Regional överenskommelse -RÖK- Gemensam utveckling av introduktion för nyanlända invandrare Reviderad 2007-04 1
2
Regional överenskommelse i om introduktion för nyanlända invandrare Inledning Denna överenskommelse utgör grunden för ett regionalt samordnat arbete, som syftar till att utveckla introduktionen och integrationen av nyanlända kvinnor och män, flickor och pojkar i. Med nyanlända avses såväl de personer som omfattas av förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (1990:927), som andra invandrare och omfattar tiden tre år efter beviljat uppehållstillstånd. För att få genomslag i de regionala organisationerna är det viktigt att den kopplas samman med den centrala överenskommelsen om utveckling av introduktionsinsatser för nyanlända invandrare i Sverige som reviderades och fastslogs under år 2006 mellan Arbetsmarknadsverket, Integrationsverket, Migrationsverket, Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och Sveriges kommuner och landsting (SKL). I den centrala överenskommelsen redogörs för respektive myndighets och organisations uppgift och ansvar i asyl- och introduktionsprocessen. Aktörerna i har utgått från den modellen och vill här visa och konkretisera hur de ska samverka på regional nivå samt var detta kan förbättras och utvecklas och skapa bättre förutsättningar för det konkreta arbetet som bedrivs i olika organisationer i länets kommuner. Bakgrund I den centrala överenskommelsen betonas vikten av att samhället ger förutsättningar för de enskilda individerna att försörja sig själva och bli delaktiga i det svenska samhället. En lyckad introduktion är beroende av individens eget ansvar och motivation men också av en god samverkan mellan ansvariga myndigheter, organisationer och näringsliv. För att klara den framtida arbetskraftsförsörjningen samt bibehålla och utveckla välfärden måste vi ta ett gemensamt ansvar för att så snabbt som möjligt lotsa in den nyanlända arbetskraften på arbetsmarknaden. Vi måste gemensamt skapa den grund, som är nödvändig, för att de nyanlända, som kommer till länet, snabbt ska kunna skaffa sig egen försörjning och stanna kvar i länet och därigenom bidra till den gemensamma regionala utvecklingen. Den demografiska situationen i innebär att en stor grupp sysselsatta kommer att gå i pension under de närmaste åren. Detta leder till att kommer att få behov av arbetskraft inom många olika områden. Det är därför av stor vikt att nyanlända ges möjlighet att tillvarata och utveckla sina kompetensområden och intressen. I linje med det regionala tillväxtprogrammet anses integration och mångfald vara positivt för länets tillväxt. Det innebär att personer med utländsk bakgrund är värdefulla vid länets arbetsplatser för såväl att tillgodose arbetskraftförsörjningen som att höja kompetensen och mångfalden. Regional samverkan i handlar om att effektivisera arbetet och sträva efter att använda hela regionens resurser. Utbildningsmöjligheterna är goda på grundskole-, gymnasieoch högskolenivå i hela länet och det finns också tillgång till distansstudier i länets kommuner. Flera av länets kommuner har en långvarig erfarenhet av invandring. Denna kunskap och kompetens som finns i länets kommuner utgör en tillgång i det framtida arbetet och är en viktig resurs i samverkan på regional- och lokalnivå. Regional samverkan i Kalmar län ska även bidra till ett gott mottagande i förskola och skola av nyanlända barn och ungdomar så att de kan utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar och behov. 3
