Datorteknik. Föreläsning 5. Realtidssystem och realtidsprogrammering. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH.
|
|
- Agneta Nyberg
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datorteknik Föreläsning 5 Realtidssystem och realtidsprogrammering Mål Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av flera processer Att du ska förstå begreppet tråd Att du ska veta hur odelbara resurser kan hanteras Att du ska känna till funktionen hos en realtidskärna 1
2 Innehåll Avbrott - repetition Vad är ett realtidssystem? Microgravityugnen Hur får man en processor att utföra flera uppgifter? Trådar - Vad, när och hur? Hur fungerar en realtidskärna? Vad är ömsesidig uteslutning och hur implementeras det? Exempel på en realtidskärna för MIPS Repetition av avbrott Avbrott: En yttre (eller inre) händelse kan kopplas till en subrutin Avbrottsrutinen körs automatiskt när avbrottet kommer Avbrottsrutinen måste spara undan alla register som den använder Avbrott och MIPS: Sex externa användar-definierade avbrott Ett antal maskindefinierade avbrott finns Alla avbrott leder till att exekvering på adress 0x Efter avbrottet innehåller Causeregistret orsaken till avbrottet 2
3 Datorer för mätning och styrning Datorer används i många sammanhang för att mäta och styra olika processer - Pappersmaskiner - Autopiloter för flygplan - Styrsystem för truckar - Övervakningssystem på sjukhus Mätning och styrning timer avbrottsingång Analog insignal Analog styrsignal A/D D/A in ut Datorsystem Datorsystemets program läser insignalen med jämna tidsmellanrum och beräknar utifrån dessa styrsignaler Särskilda enheter omvandlar mellan analoga och digitala signaler 3
4 Vad är ett realtidssystem? Datorsystem med tidskrav Flera insignaler och flera utsignaler, möjligen med olika tidskonstanter Exempel: Bränsleinsprutningssystem för bilar (100 varv/s) Kraftverk Tvättmaskiner Switch/router för Internet Microgravity-experimentugn Halogenlampor Prov Ihålig kolcylinder Termoelement 1 gång/s: Styrsignaler till lamporna (värmer provet) 2 ggr/s: Mätsignaler från termoelement Huvudprogram: Beräkna styrsignaler, sänd telemetri till raketbasen (temp, status, ) 4
5 Microgravity-experimentugn Tre olika uppgifter för processorn Två av dessa är tidskritiska Mätningen och styrningen utformades i en avbrottsrutin Avbrotten genererades som externa med en timer En processor - flera olika uppgifter Hur kan en processor utföra flera uppgifter samtidigt? Nyckeln: Avbrottsmekanismen Kan användas för att realisera ett system som klarar flera olika processer 5
6 Trådar tråd 2 tråd 1 tråd 0 styrning mätning beräkning tid För vi har ju en enda processor! tid/100 tidsavbrott Trådar Trådar är program som gör olika saker, och turas om att köra på en och samma processor Olika strategier finns: Alla trådarna kan köras i turordning Trådarna kan ha proritet och köras i prioritetsordning 6
7 En tråds olika tillstånd Tidsavbrott Exekverande Redo Tex Systemanrop Väntan på händelser Blockerad Händelse som vi väntat på Skapa tråd Kan vi hindra tråden att bli avbruten? Ibland vill vi att tråden ska köra färdigt något kritiskt Ex: Utskrift, ställa om styrvärden, läsa av en givare Då får ingen annan tråd gå in och ta över processorn Kallas ömsesidig uteslutning - mutual exclusion Hur kan vi ordna det? Ledning: Vad gör att vi byter tråd? 7
