Alla s utvecklingssystem utgör ovärdeliga verktyg för programmering och utveckling av mikroprocessor-baserade enheter. Noga utvalda komponenter och användning av maskiner av den senaste generationen för montering och testing av dessa är den bästa garantin för hög tillförlitlighet i våra produkter. På grund av enkel design, ett stort antal tilläggsmoduler och exempel färdiga att använda har alla våra användare, oavsett erfarenhet, möjlighet att utveckla sina projekt på ett snabbt och effektivt sätt. Manual Utvecklingssystem Om du har några frågor, kommentarer eller förslag, tveka inte att ta kontakt med oss på office@mikroe.com Om du har problem med någon av våra produkter eller bara behöver mer information, skicka gärna en support ticket från adressen www. mikroe.com/en/support Om du vill lära dig mer om våra produkter, besök vår hem på www.mikroe.com UNI-DS3
BEGRÄNSNINGAR I ANVÄNDNINGEN TILL VÅRA VÄRDEFULLA KUNDER Jag vill framföra mitt tack till er för att ni är intresserade av våra produkter och för att ni har förtroende för. Det främsta syftet med vår verksamhet är att utforma och tillverka högkvalitativa elektroniska produkter och att ständigt förbättra dessa för att bättre passa dina behov. Nebojša Matić General Manager Alla produkter som ägs av är skyddade av upphovsrättigheter och andra immaterialrättsliga lagar, samt föreskrifter i internationella avtal. Därför ska denna manual behandlas som annat upphovsrättskyddat material. Ingen del av denna manual, inklusive produkter och mjukvara som beskrivs häri, får mångfaldigas, kopieras, lagras i ett arkiveringssystem, översättas eller spridas i någon form eller på något sätt, utan skriftligt medgivande från. Manualens PDF-utgåva får skrivas ut för privat eller lokalt bruk, men inte för distribution. Varje ändring av denna manual är förbjuden. garanterar inte att denna manual eller produkten är utan fel. Denna manual tillhandahålls i befintligt skick, utan garanti av något slag, vare sig uttryckt eller undeförstått, inkluderande, men inte begränsad till, försäljningsmässiga garantier eller villkor om användbarhet för speciella ändamål. skall inte hållas ansvarig för eventuella fel, försummelser och felaktigheter som kan förekomma i denna manual. Under inga omständigheter skall, dess chefer, tjänstemän, anställda eller återförsäljare hållas ansvariga för några indirekta, särskilda, tillfälliga, oförutsädda eller påföljande skador av något slag. Detta inklusive, men utan begränsning, skador för utebliven vinst, förlust av goodwill, förlust av konfidentiell eller annan information, driftavbrott, arbetsnedläggelse, datorfel eller tekniskt fel, inskränkning av privatliv, misslyckande att infria förpliktelse inklusive kravet på god tro eller rimligt försiktighetsmått, för försummelse och för annan ekonomisk förlust som kommer av, eller på något sätt är relaterad till användningen av eller oförmågan att använda denna manual och produkt, även om blivit underrättade om att det finns risk för sådana skador. förbehåller sig rätten att när som helst och utan föregående meddelande göra alla de ändringar som betraktas som lämpliga i sin ständiga strävan att förbättra produktens kvalitet och säkerhet, utan att förbinda sig att uppdatera denna manual varje gång. HÖGRISKAKTIVITETER Produkterna från är inte feltoleranta och är inte utformade eller ämnade för farliga miljöer som erfordrar felsäker prestation inklusive, men inte begränsat till, drift av kärnenergianläggningar, navigerings- eller kommunikationssystem för flygplan, flygledning, vapensystem, direkt livsuppehållande maskiner eller någon annan tillämpning där fel i produkten direkt kan leda till dödsfall, personskada, allvarlig fysisk eller materiell skada (sammantaget Högriskaktiviteter ). Det finns inga uttryckliga eller underförstådda garantier för mjukvarans lämplighet för Högriskaktiviteter. VARUMÄRKE Mikroelektronika namn och logo, Mikroelektronika logo, mikroc, mikroc PRO, mikrobasic, mikrobasic PRO, mikropascal, mikropascal PRO, AVRflash, PICflash, dspicprog, 18FJprog, PSOCprog, AVRprog, 8051prog, ARMflash, EasyPIC5, EasyPIC6, BigPIC5, BigPIC6, dspic PRO4, Easy8051B, EasyARM, EasyAVR5, EasyAVR6, BigAVR2, EasydsPIC4A, EasyPSoC4, EasyVR Stamp LV18FJ, LV24-33A, LV32MX, PIC32MX4 MultiMedia Board, PICPLC16, PICPLC8 PICPLC4, SmartGSM/GPRS och UNI-DS är varumärken av Mikroelektronika. Alla andra varumärke nämnda häri tillhör respektive företag. Microchip namn och logo, Microchip logo, Accuron, dspic, KeeLoq, microid, MPLAB, PIC, PICmicro, PICSTART, PRO MATE, PowerSmart, rfpic och SmartShunt är registrerade varumärken av Microchip Technology inkorporerade i U.S.A och andra länder. Atmel namn and logo, Atmel logo, AVR, AVR (Logo), AVR Freaks, AVR Freaks (Logo), AVR Studio, IDIC, megaavr, megaavr (Logo), picopower, tinyavr är registrerade varumärken av Atmel Coorporation. Namn på företag och produkter i texten är registrerade varumärken eller varumärken som tillhör respektive företag, och används enbart för identifiering eller förklaring och till ägarens fördel, utan avsikt att inkräkta. MikroelektronikaTM, 2009, Samtliga rättigheter förbehålles.
