Bilaga Avdelningen för juridik 2017-01-25 1 (12) Dnr 6.1.2-2016:1530 Konsekvensutredning avseende förslag till ändring av: - Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan, samt - Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6-8 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Omklassificering av ämnet specialidrott och ändrade bestämmelser för behörighet i ämnet specialidrott A. Bakgrund 1. Beskrivning av problemet och syftet med en omklassificering av ämnet specialidrott Inför gymnasiereformen 2011 var det primärt avsett att ämnet specialidrott 1 enbart skulle anordnas av riksidrottsgymnasier (RIG) och att de lokala idrottsutbildningarna skulle tas bort. I samband med detta uppvaktades Skolverket av Riksidrottsförbundet (RF) som uppmärksammade myndigheten på vikten av att de s.k. hemortsalternativen bevarades. Detta resulterade i att ämnet specialidrott, förutom att det kunde anordnas på RIG, även kunde anordnas på de s.k. nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). 2 Ämnet specialidrott erbjuds inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan men däremot inte inom kommunal vuxenutbildning. 1 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:144) om ämnesplan för ämnet specialidrott i gymnasieskolan. 2 5 kap. 31 gymnasieförordningen (2010:2039). 1 (12)
Ämnet specialidrott klassificerades av Skolverket som ett yrkesämne. 3 Enligt 2 kap. 13 och 20 skollagen (2010:800) är det endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning som får undervisa inom skolväsendet. Lärare som undervisar i yrkesämnen ska även de vara legitimerade, men är i nuläget undantagna krav på legitimation enligt skollagen. 4 När det gäller betygssättning ska betyg beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. 5 Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. 6 Detta gäller dock inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegräsning för att bedriva undervisning i ett yrkesämne. 7 Det vill säga lärare som i dag bedriver undervisning i ämnet specialidrott och är tillsvidareanställda kan självständigt besluta om betyg i ämnet. Men det kommer inte vara möjligt om ämnet klassificeras om till ett vissa ämne. När Skolverket fick i uppdrag av regeringen att klassificera samtliga ämnen i samband med lärarlegitimationsreformen, klassificerade Skolverket ämnet specialidrott till ett yrkesämne. Skolverket gjorde, tillsammans med Riksidrottsförbundet (RF), bedömningen att det kunde uppstå svårigheter med kompetensförsörjningen då antalet huvudmän kraftigt ökade. Det vill säga att det inte skulle finnas tillräckligt med lärare med legitimation i ämnet specialidrott. Många verksamma tränare saknade föreskriven lärarutbildning men hade kompetens inom idrotten. I samband med krav på lärarlegitimation skulle det uppstå svårigheter för anordnande huvudmän att bedriva undervisning utifrån gällande regelverk. Dessutom ansågs ämnet kunna utgöra grunden till ett framtida yrke som idrottare för många av de elever som går på RIG. 8 Detta resulterade i att Skolverket slutligen klassificerade ämnet specialidrott som ett yrkesämne. I dag finns således ett undantag, för lärare som bedriver undervisning i ett yrkesämne. Dessa får anställas utan behörighetsgivande examen utan tidsbegränsning. 9 Om ämnet specialidrott klassificeras till ett vissa ämne innebär det att en person som undervisar i ämnet ska vara legitimerad och behörig i ämnet. Den som saknar legitimation kommer då endast att få bedriva undervisning under högst ett år i sänder. 10 3 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne. Dessa ämnen är undantagna från krav på legitimation i enlighet med 2 kap. 20 andra stycket skollagen (2010:800). 4 2 kap. 18 andra stycket 2 skollagen. 5 3 kap. 16 första stycket skollagen. 6 3 kap. 16 andra stycket första meningen skollagen. 7 8 kap. 1 c gymnasieförordningen. 8 Konsekvensutredning av ämnet specialidrott Delrapport (dnr 2013:954), s. 2. 9 2 kap. 20 andra stycket skollagen. 10 2 kap. 18 andra stycket första meningen skollagen. 2 (12)
