Innehåll - Ekosystemen är det något att ha? Vårt beroende av naturen Lite om hur man kan mäta detta beroende Line Gordon Stockholm Resilience Centre Stockholm Environment Institute Albaeco Snabba förändringar och tröskeleffekter Jaha - men vad skall man göra, då? En sandstorm lämnar nordvästra Afrika och Kanarieöarna Röda havet (och gröna Nilen) Natt kommer in över Europa och norra Afrika 1
Månfärd Mission: Vad skulle du ta med dig till månen för att starta ett nytt liv Förutsättningar: Vi låtsas som om månen har samma klimat och hydrosfär som jorden Ett mänskligt bi Handpollinering av äpplen i södra Kina Vad skall du äta? Av vad skall du bygga hus? Varifrån kommer energin? Vad gör du av soporna? Hur ser du till att vatten och luft renas? På grund av minskning av bin och andra pollinerare Pollinering av kaffe i Costa Rica Två gånger fler bin besöker blommor nära skogen Kaffeplantor nära skogen hade 20% högre skördar och 27% färre deformerade bönor 2
Över 90% av alla blommande plantor, och 75% av våra stapelgrödor är beroende av pollinering (Buchmann and Nabhan, 1996) Hur många insekter går det åt till en hamburgare? Hamburgare, pommes frites och jordgubbsmilkshake Boskap producerar kött och mjölk. Äter troligen foder av alfalfa och raps som pollineras av ett flertal bi-arter Vetet i brödet är vindpollinerat Men Senap, tomater till ketchupen, gurka, svartpeppar, lök, sallad, oljeväxter, jordgubbar behöver pollinering. Kaffe och te Vi behöver naturen Ekosystemtjänster Naturens gratistjänster i fokus Kolsänkor Producerande Reglerande Kulturella mat brännved fibrer genetiska resurser klimatreglering reglering av sjukdomar minskning av översvämningar vattenrening spitituella värden rekreation estetiska värden utbildande inspiration Vattenrening Understödjande Klimatlänkar Climate connection Tjänster nödvändiga för andra tjänster. Jordformation Näringscykler Vattencykeln Ett mer antropocentriskt synsätt på naturen Grönt och blått vatten Pollinering Fiskproduktion Fröspridning Hur många liter vatten går det in i en öl? Nederbörd Grönt vatten (evaporation + transpiration) Blått vatten (ytavrinning + grundvattenbildning) Mat (kg) Vatten (liter) Vete 1200 Ris 2700 Majs 450 Ost 5000 Mjölk 900 Nötkött >16000 1 flaska öl (33cl) Drygt 200 liter vatten Varierar väldigt med klimatförhållanden, bevattningssystem, jordmånen, etc. www.albaeco.com 3
Kött produktion Foder produktion VATTENBEHOV FÖR MATPRODUKTION Kontinent Dagens diet (liter/pers) Acceptabel Diet SubSaharan Afrika 1900 3500 Asien* 2250 Europa* 4450 *utom fd. Sovietunionen År 2025 kommer det att krävas ytterligare 60% mer vatten för matproduktionen till en ökande världsbefolkning eller lika mycket som dagens totala blåvattenanvändning Comprehensive Assessment 2006 Vatten som en vara Konsumtiv vattenanvändning returflöde bevattning avrinning Tillgänglig avrinning Linjärt tänkande, industri Vatten som en ändlig resurs, hushåll Konflikter mellan natur och samhälle? samhälle natur Förändring genom avskogning (-3000 km3/yr) och bevattning (+2600 km3/yr) Kött produktion Nederbörd Grönt vatten Nederbörd Grönt vatten Foder produktion Blått vatten Blått vatten Grundvatten nivå Grundvatten nivå Innan avskogning (1780) Efter avskogning (1980) Comprehensive Assessment 2006 4
Vatten som biosfärens blodomlopp the biosphere atmosphere atmosfär Unikt fokus på länken mellan ekosystem och människor Terrestra system Floder och sjöar Vilken betydelse har ekosystem för att möta utvecklingsmål? hav Hur har förändringar i ekosystem påverkat välfärd och utvecklingsmöjligheter under de senaste decennierna och för framtiden 5
