7HQWDPHQLNRQVWUXNWLRQVPHWRGHU 'HOWHQWDPHQ / VQLQJDURFKNRPPHQWDUHU

Relevanta dokument
Examples on Analog Transmission

INGENJÖRSHÖGSKOLAN INGENJÖRSHÖGSKOLAN

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

Tentamen Systemkonstruktion Lösningar och kommentarer

Laboration 2 - Modulering I denna laboration skall vi

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

DIGITAL KOMMUNIKATION

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Industriell Datakommunikation. Allt du behöver veta om RS-232

#include <pic.h> #include <sys.h> char LEFT,RIGHT,MOTORHASTIGHET;

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

Microprocessor / Microcontroller. Industrial Electrical Engineering and Automation

Tentamen Systemdesign Lösningar och kommentarer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Växtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Laboration II Elektronik

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Grundläggande signalbehandling

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon (besöker skrivsalen)

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ

Tentamen Systemkonstruktion

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Microprocessor / Microcontroller

Digitala projekt, EDI021 Rapport Handledare: Bertil Lindvall

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT

Realtidsprogrammering. En introduktion Implementering (med exempel från PIC)

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Effektpedal för elgitarr

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

Hemtenta 2 i Telekommunikation

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Att använda pekare i. C-kod

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

Bilen som inte kan krocka

Digitala Projekt(EITF40) - Larm

Lathund. C för inbyggda system

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Digitala projekt rapport

Laboration - Va xelstro mskretsar

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

TEMPERATUR OCH VINDMÄTARE MED HÖGTALARFUNKTION

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Enkla datatyper minne

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler

Aritmetisk kodning. F (0) = 0 Exempel: A = {1, 2, 3} k=1. Källkodning fö 5 p.1/12

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Digitala Projekt(EITF40) - Larm

Dokumentation för funktionsblocksbibliotek MwaCOMLI

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

ECS Elektronik, dator och programvarusystem Kista, Forum, hiss C, plan 8

Tentamen i Objektorienterad Programmering 5p, Au, D, Fri, Pr,

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall

Tentamen i Digital Design

Arduinokurs. Kurstillfälle 4

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Operationsförstärkarens grundkopplingar.

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Tentamen PC-teknik 5 p

Laborationshandledning

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

GPIO - General Purpose Input Output

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 5. Realtidssystem och realtidsprogrammering. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH.

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Transkript:

Datum: 98 11 18 Tid: 13:00-14:00 Lokal: E348 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal Bilagor: Datablad över PIC Timer 0 7HQWDPHQLNRQVWUXNWLRQVPHWRGHU 'HOWHQWDPHQ / VQLQJDURFKNRPPHQWDUHU Examinator: Bengt Magnhagen 8SSJLIWHUQDL'HO$UHGRYLVDVGLUHNWLIUnJHEODGHWXSSJLIWHUQDL'HO%SnVHSDUDW SDSSHU'HO%NUlYHUIXOOVWlQGLJDO VQLQJDU 0D[SRlQJ 7HQWDPHQVIUnJRU'HO$ 1. En ledare på ett normalt kretskort (35 µm Cu) har bredden 120 mil. Hur mycket ström klarar den kontinuerligt? (1 p) 4,9 A (4-6 OK) 1 mil = 1/1000", 25,4*120/1000 = 3,05 mm, 35 µm Cu klarar 1,6 A/mm 2. #include <math.h> int main(void) { double a=1.2356, b=2.363,c; c=a*b; a=b/c; b=a*c; c=a*b; b=a/c; b=cos(a); c=sin(b); a=atan(c); b=sqrt(a); if (a<c) a=b; } Ovanstående ANSI-C-program tar upp 1,8 kbyte ROM och 55 byte RAM i en PIC16C63. Samma funktion kan implementeras med mindre minne om programmet skrivs i assembler. Ange två bra skäl till att ändå skriva programmet i C. (1 p) ANSI-C är ett standardiserat programspråk. Det går betydligt snabbare att skriva koden i C än i assembler. 1 (7)