I januari 2011 meddelade Högskoleverket att Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH, Stockholm) fick examensrätt för ämnet specialidrott, vilket skedde före Skolverkets klassificering av alla ämnen inom skolväsendet. 11 Detta har skapat en olycklig konsekvens för de studenter som slutfört utbildningen i ämnet specialidrott. Dessa studenter kan i dagsläget inte få en behörighet i ämnet specialidrott, utifrån 2 kap. 21 förordning (2011:326) om behöriget och legitimation för lärare och förskollärare, då ämnet är ett yrkesämne. Under år 2012 inkom en skrivelse till Skolverket från sex lärosäten om att Skolverkets beslut att klassificera ämnet specialidrott som ett yrkesämne var problematiskt av flera skäl. 12 Bland annat uppgavs att följden av att klassificera ämnet specialidrott som ett yrkesämne innebar att ämnet inte kunde ges inom ramen för kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp, då en sådan inte får omfatta ett yrkesämne. 13 Vidare uppgav lärosätena att anställningsbarheten skulle öka för dessa lärare i och med att ämnet specialidrott i sådant fall kunde kombineras med andra ämnen. 14 Lärosätena ansåg vidare att det innebar möjligheter att utveckla kurser inom området samt att området kunde beforskas och kvalificeras. 15 En omklassificering till ett vissa ämne innebär således att ämnet specialidrott kan ingå i en KPU. Flera av de ingående ämneskunskaper som idag krävs för att erhålla legitimation i ämnet specialidrott är dessutom befintliga ämnen på universitet och högskolor. Skolverkets klassificering av specialidrott innebär också svårigheter att kunna utbilda lärare i specialidrott vid vissa av de enheter för lärarutbildning i idrott och hälsa som har störst kompetens i den speciella pedagogik som krävs för ämnen med idrottslig inriktning, då de inte ger yrkeslärarutbildning. 16 Fram till år 2003 kunde GIH Stockholm examinera lärare med behörighet att undervisa i ämnet specialidrott (specialidrottslärarutbildningen - SIL). Eftersom SIL-utbildningen inte längre erbjuds minskar andelen behöriga lärare i ämnet specialidrott. De huvudmän som erbjuder 11 Beslut daterat den 18 januari 2011, reg. dnr 641-993-10. 12 Gymnastik och idrottshögskolan, Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Lärarhögskolan vid Umeå universitet och Örebro universitet. Skrivelsen inkom till Skolverket den 12 april 2012. 13 6 andra stycket andra meningen förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till en ämneslärarutbildning. 14 Se 6 och 13 förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen. 15 Gymnastik och idrottshögskolan, Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Lärarhögskolan vid Umeå universitet och Örebro universitet. Skrivelsen inkom till Skolverket den 12 april 2012. 16 Gymnastik och idrottshögskolan, Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Lärarhögskolan vid Umeå universitet och Örebro universitet. Skrivelsen inkom till Skolverket den 12 april 2012. 3 (12)
gymnasial idrottsutbildning undervisar idag cirka 10 000 elever inom RIG 17 och NIU 18 och antalet idrottsutbildningar tenderar att öka. 19 Antalet NIU-ansökningar till Skolverket ökade med 54 procent mellan åren 2010 och 2015. 20 Riksidrottsförbundet (RF) tydliggjorde för Skolverket under år 2013 att lärarnas formella kompetens samt lärarkompetensen när det gäller examination och betygssättning behöver uppmärksammas. 21 Under 2013 framkom av en utredning genomförd av Riksidrottsförbundet (RF) att flertalet specialidrottsförbund var positiva till en omklassificeringen av ämnet specialidrott till ett vissa ämne. 22 Skolinspektionen genomförde år 2015 riktad tillsyn mot 30 skolhuvudmän och skolenheter som bedrev undervisning i ämnet specialidrott. 23 Resultatet av den riktade tillsynen visade bland annat att många lärare i specialidrott också är tränare utanför skoltid. I flera fall uppstod otydligheter i rollerna. När det gäller användningen av begreppet lärare, visar en utvärdering av ämnet specialidrott som genomfördes av Umeå universitet på uppdrag av Skolverket och RF, att lärarna i ämnet specialidrott kallas betydligt oftare tränare, instruktör coach än lärare. 