8 Problem med gemensam resurs Tråd 1: printf( Detta är tråd 1!\n ); Tråd 2: printf( Detta är tråd 2!\n ); Ovanstående kod kan resultera i en utskrift som liknar: DeDtettat a äär r tråtd 1!r åd 2! Varför? Texten skrivs ut tecken för tecken Hur löser man det här? Ömsesidig uteslutning Tråd 1: lock(); printf( Detta är tråd 1!\n ); unlock(); Tråd 2: lock(); printf( Detta är tråd 2!\n ); unlock(); Hela utskriften kan skrivas ut utan att den andra tråden kommer in Detta är tråd 1! Detta är tråd 2! lock() hindrar andra trådar att köra, unlock() tillåter det igen. 8
9 Ömsesidig uteslutning - en lösning Vi vill inte att någon ann tråd ska köra Lösning: stäng av avbrotten. Ingen annan tråd kommer då att kunna köra. Lite för drastiskt ibland - det kan ju finnas andra, viktiga avbrott som vi då inte tillåter... Struktur för ömsesidig uteslutning Semaforer - en struktur för detta Två operationer, wait() och signal() Semaforen initieras till ett värde, oftast 1. Den tråd som vill komma åt en resurs gör wait() på semaforen som hör till resursen Den tråd som släpper resursen gör signal() på semaforen. 9
10 Semaforer - wait() och signal() wait(sem) { while (sem<=0) { /* Vänta - Gör inget */ } sem = sem-1; } /* Tråden väntar tills värdet blir större än 0, låser sedan för andra */ signal(sem) { sem = sem+1; } /* Tråden låser upp semaforen */ Vad är en realtidskärna? Med en enda processor kan ju bara en enda tråd exekvera åt gången För varje tråd måste vi hålla reda på hur processorns status var för den tråden Statusen är innehållet i de vanliga registren, EPC, Status, Cause, HI och LO Vi måste kunna välja vilken tråd som ska köra efter nästa tidsavbrott - det gör SCHEDULERN 10
11 Vad gör en scheduler? När en tråd avbryts (av tex ett tidsavbrott) gör schedulern följande: - Sparar status för den aktuella tråden ( i minnet) - Väljer en ny tråd av dem som är klara att köra - Laddar status för denna tråd från minnet - Statusen: Registren, HI, LO, EPC, Status, Cause - Återhopp sker till nya trådens EPC. Varför? Statusbyte sp sp sp ra TCB1 (minne) ra TCB2 (minne) ra TCB3 (minne) EPC EPC EPC Tråd 1 avbryts Tråd 1 ska köras sp ra Processorns register EPC 11
12 Statusbytet Varje tråd har sin egen stackpekare. Varje tråd måste ha sin egen stack - måste specificeras då tråden initieras! Realtidskärnan En realtidskärna måste göra följande: Initiering av trådhantering, avbrottsrutin, etc Sätta upp strukturer då en tråd skapas Tillhandahålla primitiver för ömsesidig uteslutning Köra en scheduler som byter mellan de olika trådarna 12
13 Exempel: ITS Utvecklad av Mats Brorsson Skriven i C och assembler Bara det nödvändigaste är skrivet i assembler: - avbrottsrutinen - sparande av status (TCB) - skrivande av register (TCB) - hantering av avbrottsregister Grundfunktionerna i ITS ITS_init(): Initiering ITS_create_thread(routine,&arg,&stack) : Skapa tråd ITS_enter_critical(): Primitiv för ömsesidig uteslutning ITS_leave_critical() ITS_yield(): För trådar som vill släppa sin exekvering (om de t.ex. väntar) 13
14 Initiering ITS_init() Sätter upp och initierar datastrukturer En tråd sätts igång Avbrottsrutinen initieras Avbrott tillåts Skapa ny tråd ITS_create_thread(routine,&arg,&stack) Skapar och förbereder för ny tråd Subrutinens namn i routine Argument till subrutinen i arg Stackutrymme för tråden i stack Initierar några register i TCB: sp,a0,epc osv 14
15 Ömsesidig uteslutning ITS_enter_critical() Vill hindra andra trådar att köra - stänger av avbrotten! Kan användas för att implementera semaforer Ömsesidig uteslutning ITS_leave_critical() Tillåter avbrott igen när tråden passerat den kritiska regionen 15