Välfärdsdilemma? Status på producerande ekosystemtjänster Vår välfärd beror av ekosystemtjänster, men ekosystemtjänster har utarmats Förändringar i ekosystem har bidragit till ökad välfärd och ekonomisk utveckling Har även inneburit ökad stress för ekosystem, vilket kan komma leda till lägre välfärd på sikt genom att minska framtida generationers möjlighet att utnyttja ekosystemtjänster Service Producerande Reglerande Kulturella Understödjande Status WorldPressPhoto Värde av välskötta ekosystem Reglerande/kulturella tjänster har sällan marknadspris Ofta högre totala ekonomiska värden i ett hållbart förvaltat system Förlusten sällan fångad av vårt ekonomiska system Ofta är några individer som tjänar mycket, men många förlorare som förlorar lite Naturkapital Icke-förnyelsebara resurser Förnyelsebara resurser Ekosystemtjänster Genereras av ekosystemen Värdering av ekosystemtjänster Valuation methods Ecosystem: Estimated value: (US$ / ha x year) Productivity Method: the value of ecosystem services used, along with other inputs, to produce a marketed good Estuary 22, 832 Mangrove/tidal marsh 11, 029 Coral reef: 6, 075 Tropical forest: 2007 Temperate forest: 302 Open ocean: 252 (Costanza et al. (1997) in Nature 387: 253 260 ) Dubbla globala BNP Total: 33 trillion yr-1 Hedonic Pricing Method: estimates values of ecosystem services that directly affect market prices, e.g. variations in housing prices reflecting local air and water quality Travel Cost Method: based on how much people are willing to pay to visit a site Damage Cost Avoided: the costs of avoiding damages due to lost services Replacement and Substitute Cost Method: e.g. valuing the purification services of a wetland by comparing it to the cost of a water plant Contingent Valuation Method: asking people to directly state their willingness to pay for specific ecosystem services, based on a hypothetical scenario. 6
Timmer jämfört med fiske och Turism: - Bacuit bay, Filipinerna Bevarande av naturen kan löna sig Tropical forest (Catskills avrinningsområde, New York) 1. Logging upstreams 2. Increased sedimentation In 1996, New York City decided to invest almost $1.5 billion to protect and restore a watershed in the Catskill Mountains that provides freshwater to the city. The capital cost of building a filtration plant would have been about 5-6 times higher, not including annual operational costs of about $300 million. YANGTZE floden Coral reefs 3. Loss of fisheries and tourismpotential Slutsats: Ekonomisk förlust i fiske och turismsektorn nästan 5 ggr större än marknadsvärdet på timmer Marknader för ekosystemtjänster: Skogar i övre Yangtze floden bedöms idag ha ett värde för att reglera vattenflödet som är större än 10 ggr timmervärdet Vem är mest beroende av naturen? Costa Rica: Since 1997, government of Costa Rica paying landowners for several ecosystem services: carbon sequestration and protection of watersheds, biodiversity, and scenic beauty. The payments, about US$50/ha-year financed in part by a tax on fossil fuels and are resulting in significant forest conservation and restoration. Costa Rica has also sold carbon sequestration credits to several European nations. Australia: The firm Earth Sanctuaries, Ltd., was listed on the Stock Exchange in May 2000. The firm buys up land and restores native vegetation and wildlife, earning income from tourism, consulting, and wildlife sales. In the MurrayDarling river system upstream landowners are payed to maintain or restore native plants that prevent salinisation of soils downstream. 9,7 ha/capita (16 soccer fields) Sweden: 6,7 ha/capita (11 soccer fields) 1,09 ha/capita (1,8 soccer fields) Kenyan farmer New York city man Living Planet Report 2002, WWF 7
Ekologiska fotavtryck Folke et al. 1997. Ambio Two different ways of calculating Ecological Footprints Östersjöstädernas ekologiska fotavtryck (Folke and others vs. Rees and Wackernagel) Städernas yta ca 0,1% av regionens yta Städernas fotavtryck motsvarar hela regionens yta Folke and others: Rees and Wackernagel: See EF as an excellent way to communicate human dependence on life-support Ecosystems. EF used as indicator of carrying capacity, sustainability and equity Do not address carrying capacity since there are non-linearities, thresholds, and multiple stable states in ecosystems. Bottom-up perspective Dividing the planet into available ecological space per capita Global budgeting approach The ecological footprint is the land required on this planet to support our current lifestyle forever (Deutsch et al., 2000. Ecological Economics special forum) Folke et al. 1997. Ambio 8
