En tryggare tillvaro åtgärder för ett förbättrat skydd i samband med våld i nära relationer september 2010
Centerpartiets vision för Sverige är ett företagsamt, grönt, tryggt, liberalt och öppet samhälle. Människors lika rätt och värde är en grundläggande värdering i ett parti där respekten för varje enskild individ står i centrum. Att leva i frihet från hot och våld borde vara en självklarhet. Men så är det inte för alla. I denna rapport presenterar Centerpartiet tio nya förslag för en tryggare tillvaro för de som blir utsatta för våld i nära relationer. Det är en rad olika faktorer som tillsammans kan bidra till att skapa ett tryggt och öppet samhälle där människor lever fritt från hot och våld. Det kan handla om en bra skola, goda uppväxtvillkor, jämställdhet i arbetslivet, attityder och värderingar, ett starkt skyddsnät, trygga boendemiljöer för att nämna några exempel. För de som ändå drabbas av hot och våld behövs stöd, hjälp och skydd. Under den gångna mandatperioden har Centerpartiet tillsammans med Alliansen genomfört en rad insatser för en tryggare tillvaro. Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat förtryck samt våld i samkönade relationer har inneburit en historisk kraftsamling som lett till både straffskärpningar, förbättrat skydd och stöd för de utsatta samt bättre kunskap hos de som möter våldsutsatta kvinnor. Men det räcker inte. Många människor lever varje dag i rädsla för hot och våld, i en så utsatt position att nästan varje steg i ens vardag påverkas. Att behöva vara rädd i sitt hem, rädd för att röra sig ute och orolig för hur man skall kunna säkra barnens trygghet riskerar att ta över hela tillvaron. För dem som tvingas leva med skyddad identitet uppdagas en hel rad nya problem i form av byråkratiska hinder som gör det mycket svårt att ta del i samhället. Om inte skyddad identitet i form av sekretessmarkering eller kvarskrivning är tillräckligt kan en person i skyddsbehov bli beviljad fingerade personuppgifter, så kallad ny identitet, men detta görs väldigt restriktivt. Idag är det kommunerna som enligt socialtjänstlagen ska ge stöd till brottsoffer, exempelvis våldsutsatta kvinnor. De saknar dock ofta tillräcklig kompetens för detta samtidigt som den geografiska begränsningen utgör ett hinder. När polisen gör bedömningen att en person inte längre kan vistas på sin hemadress utan stor risk att drabbas av allvarligt våld är det idag upp till den drabbade att själv planlägga, planera och hantera en flykt till en ny skyddad adress, vilket det är långt från självklart att en person i denna situation har medel och möjlighet att göra. För dem som lever under hot och våld finns också möjligheten till ett visst skydd genom utfärdande av besöksförbud vilket dock fungerar dåligt idag, bland annat rapporteras många överträdelser av besöksförbudet med ökad otrygghet hos den hotade som följd. Många av de fall om hot och våld som rapporteras rör sig om just hot och våld i nära relationer vilket gör det mycket komplext och ofta extra svårt att upptäcka.