16 Om man inte vill exekvera ITS_yield() Om en tråd inte kan eller vill köra vidare Vill släppa exekveringen till någon annan tråd Genererar ett mjukvaruavbrott (genom att skriva i Causeregistret) Vad händer i avbrottsrutinen? Vid avbrott avbryts den körande trådens exekvering Avbrottsrutinen måste spara trådens status i dess TCB - detta måste skrivas i assembler Värdet i trådens EPC är den adress där exekveringen ska återupptas (den blev ju avbruten!) ITS_scheduler anropas. Den väljer en ny tråd som ska köras, skickar dess TCB-adress i register k0 16
17 Hur väljer schedulern en ny tråd? Tråden måste vara redo för körning Man skulle sedan kunna välja efter prioritet Enkel strategi: turordning - round robin Schedulern behöver inte skrivas i assembler, och är det heller inte i ITS Hur startas nästa tråd i ordningen? Den nya trådens TCB skrivs till registren (utom EPC) - vi återställer den status som tråden hade senast Kopiera trådens EPC till register k1 Hoppa tillbaka med jr k1 Återställ med rfe 17
18 ITS ITS är en relativt enkel realtidskärna, som trots det kan användas till mycket. Den visar på de viktigaste principerna. Naturliga utvidgningar av kärnan vore att implementera prioriteter vid trådbyte, och möjlighet till systemanrop. Var hittar vi realtidskärnor? Windows Unix Läspennor Telefoner mm 18
19 Sammanfattning Realtidssystem används flitigt överallt En processor kan utföra många uppgifter samtidigt Trådar och trådbyte Avbrott är nyckeln till system med flera trådar Realtidskärnan - vad gör den? Schedulern - vad har den för roll och funktion? Ömsesidig uteslutning ITS - en enkel, pedagogisk, realtidskärna 19
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 5 Realtidssystem och realtidsprogrammering Mål Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av flera processer Att du ska förstå begreppet tråd
Läs merMål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A
Mål Datorteknik Föreläsning 5 Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av fle processer Att du ska förstå begreppet tråd Att du ska veta hur odelba resurser kan
Läs merDatorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14
Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14 Innehåll Introduktion (forts) Polling (cyklisk avfrågning) Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Exempel
Läs merPolling (cyklisk avfrågning) Avbrott
Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det
Läs merFö 5+6 TSEA81. Real-time kernel + Real-time OS
Fö 5+6 TSEA81 Real-time kernel + Real-time OS Stackens användningsområde * JSR / RTS : returadress * Temporärdata (push / pop) void myfunc(void) { int i; // hamnar nog i register int test[10]; // hamnar
Läs merLösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 7 mars 2012, klockan 14:00 19:00 i Vic 2, 3. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Läs merMål. Datorteknik. Introduktion. Innehåll. Verklig situation - pappaledighet. Introduktion (forts)
Mål Datorteknik Föreläsning 4 Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta vilken information
Läs merInstitutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 4 Polling och avbrott Mål Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta
Läs merDatorteknik. Föreläsning 4. Polling och avbrott. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål
Datorteknik Föreläsning 4 Polling och avbrott Mål Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta
Läs merLösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Läs merLösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 13 mars 2013, klockan 14:00 19:00 i Vic 2 A-D, 3 A-C. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad
Läs merOutline. Datorsystemtekni. Kravspecifikation. Kravspecifikation (forts.)
