Cefyren juli 2010 Välkommen till nya Cefyren! Här kommer din nya personaltidning som går utmärkt att skriva ut och sätta upp på din arbetsplats! Löpande artiklar fortsätter vi att publicera på www. kristianstad.se/cefyren. 170 medarbetare fick minnesgåvor efter 25 års trogen tjänst I år var det 170 medarbetare i Kristianstads kommun som fick ta emot en minnesgåva för att de har jobbat 25 år inom kommunen. Den trogna tjänstgöringen uppmärksammades på kommunens födelsedag med musik och prisutdelning i Konserthuset och avslutningsvis stor middag i Frimurarhotellets festsal. 1 Den 22 juni firar Kristianstad sin födelsedag. Det var i år 396 år sedan kung Christian IV lämnade över fundationsbrevet för sin nygrundade stad. Födelsedagen firades av Kristianstads kommun med utdelning av minnesgåvor till trotjänare i kommunen och av kommunens pris för insatser inom miljö, kultur och byggnadsvård. Vid en ceremoni i Konserthuset fick årets kulturpristagare, kultur-stipendiat, miljöpristagare och byggnadsmiljöpristagare ta emot sina utmärkelser från kommunfullmäktiges presidium. Där fick också de 130 medarbetare med 25 års tjänstgöring som kom till firandet, trots att det i år inträffade på en lördag. Gemensam marsch från Stora torg Firandet inleddes strax efter klockan 11 på förmiddagen då Jonny Jangtuns dirigerade igång juniormusikkåren på Stora torg. Därifrån tågade musikkåren och festdeltagarna till Konserthuset. I konserthuset inledde kommunfullmäktiges ordförande med ett tal innan elever från C4- gymnasiet spelade och sjöng. Priser delades ut till kulturpristagaren Mats Odin, kulturstipendiaten Elin Svensson och byggnadsmiljöpristagaren Niklas Widuch. Miljöpristagaren Monica
Kulturstipendiat Elin Svensson, kulturpristagare Mats Odin och byggnadsmiljöpristagare Niklas Widuch Frangeur kunde tyvärr inte vara närvarande. Därefter kallades kommunens medarbetare upp på scenen i långa rader för att motta 25-årsgåvorna. Fullmäktiges ordförande Erna Arhag och vice ordförande Anders Svensson hade hjälp av kommunledningskontorets Sonja Emilsson, Lena Carlsson och Marianne Kennysson för att utdelningen skulle löpa smidigt. Efter fotografering på konserthusets trappa fick alla uppvaktade tillsammans med förvaltningschefer och politiker middag kl 13.30 i festsalen på Frimurarhotellet. Cefyren tar pulsen på tre trotjänare Bland de 130 som var på plats för att ta emot minnesgåvor fanns Monika Rudolfsson, Anders Appelqvist och Anna M Hansson, som berättade lite mer för Cefyren om sina 25 år i kommunens tjänst. Monika trivs bäst bland barnen Monika Rudolfsson började som dagbarnvårdare 1985. Efter tio år började hon arbeta på Kulladals förskola i Fjälkinge och jobbar i dag på Kiaby förskola.tjugofem års arbete har inte fått henne att tröttna på barn. - Aldrig! Man får så mycket tillbaka och känner sig verkligen behövd, säger hon. Eftersom hon själv bor i Fjälkinge har hon också fått chans att träffa och följa sina barn efter hand som de har växt upp. - Nu har jag hand om barn till mina gamla dagbarn och det känns lite speciellt, säger Monika Rudolfsson. 2 Från pinnapåg till fritidskonsulent Anders Appelqvist arbetar som fritidskonsulent inom omsorgsförvaltningen. Sitt allra första jobb i kommunen fick han redan 1977 på gatukontoret som pinnapåg, assistent till mätningsingenjörerna. Senare har han också jobbat på musikskolan innan han började i omsorgen. - Med lite pussel har det blivit mer än 25 år i kommunen, konstaterar han. Som fritidskonsulent ordnar han fritidsaktiviteter, semesterverksamhet för de omkring 350 personer med funktionsnedsättningar som har sysselsättning i kommunens dagliga verksamhet. - Det kan vara dansfester för hela länet men också cirklar och vardagsaktiviteter, berättar han. I Anders Appelqvists jobb ingår också att vara verkställare