Bakgrund våld i nära relationer Hot och våld är något som aldrig ska behöva accepteras. Särskilt allvarligt är det när barn, kvinnor och män drabbas av detta i sin hemmiljö där alla människor har ett särskilt behov av att känna trygghet. Våld i nära relationer drabbar oftare kvinnor än män. Det är därmed inte sagt att män i enskilda fall inte kan drabbas lika illa som en kvinna av våld i en nära relation. I denna rapport har vi i vissa fall valt att benämna den drabbade personen som kvinnan, då det är vanligast förekommande. Men de insatser som föreslås ska kunna ges till personer som drabbas av hot och våld i en nära relation oavsett kön. Våld i nära relationer är fel i alla lägen. Här nedan beskrivs några av formerna. Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem, och ett allvarligt hot mot kvinnors trygghet och hälsa. Varje år mördas omkring 17 kvinnor av en man i nära relation som make, sambo, pojkvän eller före detta. Detta har ofta föregåtts av en längre tids upptrappat våld. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem som berör hela samhället, såväl kvinnor som män. Ytterst är det en fråga om jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter. Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck kan se ut på många olika sätt men utmärkande är att det är planerat, kollektivt och att hederstänkande har en avgörande roll. Förtrycket sker i patriarkala system och handlar i till största del om kontroll av flickors och kvinnors sexualitet, men även homosexuella män är en utsatt grupp. Gemensamt är att handlingarna ses som symboler för släktens heder. Våld i samkönade relationer Våld i samkönade relationer har varit ett relativt osynligt problem, men har fått mer uppmärksamhet på senare tid. För homo-, bisexuella eller transpersoner som utsätts för våld i nära relationer ser problematiken i stort sett likadan ut som för heterosexuella. Mönstret med begränsningar i den våldsutsattas liv, kontroll, hot om våld och faktiskt utövande av våld är likartat. Sammanfattning Det finns behov av att förbättra stöd och skyddsinsatser för de personer som drabbas av hot och våld. Idag det ofta slumpen som avgör vilket stöd en hotad eller våldsutsatt person kan få. Enligt en uppföljning genomförd av stiftelsen Tryggare Sverige är det endast tre av 21 polismyndigheter som systematiskt arbetar med hot- och riskbedömningar i majoriteten av fallen för att bedöma behov av olika skyddsåtgärder. Det stöd som kommunerna ger personer som drabbats av brott varierar också kraftigt. Många gånger är det den hotade eller våldutsatta som själv tvingas bekosta sitt skydd.
Centerpartiet vill därför införa ett mer systematiskt arbete för ett förbättrat skydd och stöd till de som drabbas av våld i nära relationer. Centerpartiet vill även ge bättre stöd till dem som lever med skyddad identitet. Det är inte enbart vuxna som har skyddad identitet, utan det vanliga är att barnen får samma skydd som föräldern. Det ska vara möjligt för personer som varit utsatta för brott att åter kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Personer med kvarskrivning kan under dramatiska förhållanden ha flytt från en bostad för att bygga upp en ny tillvaro i en annan del av landet eller i vissa fall utomlands. För att det ska vara möjligt att skapa en välfungerande vardag återstår dock en rad olika byråkratiska hinder. Personer med skyddad identitet kallas inte till hälsoundersökningar, cellprovstagningar, tandläkarundersökningar och vaccinationsprogram, barnen kallas inte heller per automatik till skolan. Personer med skyddad identitet kan inte söka till universitet eller högskola via nätet, och kan inte heller deklarera via nätet. Personer med kvarskrivning får inte rösta i sin nya hemkommun eller i landstingsvalet där de bor. Exemplen är många på de hinder en person med skyddad identitet möter i vardagen. Personer med skyddad identitet är inte välkomna som kunder i olika sammanhang. Det är svårt att boka en hyrbil, det är än svårare att få banklån och kreditkort och det blir extra krångligt att lösa ut utbetalningar via plusgiro. Det är svårt att få telefonabonnemang med skyddade uppgifter. Statliga företag som Apoteket AB meddelar via sin hemsida att personer med skyddad identitet inte är välkomna att ta del av förmånliga erbjudanden via ApoPlus. Detta innebär att de brottsdrabbade fortsätter att straffas av samhället, när de istället skulle behöva stöd och hjälp för att bygga upp en ny tillvaro. Bland personer med skyddad identitet finns många olika personer med skiftande bakgrund. Flera har en stark förankring i det svenska samhället och känner till att barnen bör delta i en treårskontroll och vaccineras mot polio. För andra, till exempel en kvinna från annat land, som blivit misshandlad och hotad av sin svenska make, är det inte lika självklart att känna till dessa saker. En tonårstjej som hotas av hela sin släkt i samband med hedersrelaterat förtryck kan ha förlorat hela sitt nätverk. Samtidigt ställs de drabbade ständigt inför en rad nya tuffa utmaningar och avvägningar. Det kan handla om hur öppen man kan vara med en hotbild när man söker jobb, hur man ska hantera skolfoton av sina barn. Vilka hemsidor och annat man kan tänkas finnas med på etc. I dessa sammanhang är de drabbade personerna rätt ensamma och får prova sig fram. Detsamma gäller att det är personerna som själva får ansöka om fortsatta skyddade personuppgifter vanligen varje eller vartannat år, utan att någon ny riskbedömning egentligen görs. För att möta dessa problem och skapa en tryggare tillvaro för de som drabbats av våld och hot föreslår Centerpartiet en rad insatser.