Outline för D2, ICT2, E3 och Mek3 Nicholas Wickström Högskolan i Halmstad Sverige p.1/18 Förra föreläsningen Specifikation -Kravspecifikation -Funktionsspecifikation -Blockdiagram Operativsystem -Grunder,
Läs merOperativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Slideset 7 Agenda Exempel på operativsystem
Läs merTDDIU81. Processer och trådar. Andreas Dahlberg, Jonathan Doherty, Tony Magnusson, Patrik Ottosson, Rasmus Siljedahl
TDDIU81 Processer och trådar Andreas Dahlberg, Jonathan Doherty, Tony Magnusson, Patrik Ottosson, Rasmus Siljedahl Sammanfattning Den här rapporten innehåller en kort genomgång av allmän process och trådhantering
Läs merStack och subrutiner Programmeringskonventionen
Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp
Läs merTentamen i EIT070 Datorteknik
Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 10 mars 2010, klockan 08:00 13:00 å Victoriastadion 1 och 2. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Läs merF8: Undantagshantering
F8: Undantagshantering Undantagshantering i 68 Vad är ett undantag? Typer av undantag Att skriva undantagsrutiner Undantagshantering, vad och varför? Exempel: Ett system ska mäta temperatur var :e sekund
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #19 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Normaltillstånd vs undantagstillstånd I normaltillstånd
Läs merFö 5+6 TSEA81. Reflektion av Lab 2. clock.c (module) Real-time kernel + Real-time OS
Fö 5+6 TSEA81 Real-time kernel + Real-time OS Reflektion av Lab 2 main.c void * clock_task(void *unused) int hours, minutes, seconds; while(1) clock_get_time(&hours,&minutes,&seconds); display_time(hours,minutes,seconds);
Läs merDatorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON Inledning Ken Thompson och Dennis M. Ritchie utvecklade C Turingpriset( Nobelpris i datavetenskap ), 1983 Alan Turing (1912-1954) För deras utveckling av generell OS teori och
Läs merMål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden?
Mål Datorteknik Föreläsning 3 Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i på riktigt Att kunna skriva och anropa subrutiner i Att förstå hur stacken fungerar Att veta vad
Läs merDatorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva
Läs merInstitutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva
Läs merÖvningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010
STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 1. Uppgift M10 (5p) aug-09 Skriv ett program i PIC-assembler som - gör PortB till utport - ettställer bit 0, 3 och 4 i PortB - nollställer bit 5 och 6 i PortB
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.
Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:
Läs merA-del motsvarande KS1
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen
Läs merTENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:
TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga
Läs merElektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
Läs merF5: Högnivåprogrammering
F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via
Läs merF5: Högnivåprogrammering
1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data
Läs merF2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Läs merFöreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II
Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar
Läs merEn något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Läs merEn något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast
Läs merFöreläsning 15: Parallella subrutiner. Parallellitet. Varför parallella underprogram?
Föreläsning 15: Parallella subrutiner Parallellitet Processer och trådar Semaforer, monitorer och synkroniseringsmeddelanden Parallellitet Ofta är det nödvändigt eller önskvärt att programdelar exekveras
Läs merTentamen i EIT070 Datorteknik
Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Informationsteknologi, LTH Lördagen den 11 mars 2006, klockan 08.00 13.00 i MA:10 Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling, miniräknare. Skriv
Läs merTSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2018-01-16 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Mail kommer skickas ut när labanmälan är möjlig
Läs merSystemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING
Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson, Björn Lundblad Utskriftsdatum: 2002-10-31 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att öva användningen
Läs merMekanismer. (implementation)
Mekanismer (implementation) Repetition Semafor Räknar tillgängliga resurser Initieras med startvärde Vid förbrukning: väntar tills resurs finns Användning: invänta händelse Lås Markerar att en variabel/datastruktur
Läs merCE_O3. Nios II. Inför lab nios2time
IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",
Läs merIn- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning.
Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur In- och Utenheter In- och Utenheter. Styrning. I/O-kanalenheter Kopplingsstruktur. Buss. Två huvudsakliga typer av I/O enheter: - Interaktiva. Exempelvis en terminal.
Läs merRealtidssystem. - Dödläge - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp. Föreläsning 5
Realtidssystem - Dödläge - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp Föreläsning 5 Kursens innehåll motsvarar tidigare omgångar under beteckning EDA698 Stora delar baserad på: Föreläsningsmaterial
Läs merDatorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång
Läs merDatorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Registren i MIPS
Läs merTSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2017-01-17 2 Dagens föreläsning Kort repetition Större programmeringsexempel Subrutiner
Läs merDatorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål
Datorteknik Föreläsning 6 Processorns uppbyggnad, pipelining Mål Att du ska känna till hur processorn byggs upp Att du ska kunna de viktigaste byggstenarna i processorn Att du ska känna till begreppet
Läs merÖvningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.