Syftet med överenskommelsen Syftet är: att stödja samverkan på lokal nivå så att lokala överenskommelser tecknas och utvecklas. att stärka formen för samarbete mellan berörda myndigheter och organisationer så att den kompetens och den resurs, som nyanlända kvinnor och män, flickor och pojkar utgör, tas tillvara. Det är också av stor vikt att möjlighet till utveckling för dessa personer ges, vilket i sin tur bidrar till tillväxt i vår region. att se till att varken kommungränser eller ansvarsområden mellan myndigheter utgör ett hinder för en effektiv och individanpassad introduktion och integration. att nyttja de resurser som finns i länet på bästa sätt för att öka utbudet vid den individuella introduktionen genom att inhämta och sprida kunskaper om det lokala introduktionsarbetet. Samverkansparter Samverkansparter i är Länsarbetsnämnden, Migrationsverket, Länsstyrelsen, Regionförbundet, Försäkringskassan, Landstinget och Myndigheten för skolutveckling Övergripande mål för Det övergripande målet för är att alla kommuner i länet tar emot flyktingar samt att en lokal överenskommelse (LÖK) finns i samtliga kommuner. I ska alla nyanlända kvinnor och män, flickor och pojkar få en introduktion, som syftar till egen försörjning och delaktighet i svenskt samhällsliv där de nyanlända kvinnorna och männen utgör en rekryteringsbas för länets arbetsgivare. Delmål för : Öka andelen sysselsatta nyanlända i jämförelse med andelen sysselsatta nyanlända för år 2006 Möjliggöra arbetsplatsförlagd introduktion/praktik för nyanlända. Ge målgruppen nyanlända tillgång till hela arbetsmarknaden utifrån sin kompetens Höja och sprida kunskap och kompetens om integration i samhället Öka andelen elever med invandrarbakgrund på gymnasieskolornas nationella program En hälsofrämjande introduktion ska utvecklas där hälso- och sjukvårdsbehovet ska uppmärksammas i ett tidigt skede. Utvecklingsområden Samverkansparterna har tillsammans med representanter från tre av länets kommuner konstaterat att det finns ett stort behov av utveckling inom flera områden. Avsikten är att gemensamt stötta och verka för utveckling inom dessa områden. Individuellt anpassad introduktion Hälsa Utbildning Tidiga insatser Validering Barn och ungdomar Samverkansformer Kontakter med näringslivet 4
Ansvar och uppdrag Länsarbetsnämnden i Samordnar och följer upp de lokala arbetsförmedlingskontorens arbete med insatser för nyanlända för att tidigarelägga inträdet på arbetsmarknaden. Utvecklar användandet av kartläggning, validering och yrkestest för att beskriva och tillvarata individernas kompetens. För diskussioner med företrädare för näringslivet och med lokala arbetsgivare för att kunna tillgodose arbetsgivarnas behov och för att öka sysselsättningsgraden hos asylsökande och nyanlända. Arbetar för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden. Stöder och utvecklar samverkan över kommun/kontorsgränser, för att underlätta start av utbildningar, arbetsmarknadspolitiska program etc. på de orter där underlaget är litet. Försäkringskassan Erbjuder nyanlända en övergripande information om socialförsäkringen Erbjuder individuell information till nyanlända, som fått uppehållstillstånd, om socialförsäkringens förmåner och den enskildes skyldigheter. Erbjuder skriftlig information om socialförsäkringen på flera språk Migrationsverket i Arbetar med formerna för kartläggning av individers kompetens i syfte att underlätta en introduktion i samhället Samarbetar med regionala och lokala parter som berörs av introduktionen av nyanlända. Formen för samarbete växlar efter behov och uppdrag. Informationsutbyte mellan parterna i syfte att dela kunskap om tendenser och trender inom varandras ansvarsområde är exempel på sådant samarbete Tar huvudansvar för att bas-information ges om det svenska samhället och kulturen Ansvarar för att organiserad verksamhet erbjuds individen med fokus på svenska för invandrare samt praktikplatser Länsstyrelsen Ansvarar för samordning av arbetsuppgifter kring introduktion i länet samt för att utvecklingen av samverkan fortskrider. Svarar för att handlingsplaner följs upp, att nya handlingsplaner upprättas samt att utvärdering av arbetet enligt överenskommelsen kommer att utföras. Svarar för att överenskommelsen återkommande uppdateras och skapar kontinuitet. I samband med nedläggning av Integrationsverket den 31 juni 2007 kommer länsstyrelsen att ta över ansvaret bland annat för att utarbeta överenskommelser med länets kommuner om flyktingmottagande. Regionförbundet i Beaktar överenskommelsen i det regionala utvecklingsarbetet Erbjuder länets kommuner och andra aktörer kunskap och kompetensutveckling i frågor som rör introduktion och integration. Informerar kommunerna om den regionala överenskommelsen och dess syfte att stödja den lokala nivån Stödjer ALMI IFS Kalmar, vars uppgift är att främja invandrarföretagande. Initierar samverkan mellan kommuner rörande introduktions- och integrationsfrågor 5