Centerpartiet vill; införa obligatoriska hot- och riskbedömningar vid anmälan om hot och våld införa tydligare mål och bättre uppföljning för polisens arbete att personer som är belagda med särskilt utvidgat besöksförbud även ska kunna beläggas med elektronisk övervakning, så kallad fotboja utveckla en bättre samverkan för brottsförebyggande arbete att samverkansavtal mellan polis och kommun upprättas i samtliga kommuner och att i dessa ska hot och våld i nära relationer särskilt beaktas förbättra praktiskt och ekonomiskt stöd vid akutsituationer med allvarligt hot om våld inrätta ett nationellt stödcenter för personer med skyddad identitet utveckla säkrare och enklare hantering av skyddade personuppgifter i offentliga register se över systemen att personer med skyddad identitet kan garanteras sina demokratiska rättigheter utan att få vistelseorten röjd öka möjligheten till beslut om fingerade personuppgifter Obligatoriska hot- och riskbedömningar Centerpartiet vill införa obligatoriska hot- och riskbedömningar vid anmälan om hot och våld. Metoder för denna typ av riskanalyser finns. Exempel på vanliga analysverktyg är SARA, som används vid mäns våld mot kvinnor, SAM, som används vid stalkning och PATRIARK, som används vid hedersrelaterat förtryck. Dessa analysverktyg är vetenskapligt framtagna för att bedöma risk för våld. Analysverktyg finns även som beaktar egenmäktighet och bortförande av barn. Genom ett systematiskt arbete med hotoch riskbedömningar går det få en tydligare bild över situationen. vilket kan utgöra grund för lämpliga åtgärder för att säkra en tryggare tillvaro. Enligt en studie genomförd av stiftelsen Tryggare Sverige är det idag endast tre av 21 polismyndigheter som har upparbetade rutiner som säkerställer att strukturerade hotoch riskbedömningar genomförs i majoriteten av anmälningar som rör våld och hot i nära relationer. Det innebär att det ofta är slumpen som avgör vilket stöd eller skydd en hotad eller våldsutsatt person kan få. Detta är extra allvarligt med tanke på att flera av de kvinnor som mördas av en man i nära relation, har sökt hjälp en eller flera gånger hos socialtjänsten, polisen och sjukvården utan att situationen analyserats eller att tillräckliga åtgärder vidtagits. Därför anser Centerpartiet att rutiner ska finnas vid socialtjänst och polis vid anmälan om våld och hot i nära relationer för genomförande av en hot- och riskbedömning. Hotoch riskbedömning ska genomföras av specialutbildad polis. Bedömningen ska följas av en handlingsplan utifrån framkommet behov. Det kan exempelvis handla om ansökan om
besöksförbud, stödsamtal, hjälp från socialtjänst eller vid akuta situationer om flytt för skyddad identitet. Centerpartiet vill införa obligatoriska hot- och riskbedömningar vid anmälan om hot och våld Tydliga mål och bättre uppföljning Centerpartiet anser att det behövs tydliga mål och en bättre uppföljning av polisens arbete för att förhindra allvarliga brott i nära relationer. Uppföljning är viktigt för att förbättra polisens arbete. Av misstag som begås går det att hämta ny kunskap. Inom vården och omsorgen finns en skyldighet att anmäla misstag och missförhållanden enligt Lex Maria och Lex Sarah. Centerpartiet menar att ett liknande system även behövs inom polisen. Idag är det inte ovanligt att kvinnor som mördats eller skadats allvarligt har sökt polisens hjälp i ett tidigare sk0ede. Den typen av fall måste följas upp för att utreda om nya rutiner kan förebygga nya allvarliga brott. Centerpartiet vill införa tydligare mål för, och bättre uppföljning av polisens arbete Elektronisk övervakning Centerpartiet vill att personer som har belagts med ett särskilt utvidgat besöksförbud även ska kunna beläggas med fotboja (elektronisk övervakning). Många kvinnor lever idag med rädsla för att exempelvis en tidigare partner ska söka upp henne och utsätta henne för våld. Detta är en ständig