Tentamen i EIT070 Datorteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen i EIT070 Datorteknik"

Transkript

1 Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Informationsteknologi, LTH Lördagen den 11 mars 2006, klockan i MA:10 Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling, miniräknare. Skriv lösningar till varje uppgift på separata ark och använd endast ena sidan på varje ark. Ange namn, program och startår på varje ark. Motivera dina svar tydligt, kommentera all kod du skriver, samt redogör för alla antaganden du gör. Skriv tydligt och läsbart. Betygsgränserna är normalt 20 p för betyg 3, 30 p för betyg 4, och 40 p för betyg 5, av totalt 50 möjliga poäng på tentamen. Uppgift 1 En gul mikrovågsugn för köksanvändning hemma innehåller följande komponenter: Tre kombinerade knappar och lysdioder för att välja effekt (låg, mellan, hög). När man trycker på en knapp tänds motsvarande lysdiod för att visa vilket val som gjorts. En LCD-display där tid i minuter visas med två siffror, samt tre knappar, varav en stegar tiden uppåt med en minut, en stegar nedåt med 1 minut, och en nollställer tiden. En startknapp kombinerad med en lysdiod som lyser så länge tillagningen pågår. En avkännare som ger signal om luckan är öppen. En mikrovågsgenerator med tillhörande relä. Så länge en insignal till reläet är +5 V körs generatorn. En fläkt som blåser luft genom ugnen, med tillhörande relä. En motor som vrider plattan inne i ugnen, med tillhörande relä. En ljudgenerator som kan avge en plingande ljud. En förenklad MIPS-processor med PROM-minne, åtta bitars in- och utportar, samt fem ben som kan anslutas till externa avbrott. En separat klockkrets som avger en klocksignal 100 gånger per sekund. Mikrovågsugnen skall fungera på vanligt sätt: Man väljer en av tre effektnivåer samt en tillagningstid, och startar ugnen med startknappen. När ugnen går skall mikrovågsgeneratorn, fläkten och plattvridningen köra. När tillagningen är färdig skall ugnen stanna och avge ett plingande ljud. Om luckan öppnas ska ugnen stanna, och starta igen om den stängs. Under öppettiden skall tidtagningen stoppas. Observera att dessa villkor betyder att ugnen skall fungera exakt som en vanlig mikrovågsugn. Beskriv med en tydlig och enkel skiss samtliga komponenter, och vilka insignaler och utsignaler som finns och mellan vilka komponenter de skall kopplas. Ange tydligt vilka signaler som bör gå till processorns avbrottsingångar respektive till in- och utportar, (5 p). Beskriv vilka olika processer som bör pågå samtidigt i ugnen och föreslå hur dessa skall implementeras. Du ska inte skriva någon kod utan bara enkelt och tydligt förklara hur mikrons hård- och mjukvara skall designas och fungera. Rita även ett flödesschema för varje separat process, samt förklara vilka processer som skall kunna avbryta varandra, (5 p). 1 (8)

2 Uppgift 2 Teknolog Nisse Hult, D86, har 7 som lyckotal och 3 som olyckstal. När han, 19 år för sent, läser datorteknik vill han skriva dessa två tal som 32-bitars bitmönster, nämligen som positiva heltal, i tvåkomplement, samt flyttal i IEEE-standard. Men han kan inte. Hjälp honom genom att ange de olika bitmönstren för talen -3, +7 och +19, (10 p). Uppgift 3 En datorgrafikbild består av * 800 punkter, där varje bildpunkt (pixel) i sin tur består av ett 32-bitars ord. Man vill exekvera en algoritm för att ge bilden ett dimmigare utseende. Det finns en subrutin dimpixel som avläser en kvadrat om nio intilliggande bildpunkter och räknar ut en ny bildpunkt (den mittersta). Denna algoritm skall appliceras på samtliga bildpunkter i hela bilden. Det är viktigt att exekveringen är så effektiv som möjligt. Subrutinen dimpixel är definierad på följande vis: int dimpixel (int p1, int p2, int p3, int p4, int p5, int p6, int p7, int p8, int p9) {... return newpixelvalue; Betrakta följande två metoder för att applicera dimpixel på bilden: Metod A int p[1000] [800];... for (x = 0; x < 1000; x++) { for (y = 0; y < 800; y++) { newpict [x] [y] = dimpixel (p[x 1] [y 1], p[x 1] [y], p[x 1] [y+1], p[x] [y 1], p[x] [y], p[x] [y+1], p[x+1] [y 1], p[x+1] [y], p[x+1] [y+1]); Metod B int p[800000];... for (n = 0; n < ; n++) { newpict [n] = dimpixel (p[n 801], p[n 800], p[n 799], p[n 1], p[n], p[n+1], p[n+7991], p[n+800], p[n+801]); Vilken lösning är bäst? Förklara och analysera noggrant och jämför de två lösningarna, (5 p). Skriv kod i MIPS-assembler som motsvarar C-koden inne i Metod A, (5 p). Du behöver inte ta hänsyn till kanteffekter i någon av deluppgifterna. 2 (8)