UNI-DS3 Utvecklingssystem INNEHÅLL Inledning till UNI-DS3 utvecklingssystem... 4 Översikt av kretskortet... 5 1.0. Anslutning av systemet till datorn... 6 2.0. MCU-kort... 7 3.0. Strömförsörjning... 8 4.0. USB-kontakt för MCU-programmeraren... 9 5.0 USB-kommunikationsmodul... 9 6.0 CAN-kommunikationsmodul... 10 7.0. RS232-kommunikationsmodul... 11 8.0. RS485-kommunikationsmodul... 12 9.0. MMC/SD-kontakt... 13 10.0. Realtidsklocka (RTC)... 14 11.0. A/D-omvandlare... 15 12.0. A/D-omvandlarens testingångar... 16 13.0. Ethernetmodul... 17 14.0. Lysdioder... 18 15.0. Tryckknappar... 19 16.0. 2x16 LCD-modul... 20 17.0. 128x64 grafisk display... 21 18.0. I/O portar... 22 19.0. MCU-kort med 8051-mikroprocessor... 24 20.0. MCU-kort med AVR-mikroprocessor... 26 21.0. MCU-kort med dspic-mikroprocessor... 28 22.0. MCU-kort med PIC-mikroprocessor i DIP40-kapsel... 30 23.0. MCU-kort med PIC-mikroprocessor i TQFP80-kapsel... 32 24.0. MCU-kort med PSoC-mikroprocessor... 34 25.0. MCU-kort med ARM-mikroprocessor... 36
UNI-DS3 Utvecklingssystem Inledning till UNI-DS3 utvecklingssystem Utvecklingssystemet UNI-DS3 förser en universell utvecklingsmiljö för programmering och experiment med mikroprocessorer. Tack vare den universella DIMM-168P-sockeln är det möjligt att placera MCU-kort med olika mikroprocessorer på detta utvecklingssystem. Varje MCU-kort är också försett med motsvarande programmerare som används för att ladda en hex-kod till mikroprocessorn. Utvecklingssystemet UNI-DS3 kan levereras med ett MCU-kort med PIC, dspic, AVR, 8051, ARM eller PSoC mikroprocessor. En hel del inbyggda moduler, såsom RS232-kommunikationsmodul, CAN-kommunikationsmodul, A/D-omvandlare, D/A-omvandlare, LCD-modul, GLCD-modul mm., finns på kretskortet och låter dig enkelt simulera målenhetensarbete. Universellt utvecklingssystem för mikroprocessorbaserade projekt Inbyggd USB 2.0 programmerare D/A-omvandlare Alfanumerisk 2x16 LCDmodul Grafisk LCD med bakgrundsbelysning Varje MCU-kort är försett med en motsvarande programmerare. För att ladda en hex-kod från en dator till mikroprocessorn, skall du också ha ett motsvarande program installerat på din dator. Till exampel, MCU-kort med PIC-mikroprocessorer använder PICflash-programmet, MCU-kort med AVR-mikroprocessorer använder AVRflash-programmet osv. Förpackningen innehåller: Utvecklingssystem: CD: Kablar: Dokumentation: UNI-DS3 produkt-cd med mjukvara USB-kabel UNI-DS3 manual, snabbguide för installation av USBdrivrutiner och kopplingsschema för systemet Systemspecifikation: Strömförsörjning: AC/DC-kontakt (8-16V växelström eller likström); eller USB-kabel för programmering (5V likström) Strömförbrukning: ~20mA när inga ytterligare moduler är aktiva Storlek: 25 x 21cm Vikt: ~400g
1 2 3 4 5 6 7 8 9 UNI-DS3 Utvecklingssystem 10 11 26 12 25 13 24 14 23 22 15 21 20 16 19 18 17 Översikt av kretskortet 1. Spänningsregulator för strömförsörjning 2. Ethernet-kontakt 3. Ethernetmodul 4. Justering av kontrast på den alfanumeriska displayen 5. Kontakt för RS485 kommunikation 6. Kontakt för RS232 kommunikation 7. 4.096V spänningsreferens källa 8. Kontakt för CAN-kommunikation 9. USB-kontakt för MCU-programmerare 10. Kontakt för USB-kommunikation 11. Bygling för val av pull-up/pull-down resistorer 12. I/O port-kontakter 13. Pull-up/pull-down resistorer 14. Sockeln för MCU-kort 15. DIP switchar 16. Slot för MMC/SD-kort 17. Kontakt för 128x64 grafisk display 18. Justering av kontrast på den grafiska displayen 19. Tryckknappar som simulerar digitala ingångar 20. Bygling för val av tryckknapparnas logiska tillstånd 21. Reset-tryckknapp 22. A/D-omvandlare 23. 72 lysdioder indikerar processorbenens logiska tillstånd 24. D/A-omvandlare 25. Realtidsklocka 26. Kontakt för 2x16 alfanumerisk LCD
UNI-DS3 Utvecklingssystem 1.0. Anslutning av systemet till datorn Steg 1: Innan du ansluter ditt utvecklingssystem till en dator behöver du installera motsvarande USB-drivrutin som är nödvändig för att den inbyggda programmeraren skall fungera korrekt. Vid n av USB-drivrutinen, måste du också installera motsvarande program som kommer att ladda en hex-kod till mikroprocessorn. Följ anvisningarna angivna i relevanta manualer för att installera dem korrekt från produkt CDn. Steg 2: MCU-kortet med mikroprocessorn måste sättas i DIMM-168P-sockeln innan anslutningen mellan utvecklingssystemet och datorn upprättas. Steg 3: Använd USB-kabeln för att ansluta UNI-DS3 utvecklingssystemet till en dator. Ena änden av USB-kabeln försedd med en USBkontakt av B typ skall anslutas till utvecklingssysemet enligt figur 1-2, medan den andra änden av kabeln med en USB-kontakt av A typ skall anslutas till datorn. Vid anslutningen, se till att jumper J11 är satt i USB-positionen, som i figur 1-1. AC/DC-kontakt USB-kontakt 1 2 POWER SUPPLYströmställare Jumper J11 som strömförsörjningsväljare Steg 4: Figur 1-1: Strömförsörjning Figur 1-2: Anslutning av USB-kabeln Slå på ditt utvecklingssystem genom att sätta POWER SUPPLY-strömställaren i ON-positionen. En lysdiod märkt POWER kommer automatiskt att lysa, vilket betyder att utvecklingssystemet är redo att användas. OBS: Om några tilläggsmoduler används, såsom LCD, GLCD osv., är det viktigt att placera dem korrekt på kretskortet innan det är påslaget, annars finns det en risk att både utvecklingssystemet och modulerna skadas permanent. Se figuren nedan för korrekt inkoppling av tilläggsmodulerna. Figur 1-3: Inkoppling av tilläggsmoduler på kretskortet
