. Förslag till beslut Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag att, i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) planera för en ny bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Bostaden ska vara i form av en gruppbostad i trapphusmodell, i närhet till centrala Vallentuna. I uppdraget ingår även att ta fram en ekonomisk kalkyl samt ett underlag för beslut om i vilken form verksamheten ska drivas.