3 Uppgift 4 Förklara noggrant vad som händer vid ett externt avbrott, från att den yttre händelsen kommer som en signal till ett av processorns ben, tills att avbrottet är hanterat och det avbrutna programmet fortsätter sin exekvering. Förklara vad som händer i så väl hårdvara som mjukvara, (5 p). Vilka register måste sparas i en avbrottsrutin? Varför? Förklara under vilka omständigheter det inte är nödvändigt att spara vissa register, (5 p). Uppgift 5 En djupt assemblerintresserad teknolog har skrivit följande programsnutt i MIPS-assembler: ins: beq t0, t1, quickexit... start: t0, ins(zero) # ladda instruktionen srl t0, t0, 16 # skifta höger addi t0, t0, 1 # öka med 1 och rätta till registret sll t0, t0, 16 # skifta tillbaks t0, ins(zero) # instruktionen fixad Vad tror du teknologen ville åstadkomma med koden som börjar vid labeln start? Förklara så kort och klart som möjligt (max 15 ord) vad han ville göra, (4 p). Koden fungerar dock inte korrekt. Skriv om den så att det blir rätt, (6 p). Lycka till! 3 (8)

4 Lösning uppgift 1 A) Input: Knappar för tidsinställning (3st) Knappar för effektinställning (3st) Startknapp Avkännare för lucka Output: Dioder för vald effekt (3st) Diod för startknappen LCD-skärm Motor till plattan Mikrovågsgenerator Fläkt Ljudgenerator Avbrott: Klocka Avkännare för lucka 4 (8)

5 B) Systemet måste ha stöd för hårdvaruavbrott. Systemet bör lämpligen ha en huvudrutin som cykliskt läser av knapparna för effekt, tid och start. Om en annan effekt har valts ska effektinställningen ändras samt motsvarande diod tändas. Dessutom måste man släcka den diod som tidigare varit tänd. Om någon av knapparna för tidsinställning har tryckts in ska tidsinställningen samt LCD-skärmen uppdateras. Då startknappen trycks kontrollerar man att luckan är stängd samt att tiden är inställd (effekten antas alltid ha ett värde). Om allt är OK tänds startdioden. Därefter aktiveras avbrotten för klockan samt luckan. Huvudtråden fortsätter sedan med att starta mikrovågsgeneratorn, fläkten och motorn till plattan. När allt är startat loopar huvudtråden tills det att den kvarvarande tiden är 0. Vid varje iteration jämförs den kvarvarande tiden med tiden från förra iterationen. Har tiden ändrats ska LCD-skärmen uppdateras. När loopen väl bryts stänger man av avbrott, mikrovågsgeneratorn, fläkten och motorn till plattan. Därefter släcks startdioden. En signal skickas nu till ljudgeneratorn och därefter återgår huvudrutinen till start. För avbrottshanteringen gäller att den först måste kontrollera vilken typ av avbrott det är. Kommer avbrottet från klockan ska en räknare inkrementeras med 1. Därefter kontrollerar man om räknaren har nått värdet Om så är fallet ska den kvarvarande tiden minskas med 1 (minut). Kommer avbrottet från luckan, dvs. luckan har öppnats, så ska man hoppa till en annan rutin som stänger av avbrott, mikrovågsgeneratorn, fläkten, motorn till plattan samt startdioden. Den nya rutinen kontrollerar därefter cykliskt knapparna för tidsinställning och effekt samt luckan. Om en ny effekt har valts ska dioderna samt effektinställningen ändras. Om någon av tidsknapparna (+1 och -1) trycks in ska tidsinställningen samt LCD-skärmen uppdateras. Om reset-knappen trycks in ska tiden nollställas varpå man hoppar till start. Om luckan stängs kontrollerar man att tiden inte har nollställts. Är den kvarvarande tiden större än 0 aktiverar man åter avbrott samt startar mikrovågsgeneratorn, fläkten och motorn till plattan. Därefter tänder man startdioden och hoppar tillbaka till huvudrutinen. Skulle användaren ha minskat ner tiden till noll hoppar man instället till start. Uppgift 2 Positiva heltal Går inte att skriva som ett positivt heltal Tvåkomplement Flyttal (8)