UNI-DS3 Utvecklingssystem 2.0. MCU-kort Det finns en DIMM-168P-sockel för att sättas i ett MCU-kort på utvecklingssystemet UNI-DS3. Alla MCU-kort sättas på samma sätt. Figurer nedan visar hur man sätter i ett MCU-kort med en PIC-mikroprocessor i TQFP80-kapsel. I stället för detta kan du sättas i vilka kort som helst avsedda för att användas på UNI-DS3-utvecklingssystemet. 1 A 2 B Öppna låsbyglar A och B Sätta MCU-kortet i DIMM-168P-kontakten 3 4 Tryck ner MCU-kortet försiktigt i DIMM-168P-kontakten och lyft samtidigt låsbyglarna sakta Stäng låsbyglarna när MCU-kortet är korrekt placerat i kontakten Figur 2-1: Schema för DIMM-168P-kontaktens pinout UNI-DS3-utvecklingssystemet kan levereras med MCU-kort med en av de följande mikroprocessors familjerna: PIC, dspic, AVR, 8051, ARM och PSoC. Det finns en detaljerad beskrivning av MCU-kort med olika mikroprocessorer i slutet av denna manual. Låsbygel för fixering av MCU-kort i öppen position Låsbygel för fixering av MCU-kort i stängd position
UNI-DS3 Utvecklingssystem 3.0. Strömförsörjning Utvecklingssystemet UNI-DS3 kan använda två olika strömkällor: 1. +5V från PC via USB-programmeringskabeln; eller 2. Extern strömkälla ansluten till AC/DC strömkontakten på kretskortet. Spänningsregulator LM7805 och en Gretz likriktare används för att möjliggöra extern strömförsörjning i form av växelström (mellan 8V och 16V) eller likström (mellan 8V och 16V). Bygling J11 används som väljare av strömtyp. För att kunna utnyttja USB-matning, måste bygling J11 sättas i USB-positionen. När extern matning används måste bygling J11 sättas i EXT-positionen. Utvecklingssystemet slås av och på med hjälp av huvudströmbrytaren märkt POWER SUPPLY. AC/DC-kontakt Spänningsregulator POWER SUPPLY strömbrytare USB-kontakt Figur 3-1: Strömförsörjning J11 som väljare av strömkälla Matning från AC/DC-kontakt Matning från USB-kontakt Figur 3-2: Kopplingsschema för strömförsörjning
UNI-DS3 Utvecklingssystem 4.0. USB-kontakt för MCU-programmeraren USB-kontakt (CN15) som finns på UNI-DS3-utvecklingssystemet är ansluten till den inbyggda programmeraren på MCU-kortet. Varje MCU-kort är försett med en inbyggd programmerare som passar den relevanta mikroprocessorn. Till exampel, MCU-kortet med en PIC-mikroprocessor har en inbyggd PICflash programmerare med mikroicd-stöd. För att ladda en hex-kod från en dator till mikroprocessorn behöver du installera ett program som förser ett gränssnitt mellan datorn och den inbyggda programmeraren. När det gäller MCU-kortet med en PIC-mikroprocessor, är det PICflash-programmet som måste installeras. När det gäller MCU-kortet med någon annan typ av mikroprocessor behöver du installera motsvarande program beroende på mikroprocessor som används. Figur 4-1: USB-kontakt för MCUprogrammeraren Figur 4-2: Kopplingsschema för USB-kontakt CN15 5.0. USB-kommunikationsmodul USB-kontakten CN21 möjliggör anslutningen mellan MCU-kortet och mikroprocessorn som har en USB-kommunikationsmodul. Denna modul gör kommunikation med externa enheter möjligt. MCU-kortet är anslutet till USB-kontakten CN21 med hjälp av MCU- USBDN och MCU-USBDP kommunikationslinjer. MCU-VBUS-linjen används för att registrera en extern USB-enhet ansluten till utvecklingssystemet. Figur 5-1: USB-kontakt för USBkommunikation Figur 5-2: Kopplingsschema för USB-kontakt CN21
10 UNI-DS3 Utvecklingssystem 6.0. CAN-kommunikationsmodul CAN (Controller Area Network) är en kommunikationsstandard som är primärt avsedd för användningen i automatisk industri. Det gör det möjligt för mikroprocessorn att kommunicera med en enhet i bilen utan att använda dator. Dessutom, denna kommunikation används mycket i industriell automatik. MCP2551-kretsen används för kommunikation mellan CAN-styrkretsen (MCP2510) och målenheten. MCP2510-kretsen är en självständig CAN-styrkrets som kommunicerar med mikroprocessorn genom SPI kommunikation. För att möjliggöra kommunikation mellan mikroprocessorn och MCP2510, måste strömställarna 6, 7 och 8 på DIP switch SW2 samt strömställarna 4, 5 och 6 på DIP switch SW4 sättas i ON-positionen. Kontakt för CAN-modul Figur 6-1: CAN-modul CAN-kommunikation sker via DIP switchar SW2 och SW4 Figur 6-3: Kopplingsschema för CAN-kommunikationsmodul
UNI-DS3 Utvecklingssystem 11 7.0. RS232-kommunikationsmodul USART (universell synkron/asynkron mottagre/sändare) är ett av de vanligaste sätten att utbyta data mellan en dator och perifera moduler. Den RS232 seriella kommunikationen sker via en 9-bens SUB-D-kontakt och mikroprocessorns USART modul. Det finns en RS232A port på utvecklingssystemet UNI-DS3. Använd strömställarna märkta RX232A och TX232A samt RX232B och TX232B på DIP switch SW3 för att möjliggöra RS232A-porten. De ben på mikroprocessorn som används för denna typ av kommunikation är märkta RX - tar emot data (receive data line) och TX - sänder data (transmit data line). Dataöverföringshastigheten går upp till 115 kbps. För att USART-modulen i mikroprocessorn skall kunna ta emot ingångssignaler som möter RS232-standarden behöver du justera spänningsnivåer med hjälp av en omvandlare av spänningsnivåer MAX232. RS232-kontakt Figur 7-1: RS232-modul Port RS232A är ansluten till mikroprocessorn Som nämndes ovan är UNI-DS3-utvecklingssystemet ett universellt verktyg, vilket gör att det kan användas med olika mikroprocessorer. Ben som används för RS232-kommunikation har inte samma position hos alla mikroprocessorer. För att olika mikroprocessorer skall kunna använda RS232-kommunikationen behöver du välja rätta ben som ska användas för denna kommunikation. DIP switch SW3 används som en väljare av kommunikationslinjer. Anslutningen till RS232-kommunikationsmodulen beror på MCU-kortet placerat i DIMM-168P-sockeln. Alla MCU-kort är beskrivna i slutet av denna manual och det är klart påstått vilka ben som användas för RS232-kommunikationen med mikroprocessoren. Till exampel, MCU-kortet med en 8051 mikroprocessor använder strömställare 5 (RX232A) och 6 (TX232A) på DIP switch SW3. MCU-kortet med en ATmega128 mikroprocessor kan använda strömställare 5, 6, 7 och 8 på DIP switch SW3. Vilka av dessa fyra ben kommer att användas här beror på vilka ben på ATmega128-mikroprocessoren vill du använda för RS232-kommunikationen. Följaktligen, om RE0 och RE1 benen används, då strömställare 5 (RX232A) och 6 (TX232A) på DIP switch SW3 skall sättas i ON-positionen. Om RD2 och RD3 benen används, då strömställare 7 (RX232B) och 8 (TX232B) på DIP switch SW3 skall sättas i ON-positionen. Figur 7-2: Kopplingsschema för RS232-modulen och mikroprocessorn