stress och otrygghet som gör att det är svårt för kvinnan och eventuella barn att leva ett normalt liv och känna trygghet i sin närmiljö. Ett av de verktyg som finns idag för att stävja detta problem är besöksförbud för personen, t ex en tidigare partner. Fyra av fem som ansöker om besöksförbud är kvinnor och 90 procent av ansökningarna avser en man som de har eller haft en relation med. Antalet ansökningar om besöksförbud har nästan fördubblats sedan år 2000, från 5 700 till drygt 10 000 stycken per år. Nästan alla ansökningar har föregåtts av en polisanmälan om brott, vanligen misshandel eller olaga hot. Samtidigt har andelen ansökningar som beviljats minskat. Det beror enligt Brå på att polisen blivit bättre på att informera, vilket gör att det är fler som inte uppfyller kraven för att få skydd. I dag överträds mellan en tredjedel och hälften av besöksförbuden. I dagsläget uppgår antalet meddelande besöksförbud till 4000 årligen. Centerpartiet vill att personer som har belagts med ett särskilt utvidgat besöksförbud även ska kunna beläggas med fotboja (elektronisk övervakning). Detta kommer att öka både tryggheten och säkerheten för de utsatta kvinnorna. Utifrån kvinnans närområde dras en radie upp som täcker in kvinnans och eventuella barns: hem, arbetsplats, skola,
mataffär, post, bank, lokalt centrum mm. Detta skapar en trygghetszon där kvinnan kan röra sig i trygghet utanför hemmet i sitt närområde. Om personen med besöksförbud överträder gränsen för det här området utlöses larmet som är kopplat till polisen. Vi vill även titta på möjligheten att kvinnan blir informerad samtidigt som polisen så att hon snabbt har möjlighet att sätta sig själv i säkerhet. Vi bedömer att utsatta kvinnor i och med detta skulle kunna känna sig mer säkra i sitt närområde samt att färre kvinnor skulle utsättas för våld och hot från män de tidigare haft en relation med. Centerpartiet vill införa en möjlighet att personer som är belagda med särskilt utvidgat besöksförbud även ska kunna beläggas med elektronisk övervakning, så kallad fotboja Bättre samverkan Centerpartiet anser att god samverkan är grunden för all form av brottsförebyggande arbete. Samverkan mellan polis, kommun och landsting samt andra myndigheter behövs liksom samarbete med näringsliv, ideella organisationer, sociala företag och stiftelser. Kommunerna har ett särskilt ansvar i det brottsförebyggande arbetet och för att ge stöd åt personer som drabbats av brott. Samverkansavtal mellan polisen och kommunen med ömsesidiga åtaganden för brottsförebyggande åtgärder är ett bra exempel på hur samarbetet kan organiseras. Centerpartiet anser därför att samverkansavtal mellan kommun och polismyndighet ska upprättas i samtliga kommuner och att i dessa ska arbetet för att förhindra och förebygga mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer särskilt uppmärksammas. Vidare måste en tydlig ansvarsfördelning anges vid behov av stöd och skydd till hotade och våldsutsatta. I denna typ av brott drabbas också många barn, varför barnens situation måste särskilt beaktas. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Centerpartiet vill utveckla en bättre samverkan för brottsförebyggande arbete Centerpartiet vill att samverkansavtal mellan polis och kommun upprättas i samtliga kommuner och att i dessa ska hot och våld i nära relationer särskilt beaktas Ekonomiskt och praktiskt stöd Centerpartiet vill förbättra såväl praktiskt som ekonomiskt stöd vid akutsituationer i samband med allvarligt hot om våld. Om polisen vid en hot- och riskbedömning gör bedömningen att en person inte längre kan bo kvar på sin hemadress utan risk för allvarligt våld, och att en flytt är akut, menar Centerpartiet att såväl praktiskt som ekonomiskt stöd ska utgå för att bistå den utsatta personen. Detta ska kunna ske oavsett finansiell situation då det är en akut situation som personen inte själv har valt.
