Familjerådgivningens verksamhetsberättelse 2015

Relevanta dokument
Familjerådgivningens verksamhetsberättelse 2012

Familjerådgivningens verksamhetsberättelse 2013

Familjerådgivningens verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse. Familjerådgivningen

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FAMILJERÅDGIVNING. En samverkan mellan samtliga kommuner i Jämtlands län

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FAMILJERÅDGIVNING. En samverkan mellan samtliga kommuner i Jämtlands län

1(7) Familjerådgivning. Styrdokument

Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun

Verksamhetsplan. Familjerådgivningens verksamhetsplan KS F 2018/00233

Verksamhetsplan. Familjerådgivningens verksamhetsplan KS F 2019/00220

Verksamhetsplan. Familjerådgivningens verksamhetsplan KS F 2017/00548

Verksamhetsplan. Familjerådgivningens verksamhetsplan KS F 2015/ Familjerådgivningens svar på socialnämndens avtal till enheten.

Verksamhetsberättelse

FAMILJERÅDGIVNINGEN I KARLSTAD VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

POLICYDOKUMENT OM KOMMUNAL FAMILJERÅDGIVNING

FAMILJERÅDGIVNINGEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Verksamhetsberättelse 2014

FAMILJERÅDGIVNINGEN I KARLSTAD VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2009

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FAMILJERÅDGIVNINGEN

Resursforum. Familjerådgivningen VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Familjerådgivning 2013 uppföljning och jämförelse av kundvalet

PM Uppföljning av utförare inom familjerådgivning Dnr SN15/

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Våld i nära relationer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Kommunal familjerådgivning under 2014

Familjerådgivningen i Blekinge :6

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Anmälan av godkända utförare av kommunal familjerådgivning inom ramen för kundvalssystemet i Stockholm 2 bilagor

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 7 Vårdförbundet Sörmland

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Familjerådgivningstjänster

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 7 Vårdförbundet Sörmland

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 7 Vårdförbundet Sörmland

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Kansliet. Susann Swärd

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Svenska kyrkans FAMILJERÅDGIVNING

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 6 Vårdförbundet Sörmland

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Meddelandeblad. Om den kommunala familjerådgivningens organisation, sekretess, vittnesplikt m.m.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 6 Vårdförbundet Sörmland

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

MFoF informerar 2018:1 Socialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Svensk författningssamling

Våld i nära relationer Tjörns kommun

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Våld i nära relationer Tjörns kommun

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden

Din rätt att välja kundval. Valfrihet inom familjerådgivning

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Stockholm den 14 maj 2018

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Alkoholmottagningen för ungdomar, BRUS

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Familjerådgivningen Räddar relationer Förbättrar folkhälsan Ger stöd i föräldraskap Kostnadseffektiva möten i livets vägskäl

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Maskrosbarn & socialtjänsten. Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

SEKRETESS I SAMVERKAN

VÅLD I NÄRA RELATION

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Transkript:

Familjerådgivningens verksamhetsberättelse 2015 Familjerådgivningen för Gävle kommun, Sandvikens kommun, Ockelbo kommun, Hofors kommun och Älvkarleby kommun.

Innehållsförteckning Organisation 5 Uppdrag 5 Tillgänglighet 5 Sekretess 6 Personal 6 Behandlingsarbetet 7 Statistik 2015 8 Det utåtriktade arbetet 9 Fortbildning och handledning 10 Kvalitet och utvärdering 11 Framtidsperspektiv 12 Uppgifter om besökande, Familjerådgivningen 2015 13