Övningsuppgifter Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. F.2 Ett antal på varandra följande minnesord har
Läs merTENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Läs merFö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?
Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset
Läs merLABORATION. Datorteknik Y
LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.03 Februari 2019 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering
Läs merOperative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel
Uppgift 3 Till en process som kräver 8 sidor allokeras 4 sidoramar. Antag följande referenssträng: 1,2,8,3,4,3,8,2,1,4 Hur många sidofel kommer att genereras (demand paging) med en a) FIFO-algoritm (2
Läs merHur delas CPU? Processormodell. Vårt produk9onsbolag igen. Produkt 2. Produkt Vinster med aa göra saker sam9digt.
Vinster med aa göra saker sam9digt Hur delas CPU? Del 1 av de tre vik9gaste resursfördelningsdelarna. Mul9programming NyAja resurser effek9vt genom aa exekvera 9llräckligt med processer för aa hålla varje
Läs merEn Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:
Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma
Läs merOperativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp :00-18:00
Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp 2018-04-03 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa
Läs merDatorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat
Läs merSystembeskrivning. Systemskiss. Moduler.
Page 1 of 5 Systembeskrivning Projektets namn: Educational Operating System (EOS) Uppdragsgivare: Virtutech Gruppmedlemmar: Jens Lind (Projektledare) Peter Wåhlander (Sekreterare) Åke Wallebom Gilbert
Läs merMaskinorienterad programmering
Undantagshantering och interna avbrott ARM Cortex-M4 exceptions, programmering av undantagshantering Ur innehållet: Faults Software traps Avbrott från interna enheter, Systick Läsanvisningar: Arbetsbok
Läs merVad händer när man kör ett program? Program och processer. Funktionsanrop. Avsluta programmet
Vad händer när man kör ett program? Program och processer När man kompilerar ett program och sedan länkar ihop det så stoppar länkaren in lite extra kod i programmet. Det är denna kod som i sin tur anropar
Läs mer3. Mikroprogrammering II
3. Mikroprogrammering II lite repetition in/ut-matning avbrott på OR-datorn hoppinstruktion labben Olle Roos dator LDA 000 12 ADD 100 7 STA 000 13 12 1 13 8 13 6 8 0 18,1,11 2,3,5,11 7,8,11 17,10 18,1,11
Läs merTrådar och Multiprocessorer. Föreläsning 6
Trådar och Multiprocessorer Föreläsning 6 Trådar och multiprocessorer Hur skriver man program som hanterar många saker samtidigt, t.ex. en web-server som hanterar många samtidiga begäran från olika klienter?
Läs merTSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2019-01-22 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Labanmälan öppnar måndag 28/1 kl 12.30 Anmälningssystemet
Läs merF4: Assemblerprogrammering
F4: Assemblerprogrammering Hoppinstruktioner Branch Jump Med vilkor IF satser Loopar while-loopar do-while- loopar for-loopar Stackhantering Underprogram 1 BRA rel_adr Branch Always Relativadressering
Läs merLABORATION. Datorteknik Y
LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.02 Februari 2018 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering
Läs merÖvning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även
Läs merAVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer
Läs merSynkronisering. Ordning och reda
Synkronisering Ordning och reda Banköverföring struct account { int balance; char* owner; }; struct account account[ NUM_ACCOUNTS ]; bool transfer( int amount, unsigned from, unsigned to ); 2 Banköverföring
Läs merMekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, Stefan Windfeldt, Inlämmnad: 4 december 2006
Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, d03kn@student.lth.se Stefan Windfeldt, d03sw@student.lth.se Inlämmnad: 4 december 2006 Innehåll 1 Problembeskrivning 3 2 Teknisk beskrivning
Läs merÖvningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p
Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden
Läs mer7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.