Även om kommunernas ansvar för stöd till brottsoffer har förtydligats under mandatperioden, ser stödet till dem som tvingas fly från sin hem väldigt olika ut. I många fall är det den hotade kvinnan som själv tvingas arrangera, planera och bekosta sin och sina barns flykt utan stöd från kommunen. Detta trots att polisen gjort en bedömning att en flytt med skyddad identitet är den enda möjligheten för en tryggare tillvaro. En anledning till detta är att flera kommuner inkomstprövar stöd och även ser till den brottsdrabbades tillgångar. Det innebär att en kvinna som äger tillgångar i form av exempelvis en halv villa vanligen inte är berättigad till ekonomiskt bistånd utan får bekosta sin flytt själv. Detta trots att valet att flytta inte är hennes eget och att det är långt från säkert att hon kan realisera några tillgångar vilket exempelvis skulle kunna innebära att få till stånd en försäljning av en gemensam bostad. Centerpartiet menar att när inga andra möjligheter för en trygg tillvaro finns än en flytt i kombination med skyddad identitet, ska också ekonomiskt och praktiskt stöd utgå för den som behöver det. Centerpartiet vill förbättra såväl praktiskt som ekonomiskt stöd vid akutsituationer med allvarligt hot om våld. Nationellt stöduppdrag för personer med skyddad identitet Centerpartiet vill inrätta ett nationellt stödcenter för personer med skyddad identitet med expertkompetens som kan ge råd, vägledning och praktisk hjälp för att ge människor möjlighet till ett så vanligt liv som möjligt. I Sverige lever ungefär 13 700 personer med skyddad identitet. För dessa personer är denna form av skydd nödvändig för att kunna skapa en normal tillvaro utan hot och våld. Men samtidigt som beslut om skyddad identitet tas hamnar personerna vid sidan om välfärden och samhällets service. Idag är det kommunerna som enligt socialtjänstlagen ska ge stöd till brottsoffer och då med särskilt fokus på våldsutsatta kvinnor. De saknar dock ofta tillräcklig kompetens för detta. Den geografiska begränsningen utgör ytterligare ett hinder. För en person som fått skyddad identitet kan det innebära en kvarskrivning i den kommun brottet inträffat, och flytt till en annan del av landet. Den nya kommunen känner då inte till att en person med skyddad identitet bor där. Detta rör sig om ett begränsat antal individer spridda över hela landet. Därför är det bättre att de får stöd via ett nationellt center. Ett nationellt stödcenter ska kunna ge individuella råd utifrån hur hotbilden utvecklas, minskar eller ökar, och vid behov ansöka om förlängning av tidsbegränsad skyddad identitet. Stöd och råd ska utgå för att hjälpa personer med skyddad identitet att kunna leva ett så normalt liv som möjligt med skola, utbildning, jobb eller eget företagande i en trygg tillvaro. Stödcentret ska kunna hjälpa alla människor som lever under en reell hotbild; kvinnor som flyr från män i nära relation, personer som utsätts för hot på grund av en hedersrelaterat förtryck, personer som trakasseras av stalkare samt personer som är hotade på grund av vittnesmål. Till det nationella stödcentret ska expertis inom olika
områden knytas och samverkan ska ske med andra aktörer som Polismyndigheten, Brottsoffermyndigheten, Socialförvaltningen och Nationellt center för kvinnofrid. Centerpartiet vill inrätta ett nationellt stödcenter för personer med skyddad identitet Säkrare och enklare hantering av skyddade uppgifter i offentliga register Centerpartiet anser att det behövs en förbättrad hantering av skyddade uppgifter i offentliga register för att säkerställa system som garanterar barn och vuxna med skyddad identitet skolgång, tandvårdskontroller, hälsovårdskontroller och demokratiska rättigheter på likvärdiga villkor som andra barn och vuxna, utan att riskera att få sin vistelseort röjd. I dagens digitaliserade samhällen spelar offentliga register en väsentlig roll för kontakt med myndigheter, tillgång till välfärd och samhällets service. Barn med skyddad identitet kallas inte till skolstart, vaccinationsprogram eller tandläkarundersökningar. Vuxna kvinnor med skyddad identitet kallas inte till cellprovstagning eller mammografi. Att hyra bil, söka utbildningar eller deklarera via nätet går inte med skyddade personuppgifter. Möjligheterna till banklån eller att få kreditkort försämras. Personer som