Organisation Familjerådgivningen är sedan 1995 en lagstadgad, kommunaliserad verksamhet. Den ska vara en självständig verksamhetsgren med höjt sekretesskydd och inte inordnas i den övriga verksamheten inom Socialtjänsten (Reg. Prop. 93/94:4). Familjerådgivningen bedrivs i samverkan mellan fem kommuner; Sandviken, Ockelbo, Hofors, Älvkarleby och Gävle med totalt c:a 155000 invånare. Den är organiserad under Familjeenheten, Socialtjänst Gävle med en egen gruppchef 50 %. En samverkansgrupp med representanter från alla kommuner har insyn och kan påverka verksamheten. Gruppen sammanträder en gång per år. Kostnaden för varje kommun baseras på ett genomsnittligt antal samtal per år istället för som tidigare, befolkningsunderlag. Familjerådgivningens mottagningslokaler finns i Gävle. Besöksavgiften för besökare från Sandviken är 200 kr och övriga kommuner 100 kr per samtal. Uppdrag Familjerådgivningens uppdrag formuleras i Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap 3, tredje och fjärde stycket: Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens försorg eller annars genom lämplig yrkesmässig rådgivare kan erbjudas dem som begär det. Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som består av samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. Familjerådgivningen regleras också av SoL 14 kap. 1 3 st om anmälningsplikt, 15 kap. 2 om tystnadsplikt samt i offentlighets- och sekretesslagen 2009:400, 26 kap. 3 om sekretess. Familjerådgivare för inga journaler. Par som så önskar kan vara anonyma. Familjerådgivningen är den enda samhälleliga instansen som har parbehandling som sin specialitet. Tillgänglighet Verksamheten bedrivs i egna avskilda lokaler i Gävle, på Vågskrivargatan 5. Familjerådgivare ansvarar för en timmes telefontid dagligen. Därutöver förekommer även rådgivning och akuta krissamtal per telefon. Under kontorstid är receptionen öppen för information, ombokningar och hänvisningar. Förutom besök dagtid finns möjlighet till kvällstider. Sedan 2014 är det möjligt för besökarna att betala avgiften med betalkort. Familjerådgivningen kan även nås via respektive kommuns webbplats. Under 2015 har antalet sidvisningar för Familjerådgivningen varit 4 442. Människor som kontaktar familjerådgivningen har ofta en önskan om snabb kontakt utifrån en stark motivation och önskan om förändring av sin livssituation. Statistiken visar, att medelväntetiden, för att få ett första besök, har varit 22 dagar under 2015. Parrelationer under graviditet och med små barn prioriteras.

Sekretess Familjerådgivningens arbete bygger på förtroende och frivillighet. De som vänder sig till en familjerådgivning för att tala om sina mest privata relationer ska erbjudas en trygg ram för samtalet. En förutsättning för detta är den särskilt stränga sekretess som gäller för kommunal familjerådgivning (OSL 26 kap. 3 ). Sekretess gäller alla uppgifter som lämnats i samband med samtal. I vissa speciella situationer bryts sekretessen. De viktigaste undantagen är: Får familjerådgivare, i sin verksamhet, kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet, gäller anmälningsplikt (SoL 14 kap. 1, 3 st). Familjerådgivare har begränsad vittnesplikt, de kan inte höras om något de blivit anförtrodda i samband med rådgivning om det inte är medgivet i lag (Rättegångsbalken 36 kap. 5 ) Personal Under året har följande personer tjänstgjort: % tjänst Åsa Wallander, gruppchef/familjerådgivare 1,0 Barbro Thorsell, familjerådgivare 1,0 Lars Wejbro, familjerådgivare 1,0 Lena Nyman, familjerådgivare 0,85 Lena Skogens, familjerådgivare 1,0 Anne-Lie Jacobsson, administratör 1,0 Familjerådgivarna är socionomer med lång yrkeserfarenhet. Tre är legitimerade psykoterapeuter och samtliga familjerådgivare är auktoriserade. Auktorisationen innebär, att KFR (yrkesföreningen för kommunala familjerådgivare) garanterar att vederbörande har formell kompetens, praktisk erfarenhet och lämplighet som familjerådgivare. KFR verkar för kommunala familjerådgivares kompetensoch kvalitetsutveckling. Krav för auktorisation, förutom socionomexamen, är: Minst fem års anställning som familjerådgivare (med minst 75 % tjänstgöringsgrad) Relevant vidareutbildning om minst 30 poäng Egenterapi minst 50 timmar Handledning inom familjerådgivningens ram 200 timmar varav 60 timmar introduktionshandledning.