1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar
Läs merDatorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10
Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Från källkod till bitar Samspelet mellan program och hårdvara Med bilder från Mats Brorsson, Datorsystem: Program och maskinvara, studentlitteratur 1999 Assemblatorn
Läs merFöreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
Läs merIndustriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 2
Industriella styrsystem, TSIU06 Föreläsning 2 Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Sammanfattning av Föreläsning 1 2(24) Det finns en stor mängd system och processer som behöver styras. Återkopplingsprincipen:
Läs merObjektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 11 6 dec 2016
Objektorienterad Programkonstruktion Föreläsning 11 6 dec 2016 Föreläsningen 13/12 Halvtidsrepetition Maila frågor som ni vill att jag tar upp! ccs@kth.se Processer Vad vi i dagligt tal menar när vi pratar
Läs merGeneral Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18
F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot
Läs merRealtidssystem. - Schemaläggning - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp. Föreläsning 6
Realtidssystem - Schemaläggning - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp Föreläsning 6 Kursens innehåll motsvarar tidigare omgångar under beteckning EDA698 Stora delar baserad på: Föreläsningsmaterial
Läs merTentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
Läs merDigitala projekt rapport
Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................
Läs merMaskinorienterad programmering
Externa avbrott Anslutning av extern avbrottsvippa, programmering med konfigurering och hantering av externa avbrott. Introduktion till time-sharing, enkel task-switch. Ur innehållet: NVIC och EXTI (SYSCFG)
Läs merLaboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II
Högskolan i Halmstad 1 (8) - Assemblerprogrammering II Målet med laborationen är att få begrepp om Subrutiner. in/utparametrar. Lokala variabler Maska in bitar till ett register Konstruktion av subrutiner
Läs merLågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #16 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Behovet av ändring av programflödet För att kunna skriva
Läs merUppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd
Uppgift 1: a) u= a c a bc ab d b cd b) a b c d u 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 0 1
Läs merAvbrottshantering. Övningsuppgifter
Avbrottshantering Övningsuppgifter 2013 Besvara kortfattat följande frågor rörande CPU12. Redogör för vad som händer vid RESET och varför detta sker. Förklara kortfattat vad som händer vid ett IRQ avbrott
Läs merProgram kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar
1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:
Läs merExam Concurrent and Real-Time Programming
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(5) Institutionen för datavetenskap Exam Concurrent and Real-Time Programming 2018 08 23, 14.00 19.00 1. Vad är prioritetsinversion? Illustrera med ett enkelt exempel. Redogör
Läs merProgramräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion.
F5 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-09-05 Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion. Programräknaren
Läs merDataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.
Läs merTentamen i TDIU16 Process- och operativsystemprogrammering
Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap 2017-06-03 Tentamen i TDIU16 Process- och operativsystemprogrammering Datum 2017-06-03 Tid 14-18 Institution IDA Kurskod TDIU16 Provkod TEN1 Examinator
Läs merAnsvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)
MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga
Läs merLV6 LV7. Aktivera Kursens mål:
Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
Läs merProgramallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne
Programallokering Att placera program i flashrespektive RAM-minne Program i FLASH-minne Bara lokala variabler Globala oinitierade variabler Globala initierade variabler Program med avbrott Program i RAM-minne
Läs merStyrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll
Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll Kontroll av programflöde Instruktionerna är ordnade sekventiellt i minnet och utförs normalt i denna ordning. Vissa programkonstruktioner kräver dock
Läs merDatorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar
Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.2 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 2 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion..................................
Läs merTentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-05-31 Lokal Kåra, T1, T2, U1, U15 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal
Läs merLösningsförslag till tentamen i IS1500 Datorteknik
Lösningsförslag till tentamen i IS1500 Datorteknik 2010-12-13 Obs! Dessa lösningsförlag kan vara felakktiga och/eller ofullständ Uppgift 1. Maskinartmetik a) Flyttalet X lagras som 0 1000 0011 000 1001
Läs merDigitala Projekt (EITF11)
Digitala Projekt (EITF11) Temperaturgivare med larm Handledare: Bertil Lindvall 2014-05-20 Erik Hellered, I-11 Andreas Sjöblom, I-11 Philip Dahlström, I-11 Table of Contents Inledning... 1 Kravspecifikation...
Läs merInstitutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler
Läs mer