Generation Ung Tidigare Unga Berättar År 2-3 Västra Götaland är idag redo för ett grepp som sammanfattar och utnyttjar olika goda exempel, nya perspektiv och teori. Det finns många som arbetar utifrån det unga initiativet inom demokratiska frågor och inte minst inom eget skapande. Det finns former av unga referensgrupper, ungdomsfullmäktige, ungdomshus och så vidare. Hur detta är formulerat och på vilka grundfundament detta vilar inom verksamheterna, skiljer sig åt. Genom Handlingsprogrammet för barn och ungas kultur finns det en tydligt formulerad målbild; att vi gemensamt bör arbeta med en plattform för utveckling av kulturlivet. Unga står idag på dagordningen för prioriterade grupper bland annat på grund av sin utsatthet på arbetsmarknaden och detta påverkar på vilket sätt man diskuterar och reflekterar över det kommunala ansvaret och uppdraget - hur man bör inta en mer aktiv roll i unga invånares vardag. Varför Det behövs ett samlat grepp kring ungdomsinflytandet, där unga är i fokus - på allvar. Det behövs inte unga-citat i en folder, önskelistor eller egna ungdomssidor på kommunens hemsida. Det behövs ett ökat självförtroende hos vuxna och en vägledning för att nå fram till en demokratisk plattform som alla kan stå på och stå för. Målgruppen för detta är i ett inledande skede de vuxna för att de ska känna sig tillräckligt trygga i, och ha hunnit reflektera, innan deras perspektiv kanske måste kastas om. För vi tror på perspektivet där unga för talan om den egna upplevelsen, sina behov och sina utmaningar, och på att detta berikar och utvecklar befintliga strukturer. Vad Under 2008 och 2009 har förankrings- och utvecklingsarbetet påbörjats med medel beviljade av Västra Götalandsregionen. En utvecklad projektplan för projektets treårsperiod har tagits fram. En sammanställning och utvecklingsplan har spelats in mot de fyra kommunalförbunden och därefter reviderats och utvecklats. s idéer om arbetet med handlingsprogrammet har idag förankrats i den nätverksgrupp som skapats med medaktörer från institutionerna Västarvet och Kultur i Väst, ett nätverk där också finns representerade. Generation Ung, tidigare under arbetsnamnet Unga berättar, är den gemensamma beteckningen för den form av implementeringsarbete av Handlingsprogrammet för barn och ungas kultur som utgör en egen metod i samarbete med kommunalförbundens processledare + GRs kulturchefsnätverk. Projektet startade 2008 och har verkat utifrån en treårssatsning med stöd från Västra Götalandsregionen. Genom dialog och diskussion är syftet att med ungas tankar kring Handlingsprogrammet formulera det perspektiv som kompletterar och synliggör kommunalförbundens arbete i VGRegionens kommuner. Under den första perioden av projektet har det framkommit behov av ett definieringsarbete kring målgruppen barn och unga. Hos alla kommunalförbunden och deras nätverk av kulturchefer har önskan om ytterligare samarbete med uttryckts. Det är viktigt att lyfta de unga behoven och det som inte finns formulerat inom verksamheter som arbetar med barn- och ungdomskultur (*se bilaga Kartläggning av Unga vuxnas möjlighet till kultur.) s positionering innebär att stärka den verksamhet som unga själva är initiativtagare till och visa på möjligheter i deras utveckling. Det perspektivet med sina nätverk utgör även det en viktig kompetens och komplettering till kommunalförbundens arbete. Inom Generation Ung befinner sig även de resurser i kommunerna som kanske inte är självklara samtalsparter när det gäller implementeringsarbetet så som ungkulturutvecklare, som arbetar med att stimulera unga idéer. 1
Hur Vår idé om implementeringsarbete är att hitta formen för att unga talar med unga, och här tror vi på ett mycket tydligare tilltal och en mer självklar avsändarnivå där diskussionerna blir på andra villkor. Dessa plattformar formuleras och konkretiseras genom att matcha målgruppsnivån med strukturnivån utifrån kommunalförbundens strategier för implementeringsarbete av Handlingsprogrammet för barn och unga. Nerifrån-perspektivet möter uppifrån-perspektivet. Samtidigt byggs en god plattform att arbeta utifrån med hänvisningar till övriga projekt och verksamheter som och andra aktörer är involverade i. Vi ser att det måste finnas en brett anslag genom Folkhälsa, Kultur (främjare), Fritid (Keks), Näringsliv, med influenser och input på kommunal, regional och nationell nivå, och internationella inslag. Vi tror också på att det finns ett stort behov hos de engagerade människor som arbetar med ungas mål och visioner i regionens kommuner att få möjlighet att se sin egen betydelse i en ny roll som översättare av demokratiska beslutsprocesser. Se bilagan Projektplan för Generation Ung Mål Målet med Generation Ung är att gemensamt arbeta fram en konkret handlingsplan, en