24 Vidare framgår det av Skolinspektionens ovan nämnda tillsyn till exempel att lärare i specialidrott, som också har uppdrag som tränare, inte alltid deltar i skolornas förebyggande arbete med kränkande behandling. De kallas också ofta tränare inom skolans ram. Det klargörs inte alltid tillräckligt att de i samband med undervisning i ämnet specialidrott agerar som lärare och att de ska följa skolans styrdokument. I flera skolor är de som undervisar i specialidrott anställda av den lokala idrottsföreningen men tjänstgör del av sin anställning i skolan. Drygt hälften av lärarna som bedriver undervisning i ämnet specialidrott saknar också lärarutbildning. Men i stort sett alla har tränarutbildning, framförallt från idrottens egna utbildningssystem. 25 Enligt skollagen är det endast lärare som ska bedriva undervisning inom skolväsendet (se vidare avsnitt A 3). 17 Elever inom RIG läsåret 2015/16 cirka 1 000 elever. 18 Elever inom NIU läsåret 2015/16 cirka 9 000 elever. 19 Skolverket, Regeringsredovisning av uppdrag om särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar, (dnr 6.3.2-2014:1032), 20 Skolverket, Regeringsredovisning av uppdrag om särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar, (dnr 6.3.2-2014:1032), s. 4. 21 Brev från Riksidrottförbundet till Skolverket, daterat den 14 juni 2013. 22 E-postmeddelande från Riksidrottförbundet, inkom till Skolverket den 8 april 2016. 23 Skolinspektionen, Riktad tillsyn av gymnasiala idrottutbildningars arbete med kränkande behandling, dnr 40-2015:4940, publiceringsår 2016. 24 Umeå universitet, Utvärdering av ämnet specialidrott, Magnus Ferry och Eva Olofsson (september 2009), s. 73 f. 25 Skolinspektionen, Riktad tillsyn av gymnasiala idrottutbildningars arbete med kränkande behandling, dnr 40-2015:4940, publiceringsår 2016, sid. 13. 4 (12)
Enligt en avhandling från Göteborgs universitet, Idrotten sätter agendan en studie av Riksidrottstränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag, avseende gymnasial idrottsutbildning dras slutsatsen att i idrottsgymnasium möts skolan och idrotten utan harmoni. 26 I avhandlingen beskrivs att skälet bland annat är att de idrottskunniga lärarna saknar lärarutbildning och att det resulterar i att skolans villkor åsidosätts. 27 Vidare beskrivs bland annat att för att förbättra situationen bör man höja lärarnas kompetens och därigenom uppnå förutsättningar att arbeta både som tränare och lärare. Exempelvis föreslås införande av krav på lärarlegitimation för behörighet i att undervisa i ämnet specialidrott eller att den akademiska tränarutbildningen ger behörighet att undervisa i ämnet specialidrott. 28 Skolverket genomförde år 2013 en konsekvensutredning för att öka förståelsen kring de konsekvenser som uppstår i och med att ämnet specialidrott klassificerades som ett yrkesämne. Vidare genomfördes en kartläggning över vilken kompetens och utbildningsgrad som fanns på RIG och NIU. Utredningen visade att en stor majoritet av de lärare som undervisade i ämnet specialidrott hade gått den egna idrottens utbildningsstege och 60-70 procent hade en akademisk bakgrund, där lärare i idrott och hälsa var det vanligaste. 29 Dessa uppgifter framkom även av Umeå universitets utvärdering av ämnet specialidrott (2009) där det även redogjordes för att 45 procent av lärarna i specialidrott hade en lärarutbildning. 30 Vidare innehöll båda dessa utredningar uppgifter om att lärare i specialidrott hade ett behov att få kompletterande utbildning i bland annat bedömning och betygssättning. Skolverket kan vidare konstatera att undervisningen i ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå. Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar den idrottsliga förmågan samt etiskt förhållningssätt till idrott och det egna idrottsutövandet. Den ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om metoder och teorier för träning samt förmåga att planera, genomföra och utvärdera tränings- och tävlingsverksamhet. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om kroppens byggnad och funktion samt om energigivande processer, kost, mentala aspekter och andra faktorer av betydelse för prestationsförmågan. 31 Skolverket anser att för att nå kompetens i 26 Marie Hedberg, Idrotten sätter agendan en studie av Riksidrottstränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag Göteborgs universitet (ISBN 978-91-7346-808-4 (pdf)). 27 Marie Hedberg, Idrotten sätter agendan en studie av Riksidrottstränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag Göteborgs universitet (ISBN 978-91-7346-808-4 (pdf)). 28 Marie Hedberg, Idrotten sätter agendan en studie av Riksidrottstränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag Göteborgs universitet (ISBN 978-91-7346-808-4 (pdf)). 29 Konsekvensutredning av ämnet specialidrott delrapport (dnr 2013:954), s. 6. 30 Umeå universitet, Utvärdering av ämnet specialidrott, Magnus Ferry och Birgitta Olofsson (september 2009), s. 52 f. Det ska tilläggas att denna utvärdering genomfördes av fem RIG och fem gymnasieskolor med ett brett utbud av idrottsutbildningar. 31 Bilaga till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:130) om ämnesplan för ämnet specialidrott i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. 5 (12)
ämnets hela bredd, vilken är nödvändig för att ge eleverna förutsättningar att nå målen i ämnet, krävs av läraren såväl praktiskt förvärvade erfarenheter och akademiska studier inom ämnets specialidrott. Enligt skollagen ska utbildningen och undervisningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 32 Skolverket föreslår mot ovanstående bakgrund att ämnet specialidrott ska vara ett vissa ämne och regleras i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan. Kraven för behörighet i ämnet ändras i samband med detta. Ämnet specialidrott tas i samband bort som ämne från Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Alternativet till omklassificering av ämnet specialidrott och de fördelar som såväl Skolverket, Skolinspektionen och Riksidrottsförbundet och som forskare har framhållit, att inte omklassificera ämnet specialidrott, riskerar att leda till ytterligare brister av kvaliteten i utbildningen. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som kommer att beröras av en omklassificering av ämnet specialidrott, förutom lärare som undervisar i ämnet, är huvudmän, idrottsföreningar, elever inom gymnasieskolans och gymnasiesärskolans idrottsutbildningar, lärosäten som bedriver utbildning i ämnet specialidrott samt tränarutbildningar. Många av de som bedriver undervisning i ämnet specialidrott idag och saknar behörighetsgivande lärarexamen i ämnet specialidrott kommer att behöva genomgå kompletterande utbildning (se mer under avsnitt A 5). Lärare som redan har erhållit en yrkeslärarlegitimation i ämnet specialidrott kommer om ändringarna i föreskrifterna träder i kraft, att få information från Skolverket om att ämnet specialidrott har omklassificerats till ett vissa ämne. Lärarlegitimationen som Skolverket således tidigare har meddelat gäller (positivt förvaltningsbeslut). Skolverket vill med anledning av detta betona att ämnet specialidrott kommer efter en eventuell omklassificering att ha samma ämnesinnehåll och kurser som tidigare. Ytterligare personer som skulle kunna komma att påverkas av ändringarna är studenter som idag läser, alternativt har för avsikt att läsa en yrkeslärarutbildning baserad på undervisningsämnet 32 1 kap. 5 tredje stycket skollagen. 6 (12)
specialidrott (se mer under avsnitt A7). Skolverket har med anledning av detta tagit fram övergångsregler i förslaget till ändring av Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne. Äldre föreskrifter (SKOLFS 2016:27) gäller fortfarande för behörighet för personer som senast höstterminen 2019 har påbörjat en yrkeslärarutbildning baserad på undervisningsämnet specialidrott som kan leda till en behörighetsgivande examen. Den föreslagna övergångsregeln innebär att dessa personer kommer att kunna erhålla en lärarlegitimation med en behörighet inom ämnet specialidrott även om ämnet blivit klassificerat som