12 UNI-DS3 Utvecklingssystem 8.0. RS485-kommunikationsmodul RS485-kommunikation är en kommunikationsstandard avsedd primärt för användning i industriella applikationer. Nyckelegenskaper av denna kommunikationsstandard är dess förmåga att utbyta data mellan avlägsna punkter (upp till 1200 m) och hög tolerans för tillhörande oljud. Det finns en kontakt på utvecklingssystemet UNI-DS3 som används för att ansluta enheter som använder RS485- kommunikationen. LTC485-kretsen fungerar som en sändtagare mellan en extern enhet och mikroprocessorn. För att möjliggöra anslutningen mellan mikroprocessorn och RS485-kommunikationsmodulen behöver du sätta strömställare 1, 2 och 3 på DIP switch SW4 i ON-positionen. Kontakt för RS485-kommunikation Figur 8-1: RS485-modul RS485-kommunikation sker via DIP switch SW4 Figur 8-2: Kopplingsschema för RS485-modulen
UNI-DS3 Utvecklingssystem 13 9.0. MMC/SD-kontakt MMC/SD-kontakten möjliggör minneskort att anslutas till mikroprocessorn. För att minneskort och mikroprocessorn skall kunna kommunicera med varandra behöver du justera deras spänningsnivåer. Minneskort matas med en spänning på 3.3V (VCC3) som genereras av REG2-spänningsregulatorn, medan mikroprocessorn matas med en spänning på 5V (VCC). Om MCU-kortet matas med 5V, behöver du ta bort byglingar J17, J18 och J19. Som ett resultat, resistorer börjar fungera som en spänningdelare. Den används här för att sänka matningsspänningen från 5V till 3.3V. För att möjliggöra kommunikationen mellan en mikroprocessor och ett minneskort, måste strömställarna 4, 5 och 6 på DIP switch SW4 sättas till ON-position. Figur 9-1: MMC/SD-kontakt Figur 9-2: MMC/SD-minneskort Ta bort jumprar J17, J18 och J19 för att använda MCU-kort som kräver 5V-matningsspänning Figur 9-3: Kopplingsschema för MMC/SD-kontakt
14 UNI-DS3 Utvecklingssystem 10.0. Realtidsklocka (RTC) En realtidsklocka används mycket i alarmklockor, industriella styrkretsar, konsument varor mm. Tack vare den PCF8583-kretsen har UNI-DS3-utvecklingssystemet koll på realtid. Realtidsklockans nyckelegenskaper är följande: - klocka med kalendar - I 2 C seriella gränssnittet - universella räknare som används som en alarmklocka - förmåga att ändra tidsformat (12/24h) Den realtidsklocka som finns på det UNI-DS3-utvecklingssystemet används för att generera ett avbrott på förinställd tid. För att upprätta anslutningen mellan mikroprocessorn och realtidsklockan behöver du sätta strömställare 1 på DIP switch SW3, samt strömställare 7 och 8 på DIP switch SW4 i ON-positionen. 3V batteri möjliggör arbete av realtidsklocka efter ett strömavbrott Kvartskristall säkerställa noggrannhet av klocksignal som används av realtidsklocka Figur 10-1: Realtidsklocka Realtidsklockan är ansluten till mikroprocessorn via DIP switchar SW3 och SW4 Figur 10-2: Kopplingsschema för realtidsklockan och mikroprocessorn
UNI-DS3 Utvecklingssystem 15 11.0. D/A-omvandlare (DAC) D/A-omvandlare är en modul som används för att omvandla en digital kod till en analog spänningssignal. Det finns en MCP4921- krets som fungerar som en 12-bitars D/A-omvandlare på UNI-DS3-utvecklingssystemet. Denna krets förser en hög noggrannhet av omvandlingen samt högkvalitativ signal trots oljud som händer när den används i indulstriella applikationer. Den kommunicerar med mikroprocessorn via den SPI seriella kommunikationen. För att upprätta anslutningen mellan dessa två kretsar behöver du sätta strömställare 3 och 4 på DIP switch SW3 i ON-positionen. Det är också viktigt att möjliggöra den seriella kommunikationen genom att sätta strömställare 4 och 6 på DIP switch SW4 i ON-positionen. Bygling J15 används för att välja spänningsreferens som kommer att användas i digital-till-analog omvandlingen. Genom att sätta denna bygling i 4.096-position börjar MCP4921-kretsen matas med en spänning på 4.096V. Genom att sätta bygling J15 i VCC positionen, börjar MCP4921-kretsen matas med 5V matningsspänning. Kontakt för D/A omvandlare Figur 11-1: DAC-modul D/A omvandlare är ansluten till mikroprocessoren via DIP switchar SW3 och SW4 Figur 11-2: Kopplingsschema för DAC-modul
16 UNI-DS3 Utvecklingssystem 12.0. Testingångar för A/D-omvandlare A/D-omvandlare används för att omvandla en analog signal till ett digitalt värde. A/D-omvandlaren är linjär, vilket betyder att det omvandlade digitala värdet är linjärt beroende av ingångsspänningen. MCP3204-kretsen används som en A/D-omvandlare på UNI- DS3-utvecklingssystemet. En analog spänning som kommer att omvandlas till ett 12-bitars tal är försedd på omvandlarens ingångar. Resultatet av omvandlingen överförs till mikroprocessorn via seriell kommunikation. För att göra detta överförande möjligt, måste du sätta strömbrytare 2 på DIP switch SW3 samt strömbrytare 4, 5 and 6 på DIP switch SW4 i ON-positionen. Spänningsreferens föresedd på MCP3204-kretens Vref-ben används för att bestämma ingångs analoga signal, medan bygling J15 används för att bestämma denna spänningsreferens. När bygling J15 är i 4.096-position används 4.096V spänningen som en spänningsreferens. Annars, när bygling J15 är i VCC-position används då 5V matningsspänningen som en spänningsreferens. ADC-kontakt Figur 12-1: ADC-modul A/D-omvandlare är ansluten till mikroprocessorn via DIP switchar SW3 och SW4 Figur 12-2: Kopplinsschema för ADC-modul