får skyddad identitet med kvarskrivning tillåts inte rösta i kommun- och landstingsval där de bor. Det är svårt att teckna telefonabonnemang, och personer med skyddad identitet är inte välkomna som förmånskund hos Apoteket. Allt detta medför en rad administrativt krångel och sämre samhällsservice för de som tvingas leva med skyddad identitet, samtidigt som en röjd vistelseort i ett register kan medföra allvarligt hot och tvinga personen till en ny flytt. Centerpartiet menar att en översyn över offentliga register behöver genomföras för att underlätta och förenkla vardagen för personer med skyddad identitet utan att riskera att vistelseorten röjs. En genomgång behövs för att värdera vilka uppgifter som behövs skyddas för att inte röja vistelseort, och vilka uppgifter som kan vara mer lättillgängliga. Utredningen bör även se över möjligheter med att låta alla med skyddad identitet få möjlighet till en fiktiv boxadress, från vilken en sekretessgrupp hanterar vidaresändning till hemlig bostadsadress. Idag ges den möjlighet till personer med kvarskrivning, medan mer komplicerade rutiner används för personer med sekretessmarkering. En fiktiv boxadress kan göra det möjligt för fler att finnas med i olika register utan att bostadsorten röjs. Centerpartiet vill garantera alla sina demokratiska rättigheter, även personer med skyddad identitet och kvarskrivning ska ha rätt att få rösta i kommun- och landstingsval där de bor, utan att få sin vistelseort röjd. Centerpartiet vill tillsätta en utredning för säkrare och enklare hantering av skyddade uppgifter i offentliga register
Centerpartiet vill se över systemen så personer med skyddad identitet kan garanteras sina demokratiska rättigheter utan att få vistelseorten röjd Enklare att få ny identitet Centerpartiet vill att kraven för att kvalificera sig för fingerade personuppgifter ska ses över mot bakgrund av de sammanlagda skyddsbehoven. Ett nytt namn och nya personuppgifter kan vara en möjlighet för en tryggare tillvaro för dem där inga andra åtgärder bedöms ge tillräckligt skydd. Beviljandet av fingerade personuppgifter sker dock mycket restriktivt. Centerpartiet vill därför undersöka möjligheten att ge fler möjlighet till ny identitet för en tryggare tillvaro för de som lever under varaktiga allvarliga hot. Endast vid särskilt allvarliga hot, där andra åtgärder bedöms som verkningslösa, kan en person få tillstånd att använda annan identitet. Beslut om fingerade personuppgifter meddelar Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen (RPS). Idag har endast ca 20-30 personer som har fingerade personuppgifter. Enligt uppgift från Rikspolisstyrelsen är det omkring 60 personer per år som ansöker om fingerade personuppgifter. Av dessa är det enbart ett fåtal ansökningar som beviljas. När man genom fingerade personuppgifter får en ny identitet registreras uppgifterna på ett sådant sätt att det inte framgår att det rör sig om fingerade personuppgifter. Kopplingen mellan den nya och den gamla identiteten finns endast hos Rikspolisstyrelsen. Detta kan ge en hotad person en chans till en ny start i livet, samtidigt som det också medför flera försvårande omständigheter. Det är därför viktigt att en person som får ny identitet får professionellt stöd och även hjälp med praktiska frågor, som att exempelvis kunna få betyg och meritvärden överförda till den nya identiteten. Centerpartiet vill öka möjligheten till beslut om fingerade personuppgifter
Fakta: Personer med skyddad identitet Sverige lever ca 13 700 personer med skyddad identitet. Detta är inget som dessa personer har valt själva. Skyddad identitet ges bara efter noggrann prövning av en hotbild och är till för att skydda personer när inget annat hjälper. De finns tre former av skyddad identitet. Sekretessmarkering: ca 12100 personer Sekretessmarkering innebär att personuppgifter sekretessmarkeras, och lämnas endast ut efter prövning av myndigheten. Kvarskrivning: ca 1600 personer Kvarskrivning innebär att en person blivit kvarskriven på en tidigare folkbokföringsadress, men finns bosatt i annan del av landet på en skyddad adress. Personuppgifterna finns inte med i offentliga register. Fingerade personuppgifter: ca 20-30 personer Fingerade personuppgifter innebär att en person har fått nya namn- och personuppgifter. Källa: Skattemyndigheten 2010-09-09