Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap Koppling till risk- och sårbarhetsanalyser och Styrel Definitioner Identifiering av samhällsviktig verksamhet Förslag till metod Prioritering för samhällsviktig verksamhet När och varför Hanterande och förebyggande Utgångspunkter Tidsplan Testa metoden Färdig vägledning
Mål för vår säkerhet och samhällets krisberedskap Målen för vår säkerhet Värna befolkningens liv och hälsa, värna samhällets funktionalitet, värna vår förmåga att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Målen för samhällets krisberedskap Minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor, trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män, och hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö. (Regeringens skr. 2009/10:124) Myndigheten 3för samhällsskydd och beredskap
Koppling till RSA och Styrel Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap s föreskrifter om kommuners och landstings risk-och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2010:6 och s föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2010:7 Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare
Samhällsviktig verksamhet Vad är samhällsviktig verksamhet? Samhällsviktig verksamhet definieras som en samhällsfunktion av sådan betydelse att ett bortfall av eller en svår störning i funktionen skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden.
Kritisk infrastruktur Vad är kritisk infrastruktur? Kritisk infrastruktur definieras som fysisk struktur vars funktionalitet bidrar till att säkerställa upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner.
Målområden och exempel på verksamhet Målområde Exempel på verksamhet 1. Liv & hälsa Akutsjukhus, räddningstjänst, omsorg, primärvård, dagmottagningar, dricksvatten, läkemedelsförsörjning 2. Samhällets funktionalitet Ledningsfunktioner, drivmedelsförsörjning, vissa finansiella system, radio/tv, elektroniska kommunikationer, grundskola, transporter, livsmedelsförsörjning 3. Grundläggande värden Landets ledning, rättsinstanser, radio/tv (public service) 4. Egendom & miljö Stora ekonomiska värden, sophantering, kemisk industri, arkiv, museer, kulturarv, världsarv (UNESCO)
Förslag till metod för scenariooberoende identifiering 1 2 3 4 5 6 Utgå från ett av målområdena; liv & hälsa, samhällets funktionalitet, grundläggande värden eller egendom och miljö Ange vilken funktionsom ska analyseras, inom valt målområde ex dricksvattenförsörjning, energiförsörjning, akutsjukvård m.fl. Ange vilka förmågasom alltid måste upprätthållas för att tillgodose uppfyllnaden av valt målområde Identifiera specifika verksamheter som tillhandahåller respektive förmåga Identifiera den infrastruktursom de specifika verksamheterna är beroende av för att leverera förmågan (energi, IT-kommunikation, transporter mm) Identifiera övriga beroenden för såväl verksamhet som infrastruktur (varor, tjänster, arbetskraft)
Exempel Liv & hälsa dricksvattenförsörjning, lokal nivå 1. Målområde Liv & hälsa 2. Funktion Dricksvattenförsörjningen i kommunen 3. Förmåga Den förmåga som alltid måste upprätthållas är att kunna förse verksamheter och hushåll (sjukvård, omsorg, industri, livsmedelsproducenter, avloppssystem etc.) med tjänligt dricksvatten 4. Verksamhet De specifika vattenverk i försörjningssystemet som producerar dricksvatten utgör samhällsviktig verksamhet 5. Infrastruktur Den infrastruktur (elförsörjning, IT-kommunikation, ledningsnät, anläggningarpå nätet etc.) som verksamheten är beroende av för att leverera dricksvatten till konsumenten 6. Övriga beroenden Beroenden som verksamheten har som inte är infrastruktur, ex vattenverkskemikalier,kompetentpersonal och kunniga entreprenörer, laboratorier och analyskapacitet, personal på plats m.m.
Generellt Koppling till risk- och sårbarhetsanalyser och Styrel Definitioner Mål för samhällets säkerhet och krisberedskap Identifiering av samhällsviktig verksamhet Förslag till metod Prioritering för samhällsviktig verksamhet När och varför Hanterande och förebyggande Utgångspunkter Tidsplan Testa metoden Färdig vägledning
Prioritering av samhällsviktig verksamhet Vid mindre störningar är det viktigt att samhällets funktioner och resurser fortsätter att fungera, möjligen med mycket tillfälliga störningar. Vid allvarliga händelser, med stora konsekvenser för samhällets funktionalitet, är det däremot rimligt att samhället kan behöva prioritera. (Skr. 2009/10:124 s 17, Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet) Förmåns- eller förtursrätt i ett visst scenario Planering i förväg med anpassning vid enskild händelse Förebyggande för att tydliggöra behovet för fördelning av resurser och säkra leveransförmågan
Utgångspunkter för prioritering: Beskrivning av den samhällsviktiga verksamheten (RSA) Omfattning: Geografiskt upptagningsområde Kritiska beroenden (RSA) Alternativ Konsekvensanalys: Tolerabel avbrottstid (timmar, dagar, veckor) Grundläggande funktionskrav/leverans förmåga
Exempel Liv & hälsa dricksvattenförsörjning, lokal nivå Målområde, funktion och verksamhet Konsekvensanalys Tolerabel avbrottstid, grundläggande funktionskrav eller leveransförmåga Planeringför eventuella åtgärder Tjänligt dricksvattenär avgörande för liv och hälsa och vattenverk X är identifierat som samhällsviktig verksamhet Hänsyn tas bl. a. till beroenden (vilka mottagare är beroende av dricksvatten från just detta vattenverk,alt den vattentäkt som förser vattenverket med råvaran?), alternativ (finns andra vattenverk koppladetill systemet eller andravattentäktersom kan försörja berörda mottagare Inom rimlig tid?) I det här fallet bedöms den tolerabla avbrottstiden till upp till 3h. Livsmedelsverkets rekommendationer är att det bör kunna levereras 3 5 liter vatten per person inom det första dygnet om det inträffar en störning i dricksvattenförsörjningen. Under de därpå närmast följande dygnen bör det kunna levereras 10 15 liter vatten per person och dygn samt efter ytterligare några månader 50 100 liter per person och dygn. Ex. säkra leveransförmågan, utbilda personal, anskaffning av materiel,rutiner för att placera ut tankar med nödvatten i bostadsområden, leveranser till äldreboenden och planering för påfyllning, m.m.
Tidsplan och fortsatt arbete med vägledningen Hösten 2012 Jan-mars 2013 16-17 april 2013 Majjuni 2013 1 januari 2014 År 2014 och framåt Nuläge: förslag till metod Test av metod Vidareutvecklat förslag efter test Remiss Färdig vägledning Implementering, utbildning, m.m.
Tack! Bo Gellerbring bo.gellerbring@msb.se 010-2405144 Anna Rinne anna.rinne@msb.se 010-2405415