UNI-DS3 Utvecklingssystem 17 13.0. Ethernetmodul Det finns en ethernetkontakt på utvecklingssystemet UNI-DS3. Dess funktion är att förse ett gränssnitt mellan mikroprocessorn och ett lokalt nätverk LAN (local area network). En självständig styrkrets ENC28J60 möjliggör ethernetkommunikation på utvecklingssystemet genom att överföras data från LAN till mikroprocessorn via seriell kommunikation. En spänning på 3.3V krävs för dess operation. För att kunna överföra data till mikroprocessorn som matas med en spänning på 5V, måste du justera dessa spänningar med hjälp av 74HCT245-sändtagaren. Byglingar J12, J13 och J14 används som väljare av spänningsnivåer. Om ett MCU-kort med mikroprocessor som kräver 5V matningsspänning för sin operation används, måste du sätta byglingar J12, J13 och J14 till 5V-position. Om mikroprocessor som kräver 3.3V matningsspänning för sin operation används, måste du sätta byglingar J12, J13 och J14 till 3.3Vposition. För att upprätta anslutningen mellan ethernetmodulen och mikroprocessorn måste strömställare 2, 3, 4 och 5 på DIP switch SW2, samt strömställare 4, 5 och 6 på DIP switch SW4 sättas till ON-position. Kontakt på ethernetmodul Figur 13-1: Eternetmodul Ethernetmodul är ansluten till mikroprocessorn via DIP switchar SW2 and SW4 Figur 13-2: Kopplingsschema för ethernetmodul
18 UNI-DS3 Utvecklingssystem 14.0. Lysdioder Lysdioder (Light-Emitting Diodes) är mycket effektiva elektroniska ljuskällor. När lysdioder kopplas in är det nödvändigt att ansluta ett strömbegränsningsmotstånd. Lysdiodens vanliga spänningsfall är ungefär 2.5V, medan strömmen varierar från 1mA till 20mA beroende på typ av lysdiod. Utvecklingssystemet UNI-DS3 använder lysdioder med strömmen I=1mA. UNI-DS3 har 72 lysdioder som visuellt indikerar det logiska tillståndet av varje I/O-ben på mikroprocessorn. En aktiv lysdiod indikerar att en logisk etta (1) finns på motsvarande ben. För att visa tillståndet med lysdioderna behöver du välja lämpliga portar (PORTA, PORTB, PORTC, PORTD, PORTE, PORTF, PORTG, PORTH eller PORTJ) med hjälp av DIP switch SW1 och switch 1 på DIP switch SW2. Motståndsnätverk som begränsar strömflödet Figur 14-1: Lysdioder Lysdioder på PORTB and PORTC portar är påslagna Figur 14-2: Kopplingsschema för PORTB och PORTC portar
UNI-DS3 Utvecklingssystem 19 15.0. Tryckknappar Det logiska tillståndet på alla mikroprocessors digitala ingångar kan ändras med hjälp av tryckknappar. Jumper J10 används för att välja det logiska tillstånd som ska tillämpas på ett önskade mikroprocessors ben genom att trycka på den motsvarande tryckknappen. Brevid tryckknapparna finns det en RESET knapp som används för att förse MCLR-ben med mikroprocessorns resetsignal via programmerare som finns på MCU-kortet. RESET tryckknapp Jumper J10 används för att välja ett logiskt tillstånd som ska tillämpas på benen genom att trycka tryckknappen Tryckknappar används för att simulera digitala ingångar Figur 15-1: Tryckknappar Genom att trycka på en tryckknapp när jumper J10 är satt till VCC-position, kommer det motsvarande benet på mikroprocessorn att ettställas (5V), som i figur 15-2. Varje tryck på någon tryckknapp gör att mikroprocessors ben blir driven högt (1) Figur 15-2: Kopplingsschema för tryckknappar och port PORTB
20 UNI-DS3 Utvecklingssystem 16.0. 2x16 LCD-modul Det finns en kontakt för att koppla in en alfanumerisk 2x16 display på utvecklingssystemet UNI-DS3. Denna kontakt är ansluten till mikroprocessorn via ben D0, D1, D4, D5, D6 och D7 på MCU-kortet. Potentiometer P2 används för att justera kontrasten på displayen. Displayens bakgrundsbelysning är automatiskt påslagen genom att sätta på utvecklingssystemet. Kommunikationen mellan en LCD och mikroprocessorn upprättas i 4-bitars mod. Alfanumeriska siffror visas i två rader vardera inehåller upp till 16 tecken på 7x5 pixlar. Potentiometer för kontrast-justering Figur 16-1: Kontakt för alfanumerisk LCD Figur 16-2: Alfanumerisk 2x16 display Bakgrundsbelysningen för LCD:n är automatiskt påslagen genom att sätta på utvecklingssystemet Figur 16-3: Kopplingsschema för 2x16-teckens LCD-modul
UNI-DS3 Utvecklingssystem 21 17.0. 128x64 grafisk display En 128x64 grafisk display (128x64 GLCD) är ansluten till mikroprocessorn via följande benen på MCU-kortet: LCD-CS1#, LCD-CS2#, LCD-RS, LCD-RW, LCD-E, LCD-RST och D0-D7. GLCD:n har en upplösning på 128x64 pixlar, vilket låter dig visa diagram, tabeller och andra grafiska innehåll. Potentiometer P1 används för att justera kontrasten på den grafiska displayen. Displayens bakgrundsbelysning är automatiskt påslagen genom att sätta på utvecklingssystemet. Potentiometer för justering av displayens kontrast GLCD-kontakt Figur 17-1: GLCD-modul Bakgrundsbelysningen för GLCD:n är automatiskt påslagen genom att sätta på utvecklingssystemet Figur 17-2: Kopplingsschema för GLCD-modul
22 UNI-DS3 Utvecklingssystem 18.0. I/O portar Längs den högra n av utvecklingssystemet finns det nio 10-bens kontakter som är anslutna till mikroprocessorns I/O portar. Mikroprocessorns ben som används för programmering är inte direkt anslutna till motsvarande 10-bens kontakter, utan via en multiplexer som finns på MCU-kortet och är ansluten till programmeraren. Mikroprocessorns ben är anslutna till pull-up/pull-down resistorer med hjälp av byglingar J1-J9. Alla pull-up/pull-down resistorer tillsammans formar ett resistorsnätverk som kan tas bort och ersättas med ett annat. Om pull-up/pull-down resistorer används inte, behöver du ta bort dem eller byglingar (J0-J9). Jumper för val av pullup/pull-downresistor Extra modul ansluten till PORTC Figur 18-2: J3 i pull-down position Resistorsnätverk kan tas bort och ersättas med annat PORTF 2x5-bens stiftlist Figur 18-1: I/O portar Figur 18-3: J3 i pull-up position Port PORTB ben är anslutna till pull-down resistorer Figur 18-4: Kopplingsschema för port PORTB