Behandlingsarbetet Familjerådgivning är ett psykosocialt behandlingsarbete med fokus på parrelationen. Familjerådgivaren formulerar, tillsammans med paret, vad man vill uppnå med samtalen, hur länge arbetet ska fortgå och hur det ska läggas upp. Begreppet familj kan idag se ut på många olika sätt. Detta försöker vi möta flexibelt genom att vara öppna för i vilken konstellation människor önskar komma och vilket problem de presenterar. Vi arbetar utifrån ett uttalat barnperspektiv även om barn sällan deltar i samtalen; det finns väl dokumenterat hur ensamma och utsatta barn är, då deras förändrar befinner sig i kris. Par som väntar barn och parrelationer med små barn prioriteras. Samtalen har olika karaktär: Utforskande och klargörande samtal Krisbearbetning Kortare kontakter med begränsat fokus Längre bearbetande samtalsserier Samtal kring fortsatt föräldrasamarbete efter separationen. Familjerådgivare har ett självständigt behandlingsansvar, vilket innebär att bedömningar måste göras på vilket sätt familjerådgivning bäst kan vara till nytta för varje par/individ eller familj som kommer. Varje fas av familjeliv och föräldraskap innebär olika påfrestningar. De problem vi möter är ofta en kombination av traumatisk kris och utvecklingskris. Det är viktigt att normalisera utvecklingskriserna som något som ingår i livet, men som ändå kan innebära svårigheter. Konkret handlar beställningarna ofta om önskemål att få hjälp med: Konflikthantering Förbättrad kommunikation Samarbetet kring barn efter separation Ansvars- och arbetsfördelning i hemmet Styvfamiljsproblematik Akuta kriser, till exempel otrohet Svartsjukeproblematik Sexuell problematik Relationssvårigheter till följd av stress, missbruk, ekonomiska problem eller sjukdom Förutsättningen för behandling är, att det skapas en förtroendefull relation mellan de sökande och behandlaren. Familjerådgivningen har inget myndighetsansvar och uppgiften är att arbeta med vägledning, psykologisk förändring eller problemhantering. Familjerådgivarens arbete går ut på att identifiera hinder för problemlösning, tydliggöra och underlätta dialogen med syfte att paren gemensamt kan finna nya lösningar och fatta beslut kring sin relation. Familjerådgivarna kartlägger rutinmässigt förekomsten av våld genom att redan vid tidsbeställningen undersöka förekomst av hot och våld i parrelationen. I sådana ärenden kommer parterna individuellt för säkerhets- och riskbedömning kring livssituationen. Skyddsaspekten är avgörande för om gemensamma samtal är möjliga.

Under 2015 har vi fortsatt utveckla ett mer metodiskt arbete med de par som bedöms kunna gå i parsamtal genom att bland annat använda ett material för konfliktanalys enligt en norsk modell som en hjälp för paret att hitta strategier för affektreglering. Där våldet är pågående hänvisar vi vidare till exempelvis Socialtjänstens öppenvårdsmottagning, Stickan, kriscentrum för män i Gävle, Kvinnojourer och barn till Grindens gruppverksamhet. I den kartläggning av våld i nära relationer som KFR genomförde 2008-2009 vid samtliga familjerådgivningar i landet, i samarbete med Socialstyrelsen, visade det sig att den tredjedel som har sökt hjälp har näst efter sjukvården (22 %) vänt sig till familjerådgivningen (12 %). Därför är det särskilt viktigt att verksamheten har kunskap och metodik att tidigt nå par med ett destruktivt samspel. Inom varje arbetsgrupp vid Familjeenheten, Socialtjänst Gävle har det utsetts en så kallad våldscoach med ett särskilt ansvar för att utveckla arbetet kring våld i nära relationer. En familjerådgivare ingår i coachgruppen och deltar vid regelbundna möten. Statistik 2015 Totalstatistiken redovisas i slutet av verksamhetsberättelsen. Varje år redovisas statistik till Socialstyrelsen. År 2015 2014 Totalt antal nya ärenden 380 367 Antal genomförda samtal 1611 1613 Parsamtal 75,7 % 74,4 % Familjesamtal 3,6 % 4,4 % Enskilda samtal 20,3 % 21,2 % Kvinnor 14,2 % 14,2 % Män 6,1 % 7,0 % Gifta par/sambopar 64,7 % 64,6 % Styvfamiljer 21,8 % 19,7 % I de familjer där båda eller någon av parterna påbörjat kontakt med familjerådgivningen 2015 fanns totalt 488 barn och ungdomar upp till 17 år. 46 % av ärendena har omfattat 2-4 samtal och 15,4 % 5-8 samtal, vilket bekräftar att verksamheten uppfyller sitt uppdrag, att bedriva korttids-behandling. För att differentiera statistiken kring de mindre barnen som berörs av familjerådgivningens insatser har vi under en ettårsperiod, april 2011-mars 2012 noterat hur många barn det finns under tre år i statistikgruppen barn 0-6 år (vilken Socialstyrelsen efterfrågar).