3. Nedan finns en skiss som visar lodets smältpunkt vid olika metallegeringar. Met 1 a) Vilken är Metall 1? (0,5 p) Tenn (63% vid lägst smältpunkt) b) Vilken är Metall 2? (0,5 p) Bly (37% vid lägst smältpunkt) c) Vad kallas en legering med minimalt plastiskt temperaturområde? (0,5 p) Eutektisk d) Vad är huvudsyftet med att ha så litet plastiskt temperaturområde så möjligt? (0,5 p) Fogen får ej rubbas i detta område. Litet område = liten risk. Met 2 2 (7)

4. Nedan syns ett blockschema över en programstruktur. Fyll i följande begrepp i rätt ruta:,qlwlhulqj, +XYXGSURJUDP, )XQNWLRQ,,65 (1 p),qlwlhulqj,65 +XYXGSURJUDP )XQNWLRQ Pga inkonsekvens mellan föreläsningasanteckningar och tentamensuppgift, ges 1p om Initiering och Huvudprogram finns i rätt ruta. 5. Vilket värde antar count efter att raden, betecknad med *, har utförts fem ggr. (1 p) #include <pic.h> #include <sys.h> char count; void main(void){ count = 0; while(1) { count = ++count & 0x03; // * } } count = 1 3 (7)

6. Konfigurera timern så det tar 1 sekund för TMR0 i en 16F84 att räkna ett helt varv från 0x00 till 0x00. Processorns kristall är märkt 32768kHz. Datablad över timer bifogas. (1 p) PS2 PS1 PS0 Delningsfaktor 0 0 0 1:2 0 0 1 1:4 0 1 0 1:8 0 1 1 1:16 1 0 0 1:32 1 0 1 1:64 1 1 0 1:128 1 1 1 1:256 Svar: PS0 = 0 PS1 = 0 PS2 = 1 T0CS = 0 PSA = 0 7. Vid överföring av data via infrarött ljus modulerar man ofta signalen. Varför gör man detta och varför väljer man ibland att inte göra det? (1 p) Modulerat ljus går detektera på längre avstånd medan omodulerat klarar högre hastighet. 8. Ur en låda med 32 resistanser, alla med olika resistansvärden, plockar jag upp ett med värdet 4 [kohm]. Ur en annan låda med 4 olika typer av OP-förstärkare plockar jag upp en µa741. Beräkna den information jag nu har fått? Använd rätt enhet. (2p) Utfallsrummet är 32 respektive 4 och händelserna är oberoende. Använd 2-logaritmen. log32 = 5 resp log4 = 2. Således är informationen 5+2 = 7 [bit] 9. Beskriv syftena med Kanalkodning respektive Källkodning. (1 p) Källkodning avser att ge effektiv informationsöverföring, ex. genom packning eller omformning till Huffmankod. Kanalkodning avser att ge säker överföring, ex. i störd kanal. 4 (7)

10. Vad står beteckningarna DTE, V24, ASCII, DCE och RS232-C för? (1p) DTE = Data Terminal Equipment (ex. PC) DCE = Data Communication Equipment (ex. modem). V24 = Protokoll för standardmodem för analoga kanaler (ex. telefonförbindelse) RS232-C = Standardiserat gränssnitt för modem för analoga kanaler och beskriver protokoll, signaleringsnivåer och skarvdonens fysiska utförande. ASCII = American Standard Code for Information Interchange, en 7-bitars kod. 5 (7)

'HO% 11. Uin = sinus, 1 volt effektivvärde Beräkna Uut. (2 p) Steg ett: Halvvågslikriktare (se föreläsningsanteckningar) Förstärker negativ halvperiod 2 gånger och inverterar. Positiv halvperiod => 0 v. Steg 2: Låser toppvärdet, d v s 2,8 volt ren likspänning på utgången. Insignal och pinne 3 på U2. Insignal och utsignal 6 (7)

12. Utgående från U(t) = A cos(ωt + ϕ) beskriv de tre fundamentala modulationsformerna för digital signalering. (1 p) Moduleras A erhålles ASK = Amplitud Shift Keying Moduleras ω erhålles FSK = Frequency Shift Keying Moduleras ϕ erhålles PSK = Phase Shift Keying 13. Rita och beskriv hur du vill skicka signalströmmen 101101110100011001 medelst 8-fas modulationsteknik. (1p) Varje fasläge motsvarar 3 bitar. En symboländring/s, dvs en fasändring/s, betecknas 1 [baud] och motsvarar 3 [bitar/sek] 001 000 7 (7)