av beslut om kontaktpersoner. Även det tycker han är positivt. - Det finns jättemånga, jätteduktiga människor som är kontaktpersoner och ställer upp på ett fantastiskt vis, säger han. Jobbet är alltid lika positivt Anna M Hansson har arbetat i hemtjänsten i 25 år och tycker fortfarande att jobbet är lika positivt. - Det är så roligt att jobba med människor. De har så mycket att berätta, säger hon.hon började på Söder och Östermalm 1984 och arbetar numera i Åhus. - Jag har varit med om så mycket de här åren. Det är ett arbete som kan ta mycket kraft men som samtidigt ger väldigt mycket, säger hon. När Anna M Hansson inte jobbar ägnar hon sig åt trädgård, konst och fotografering. Hon förmedlar sina intressen i bloggform på: 8 http://annama-trdgslivannatliv.blogspot.com/ 8 http://anna-aroseisaroseisarose.blogspotcom/ 8 http://annama-art.blogspot.com/
Framtidens kontor skapar möten Det moderna kontoret ska ha ett stort mått av generalitet. Det måste vara flexibelt framåt i tiden och ska framför allt vara en bra plats att mötas på, säger inredningsarkitekten Åsa Svanberg-Lorenzen på Fojab Arkitekter AB i Malmö, som har specialiserat sig på utformning av arbetsmiljöer. Hon är en av arkitekterna som ska delta i utformningen av det ombyggda rådhuskvarteret och Skånehuset i Kristianstad. Åsa Svanberg-Lorenzen har studerat tidstrenderna i kontorsinredning och beskriver det som att kontoren har utvecklats från trälhav till mötesplats. I 1930-talets USA skapades de enorma kontorslandskapen, där chefen enkelt kunde kontrollera att maskinskriverskorna satt tysta på sin plats och jobbade med sitt. På 60-talet slog kontorsmodet över mot cellkontor, där alla skulle sitta i rättvist lika moduler. 1990-talets nya ytterlighet var den öppna totalflexibiliteten, där allt skulle vara ständigt flyttbart och ingen skulle ha en fast plats. På väg in i 2010-talet är det mötesplatsen och en arbetsmiljö med variationsmöjligheter som betonas. Kontor med kombination De kontor som byggs i dag är övervägande öppna planlösningar med typarbetsplatser. Det man söker är en flexibel miljö med god variation som inbjuder till kreativa, innovativa lösningar, säger Åsa Svanberg-Lorenzen. Hon tror att ett kontor som erbjuder en kombination av både en egen arbetsplats i öppen miljö och avskilda rum för koncentration eller samtal kan stärka verksamhetens identitet och skapa samhörighet hos de anställda. SKTF-representanten Ulf Lindqvist från C4 Teknik frågade Olivier Gras i teknikföretaget ÅF:s öppna kontor och om det inte blir mycket oväsen på kontoret. Nej, det är sällan jag känner mig störd. Och då kan jag gå in i något av smårummen, svarade Olivier. Forskning vägleder Åsa Svanberg-Lorenzen hänvisar bland annat till en forskningsstudie av Christina Bodin Danielsson, som undersöker hur arkitektur kan användas som ett strategiskt verktyg för att sänka sjukfrånvaro och öka arbetstillfredsställelsen. Resultaten visar att de som har eget arbetsrum visserligen känner sig nöjdast, men att de som jobbar i flexibla kontor är minst sjuka och känner störst tillfredsställelse med jobbet. Sämst hälsa och trivsel har de som sitter i traditionella, mellanstora kontorslandskap. Åsa Svanberg-Lorenzen visade NCC:s kontor i Malmö för medarbetare från Kristianstads kommun. Bland andra Patrik Möller, kommunledningskontorets projektledare för rådhusprojektet, och Anna Stridsberg från arbetsmiljöenheten fick se hur den öppna lösningen fungerade. 3 Unga vill slippa cell Åsa Svanberg-Lorenzens kollega Marina Lindgren, som också är inredningsarkitekt på Fojab och delaktig i rådhusprojektet, betonar att man måste tänka långsiktigt och se över generationsgränserna vid utformningen av nya kontor. Det är redan i dag svårt att rekrytera unga till arbetsplatser med cellkontor, säger Marina Lindgren.