lathund för utveckling av ungas eget skapande i kommuner, med utgångspunkt från Handlingsprogrammet för barn och ungas kultur. En annan del av målet är att se till att det finns en kontinuitet i arbete med det unga inflytandet. Här ser vi en möjlighet att ta avstamp genom bland annat en presentation av arbetet under ERY-konferensen 2010. BUDGET Budgeten avser kostnader för projektår 2 av 3 Proj.ledare 60% 250 000 inkl. soc. 12 mån Resor/ Logi 50 000 Uppsamlingsplatser 40 000 4x 10 000 Seminarieledare/moderatorer 40 000 4x 10 000 Admin 10 000 Dokumentation 10 000 Totalt 400 000 Det sökta beloppet för Generation Ung är delfinansiering av den totala budgeten för projektet. En total budgetredovisning inkommer tillsammans med projektredovisningen av år 1 den 31 januari 2010. PROJEKTPLAN GENERATION UNG ÅR 2-3 Reviderad och förkortad projektplan framtagen i december 2008. 1 INLEDNING OCH BAKGRUND Västra Götaland är idag redo för ett grepp som sammanfattar och utnyttjar olika goda exempel, nya perspektiv och teori. Det finns många som arbetar utifrån det unga initiativet inom demokratiska frågor och inte minst inom eget skapande. Det finns former av unga referensgrupper, ungdomsfullmäktige, ungdomshus och så vidare. Hur detta är formulerat eller på vilka grundfundament detta vilar inom verksamheterna skiljer sig åt. Det kan vara en sak att stödja unga med pengar till exempel i form av snabbslantssystem - fördelarna med detta är många, men det är ju inte hela lösningen för en demokratisk grundsyn i en kommun. Även om pengar kan vara en hjälp på vägen till vissa mål så är den mänskliga och strukturella uppbackning som kommunen (eller andra typer av verksamheter) kan ge nog så viktiga. 2
Det är dags att ta ett samlat grepp kring ungdomsinflytandet, där unga är i fokus - på allvar. Det är dags att ta steget från unga-citat i foldrar, önskelistor och egna ungdomssidor på kommuners hemsidor till att konkret arbeta med unga och med de vuxna som arbetar med unga! Generation Ung (Unga Berättar) ska undersöka och hitta former att tillmötesgå behoven, och konkretisera vilka metoder som finns att använda. 2 BESKRIVNING 2.1 Omfattning Projektet består av två huvudsakliga delar: REGIONSÖVERSKRIDANDE Kompetenshöjande insats för vuxna aktörer Grundläggande träffar/seminarier där följande dimensioner behandlas: Vem är ungdom?, vad är kommunala resurser?, vad är Västra Götaland?, vad är den sociala ekonomin?, kulturella förnyelseprocesser Forumträffar där UNGA BERÄTTAR - unga beslutar över innehåll och deltagare samt sätter mål för vad de vill ha ut av dessa forumträffar. Där sitter unga i panelen och talar om hur de upplever sin situation, de vuxna sitter på parkettplats och får reda på hur det förhåller sig. Dessa forumträffar syftar till att starta diskussioner och konkreta programskrivningar på kommunal nivå. Utifrån dessa träffar formuleras handlingsprogram där målet är att en konkret lathund för vuxna och unga sätts samman. KOMMUNNIVÅ 1. Forum där UNGA OCH VUXNA BERÄTTAR Tillämpning och utformning av en ungkulturdemokratisk plan på kommunal nivå, som i sin tur också kan kopplas till de barn- och ungkulturplaner som upprättas i regionens kommuner, genom t.ex. arbetet med det regionala arrangörsstödet. Utvärdering och diskussion av till exempel demokratisyn, möjligheter för inflytande, kommunala fokusområden och snabbslant-system bör här diskuteras och ses till varje kommuns möjligheter och utvecklingsidéer. 2.2 Projektmål Målet är att ta ett samlat grepp kring ungdomskultur och bygga en grund, en demokratisk plattform. Projektet ämnar bygga ökat självförtroende hos vuxna (målgruppen i inledande skede) och ge vägledning för att nå fram till en demokratisk plattform som alla kan stå på och stå för. Engagerade människor som arbetar med ungas mål och visioner ska få möjlighet att se sin egen betydelse i en ny roll som översättare av demokratiska beslutsprocesser. Projektet ska uppmuntra gränsöverskridande samarbeten kring hur vi ska ge verktyg för att konkretisera det som olika instanser gör för unga (Folkhälsa, Kultur (främjare), Fritid (Keks), Näringsliv, med influenser och input på kommunal, regional, nationell och internationell nivå) Projektet ska beröra och reda ut följande frågeställningar: Hur kan klyftan mellan vad unga upplever som behov och efterfrågan och de vuxnas vilja att stötta överbryggas? Vilka nätverk måste fungera för att nå realistiska mål? Vilka mål som finns och är satta handlingsprogrammet och hur det bör ageras kring dessa? Hur går det att hitta nya fruktsamma samarbeten och på vilket sätt kan en effektivitet i att tillmötesgå de ungas syn på utveckling nås? Hur kan konsumentkulturen ge plats för deltagarkulturen? Hur kan olika goda exempel, nya perspektiv och teori sammanfattas och utnyttjas? 3