UNI-DS3 Utvecklingssystem 23 Pull-up/pull-down-resistorer gör det möjligt för alla mikroprocessors ingångsben att vara försedd med väldefinierade logiska nivåer när de är inaktiva. Vilken nivå de får beror på positionen av pull-up/pull-down-byglingarna. Mikroprocessorns ben RB1 med bygling J2 och RB1-tryckknappen med bygling J10 används här för att fbeskriva funktionen av pull-up/pull-down-resistorer vilken är identisk för alla mikroprocessorns ben. För att göra det möjligt för PORTB:s ben att anslutas till pull-down-resistorer, behöver du sätta bygling J2 i Down-positionen först. Det gör att alla ben på PORTB kan vara försedda med en logisk nolla (0V) i inaktivt tillstånd via bygling J2 och ett 8x100k resistornätverk. Som ett resultat, varje gång du trycker på knappen RB1 kommer en logisk etta (VCC-spänning) att visas på mikroprocessorns ben RB1 förutsatt att bygling J10 är satt i VCC-positionen. Figur 18-5: Bygling J2 i pull-down och bygling J10 i pull-up position För att göra det möjligt för PORTG:s ben att anslutas till pull-up-resistorer och portens ingångsben att vara försedda med en logisk nolla (0) är det nödvändigt att sätta bygling J2 i Uppositionen och bygling J10 i GND-positionen. Det möjliggör PORTB:s ingångsben att drivas högt (5V) i inaktivt tillstånd via en 100k resistor. Som ett resultat, varje gång du trycker på knappen RB1 kommer en logisk nolla (0) att visas på ben RB1. Figur 18-6: Bygling J2 i pull-up och bygling J10 i pull-down position Om byglingar J2 och J10 har samma logiska tillstånd kommer ett tryck på någon tryckknapp inte att orsaka att något ingångsben ändrar sitt logiska tillstånd. Figur 18-7: Byglingar J2 och J10 i samma position
24 UNI-DS3 Utvecklingssystem 19.0. MCU-kort med 8051-mikroprocessor MCU-kort är försett med en sockel för 8051 mikroprocessorer i DIP40-sockeln. AT89S8253-mikorprocessor som levereras med 8051 MCU-kortet är monterad i DIP40-sockeln. Vid n av dennna mikroprocessor finns det också andra mikroprocessorer i DIP40- sockeln såsom AT89S51, AT89S52, AT89S53 och AT89S8252 som kan användas här. Det finns också en inbyggd programmerare 8051prog på MCU-kortet. För att göra det möjligt för programmeraren att arbeta ordentligt, behöver du installera den motsvarande USB-drivrutinen. Sätta MCU-kortet i DIMM-168p-sockeln först och därpå följ anvisningarna i den relevanta manualen för att installera drivrutinen för 8051prog-programmeraren från produkt-cd:n. För att en hex-kod kan laddas in i en 8051-mikroprocessor, behöver du installera 8051flash-programmet. Inbyggd 8051prog-programmerare Mikroprocessor i DIP40-kapsel Figur 19-1: MCU-kort med en 8051-mikroprocessor Figur 19-2: 8051 MCU-kort satt i DIMM-168p-sockeln
UNI-DS3 Utvecklingssystem 25 Figur 19-3: Kopplingsschema för MCU-kort med DIMM-168p-sockeln
26 UNI-DS3 Utvecklingssystem 20.0. MCU-kort med AVR-mikroprocessor MCU-kort är försett med ATmega128-mikroprocessor i 64-pin TQFP-kapsel. Vid n av denna mikroprocessor finns det också en inbyggd programmerare AVRprog samt CN2-kontakt på MCU-kortet. Denna kontakt är avsedd för att ansluta den externa JTAG programmeraren. För att göra det möjligt för AVRprog-programmeraren att arbeta ordentlig, behöver du installera den motsvarande USB-drivrutinen. Sätt MCU-kortet i DIMM-168p-sockeln först och därpå följ anvisningarna i den relevanta manualen för att installera drivrutinen för AVRprog-programmeraren från produkt-cd:n. För att en hex-kod kan laddas in i en AVR-mikroprocessor, behöver du installera AVRflash-programmet. Den externa JTAG-programmeraren är ansluten till mikroprocessoren på MCU-kortet med hjälp av 2x5 manlig kontakt CN2. När denna programmerare används skall MCU-kortet inte placeras i DIMM-168p-sockel som finns på utvecklingssystemet. I detta fall, MCU-kortet matas av den externa JTAG programmeraren. Inbyggd AVRprog programmeraren Mikroprocessor i TQFP64-kapsel Figur 20-1: MCU-kort med en AVR- mikroprocessor Figur 20-2: AVR MCU-kort satt i DIMM-168p-sockeln
UNI-DS3 Utvecklingssystem 27 Figur 20-3: Kopplingsschema för MCU-kort med DIMM-168p-sockeln
28 UNI-DS3 Utvecklingssystem 21.0. MCU-kort med dspic-mikroprocessor MCU-kort är försett med dspic6014a-mikroprocessorn i 80-pin TQFP-kapsel. Vid n av denna mikroprocessor finns det också en inbyggd programmerare dspicprog på MCU-kortet. För att göra det möjligt för dspicprog-programmeraren att arbeta ordentligt, behöver du installera den motsvarande USB-drivrutinen. Sätt MCU-kortet i DIMM-168p-sockeln först och därpå följ anvisningarna i den relevanta manualen för att installera drivrutinen för dspicprog-programmeraren från produkt-cd:n. För att en hex-kod kan laddas i en dspic mikroprocessor, behöver du installera dspicflash-programmet. dspicprog-programmeraren har en hårdvaru mikroicd stöd som möjliggör felsökning i realtid. Som ett resultat är det möjligt att övervaka variabler och tillstånd av alla registrar inom mikroprocessorn under programmering. Inbyggd dspicprog-programmerare Mikroprocessor i TQFP80-kapsel Figur 21-1: MCU-kort med en dspic mikroprocessor Figur 21-2: dspic MCU-kort satt i DIMM-168p-sockeln
UNI-DS3 Utvecklingssystem 29 Figur 21-3: Kopplingsschema för MCU-kort med DIMM-168p-sockeln