ett vissa ämne. Vidare innebär det att personer som tidigare erhållit en yrkeslärarexamen, men ännu inte har ansökt om lärarlegitimation i ämnet specialidrott, kommer att omfattas av övergångsregeln. Skolverket vill tydliggöra att lärare som idag undervisar i ämnet specialidrott utan behörighet i ämnet och som blivit tillsvidareanställda vid en skolenhet kommer fortsättningsvis kunna undervisa i ämnet vid aktuell skolenhet även efter en omklassificering. Däremot, om en sådan lärare avser att byta tjänst till en annan skolenhet för undervisning i ämnet specialidrott kommer det att innebära att vid konkurrenssituation om en sådan tjänst kommer legitimerade lärare med en behörighet i ämnet specialidrott att få företräde. Det kommer däremot att fortsättningsvis vara möjligt med en visstidsanställning, högst ett år i sänder, 33 under förutsättning att det inte finns legitimerade personer med behörighet i ämnet specialidrott att tillgå. En sådan lärare ska vara lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. 34 Om Skolverkets föreskriftsförslag träder i kraft kommer Universitet- och högskolerådet (UHR) att behöva genomföra ändringar av den myndighetens föreskrifter. De föreskrifter som påverkas är Universitets- och Högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Skolverkets bemyndiganden framgår av 2 kap. 23 och 26 förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. 33 2 kap. 21 skollagen. 34 2 kap. 18 skollagen. 7 (12)
5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Eventuella kostnader och konsekvenser för huvudmän för att vidareutbilda lärare Skolverket har inte möjlighet att räkna ut omfattningen av den tid som kommer att behöva tas i anspråk för kompletterande utbildning av lärare som idag undervisar i ämnet specialidrott som ett yrkesämne. Däremot står det klart att utbildningen med största sannolikhet kommer kunna bedrivas på distans. Även om stora delar av utbildningen kommer kunna bedrivas på distans kommer sannolikt utbildningen kräva att studenten kommer till högskolan eller universitetet ett par gånger per termin á två dagar för gemensamma övningar etc. Detta kommer resultera i kostnader för studenten vad gäller, resa och eventuellt boende. Exempelvis kostnad per termin: 2 000 kr för två nätter gånger två på hotell samt 1 000 kr gånger två för tågbiljett tur och retur. 35 Om huvudmannen kommer att behöva stå för en sådan kostnad blir beroende på vad huvudmannen och läraren kommer överens om. Vidare kan även huvudmannen behöva stå för vikariekostnader, utöver att lön sannolikt kommer att utgå till den som ska delta i kompletterande utbildning. Omfattningen av denna är dock i nuläget svår att bedöma och kommer att vara beroende av hur studierna genomförs av lärosätena, ex. heltid-, deltid- eller distansstudier. Kostnadsfrågan är slutligen en förhandlingsfråga mellan huvudmannen och läraren där dessa ska komma överens om vilka utgifter som ska bekostas av huvudmannen respektive vad läraren ska bekosta. Skolverket kan dock konstatera att en snittlön för en lärare på idrottsgymnasieskolor är ca 30 000 till 32 000 kr per månad (heltidstjänstgöring) exkl. sociala avgifter. Således blir huvudmannens kostnad direkt kopplad till utbildningens upplägg/längd. För att bli antagen till en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) som leder till en ämneslärarexamen i ämnet specialidrott i gymnasieskolan krävs att studenten har ämneskunskaper i ämnet specialidrott som motsvarar ämnesstudier om minst 120 hp. 36 Av dessa 120 hp är det upp till varje lärosäte att validera varje sökandes tidigare erfarenhet. 37 Därutöver måste studenten läsa in motsvarande 90 hp kompletterande pedagogisk utbildning. 35 Det är vanligt förekommande att sådan utbildning som skulle kunna komma ifråga erbjuds på distans men att vissa moment måste genomföras vid lärosätet. 36 6 förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen. 37 Se 6 och 13 förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen. 8 (12)
