Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Relevanta dokument
Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Laboration II Elektronik

Experiment med schmittrigger

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Tentamen i Digitalteknik TSEA22

Digital- och datorteknik

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Tenta i Digitalteknik

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Omtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/

Tenta i Digitalteknik

5 OP-förstärkare och filter

Tentamen i Digitalteknik, TSEA22

IE1204/IE1205 Digital Design

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Tentamen i Digital Design

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

IE1204/5 Digital Design typtenta

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Tentamen IE Digital Design Måndag 23/

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Digital- och datorteknik

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

Digital elektronik CL0090

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Tentamen i EDA320 Digitalteknik för D2

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Laborationshandledning

Tentamen EDAA05 Datorer i system

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

Tentamen i Digitalteknik 5p

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Måndag 27/

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84

Digitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson

Undersökning av logiknivåer (V I

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Laboration - Va xelstro mskretsar

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Tentamen IE Digital Design Fredag 15/

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

IE1204 Digital Design

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Tentamen med lösningar IE Digital Design Måndag 23/

Sekvensnät. William Sandqvist

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laborationshandledning

Transkript:

Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa. Om beräkningar behövs för att få fram svaret skall de redovisas för att ge full poäng. 1. Beräkna strömmen I i figuren. 10 ohm 33 ohm 10 V 15 ohm 12 ohm I 2. När man mäter spänningen hos ett obelastat bilbatteri är den 13,1 V. Belastat men batteriet med 0,1 ohm sjunker spänningen till 11,2 V. Rita batteriets karaktäristik I = f (U). 3 a) Rita schema för ett högpassfilter konstruerat men en resistor och en spole. b) Rita ett schema för ett lågpassfilter konstruerat med en resistor och en kondensator. 4 Beräkna effektivvärdet av utspänningen om effektivvärdet av inspänningen är 10 V med frekvensen 1 khz.. 10 µf 200 Ω Uin Uut 0,3 H te-0105.doc lec 01-06-18 1

5 Man har tillgång till en spänningskälla på 15 V. Man vill på enklast möjliga sätt få en stabil spänning på 6 V och väljer då att använda en zenerdiod och en resistor. Från stabilisatorn skall man kunna ta ut 0-30 ma. Rita ett kopplingsschema och angiv resistorns resistans samt zenerdiodens zenerspänning och maxeffekt. Alla värden skall motiveras. 6 En reläspole skall styras från en dator. Reläspolen skall drivas från en separat spänningskälla på 5 V med hjälp av en bipolartransistor. Reläspolen är märkt med 3 V 40 ma. Rita ett kopplingsschema och sätt ut komponentvärden för de komponenter som går att beräkna med de uppgifter som är givna. 7 Diagrammet visar karaktäristiken för en transistor. a) Namngiv transistorn b) Redogör för vad man kan läsa ut av diagrammet. ID ma 10 9 8 7 6 5 ID ma 4 3 2 1 0-4 -3-2 -1 0 8. Härled förstärkningen U UT /U IN för kopplingen. Operationsförstärkaren kan anses vara ideal. 9 Omvandla det binära talet 110111101.11010 till a) decimalt tal b) hexadecimalt tal te-0105.doc lec01-06-18 2

10 Realisera detta grindnät i NAND-logik. A & B >1 _ X C & 11 Förenkla detta logiska uttryck så långt som möjligt: f = A B + A B C + A B C + A B 12 För en NOT-grind gäller att när man ökar spänningen på ingången från 0 V slår utgången om från 4.8 V till 0,1 V då man passerar 2,1 V. Omslagsspänningen är densamma om man sedan sänker spänningen på ingången. Beräkna störmarginalerna för hög och låg nivå. 13 Med multiplexern kan sanningtabellen realiseras. Rita kopplingsschema som visar hur detta går till. A B C f 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 1 1 1 1 0 0 1 1 0 1 1 1 1 0 1 1 1 1 1 14. Rita utsignalen Q för nedanstående tidsdiagram om: - Signalerna är anslutna till en D-vippa som är positivt flanktriggad - Signalerna är anslutna till en D-latch, som är skrivbar på CL:s positiv nivå. CL D Q 15. Redogör för begreppen synkron- och asynkron klockning av digitala räknare. Ange fördelar och nackdelar. te-0105.doc lec01-06-18 3

16. Figuren nedan visar blockschemat för en CLB (Configurable Logic Block) till en programmerbar grindmatris från Xilinx. CLB:en är ritad så att alla insignaler är anslutna på den vänstra sidan av blockschemat och alla utsignaler på den högra. Signalerna C1..C4 är kontrollsignaler, G1..G4 och F1..F4 är normala booleska insignaler och K är klockingången. Till D-vipporna i blockschemat finns fem olika ingångar. Förklara ingångarnas funktion. Det finns två inverterare i blockschemat. Vilken uppgift har de. 17. Vad betyder förkortningarna och förklara kortfattat deras funktion/användning: HDL FPGA ASIC PLD te-0105.doc lec01-06-18 4

18 Graykod är ett sätt att koda "tal" och används bland annat för olika typer av lägesgivare. Koden har egenskapen att endast en bit ändras vid övergången från ett kodord till nästa. Kodorden för en trebitars Graykod ser i tur och ordning ut på följande sätt: 000, 001,011, 010, 110, 111, 101, 100, 000, Tillståndstabellen nedan visar en upp/ner-räknare för trebitars Graykod enligt beskrivningen ovan. Rita tillståndsdiagrammet för räknaren q2 q1 q0 00 ab 01 10 11 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 1 1 1 0 0 1 0 0 0 0 1 1 0 0 0 1 1 1 0 1 1 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 1 1 0 1 0 0 0 0 1 1 0 0 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 1 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 1 0 0 0 1 0 1 1 1 0 1 1 1 1 0 1 0 0 0 1 0 0 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 1 1 1 19. Antag att räknaren i föregående uppgift är realiserad med D-vippor och två-nivåers AND-OR-nät. Rita ett principiellt blockschema för konstruktionen och beräkna kortast tillåtna klockperiodtid (1/fmax) för realiseringen. För logiken gäller följande: Fördröjningen i en grind (AND, OR, INVERTERARE): 8 ns För D-vipporna gäller Tsetup = 22 ns, Tpd = 14 ns, Thold =2 ns. 20. Figuren nedan visar principen för en 3-bitars D/A omvandlare med en R-2R resistorstege. a. Vilka analoga utspänningsnivåer (8 stycken) kan erhållas om Eref = 1 V och <x1 x2 x3> varieras. b. Antag att E ref ersätts med en sinusformad spänning med amplituden 1 V. Antag att X-switcharna ställs in så att <x1,x2,x3> = <110>. Förklara hur den analoga utsignalen kommer att se ut och redogör kortfattat vad kopplingen kan användas till. te-0105.doc lec01-06-18 5