Hur är de former som finns, gällande arbete utifrån det unga initiativet inom demokratiska frågor och eget skapande, former av unga referensgrupper, ungdomsfullmäktige, ungdomshus och så vidare formulerade och på vilka grundfundament vilar dessa inom verksamheterna? Hur kan snabbslant eller annan ekonomisk, mänsklig och strukturell uppbackning som kommunen (eller andra typer av verksamheter) kan ge, ses till? 2.3 Målgrupp Målgrupp 1: vuxna som jobbar med unga. Ett första steg i att ge makten och beslutanderätten till unga är att ge de vuxna som arbetar med unga ökat självförtroende och en tro på att de kan involvera unga utan att det hela faller. Många observationer och studier visar på att det finns en osäkerhet i att bjuda in unga människor i processen, det saknas former för att hantera detta ur ett deltagar- och medborgarinflytandeperspektiv. Att arbeta i slutna rum ses som den enkla vägen även om det bidrar till en sämre förankring och långsammare, mindre hållbara resultat. Målgrupp 2: unga i förlängningen den primära målgruppen. Det är de unga som ska vara talarna i projektet, de unga berättar hur det är och vad de vill. Vuxna lyssnar. Hur målgrupperna ska nås: 1. Vuxna som jobbar med unga: Eftersom det ligger i handlingsprogrammet som är underskrivet av alla kommunalförbund så bör det vara obligatoriskt för denna grupp att delta i arbetet hur ser det ut med frihet gentemot detta i kommunerna? Här ingår gymnasielärare, personal på ungdomshus, fritidsgårdar, kulturhus, politiker, kommunanställda (kommun/kulturchef, kultursekreterare, ungdomssamordnare, ungkulturutvecklare etc.) 2. Unga: Denna grupp är mindre självklar vad gäller hur de kan nås. Genom gymnasieskolor kan unga upp till 19 år kontaktas, vidare får kanaler som festivaler, arrangörsgrupper, kulturhus, bibliotek, föreningar, studieförbund, utvalda arbetsplatser etc. användas. Här kan kommunanställda vara till god hjälp men även listor på sökande unga arrangörer (från t.ex. K-pengar). I projektbeskrivningen står att unga ska vara med i processen och kunna bestämma vilka vuxna som ska vara med detta kräver förslagsvis att en referensgrupp sätts samman tidigt i projektet. Denna får sedan fungera som länk och öga utifrån genom projektet. 3 ORGANISATION 3.1 Resurser Här presenteras de personella resurser som projektet har samt de material som finns samlade till projektets gagn. 3.1.1 Uppdragsgivare fungerar som uppdragsgivare och projektägare 3.1.2 Projektledare Projektledaren ansvarar för projektets uppbyggnad, samordning, marknadsföring med mera. Resurspersoner Referensgruppen som sätts samman består av unga personer från olika delar av regionen och ska fungera som kanal utåt samt öga utifrån. Syftet är att undvika att projektet blir ett pålagt projekt och istället ett väl förankrat dito. Kommunalförbunden och deras nätverk 4
3.1.3 Övriga resurser Eventuella och säkra: Insamlade kontaktuppgifter till unga arrangörsgrupper (Ladyfest) Kartläggning kultursatsningar i VGR kring unga mellan 16 och 26 år (KoK) Ungdomsstyrelsens rapporter Bifogade dokument gällande inflytande, kultur, idéburet arbete med mera. 4 GENOMFÖRANDE Etapp 1 2008-2009 Projektplan utvecklas Mål: att ge en struktur och tydlighet till projektet, gentemot uppdragsgivare, finansiärer, projektledare, deltagare. Etapp 2 2009 Projektet förankras på olika nivåer Referensgrupper av unga sätts samman, som en grund för projektets uppbyggnad Kanaler att nå unga på identifieras, kontaktlistor på unga och vuxna sätts samman Mål: att sprida ordet om projektet, påpeka vikten av dess syfte och samla information om intresse, pågående projekt att koppla på osv. Etapp 3 2010 Inbjudningar till regionsöverskridande träffar/seminarier skickas till relevanta vuxna. Eventuellt sikta på en större träff, eftersom det är valår. Mål: att få in många anmälningar, att sprida projektets syfte vitt och brett. Etapp 4 2011 Ytterligare förankringsarbete med projekt och projekthållare i hela regionen. Hitta gemensamma sätt för att nå kompetenshöjning. Återkoppling med inkluderade aktörer, inklusive processledarna från kommunalförbunden. Formuleringar för framtiden arbetas fram gemensamt. 5 PÅVERKAN Ovan presenterade dokument, texter, undersökningar och rapporter påverkar projektet Projektet ämnar själv påverka arbete med ungkultur på många olika plan, bland arrangörer, på politiska nivåer, bland kommunanställda och så vidare. 6 SAMVERKAN Potentiella pågående projekt/satsningar som kan kopplas till projektet: Sixten, Leader Sjuhärads ungdomssatsning, Ladyfests kartläggning av arrangörsgrupper i regionen samt projektet Ladyfest c/o, Lyssna och skapa!, Kultur i Väst, kommunalförbunden, Västarvet, och Ladyfests workshopprojekt, hösten 2009, http://www.socialforum.se 5