Om den sökande har en behörighetsgivande lärarexamen ska den sökande komplettera sin utbildning med 90 hp inom ämnet specialidrott. Det krävs att den sökande dessutom har kompetens inom vald idrott. När lärosätena tillämpar Skolverkets föreslagna tredje punkt i Skolverkets förslag om ändring av Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan är det av stor vikt att lärosätena validerar studenternas tidigare kunskaper, färdigheter och kompetenser likvärdigt. Exempel för en huvudman Skolverket har tagit fram ett exempel på vad det skulle kunna kosta för en huvudman att låta en tidigare lärare i specialidrott delta i en kompetterande utbildning i specialidrott för att kunna ansöka om en lärarlegitimation med behörighet i ämnet specialidrott (se nedan). Exemplet utgår från att personen deltar i undervisning på distans omfattande fem dagar per 7,5 hp. Denna kurs föreslås av Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH (Stockholm). Exempel för lärosäten Lärosätena som avser bedriva aktuell utbildning kommer inte att drabbas av ökade kostnader med anledning av att Skolverket omklassificerar ämnet specialidrott. Det är framförallt lärosätena som har föreslagit Skolverket att få återuppta en utbildning som tidigare funnits. 38 Den tidigare specialidrottslärarlinjen (SIL) gav lärarbehörighet i såväl ämnet idrott och hälsa som specialidrott. För att säkerställa att de sökande till denna utbildning hade en idrottslig kompetens var specialidrottsförbunden delaktiga i antagningsprocessen. I takt med att de gymnasiala utbildningarna där eleverna ges möjlighet att kombinera elitidrott och studier (RIG och NIU) har ökat ser Skolverket, berörda lärosäten och Riksidrottsförbundet (RF) en ökad arbetsmarknad för dessa lärare, därför finns det incitament att återinföra en lärarutbildning med inriktning mot ämnet specialidrott, vilken också skulle ha en äldre motsvarighet (Specialidrottslärarutbildning SIL). Skolverket har sedan länge haft samråd med såväl RF som berörda lärosäten avseende denna utbildning. En omklassificering skulle också ligga i linje med de nyinstiftade Riksidrottsuniversiteten (RIU) och deras intentioner att erbjuda akademisk utbildning inom ämnet specialidrott (se under avsnitt A1). Kostnader för distansutbildningen som beskrivs ovan är 2 706 kr per hp. 39 Om Skolverket avser att upphandla en uppdragsutbildning enligt ovan medför detta kostnader för staten, denna 38 Den utbildning som åsyftas är den tidigare specialidrottslärarlinjen (SIL) som bedrevs under perioden år 1966 till år 2003. 39 Uppgiften härrör från kostnadsförslag för en lärarlyftskurs avseende ämnet idrott och hälsa. 9 (12)
kostnad skulle kunna rymmas inom ett s.k. lärarlyft. Detta kan tillämpas i syfte att ge utökad behörighet för lärare med behörighetsgivande examen. Om lärosätena kommer att tillhandahålla s.k. KPU (90 hp) uppgår kostnaderna till 20 000 kr för 30 hp. Hur omfattande utbildning som krävs kommer således att vara beroende av hur mycket av personens yrkeskunskaper som kan valideras. Kostnader för KPU är något som bekostas av staten. Om den som genomgår en KPU dessutom fullgör utbildningen erhåller lärosätena en prestationspeng av staten. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Det finns ingen jämförbar EG-rättslig lagstiftning. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Eftersom det finns studenter som för närvarande genomgår en yrkeslärarutbildning baserad på ämnet specialidrott alternativt har tidigare genomgått en yrkeslärarutbildning krävs övergångsbestämmelser. Skolverket föreslår därför att det ska införas en övergångsbestämmelse i ändring av Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne. Övergångsbestämmelsen som Skolverket föreslår är att de studenter som avser att erhålla en yrkeslärarexamen i ämnet specialidrott och som påbörjar en yrkeslärarutbildning senast under höstterminen 2019, ska kunna erhålla en lärarlegitimation i ämnet specialidrott även om ämnet blivit klassificerat som ett vissa ämne. Skolverket föreslår att ändringarna i aktuella föreskrifter 40 träder i kraft den 1 juli 2017. Datumet för ikraftträdande möjliggör för lärosätena att