Kartläggningen visar, att i 347 nya ärenden finns sammanlagt 224 barn 0-6 år och av dessa är 157 barn under tre år (i sammanlagt 135 ärenden). 70 % av barnen i gruppen 0-6 år är alltså under tre år. I vart tredje ärende som aktualiseras på familjerådgivningen finns barn under tre år. Förhoppningsvis söker par hjälp i ett tidigt skede, vilket vi uppmuntrar till i de sammanhang där vi informerar om vår verksamhet och särskilt i föräldragrupper på BVC. Det vanligaste besöket på familjerådgivningen är ett par i åldern 30-39 år som har levt ihop i 5-10 år och har två barn mellan 0-6 år; i genomsnitt går man på fem samtal. Tidigare har oftast kvinnan i paret varit den som kontaktat Familjerådgivningen för att beställa tid. En utjämning har successivt skett och under 2015 gjordes 53 % av tidsbeställningarna av kvinnan och 43 % av mannen. Det utåtriktade arbetet Målsättningen med familjerådgivningens utåtriktade arbete är att nå människor i ett tidigt skede för att därmed främja psykisk och fysisk hälsa. Familjerådgivningen förmedlar kunskap om samlevnad utifrån sin speciella kompetens. Detta förebyggande folkhälsoarbete utförs på olika sätt: Medverkan i föräldragrupper Konsultation/handledning till angränsande yrkesgrupper Studiebesök (under 2015 har studiebesök gjorts på Hemsta öppenvård 29/1 och på Ringverket, Ovako, Hofors 7/6) Föreläsningar och utbildning Medverkan i massmedia och samhällsdebatt Information om samlevnadslitteratur Förmedling om kunskaper och erfarenheter till politiker och tjänstemän. Samverkan med andra närliggande verksamheter sker regelbundet. Under 2015 har familjerådgivningen haft återkommande studiebesök av AT/STläkare, socionompraktikanter. Familjerådgivare har under 2015 deltagit i föräldragrupper inom BVC vid 23 tillfällen. Två familjerådgivare har regelbundet gett internhandledning inom Socialtjänst Gävle.

Fortbildning och handledning För att behålla hög kompetens och kunskapsnivå är det viktigt med kontinuerlig fortbildning och kvalificerad handledning. Under 2015 har kunskapsutvecklingen innehållit: Grupphandledning vid sex heldagstillfällen av handledare, leg psykoterapeut Kerstin Wrigert-Askeland Tre planeringsdagar. Regelbundna arbetsplatsmöten Deltagande vid socialtjänstens interna Kunskapsforum Flera metodiktillfällen kring anknytningsteori, fem metodiktillfällen kring pararbete i våldsärende, samtal med vuxna barn och föräldrar samt kring Tor Wennerbergs bok Själv och tillsammans, - om anknytning och identitet i relationer. Kollegiehandledning samt följande utbildningar/föreläsningar. Vårterminen 2015 12/2 Föreläsning Anders Broberg Gävle Anknytningsteori betydelsen av nära känslomässiga relationer Fem familjerådgivare 11/3 Halvdag, hälsofrämjarträff Gävle En familjerådgivare och en administratör 7/5 Halvdag, föreläsning Jim Wilson Gävle Barnets röst i utredning och behandling Två familjerådgivare 3-5/6 Studiedagar, KFR Luleå Fem familjerådgivare Höstterminen 2015 6/10 Halvdag, bemötandeutbildning Gävle Funktionsnedsättningar En familjerådgivare och en administratör 7-9/10 Studiedagar, KYFA (Kyrkans yrkesförening för Örebro familjerådgivare) En familjerådgivare 13/10 Utbildningsdag, hedersrelaterat våld och förtryck Gävle Fem familjerådgivare 17/11 Halvdag, utbildning för beställare inköp och LOU Gävle En administratör