30 UNI-DS3 Utvecklingssystem 22.0. MCU-kort med PIC-mikroprocessor i DIP40-kapsel MCU-kort är försett med en sockel för PIC mikroprocessorer i DIP40-kapsel. PIC18F4520-mikroprocessoren som levereras med PIC MCU-kortet är satt i DIP40-sockeln. Vid n av denna mikroprocessor finns det också andra mikroprocessorer i DIP40-kapsel såsom PIC16F877A, PIC18F4550 mm. som kan användas här. Det finns en inbyggd programmerare PICflash med mikroicd stöd på MCU-kortet. För att göra det möjligt för denna programmerare att arbeta ordentlig, behöver du installera den motsvarande USBdrivrutinen. Sätt MCU-kortet i DIMM-168p-sockeln först och därpå följ anvisningarna i relevanta manualen för att installera drivrutinen för PICflash-programmeraren från produkt-cd:n. För att en hex-kod kan laddas in i en PIC mikroprocessor, behöver du installera PICflash-programmet som förser ett gränssnitt mellan mikroprocessorn och en dator. PICflash-programmeraren har en hårdvaru mikroicd stöd som möjliggör felsökning i realtid. Som ett resultat är det möjligt att övervaka variabler och tillstånd av alla registrar inom mikroprocessorn under programmering. USB-kommunikationen mellan mikroprocessorn och en extern USB-enhet är möjliggjord med hjälp av byglingar J1, J2 och J3. Om USB-kommunikationen används inte behöver du sätta byglingar J1, J2 och J3 i övre positionen. Inbyggd PICflash-programmerare Mikroprocessor i DIP40-kapsel Figur 22-1: MCU-kort med en PIC-mikroprocessor Figur 22-2: PIC MCU-kort satt i DIMM-168p-sockeln
UNI-DS3 Utvecklingssystem 31 Figur 22-3: Kopplingsschema för MCU-kort med DIMM-168p-sockeln
32 UNI-DS3 Utvecklingssystem 23.0. MCU-kort med PIC-mikroprocessor i TQFP80-kapsel MCU-kort är försett med PIC18F8520-mikroprocessorn i 80-pin TQFP-kapsel. Vid n av denna mikroprocessor finns det också en inbyggd PICflash programmerare med mikroicd stöd på MCU-kortet. För att göra det möjligt för PICflash-programmeraren att arbeta ordentlig, behöver du installera den motsvarande USB-drivrutinen. Sätt MCU-kortet i DIMM-168p-sockeln först och därpå följ anvisningarna i relevanta manualen för att installera drivrutinen för PICflash-programmeraren från produkt-cd:n. För att en hex-kod kan laddas in i en PIC mikroprocessor, behöver du installera PICflash-programmet. PICflash-programmeraren har en hårdvaru mikroicd stöd som möjliggör felsökning i realtid. Som ett resultat är det möjligt att övervaka variabler och tillstånd av alla registrar inom mikroprocessorn under programmering. Inbyggd PICflash-programmerare Mikroprocessor i TQFP80-kapsel Figur 23-1: MCU-kort med en PIC-mikroprocessor Figur 23-2: PIC MCU-kort satt i DIMM-168p-sockeln
UNI-DS3 Utvecklingssystem 33 Figur 23-3: Kopplingsschema för MCU-kort med DIMM-168p-sockeln
34 UNI-DS3 Utvecklingssystem 24.0. MCU-kort med PSoC-mikroprocessor MCU-kort är försett med CY8C27643-mikroprocessorn i 48-pin SSOP-kapsel. Vid n av denna mikroprocessor finns det en inbyggd PSoCprog-programmeraren på MCU-kortet. För att göra det möjligt för PSoCprog-programmeraren att arbeta ordentlig, behöver du installera den motsvarande USB-drivrutinen. Sätt MCU-kortet i DIMM-168p-sockeln först och därpå följ anvisningarna i relevanta manualen för att installera drivrutinen för PSoCprog-programmeraren från produkt-cd:n. För att en hex-kod kan laddas in i en PSoC mikroprocessor, behöver du installera PSoCflash-programmet. Inbyggd PSoCprog-programmerare Mikroprocessor i SSOP-kapsel Figur 24-1: MCU-kort med en PSoC-mikroprocessor Figur 24-2: PSoC MCU-kort satt i DIMM-168p-sockeln
UNI-DS3 Utvecklingssystem 35 Figur 24-3: Kopplingsschema för MCU-kort med DIMM-168p-sockeln
36 UNI-DS3 Utvecklingssystem 25.0. MCU-kort med ARM-mikroprocessor MCU-kort är försett med LPC2148-mikroprocessorn i LQFP64-kapsel. Vid n av denna mikroprocessor är MCU-kortet också försett med ett batteri som används för att mata mikroprocessorn när strömförsörjning är avstängd. LPC2148-mikroprocessorn kräver en spänning på 3.3V som genereras av REG1-spänningsregulatorn. Vid n av den inbyggda ARMprog-programmeraren kan mikroprocessorn programmeras med hjälp av den externa JTAG programmeraren. För att göra det möjligt för ARMprogprogrammeraren att arbeta ordentlig, behöver du installera den motsvarande USB-drivrutinen. Sätt MCU-kortet i DIMM-168p-sockeln först och därpå följ anvisningarna i relevanta manualen för att installera drivrutinen för ARMprog-programmeraren från produkt-cd:n. För att en hex-kod kan laddas in i en ARM-mikroprocessor, behöver du installera ARMflash-programmet. Inbyggd ARMprog-programmerare När den externa programmeren används skall byglingar J1-J7 vara i JTAG position Figur 25-1: MCU-kort med en ARM-mikroprocessor Mikroprocessor i LQFP64-kapsel CN2-kontakten används för att ansluta den externa JTAG programmeraren. Om denna programmerare används behöver du placera byglingar J1-J7 i JTAG positionen. Om USB-kommunikationen sker via CN21-kontakt som finns på utvecklingssystemet skall bygling J10 placeras i VBUS positionen, och därmed ansluta MCU-0.23-mikroprocessorns ben till MCU-VBUS-ben på DIMM-168p-sockeln. Om USB-kommunikation används inte skall bygling J10 placeras i BOARD-positionen. I detta fall blir MCU-0.23-mikroprocessors ben anslutet till P0.23-ben på DIMM- 168p-sockeln. Funktionen av lysdionen märkt UP_LED är att upptäcka och signalisera att en extern USB-enhet är ansluten till mikroprocessorn via CN21-kontakten för USB-kommunikation. För att möjliggöra UP_LED-lysdioden att utföra sin signalfunktion behöver du sätta byglingar J8 och J9 i UP_LED-positionen. När byglingar J8 och J9 är satta i CONNECT-positionen är matningen av den externa USBenheten under kontroll av mjukvaran.