redan inför höstterminen 2017 anta studenter till KPU som baseras på ämnet specialidrott. En annan fördel är att de studenter som slutfört utbildningen i ämnet specialidrott vid GIH Stockholm men inte tidigare kunnat erhålla en behörighet i ämnet, kan erhålla en sådan efter den 1 juli 2017 (se under avsnitt A 1). Skolverket kommer att behöva genomföra informationsinsatser gentemot lärosäten, huvudmän, lärare och specialidrottförbund för att sprida information om omklassificeringen av ämnet specialidrott. Flera lärosäten känner dock redan till att Skolverket under en längre period, har utrett möjligheterna att omklassificera ämnet specialidrott. 40 SKOLFS 2011:159 och SKOLFS 2012:4. 10 (12)
Information om omklassificeringen kommer även att publiceras på Skolverkets webbplats samt spridas till alla idrottsförbund genom Riksidrottsförbundet (RF). B Kommuner och landsting Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. C Företag Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. 1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Det finns idag 17 enskilda huvudmän, fördelat på 25 skolenheter, som bedriver undervisning i ämnet specialidrott inom NIU. Det finns inga enskilda huvudmän som bedriver riksidrottsgymnasium (RIG). Totalt antal idrotter som finns inom NIU-systemet är ca 40 stycken. Därigenom är det således nästan lika många specialidrottsförbund med idrottsföreningar som påverkas av föreskriftsförslaget. Dock är det stora flertalet idrottsföreningar inte vinstdrivande såsom ett företag och ingår därför inte i Skolverkets konsekvensutredning i denna del. Upplands idrottsförbund, som har erhållit dispens från regeringen att få bedriva undervisning i specialidrott på entreprenad, har lärare som kommer att påverkas av ändringarna i ovan nämnda SKOLFS. 41 I dagsläget bedriver Upplands idrottsförbund två stycken RIG-utbildningar och 20 NIU-utbildningar med i ämnet specialidrott. 2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. En beräkning av vad det kan bli för kostnader och tidsåtgång för enskilda huvudmän är beroende på hur många av deras anställda som arbetar som lärare i specialidrott inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Men liksom för en kommunal huvudman kommer företagen eventuellt att behöva stå för vikariekostnader och lön till den som ersätter den lärare som deltar i kompletterande utbildning, beroende på anställningsavtal och andra överenskommelser mellan den anställde och huvudmannen (se mer under avsnitt A 5). 11 (12)
Då de gymnasiala idrottsutbildningarna bedrivs utifrån samma regelverk och med samma förutsättningar oavsett kommunal som enskild huvudman anser Skolverket att exemplen under avsnitt A 5 är även tillämpbara avseende enskilda huvudmän. 3. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Den föreslagna ändringen kommer inte, utöver administrativa kostnader, innebära några andra kostnader. 4. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Det som kommer att kunna påverka konkurrensförhållandena för företagen är att omklassificeringen eventuellt resulterar i att elever väljer en utbildning som har en legitimerad lärare i specialidrott, framför en skola som inte har det. 5. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Skolverket bedömer att regleringen inte kommer att påverka företagen mer än det som ovan har beskrivits. 6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Då de gymnasiala idrottsutbildningarna bedrivs utifrån samma regelverk och med samma förutsättningar oavsett små eller stora enskilda huvudmän anser Skolverket att särskild hänsyn inte kommer att behöver tas till små företag. D Samråd Skolverket har haft samråd med Universitets- och högskolerådet (UHR), Riksidrottsförbundet (RF) samt med Umeå universitet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. E Kontaktpersoner Maria Mattsson (undervisningsråd) tel.: 08-527 336 92 Frida Ericmats Rutgersson (jurist) tel.: 08-527 333 78 (fram till och med den 20 januari 2017) 41 Se Utbildningsdepartementets beslut från den 3 juli 2014 (dnr U2013/4139/GV). 12 (12)