Myndigheten för skolutveckling För att stödja nyanlända flickor, pojkar, kvinnor och män och andra invandrares introduktion och integration ska Myndigheten för skolutveckling: Som en av undertecknande parter i den centrala överenskommelsen verka efter de riktlinjer som finns inom den erbjuda sfi- lärare kompetensutveckling via myndighetens webbsida stödja kommuner och utbildningsverksamhet med material och instruktiva exempel uppmärksamma och stödja nyanlända barns och ungdomars introduktion i skola och samhälle Landstinget i Den kulturella sammansättningen i samhället ska återspeglas på Hälso- och sjukvårdens arbetsplatser. Hälso- och sjukvårdens primärvård medverkar när lokala överenskommelser utarbetas i länets kommuner Asyl och flyktingsjukvården utvecklar ett konsultativt arbetssätt. Information från Hälso- och sjukvården till nyanlända invånare ska ges på lätt svenska och vid behov tolkas/översättas till andra språk. Rutinerna för samtal via tolk ska kvalitetsförbättras. Inledande hälsosamtal/undersökningar som erbjuds asylsökande och nyanlända utvecklas för att svara upp till framtida behov. Handlingsplaner Varje år upprättas konkreta handlingsplaner, vilka redovisas i särskild bilaga. 6
Organisation Det direkta arbetet bedrivs i länets kommuner och är i några kommuner strukturerat i en lokal överenskommelse. Den regionala överenskommelsen ska ses som en sammanhållande länk för att regionalt stärka kommunernas arbete. I den regionala överenskommelsen fördelas arbetet på undergrupper, som består av representanter från de olika organisationerna som undertecknat överenskommelsen samt av representanter från länets kommuner. De ansvar och uppdrag som respektive organisation har preciserat i den här regionala överenskommelsen ingår samtliga i någon del av nedanstående organisationsskiss. LÖK LÖK Arbetsmarknad SFI RÖK Hälsa/Fritid/ Friskvård LÖK Tillväxt Barn och ungdom LÖK 7
Uppföljning och utvärdering Denna överenskommelse bör ses som ett redskap för hur organisationer strukturerar sin samverkan och sitt arbete avseende introduktion. För att den ska få avsedd betydelse och för att arbetet ska utvecklas är det av stor vikt att överenskommelsen kontinuerligt följs upp. Uppföljning utförs genom muntlig redovisning vid återkommande möten samt genom en skriftlig rapportering som länsstyrelsen sammanställer en gång per år till respektive organisation. Därefter görs en utvärdering med uppföljningsrapporten som bas. Sven Lindgren Länsstyrelsen Eva Plogeus Länsarbetsnämnden Per Loman Migrationsverket Alf Jönsson Landstinget Elisabeth Hamilton Försäkringskassan Håkan Brynielsson Regionförbundet Kjell Hedwall Myndigheten för skolutveckling 8
Bilaga 1 Nuläget i länet I nedanstående tabeller och diagram visas nuläget i länet i folkmängd, andelen av befolkningen med invandrarbakgrund, sysselsättningsstatistik och utbildningsnivåer. Tabell 1 Folkmängd i per 2006-12-31 och folkmängdens förändring under år 2006. Kommun Folkmängd Födelseöverskott Därav mot Egna länet Övriga Sverige Utlandet Flyttningsnetto Totalt Folkökning Utan invandring från andra länder 233 776-672 499. -674 1 173-168 -1 341 Borgholm 10 983-97 13-84 69 28-84 -112 Emmaboda 9 436-75 -31-9 -51 29-107 -136 Hultsfred 14 306-86 -66-132 -250 316-150 -466 Högsby 6 033-37 4-51 -36 91-33 -124 Kalmar 61 321 41 353 67-13 299 397 98 Mönsterås 13 111-44 50-31 -54 135 8-127 Mörbylånga 13 520-37 152 157-5 0 115 115 Nybro 19 680-81 -15 34-102 53-95 -148 Oskarshamn 26 244-44 43 14-54 83-3 -86 Torsås 7 154-17 -68-47 -42 21-86 -107 Vimmerby 15 588-29 3 27-77 53-25 -78 Västervik 36 400-166 61 55-59 65-105 -170 Diagram 1 och 2 Den procentuella fördelningen över inrikes och utrikes födda i resp. i hela riket per den 