UNI-DS3 Utvecklingssystem 37 Figur 25-2: Kopplingsschema för MCU-kort med DIMM-168p-sockeln
38 UNI-DS3 Utvecklingssystem Figur 25-3: MCU-kort med DIMM-168p-sockeln Figur 25-4: ARM MCU-kort satt i DIMM-168p-sockeln
BEGRÄNSNINGAR I ANVÄNDNINGEN TILL VÅRA VÄRDEFULLA KUNDER Jag vill framföra mitt tack till er för att ni är intresserade av våra produkter och för att ni har förtroende för. Det främsta syftet med vår verksamhet är att utforma och tillverka högkvalitativa elektroniska produkter och att ständigt förbättra dessa för att bättre passa dina behov. Nebojša Matić General Manager Alla produkter som ägs av är skyddade av upphovsrättigheter och andra immaterialrättsliga lagar, samt föreskrifter i internationella avtal. Därför ska denna manual behandlas som annat upphovsrättskyddat material. Ingen del av denna manual, inklusive produkter och mjukvara som beskrivs häri, får mångfaldigas, kopieras, lagras i ett arkiveringssystem, översättas eller spridas i någon form eller på något sätt, utan skriftligt medgivande från. Manualens PDF-utgåva får skrivas ut för privat eller lokalt bruk, men inte för distribution. Varje ändring av denna manual är förbjuden. garanterar inte att denna manual eller produkten är utan fel. Denna manual tillhandahålls i befintligt skick, utan garanti av något slag, vare sig uttryckt eller undeförstått, inkluderande, men inte begränsad till, försäljningsmässiga garantier eller villkor om användbarhet för speciella ändamål. skall inte hållas ansvarig för eventuella fel, försummelser och felaktigheter som kan förekomma i denna manual. Under inga omständigheter skall, dess chefer, tjänstemän, anställda eller återförsäljare hållas ansvariga för några indirekta, särskilda, tillfälliga, oförutsädda eller påföljande skador av något slag. Detta inklusive, men utan begränsning, skador för utebliven vinst, förlust av goodwill, förlust av konfidentiell eller annan information, driftavbrott, arbetsnedläggelse, datorfel eller tekniskt fel, inskränkning av privatliv, misslyckande att infria förpliktelse inklusive kravet på god tro eller rimligt försiktighetsmått, för försummelse och för annan ekonomisk förlust som kommer av, eller på något sätt är relaterad till användningen av eller oförmågan att använda denna manual och produkt, även om blivit underrättade om att det finns risk för sådana skador. förbehåller sig rätten att när som helst och utan föregående meddelande göra alla de ändringar som betraktas som lämpliga i sin ständiga strävan att förbättra produktens kvalitet och säkerhet, utan att förbinda sig att uppdatera denna manual varje gång. HÖGRISKAKTIVITETER Produkterna från är inte feltoleranta och är inte utformade eller ämnade för farliga miljöer som erfordrar felsäker prestation inklusive, men inte begränsat till, drift av kärnenergianläggningar, navigerings- eller kommunikationssystem för flygplan, flygledning, vapensystem, direkt livsuppehållande maskiner eller någon annan tillämpning där fel i produkten direkt kan leda till dödsfall, personskada, allvarlig fysisk eller materiell skada (sammantaget Högriskaktiviteter ). Det finns inga uttryckliga eller underförstådda garantier för mjukvarans lämplighet för Högriskaktiviteter. VARUMÄRKE Mikroelektronika namn och logo, Mikroelektronika logo, mikroc, mikroc PRO, mikrobasic, mikrobasic PRO, mikropascal, mikropascal PRO, AVRflash, PICflash, dspicprog, 18FJprog, PSOCprog, AVRprog, 8051prog, ARMflash, EasyPIC5, EasyPIC6, BigPIC5, BigPIC6, dspic PRO4, Easy8051B, EasyARM, EasyAVR5, EasyAVR6, BigAVR2, EasydsPIC4A, EasyPSoC4, EasyVR Stamp LV18FJ, LV24-33A, LV32MX, PIC32MX4 MultiMedia Board, PICPLC16, PICPLC8 PICPLC4, SmartGSM/GPRS och UNI-DS är varumärken av Mikroelektronika. Alla andra varumärke nämnda häri tillhör respektive företag. Microchip namn och logo, Microchip logo, Accuron, dspic, KeeLoq, microid, MPLAB, PIC, PICmicro, PICSTART, PRO MATE, PowerSmart, rfpic och SmartShunt är registrerade varumärken av Microchip Technology inkorporerade i U.S.A och andra länder. Atmel namn and logo, Atmel logo, AVR, AVR (Logo), AVR Freaks, AVR Freaks (Logo), AVR Studio, IDIC, megaavr, megaavr (Logo), picopower, tinyavr är registrerade varumärken av Atmel Coorporation. Namn på företag och produkter i texten är registrerade varumärken eller varumärken som tillhör respektive företag, och används enbart för identifiering eller förklaring och till ägarens fördel, utan avsikt att inkräkta. MikroelektronikaTM, 2009, Samtliga rättigheter förbehålles.
Alla s utvecklingssystem utgör ovärdeliga verktyg för programmering och utveckling av mikroprocessor-baserade enheter. Noga utvalda komponenter och användning av maskiner av den senaste generationen för montering och testing av dessa är den bästa garantin för hög tillförlitlighet i våra produkter. På grund av enkel design, ett stort antal tilläggsmoduler och exempel färdiga att använda har alla våra användare, oavsett erfarenhet, möjlighet att utveckla sina projekt på ett snabbt och effektivt sätt. Manual Utvecklingssystem Om du har några frågor, kommentarer eller förslag, tveka inte att ta kontakt med oss på office@mikroe.com Om du har problem med någon av våra produkter eller bara behöver mer information, skicka gärna en support ticket från adressen www. mikroe.com/en/support Om du vill lära dig mer om våra produkter, besök vår hem på www.mikroe.com UNI-DS3