Utgår från människan Även hon menar att framtidens kontorsmiljö bygger på en öppen, generell lösning med generös tillgång till alternativa arbetsplatser. Vårt viktigaste ledord när vi planerar en arbetsmiljö är Glöm inte människan, säger hon. Människor är olika men har många grundläggande gemensamma behov. Vi utgår från alla sinnen och tänker på ljud, klimat och möjligheten till koncentration. Inom ramen för den generella lösningen söker hon vid den slutliga inplaceringen och möbleringen efter individuella lösningar som passar medarbetaren. På vårt arkitektkontor innebär det till exempel att de som jobbar med ekonomi har en lugnare och mer avskild placering, medan arkitekterna som jobbar i gemensamma projekt sitter i grupp där de kan samarbeta och dela material, säger Marina Lindgren. Mer om rådhusprojektet All information hittar du på Insidans förstasida. Inredningsarkitekten Marina Lindgren blickar ut över Sveriges Televisions nya kontor i Västra hamnen. Hör gärna av dig Om du har idéer eller information till artiklar i Cefyren eller vill bidra med eget material kontakta gärna informationschefen Eva Mårtensson på: eva.martensson@kristianstad.se. E-utveckling och IT håller i trådarna Kommunledningskontorets avdelning för E-utveckling och IT håller bokstavligen i alla trådar i kommunen. Utan informationstekniken är det ingen verksamhet som klarar sig någon längre stund. Det visade sig tydligt när antivirusprogrammet MacAfee i april slog ut nätverket i mer än tusen datorer inom kommunen. Då fick IT-teknikerna på E-utveckling och IT bråda dagar. Förutom barn- och utbildningsförvaltningen och C4 Teknik har ingen förvaltning egna ITtekniker på den egna förvaltningen. De köper istället den tjänsten hos oss här på E-utveckling och IT på Rådhuset, säger IT-chefen Leif Persson. Fördelen med att sitta tillsammans är att kunskaper och kompetens bättre kan utnyttjas och användas i hela Kristianstads kommun. De som jobbar på avdelningen är indelad i två olika områden. Support och Drift. Ron Marks är driftschef och ansvarar för den personal som jobbar med servrar, nätverk och telefoni. Agne Harrysson är kundsupportchef och ansvarar för den personal som jobbar i supporten. De flesta 4 av kommunens medarbetare har någon gång mött någon av It-teknikerna på supportnumret 13 55 55. Single sign-on i framtiden Framtiden för It-avdelningen och kommunens datoranvändare handlar mycket om att förenkla i arbetet, speciellt när det gäller inloggningar och behörigheter. Att koppla behörighet till olika system och program med personalsystemet Heroma innebär att arbetsledaren själv kan välja vilka system som en anställd ska få tillgång till i samband med anställningen, säger Leif Persson. På samma sätt försvinner behörigheten automatiskt när en anställning avslutas. Ett enda lösen-
ord för att logga in på allt man behöver i datorn är annars det som skulle underlätta mest i det dagliga arbetet för kommunens anställda. Single sign-on, som det heter, är Leif Persson är IT-chef något vi kämpar för i framtiden, säger Leif Persson. Karlsson på supporten. Däremot vill personalen på supporten vara tydliga på en punkt. Skäms inte för att ringa. Det är ju därför vi är här, säger Karin Klevenstål. Lösenordsförenkling på gång Dessförinnan kan en annan nyhet som är på gång underlätta för både medarbetare och personalen i supporten. Vi hoppas kunna ge användarna möjlighet att byta lösenord själva istället för att behöva ringa till supporten, säger Agne Harrysson. En sådan lösning skulle kunna minska samtalen till It-avdelningens support med en tredjedel, tror Agne Harrysson. En annan fördel är att alla som arbetar kvällar och helger kan fixa detta enkla fel själv, säger han. Agne Harrysson och Ron Marks är chefer över support och drift. Supporten är till för de anställda De som jobbar i supporten finns på plats mellan 08:00 12:00 och 13:00-16:30 måndag till fredag. Förutom att besvara telefonen har varje person en förvaltning och eller avdelning som de åker ut om det finns behov för det. Det kan vara att byta ut en dator eller ordna en installation på plats, säger Kristin Holm, på supporten. Det tips som supporten kan ge om någon upptäcker ett problem med sin dator är att man bör startas om datorn innan man tar kontakt med supporten. Det kan också vara bra att kolla med sina kollegor om de har samma problem. Då kan det vara något större fel. Titta även på Insidan där vi lägger ut information, säger Jan 5 Medarbetarna på E-utveckling & IT hjälper kommunanställda med IT-frågor. Rensa och stäng av datorn för miljöns skull! För att förhinda problem med datorerna uppmanar It-avdelningen dessutom att alla ska stänga av sina datorer när de inte används. Det spara både datorn och ström, säger Agne Harrysson. Det var inte speciellt länge sedan en dator på C4 Teknik började brinna. Tur i oturen var att det hände under kontorstid och några större skador kunde undvikas. En annan viktig åtgärd som alla anställda inom Kristianstads kommun skulle kunna hjälpa till med är att städa bland sina mappar, filer och e-postmeddelanden. Mer än en fjärdedel av alla e-postmeddelanden som skickas och lika många filer som ligger sparade på anställdas datorer är inte ens arbetsrelaterade. Privata fotografier och dokument får inte lagras i datorn på jobbet. Det tar mycket plats på våra servrar och det tar dessutom tid när vi kör backup på allt, säger driftchef Ron Marks. Privat lagring får inte förekomma, eftersom det skapar stora kostnader för kommunen. Om alla anstränger sig och rensar gamla jobbfiler som inte längre behövs, kan Kistianstads kommun spara pengar både på hårdvaror och på elektricitet, men även spara på miljön eftersom de kylanläggningar som krävs till servrarna påverkar vår miljö.