6 Uppgift 3 3.a 3.b A bäst, med motivering att den är enklare att läsa för människor ger max 2.5p. B bäst, omotiverat ger max 1p. B bäst, med motivering att den innehåller två for-loopar el. dyl. ger max 3.5p. B bäst, med bra motivering, som framhäver problemet med tyngre index-beräkningar i A ger max 5p. Innan man skriver någon kod, måste man fastslå hur matriser ska representeras i minnet. Ett förslag (som använts här) är att en 3x4 matris med word-element och början på adress 0 har sina element på adresser enl. tabellen nedan (talen i elementen motsvarar elementens adresser) data pict:.space #matriserna finns i minnet newpict:.space text.globl metoda # Här har vi valt att skriva metoda....ent metoda #... som en subrutin.... metoda: #... Detta är dock inget krav....set reorder la t6, pict # adress till pict la t7, newpict # adress till newpict addi t0, zero, -1 # initiera x-räknare addi t2, zero, 1000 # xmax addi t3, zero, 800 # ymax xloop: yloop: addi t0, t0, 1 # inkrementera x-räknare bge t0, t2, done # traverserat i x-led? addi t1, zero, -1 # initiera y-räknare addi t1, t1, 1 # inkrementera y-räknare bge t1, t3, xloop # travrserat i y-led? mulo t4, t0, t3 # 800*x-räknare add t4, t4, t1 # offset från matrisens början sll t4, t4, 2 # 1 word == 4byte add t4, t4, t6 # adress till p[x][y] #observera att vi bortser från randeffekter! a0, -3204(t4) # p[x-1][y-1] ((-800)+(-1))*4 a1, -3200(t4) # p[x-1][y] 6 (8)