19/11 Föreläsning Anders Broberg Borlänge Hur man kan arbeta med familjer där det förekommit våld Två familjerådgivare 19/11 Halvdag, föreläsning Fredrik Sveneus Gävle Homo Patologicus medicinska diagnoser i vår tid Tre familjerådgivare En familjerådgivare ingår i KFR:s auktorisationskommitté som har sammanträtt vid tre tillfällen under året. Två familjerådgivare har deltagit vid KFR:s styrelsemöte i november för att presentera programmet för KFR:s studiedagar och 50-års jubileum på konserthuset i Gävle 25-27 maj. Kvalitet och utvärdering Familjerådgivningens arbete är mångfacetterat och många människor söker hjälp i akuta kriser. En viktig kvalitetsfaktor är därför att tid kan erbjudas utan långa väntetider. Under 2015 har medelväntetiden varit c:a 22 dagar. Utvärdering är ett kontinuerligt inslag i våra samtal genom att vi under pågående behandling stämmer av om våra insatser gör någon skillnad. Under flera år har vi genomfört en enkätundersökning som mäter parens nöjdhet. Dessa enkäter har visat positiva resultat. Under 2013 slutfördes en undersökning som ingick i steg II-utbildning till psykoterapeut vid Stockholms Universitet, psykologiska institutionen. Alla familjerådgivare var engagerade i undersökningen som var en fördjupad kvalitetsundersökning med effektmätning av parens skattning av tillfredsställelse i parrelationen vid första och sista besöket (enligt instrumentet QDR). Undersökningen omfattade 35 par och slutresultatet visade signifikanta förbättringar. Resultatet visar att parsamtal sänker konfliktnivån och stärker det som tidigare belagts av forskningen, d v s vikten av att människor kan reglera sina affekter, lösa konflikter och därigenom skapa en tryggare uppväxtmiljö för barnen. Resultatet visade att även om belastningen i livssituationen inte förbättrades, ökade parets förmåga till ett mer konstruktivt samspel. Eftersom familjerådgivningen är en efterfrågad verksamhet är trycket på personalen stort. En viktig faktor utöver kunskap och metodutveckling, för att utföra ett bra arbete, är trivsel och god hälsa; ett behov som tillgodoses genom olika hälsofrämjande insatser. Mottagningens administratör är utbildad hälsofrämjare och har ett särskilt ansvar för dessa insatser.

Framtidsperspektiv Goda familjerelationer främjar psykisk och fysisk hälsa hos barn och vuxna, ett samband som uppmärksammats i forskning och samhällsdebatt. Familjerådgivning beskrivs som en del av samhällets förebyggande folkhälsoarbete. Människor söker frivilligt, vilket borgar för god motivation att pröva samtal som möjlighet till problemlösning, att stärka parförhållandet eller att separera med fortsatt bra föräldrasamarbete. Vi har en stor efterfrågan på våra tjänster och en stor andel par som söker har små barn. Vi ser en ökad benägenhet hos unga par att i ett tidigt skede komma för samtal. Genom nya sociala medier har arenorna för att söka partners förändrats. Det ger nya möjligheter och nya problembilder till följd av till exempel otrohet på nätet, porrsurfande och facebooksvartsjuka. Arbetet med kunskapsutveckling kring våld i nära relationer kommer fortsättningsvis att prioriteras och utökas till frågor kring beroendeproblematik; frågor som är synnerligen viktiga när det gäller att se till barnperspektivet. Föräldrarnas relation är barnets uppväxtmiljö; våld och missbruk utgör skadliga miljöfaktorer för barns utveckling. Dagens familjeliv omfattar olika typer av familjebildningar. Familjerådgivningen måste ständigt utveckla sin förståelse för människors val av samlevnadsformer. Den moderna familjen behöver på olika sätt återskapa sin samexistens; - man behöver oavbrutet prata med varandra, berätta, fråga, reda ut och förklara. Den moderna familjen kräver hög förhandlingsförmåga, välutvecklad empatikompetens och vilja att värna om själva gemenskapen. Här kan familjerådgivningen vara en resurs, eftersom parets samspel, kommunikationsstil och dialog är i fokus. Framtidsstudier visar på unga människors behov av nära, intima familjerelationer, samtidigt som individualismen tilltar. Familjeliv ses som ett delprojekt bland många andra, vilket kan medföra svårigheter att få verklighet och förväntningar att stämma. Organisationsformen för familjerådgivningen har under senare år ändrats inom ett flertal kommuner, till mindre privata aktörer. En samverkansform mellan flera kommuner, som den vi har, ger god stabilitet och skapar en arbetsgrupp som kan utveckla metodik och kunnande samt ger en naturlig tillhörighet till socialtjänsten. Februari 2015 Familjerådgivarna i Gävle Åsa Wallander Barbro Thorsell Lena Nyman Lars Wejbro Lena Skogens