Looking inside footprints: Is footprint analysis a good tool for measuring sustainability? easy to understand (too easy?) Tröskeleffekter technological improvements not included What about biodiversity a static measure double-counting Ekosystemförändringar är ofta: a) Överranskande - snabba och omfattande förluster av ekossytemtjänster b) Kostsamma c) Ibland irreversibla Förändring i vegetation i Sahara Vad som verkligen hände Tröskeleffekter, när de är hysteretiska Coral dominance Algal dominance Korallrev i Väst-Indien Ekosystemtjänster (tex från en sjö) Ökad stress (tex fosforus) Flippar har skett i nästan alla typer av ekosystem Tempererade sjöar Tropiska sjöar Våtmarker Korallrev Grunda laguner Kustområden Tempererade skogar Tropiska skogar Gräsmarker Savanner Stepp/tundra Korall dominerade Önskvärt Alg dominerade Inte önskvärt 9
Tropiska skogar Betesmarker Inte önskvärt Önskvärt Önskvärt Mindre önskvärt Östersjön flippat? Ekosystemskiften när buffertförmågan försvinner 1 2 3 4 korall dominans överfiske, gödning av kusthaven sjukdomar, blekning, orkaner klart vatten fosfor-ackumulering i jordar och sediment översvämningar, grumligt vatten snabb uppvärmning, överfiske gräsmark bränder stoppas kraftiga regn, busklandskap kontinuerlig betning Värdefulla Ekosystemtjänster Önskvärt tillstånd alg dominans Förlust av ekosystemtjänster Ej önskvärt tillstånd Så vad skall man göra? Förståelse för ekosystem som grunden för människans välfärd Mänskligt dominerade system som möjlighet till förbättrad förvaltning (urbana områden, jordbrukslandskap) Fokusera på multifunktionella system (undvik optimiseringsfälla för en tjänst) Överraskningar och tröskeleffekter: Experimenterande för lärande på rätt skalnivå. Bygga resiliens/buffertkapacitet Förbättrade samarbeten mellan beslutsfattare, förvaltare och forskare En stor utmaning! Samverkan finns redan på agendan. Pendel mellan deltagande och centralstyrning. Även experimentera med samverkansformer. Eliminera stöd som leder till överutnyttjande - bygga ut system av betalning för ekosystemtjänster 10
Rackens avrinningsområde Bygga kapacitet att forma förändring Kriser Försurning Fisksjukdomar Överexploatering Respons Generering av lokal ekosystemkunskap och monitoring från artnivå till avrinningsområdet Lokal självorganisation från kalkningsgrupp till fiskevårdsförening Delad, gemensam förvaltning, utbyte av erfarenheter mellan föreningar och samarbete med kommun, län och andra organisationsnivåer och institutioner Ledare och vägledare e.g. Pinkerton 1998, Westley 2002, Berkes and Folke 2002 centrala för normbyggande, organisationsförändring och sociala nätverk möjliggör samarbeten vertikalt och horisontellt ger visionen, bygger förtroende, skapar engagemang Biosfärsanalfabetism Skifte i perspektiv Städerna och den bortglömda biosfären Tron på att vi kan göra oss oberoende av naturen En bra ekonomi ger en bra miljö marknaderna frikopplade från naturens dynamik Värdefråga Ödesfråga Bevara Utveckla Minska trycket Aktivt sköta Reglera o styra Samförvalta Återkoppla samhällsutvecklingen och samverka med biosfären About Albaeco: Towards Global Sustainability? Independent non-profit making organisation Founded by researchers in Natural Resource Management at Stockholm University together with people from advertising, media and business economics. Communicates the latest sustainability science on the interplay between ecology, economy, technology and society. Albaeco publish newsletters, arrange seminars, offer courses and send out press releases etc. 11