7 a2, -3196(t4) # p[x-1][y+1] a3, -4(t4) # p[x][y-1] subu sp, sp, 56 # aktiveringsblock t5, 0(t4) # p[x][y] t5, 16(sp) # t5, 4(t4) # p[x][y+1] t5, 12(sp) # t5, 3196(t4) # p[x+1][y-1] t5, 8(sp) # t5, 3200(t4) # p[x+1][y] t5, 4(sp) # t5, 3204(t4) # p[x+1][y+1] t5, 0(sp) # t0, 20(sp) # spara på stacken enl. konv.... t1, 24(sp) #... (behövs ej om vi använt s0-s7... t2, 28(sp) #... istället för t0-t7 ovan) t3, 32(sp) t4, 36(sp) t5, 40(sp) t6, 44(sp) t7, 48(sp) jal dimpixel # subrutinanrop t0, 20(sp) # Återställ t0-t7 från stacken t1, 24(sp) t2, 28(sp) t3, 32(sp) t4, 36(sp) t5, 40(sp) t6, 44(sp) t7, 48(sp) addu sp, sp, 56 # Återställ stackpekaren done:.end subu t4, t4, t6 #adressoffset från matrisens början add t4, t4, t7 # här ska resultatet sparas v0, 0(t4) # spara resultatet b yloop metoda Uppgift 4 a) MIPS-processorn har sex avbrottsingångar som är dedikerade för just avbrott ( int0,int1.. int5). Deras enda uppgift är att ligga och vänt på ett avbrott. När en spänning (~5V) kommer på något av dessa ben så vet processorn att ett avbrott har genererats. När detta sker stoppas all pågående exekvering. Det första som händer nu är att processorn tittar i STATUS-registret för att se om avbrott ens är tillåtet. Om dem är tillåtna kontrollerar den om just det avbrottet är tillåtet. Då avbrottet inte skulle vara tillåtet så läggs det i en avbrottskö som är sorterad i prioritetsordning för att bli omhändertaget senare. Nu stänger man av avbrott genom att sätta en bit i STATUS-registret och sätter processorn i ett så kallat privilegierat systemtillstånd. Efter detta så uppdateras CAUSE-registret med information om avbrottet. Nu sätts EPC-registret till värdet av PC, detta för att processorn ska kunna hoppa tillbaka till där den avbröts. Nu när PC är undansparat så sätts den till en fördefinierad adress (0x ) och börjar exekvera där. Här finns ofta endast ett hopp till den avbrottsrutin som motsvarar det avbrottet som finns beskrivet i CAUSE. När hoppet till korrekt 7 (8)

8 avbrottsrutin skett så sparas alla register (inklusive specialregister) undan. De enda som utelämnas är k0,k1 och zero. Nu kan rutinen göra det den ska och efter det återställa registerna. Avbrottet kvitteras och avbrottskön kontrolleras efter fler avbrott. När allt är färdigt så sätts PC till EPC och man hoppar tillbaka till rutinen där avbrottet inträffade och kan fortsätta exekvera. b) I en avbrottsrutin måste alla register (inklusive specialregister) sparas. Anledningen till att man måste spara alla register är att det är ytterst viktigt att registerna kan återställas till precis det dom var innan avbrottet. Programmet kan ju omöjligen veta när ett avbrott kommer och räknar därför med att samtliga register är oförändrade medan det körs. Dock gäller ju givetvis att om man inte använder ett register behöver det inte sparas. Så om man har skrivit en rutin eller ett avbrott själv så att man vet precis vilka register som används så räcker det ju att man sparar dem. De enda som inte behöver sparas är k0,k1 och zero. Detta eftersom k0, k1 är till för just avbrott och får ändras fritt där och zero är alltid noll. Lösningssvar 5a Teknologen vill modifiera instruktionen beq t0, t1, quickexit vid labeln ins så att den blir beq t0, t2, quickexit Lösningssvar 5b Vid shiftoperationen försvinner konstantfältet i instruktionen då de 16 minst signifikanta bitarna shiftas ut och nollor skiftas in från höger. Man kan tänka sig olika lösningar på det här problemet. Utgå från att syntetiska instruktioner är tillåtna. En enkel metod för att addera 1 till rt fältet. (snyggast enligt mig, använder dock syntetiska instruktioner) en annan: t0, ins(zero) add t0, t0, 0x10000 t0, ins(zero) t0, ins(zero) ror t0, t0, 16 addi t0, t0, 1 rol t0, t0, 16 to, ins(zero) 8 (8)

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 13 mars 2013, klockan 14:00 19:00 i Vic 2 A-D, 3 A-C. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 7 mars 2012, klockan 14:00 19:00 i Vic 2, 3. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Tentamen i EIT070 Datorteknik

Tentamen i EIT070 Datorteknik Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 10 mars 2010, klockan 08:00 13:00 å Victoriastadion 1 och 2. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14

Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14 Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14 Innehåll Introduktion (forts) Polling (cyklisk avfrågning) Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Exempel

Läs mer

Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott

Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det

Läs mer

Mål. Datorteknik. Introduktion. Innehåll. Verklig situation - pappaledighet. Introduktion (forts)

Mål. Datorteknik. Introduktion. Innehåll. Verklig situation - pappaledighet. Introduktion (forts) Mål Datorteknik Föreläsning 4 Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta vilken information