Uppgifter om besökande, Familjerådgivningen 2015 Nya ärenden Ålder Antal % personer 350 Antal personer 18-19 1 0,1 300 12,2 45,7 30,2 7.7 2,7 20-29 122 16,6 250 30-39 287 39,0 200 40-49 209 28,4 Antal personer 50-59 83 11,3 150 60-69 29 3,9 100 70-5 0,7 50 Summa 736 100,0 0 18-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70 - Barn Antal % ärenden Inga barn 76 20,0 Ett 93 24,5 Två 141 37,1 Tre 47 12,4 Fyra o fler 23 6,1 Summa 380 100,0 160 140 120 100 80 60 40 20 Antal barn Antal ärenden Totalt antal berörda barn 650 (varav 18-20 år, 32 st) 0 Inga barn Ett Två Tre Fyra o fler Relationens Antal % art ärenden Gifta/sambo 329 86,5 Separerade 16 4,2 Särbo 22 5,8 Övriga 12 3,2 Ensamboende 1 0,3 Summa 380 100,00 350 300 250 200 150 Relationens art Antal ärenden Gifta 156 41,0 Sambo 173 45,5 Summa 329 86,5 Styvfamilj 83 21,8 100 50 0 Gifta/sambo Separerade Särbo Övriga

Relationens Antal % längd ärenden (år) 0-1 8 2,1 1 4 78 20,5 5 9 99 26,1 10 14 81 21,3 15 19 45 11,8 20 24 25 6,6 25 29 13 3,4 30-16 4,2 Övriga 15 3,9 Summa 380 100,0 120 100 80 60 40 20 0 Relationens längd Antal ärenden 0-1 1 4 5 9 10 14 15 19 20 24 25 29 30 - Anmält Antal % av ärenden 250 Anmält av Makan/kv 203 53,4 Maken/mn 162 42,6 Ensam kv 2 0,5 Ensam mn 1 0,3 Parter tills 4 1,1 Annan 8 2,1 Summa 380 100,0 200 150 100 50 Antal ärenden 0 Makan/kv Maken/mn Ensam kv Ensam mn Parter tills Annan

Avslutade ärenden Behandlings- Antal % arbete ärenden Klarlägg/klargör 85 24,3 Rep arb i parrel 186 53,1 Sep arb i parrel 31 8,9 Redan sep+v/u 11 3,1 Andra rel probl 16 4,6 Stödj samtal 21 6,0 Summa 350 100,0 200 Behandlingsarbetets innehåll 175 150 125 100 Antal ärenden 75 50 25 0 Behandlings- Antal % typ ärenden 1 samtal 100 28,6 2-4 samtal 161 46,0 5-8 samtal 54 15,4 9 samtal och fler 35 10,0 Summa 350 100,0 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Behandlingstyp Antal ärenden 1 samtal 2-4 samtal 5-8 samtal 9 samtal och fler

Behandlingsarbetets omfattning Samtliga ärenden Samtals- Antal % typ samtal Par 1220 75,7 Kvinna 228 14,2 Man 99 6,1 Familj 58 3,6 Övrigt 6 0,4 Summa 1611 100,0 1400 Samtalstyp 1200 1000 800 600 Antal samtal 400 200 0 Par Kvinna Man Familj