31 december 2006. Sverige Utrikes födda män i 8 447 Utrikes födda män i 564 431 Utrikes födda kvinnor 9 087 Utrikes födda kvinnor 610 769 Inrikes födda män 108 384 Inrikes födda män 3 959 092 Inrikes födda kvinnor 107 858 I Sverige födda kvinnor 3 978 965 Totalt 233 776 Totalt Sverige 9 113 257 Diagram 1 Diagram 2 Inrikes och utrikes födda i per den 31 dec 2006 Inrikes och utrikes födda i Sverige per den 31 december 2006 3,6% 3,9% 6,2% 6,7% 46,1% 43,7% 46,4% 43,4% Utrikes födda män Män födda i Sverige Utrikes födda kvinnor Kvinnor födda i Sverige Utrikes födda män Inrikes födda män Utrikes föddakvinnor inrikes födda kvinnor
Diagram 3 och 4 visar procentuell förändring av befolkningsandel som är utrikes födda under tidsperioden 2001 2007 i jämförelse mellan och hela riket. Diagram 3 Diagram 4 Utrikes födda kvinnor och män i % av den totala befolkningen i Utrikes födda kvinnor och män i % av den totala befolkningen i Sverige 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 8,0% 6,0% 6,0% 4,0% 4,0% 2,0% 2,0% 0,0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 0,0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utrikes födda kvinnor i Utrikes födda män i 3,3% 3,4% 3,5% 3,6% 3,7% 3,8% 3,1% 3,2% 3,3% 3,3% 3,4% 3,6% Hela riket utrikes födda kvinnor Hela riket utrikes födda män 6,0% 6,1% 6,3% 6,4% 6,5% 6,7% 5,5% 5,6% 5,7% 5,8% 6,0% 6,2% Diagram 5 visar förändringen av sysselsättningsgrader för invandrare i i jämförelsen med inrikes födda personer och med Sverige. Diagram 5 Sysselsättningnivåer jämförelse mellan och Sverige 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Man Kvinna Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna Totalt 2001 2002 2003 2004 Utrikes född med bosättningstid 0-4 år i Sverige Utrikes född med bosättningstid 5 år eller mera i Sverige Sverige Utrikes född med bosättningstid 0-4 år i Sverige Sverige Utrikes född med bosättningstid 5 år eller mera i Sverige
Diagram 6 och 7 visar utbildningsnivåer, en jämförelse mellan invandrare och inrikes född befolkning i och diagram 8 och 9 visar utbildningsivåerna i Sverige. Diagram 6 Diagram 7 Utbildningsnivåer för utrikes födda 20-64 år bosatta i den 31 december 2005 Utbildningsnivåer för inrikes födda 20-64 år bosatta i den 31 december 2005 28% 7% 43% 22% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 27% 0% 53% 20% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Diagram 7 Diagram 8 Utbildningsnivåer för utrikes födda 20-64 år bosatta i Sverige den 31 december 2005 Utbildningsnivåer för inrikes födda 20-64 år bosatta i Sverige den 31 december 2005 32% 7% 22% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 34% 0% 15% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 39% Uppgift saknas 51% Uppgift saknas
Diagram 9 visar hur uppehållstillstånden fördelar sig på olika grupper. Under 2006 fick 86 436 personer uppehållstillstånd, en ökning jämfört med 2005, då motsvarande siffra var 62 463.19 037 personer fick uppehållstillstånd av flyktingsskäl, andra skyddsbehov, humanitära skäl och synnerligen ömmande skäl. Av dessa fick 10 689 tillstånd enligt den tillfälliga lagen om ny prövning av beslut om av- och utvisning. Utöver detta fick 1 626 personer tillstånd inom den så kallade flyktingkvoten, medan 4 433 personer fick tidsbegränsade tillstånd. 26 668 personer fick uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning. 6 094 personer fick tidsbegränsat uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl. 20 198 fick uppehållstillstånd enligt EES-avtalet eller registrerade uppehållsrätt som EU-medborgare. 7 331 fick uppehållstillstånd som gäststuderande.623 adoptivbarn fick uppehållstillstånd 2006. Diagrammet nedan visar hur uppehållstillstånden fördelar sig på olika grupper. Fördelning uppehållstillstånd i Sverige under år 2006 Arbetsmarknadsskäl 7% Gäststuderande 8% Tidsbegränsade tillstånd Övriga 1% enl. tillfälliga lagen 5% Permanenta uppehållstillstånd enligt tillfällig lag 12% Humanitära skäl 4% Flyktingskäl, skyddsbehov 7% EU/EES-regler 23% Adoptivbarn 1% Familjeanknytning 32%