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 4 Polling och avbrott Mål Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 4. Polling och avbrott. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Datorteknik. Föreläsning 4. Polling och avbrott. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål Datorteknik Föreläsning 4 Polling och avbrott Mål Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2018-01-09 8.00-13.00 (förlängd 14.00) Uppgifterna i tentamen

Läs mer

Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga

Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga Datorarkitektur I Tentamen Lördag 10 April 2010 Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00 Examinator: Karl Marklund 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel: Penna Radergummi Linjal Följande

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 5 Realtidssystem och realtidsprogrammering Mål Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av flera processer Att du ska förstå begreppet tråd

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 5. Realtidssystem och realtidsprogrammering. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH.

Datorteknik. Föreläsning 5. Realtidssystem och realtidsprogrammering. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Datorteknik Föreläsning 5 Realtidssystem och realtidsprogrammering Mål Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av flera processer Att du ska förstå begreppet tråd

Läs mer

Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010

Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 1. Uppgift M10 (5p) aug-09 Skriv ett program i PIC-assembler som - gör PortB till utport - ettställer bit 0, 3 och 4 i PortB - nollställer bit 5 och 6 i PortB

Läs mer

Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden?

Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden? Mål Datorteknik Föreläsning 3 Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i på riktigt Att kunna skriva och anropa subrutiner i Att förstå hur stacken fungerar Att veta vad

Läs mer

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva

Läs mer

LABORATION. Datorteknik Y

LABORATION. Datorteknik Y LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.03 Februari 2019 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering

Läs mer

F8: Undantagshantering

F8: Undantagshantering F8: Undantagshantering Undantagshantering i 68 Vad är ett undantag? Typer av undantag Att skriva undantagsrutiner Undantagshantering, vad och varför? Exempel: Ett system ska mäta temperatur var :e sekund

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2016-12-22 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60

Läs mer

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Registren i MIPS

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system EITA5 5hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 289 8. 3. (förlängd 4.) Uppgifterna i tentamen ger totalt 6 poäng.

Läs mer

CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time

CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",

Läs mer

LABORATION. Datorteknik Y

LABORATION. Datorteknik Y LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.02 Februari 2018 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål Datorteknik Föreläsning 6 Processorns uppbyggnad, pipelining Mål Att du ska känna till hur processorn byggs upp Att du ska kunna de viktigaste byggstenarna i processorn Att du ska känna till begreppet

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2018-01-16 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Mail kommer skickas ut när labanmälan är möjlig

Läs mer

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Datorsystemteknik D. Lösningar till tentamen i kursen EDA330 14/1 2000

Datorsystemteknik D. Lösningar till tentamen i kursen EDA330 14/1 2000 1(6) Lösningar till tentamen i kursen EDA330 Datorsystemteknik D 14/1 2000 Följande är skisser till lösningar av uppgifterna. Full poäng på en uppgift kräver i de flesta fall en något fylligare motivering.

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur

Digitalteknik och Datorarkitektur Digitalteknik och Datorarkitektur Tentamen Tisdag 12 Januari 2010 Pollacksbackens skrivsal, klockan 08:00 13:00 Examinator: Karl Marklund 018 471 10 49 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Mål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A

Mål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A Mål Datorteknik Föreläsning 5 Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av fle processer Att du ska förstå begreppet tråd Att du ska veta hur odelba resurser kan

Läs mer

Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet...

Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet... Abstract Syftet var att konstruera en väder station som håller koll på temperaturen. Huvudfunktionen var att få en grafisk visning av temperaturen över ett visst tidsintervall eftersom vi valde den grafiska

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2019-01-22 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Labanmälan öppnar måndag 28/1 kl 12.30 Anmälningssystemet

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2017-01-17 2 Dagens föreläsning Kort repetition Större programmeringsexempel Subrutiner

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00. Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:

Läs mer

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer

Läs mer

c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11

c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11 A basic -bit Select between various operations: OR, AND, XOR, and addition Full Adder Multiplexer Digitalteknik och Datorarkitektur hp Föreläsning : introduktion till MIPS-assembler - april 8 karlmarklund@ituuse

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Tentamen i Digitalteknik, EITF65 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EITF65 3 januari 2018, kl. 14-19 Skriv anonymkod och identifierare, eller personnummer, på alla papper. Börja en ny uppgift på ett nytt papper.

Läs mer

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. Övningsuppgifter Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. F.2 Ett antal på varandra följande minnesord har

Läs mer

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin. 1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar

Läs mer

Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II

Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II Högskolan i Halmstad 1 (8) - Assemblerprogrammering II Målet med laborationen är att få begrepp om Subrutiner. in/utparametrar. Lokala variabler Maska in bitar till ett register Konstruktion av subrutiner

Läs mer

CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare

CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast

Läs mer

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl Tentamen TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Ansvarig lärare: Mattias Krysander Visning av skrivningen sker mellan 10.00-10.30 den 22 juni på Datorteknik. Totalt

Läs mer

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-10-26 Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Digitala projekt rapport

Digitala projekt rapport Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................

Läs mer

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 8.00-13.00 Inga tillåtna hjälpmedel Uppgifterna i tentamen ger maximalt 60 poäng. Uppgifterna är

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Namn:. Klass:... Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 03-08-15 Tid: 13:30-18:30 Lokal: E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific C

Läs mer

A-del motsvarande KS1

A-del motsvarande KS1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #19 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Normaltillstånd vs undantagstillstånd I normaltillstånd

Läs mer

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden

Läs mer

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18 F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler

Läs mer

Programexempel för FLEX

Programexempel för FLEX Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika maskininstruktioner i styrenheten. Kunna använda

Läs mer

OBS!! Detta är DEL 2 av tentan. För att få ut denna måste du ha lämnat in del 1. Om du inte fått ut del 1 bör du meddela skrivningsvakten. OBS!!

OBS!! Detta är DEL 2 av tentan. För att få ut denna måste du ha lämnat in del 1. Om du inte fått ut del 1 bör du meddela skrivningsvakten. OBS!! Sid 1 av 8 Datavetenskap Tentamen för DVG A03 Datorsystemteknik, 7,5 hp, del 2 fredag 2009-01-09 kl. 08.15-13.15 Tentamen del 2 består av 4 sidor. Ansvariga lärare: Tillåtna hjälpmedel: Kerstin Andersson

Läs mer

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29 Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar

Läs mer

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.

Läs mer

Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar.

Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar. ATMega16 Laborationer av Kjell 2 Rev:5 Datum: 29.09.2010 Page 1 of 7 Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar. Inledning: Laborationskortet EasyAVR6 har bland annat tryckknappar

Läs mer

Elektronisk timer. Ställa in aktuell tid. Inställning av vinter-/sommartid. Använda klockan tillsammans med ugnen. Ställa in tillagningstiden

Elektronisk timer. Ställa in aktuell tid. Inställning av vinter-/sommartid. Använda klockan tillsammans med ugnen. Ställa in tillagningstiden Elektronisk timer SE 1 aktuell tid/normalläge (manuellt) 2 minus (-) 3 plus (+) När apparaten har anslutits till elnätet visas siffrorna 0 00 i displayen. Tryck på knapp 1. Du ställer in aktuell tid genom

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-05-31 Lokal Kåra, T1, T2, U1, U15 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal

Läs mer

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Tentamen i Digitalteknik, EIT020 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EIT020 4 april 2013, kl 14-19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av pappret. Lösningarna

Läs mer

Laboration Datorteknik TSIU02/TSEA28 3. Digitalur

Laboration Datorteknik TSIU02/TSEA28 3. Digitalur Laboration Datorteknik TSIU02/TSEA28 3. Digitalur Michael Josefsson, Kent Palmkvist version 3.0 Innehåll 1. Inledning 5 2. Hårdvara 7 2.1. LED-displaymodul............................... 7 2.1.1. Multiplexning..............................

Läs mer

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet Mål Datorteknik Föreläsning 2 Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler Att känna till något om programmeringstekniker Att

Läs mer

Instruktion Basketboll

Instruktion Basketboll Page: 1 of 9 Instruktion för resultattavla multisport och Basic LED- och elektromekaniska versioner Page: 2 of 9 Innehållsförteckning Instruktion... 1 Installation... 3 Detta bör du veta... 3 Display-översikt...

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

12 VDC LED (RGB) Färgpalett (FP) 8 färger. Färgsekvensmotor (FSM) 11 färgscheman 2 justerbara tider

12 VDC LED (RGB) Färgpalett (FP) 8 färger. Färgsekvensmotor (FSM) 11 färgscheman 2 justerbara tider atablad/manual Välj ur färgpalett en färg som lyser med fast sken eller använd färgsekvensmotorn som följer valt färgschema. Justerbara tider medför en mängd variationer i ljusspelet. Från snabba stroboskop

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte" ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: 60p

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: 60p TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 0900-1300 Hjälpmedel: Häfte" ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Bör j e Delistrand tel. 16 7122 alt.

Läs mer

REV 3. Användarmanual

REV 3. Användarmanual REV 3 Användarmanual Allmänt Metic räknar pulser från ett hjul som snurrar i fas med det material som man drar igenom. Hjulet är kalibrerat för att visa mm i displayen. Hjulet räknar i båda riktningarna

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific

Läs mer

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.

Läs mer

SOC7-128 SOC7-M2 SOC7-R1

SOC7-128 SOC7-M2 SOC7-R1 B5996.7 sv Betjäningsinstruktion Övervakningssystem för övervakning och motionering av brandspjäll SOC7-128 SOC7-M2 SOC7-R1 1 Allmänt Denna instruktion innehåller de avsnitt som användaren av övervakningssystemet

Läs mer

Datorteknik 2 (AVR 2)

Datorteknik 2 (AVR 2) Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar med kommentarer Program: Di2 Datum: 05-01-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Bilaga: Ingen Examinator:

Läs mer

Fö 5+6 TSEA81. Real-time kernel + Real-time OS

Fö 5+6 TSEA81. Real-time kernel + Real-time OS Fö 5+6 TSEA81 Real-time kernel + Real-time OS Stackens användningsområde * JSR / RTS : returadress * Temporärdata (push / pop) void myfunc(void) { int i; // hamnar nog i register int test[10]; // hamnar

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Labyrintspelet EDI021 Grupp 5

Labyrintspelet EDI021 Grupp 5 Labyrintspelet EDI021 Grupp 5 Kristian Sylwander d04ks@student.lth.se Emil Wasberger d03ew@student.lth.se Michael Winberg d04mwi@student.lth.se 16 maj 2008 1 Inledning Syftet med kursen EDI021 är att bygga

Läs mer

Tentamen TEN1 HI

Tentamen TEN1 HI Tentamen TEN1 HI1029 2014-03-14 Skrivtid: 8.15-13.00 Hjälpmedel: Referensblad (utdelas), papper (tomma), penna Logga in med tentamenskontot ni får av skrivvakten. Det kommer att ta tid att logga in ha

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-10-20 Lokal TERE, TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070

Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng

Läs mer

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,

Läs mer

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via

Läs mer

Rapport Digitala Projekt EITF11 Grupp 4 Axel Sundberg, Jakob Wennerström Gille Handledare: Bertil Lindvall

Rapport Digitala Projekt EITF11 Grupp 4 Axel Sundberg, Jakob Wennerström Gille Handledare: Bertil Lindvall Sammanfattning I denna rapport behandlas ett projekt inom kursen Digitala Projekt, EITF11, vid Lunds Tekniska högskola. Syftet med projektet är att konstruera en enkel digital prototyp samt programmera

Läs mer

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering 1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data

Läs mer

LEU240 Mikrodatorsystem

LEU240 Mikrodatorsystem Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-08-15 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer

Laboration Datorteknik D 3. Digitalur

Laboration Datorteknik D 3. Digitalur Laboration Datorteknik D 3. Digitalur Michael Josefsson version 2.2 Innehåll 1. Inledning 5 2. Hårdvara 7 2.1. LED-displaymodul............................... 7 2.1.1. Multiplexning..............................

Läs mer

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog

Läs mer