God hydrografi i nätverk. Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI

Relevanta dokument
Hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten

Data att använda i er verksamhet? Anika Henriksson Jakob Jansson Jakob Engvall Susanne Jonsson

God hydrografi i nätverk. Britt-Marie Eriksson Håkan Olsson

Hydrografi. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer. Laserdata/ Höjdmodell

- Information som ska ingå i Digital Samhällsbyggnadsprocess. Vatten

Produkter med 43 huvudavrinningsområden och 3 kustproduktområden

AG3. Test av applikationsschema

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Karta 1:10 000, raster

PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap

Lantmäteriets framtida bildförsörjning och ajourhållning av nationella höjddata

Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)

Bra flöde på information om

Aktuellt från Lantmäteriet

Rikstäckande virtuellt vattendrags nätverk för flödesbaserad modellering VIVAN.

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner

Datamängdens omfattning: Fysiskt vatten och geometriskt nätverk

Aktuellt från Lantmäteriet

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Gemensam ajourhållning av ett sammanhållet byggnadsobjekt

Produkter med 66 huvudavrinningsområden och 7 kustproduktområden

Nuläge i Europa. Nationella geodata i 3D

Höga vattenflöden/las-data/kris-gis. Mora Ulf Henriksson, Falu kn Lars Robertsson, Borlänge kn

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

DOKUMENTATION AV METOD

Kartläggning av dikade skogbevuxna torvmarker

Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad har inhämtat simuleringsresultat från MSB för 100 års, 200 års och beräknat högsta flöde (BHF).

Översvämningskartering och GIS-analyser

Uppföljning av exploatering i kustzonen.

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Detaljerad översvämningskartering i nederdelen av Torneälv. Lapin ympäristökeskus / Esittäjä / mahdollinen teema

Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad

Byggnad ur olika perspektiv Från BIM via kommun till Lantmäteriet

Hammarskogsån-Danshytteån

Avrinningsområden för vattenförekomster 2012

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Arbete med SVAR, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Ny Nationell Höjdmodell (NNH)

Teknisk rapport SIS-TR 22:2017

Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Markdetaljer. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer

Presentation av resultatet från temauppdrag Hydrografi i Svensk geoprocess Linnéa Söderblom, Olov Johansson och Johan Linjer

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Samverkansprojektet Svensk geoprocess i mål juni 2016

Vattenståndsberäkningar Trosaån

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Kommer Karta 2020 att vara i 3D?

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?!

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner

Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018

Kunskapsunderlag för delområde

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Planer, bestämmelser och rättigheter Visning

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

B Allmänna uppgifter Åtgärder Sida 1/5

Lantmäteriets Nationella Höjdmodell

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

NY NATIONELL HÖJDMODELL (NNH) TRIVS BÄST TILLSAMMANS MED NYTT NATIONELLT HÖJDSYSTEM (RH 2000)

Bilaga 3. Översvämningskänsliga områden i Växjö kommun 2010.

Delstudie: Bedömning av översvämningar och skredrisk i samband med skyfall. Sweco Environment AB

Göta älv nedan Vänern

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

SKYFALLSUTREDNING. PM 1(8) Rev. UP UPA Kvalitetsansvarig: Dick Karlsson Handläggare: Olof Persson. Delges: André Berggren

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker

VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å. Geraldine Thiere

Förnyelsetakt 500 år = 0.2% per år = 3km ledning (1km rörgrav)

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2

Anpassning till ett förändrat klimat

Studie av befintlig ytavrinning i Södra Landvetter

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Fysisk karaktäriseringsdatabas (FKD)

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Kommunal översvämningsplanering med nya nationella höjdmodellen erfarenheter från Sandviken

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

TORSBY KOMMUN ÖSTMARKSKORSET DAGVATTENUTREDNING Tobias Högberg. Torsby kommun UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV: KUND:

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Bebyggelsepåverkad kust och strand

Transkript:

God hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI

Vad är hydrografi i nätverk? 3 x Linje x, från nod 3, till nod 4 4 Geometriskt nätverk Topologi beskrivs med geometri Attribut kan kopplas till varje segment Linje y sjö Noder i sammanflöden, inlopp, utlopp, delningar och förgreningar Figur SLU

Den nationella höjdmodellen

Hur gör vi för att åstadkomma detta? Arbetet utförs under de närmaste åren i samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI Målet är att skapa en samlad nationell hydrografi i skalområde 1:10 000 som innehåller sjöar, vattendrag och hydrologiskt nätverk Den nya hydrografiredovisningen ska uppfylla de styrande kraven i INSPIRE, den svenska vattenstandarden samt grundläggande användarbehov Vi går i mål 2017 (Hoppas vi, det hänger på finansieringen) Figur SMHI

Långsiktiga nyttor av hydrografi i nätverk Ökad samhällsnytta inom hydrografiområdet, särskilt gällande miljö och samhällsskydd, genom att samverka för att skapa efterfrågade, lättillgängliga och kombinerbara data Användare kan analysera sjöar, vattendrag och nätverk i GIS-applikationer på en mer detaljerad nivå Kommuner och länsstyrelser får bättre möjligheter att simulera översvämningar och utsläpp och kartlägga hur påverkan sprider sig nedströms i vattensystemet Hydrografiredovisningen uppfyller Svensk standard och Inspire

Hur långt har vi kommit Under 2012 har en pilotstudie genomförts över Emåns avrinningsområde. Under 2013 ska produktion bedrivas i samverkan enligt produktionsplan Oktober 2013 ska vi starta arbete i Toposystemets produktionsmiljö Specifikation för Nationellt hydrografiskt nätverk beslutad.

Hur långt har vi kommit? Under 2012 har en pilotstudie genomförts över Emåns avrinningsområde. Totalt finns det 119 huvudavrinningsområden (Större än 200 km² som mynnar i havet)

Syftet med pilotstudien Ta fram en metod för arbetet som leder till att kraven i Svensk standard för vattensystem och Inspire uppfylls Ta fram specifikationer för den nya datamängden Ta fram processer och IT-applikationer för produktion, lagring och tillhandahållande Skapa en testdatamängd som görs tillgänglig för vidareförädlare och användare för att visa på nyttan av ett detaljerat hydrografiskt nätverk Ett urval av kommuner och länsstyrelser ges möjlighet att utvärdera nätverksbildad hydrografiinformation t.ex. för att simulera översvämningar Planera för fortsatt produktion

Olika typer av nätverk Logiskt nätverk noder i objekten Geometriskt nätverk - noder i förgreningspunkter

Logiskt nätverk Fördelar Stomlinjer behövs inte Behöver inte sammanhängande geometri Enklare att visa sambandet mellan ytvatten och grundvatten Möjliggör att visa samband mellan olika detaljeringsnivåer Nackdelar Behöver göras om till geometriskt nätverk vid leverans till Inspire, ERM och användare av de flesta GIS-programvaror Svårt att översätta till ett korrekt sammanhängande geometriskt nätverk om de hydrografiska objektens geometri inte hänger ihop. Svårt att få korrekta stomlinjer genom alla sjöar per automatik.

Inspire Geometriskt nätverk - Noder i förgreningspunkter - Länken beskriver flödet - Kräver sammanhängande geometri

Geometriskt nätverk Fördelar Överensstämmer med nätverket som ska levereras till Inspire, Euro Regional Map (ERM) och användare av de flesta GIS-programvaror för modelleringar och analyser Enklare att ajourhålla när man kan se geometrin för nätverket Kan enkelt översättas till ett logiskt nätverk Nackdelar Kräver konstruerade linjer (stomlinjer) i ytobjekt Kräver sammanhängande geometri Svårare att visa samband mellan ytvatten och grundvatten Samband mellan detaljeringsnivåer kan inte visas

Stängningslinjer måste skapas? I exemplet från Emån visas föreslagna placeringar av stängningslinjer för vattenytor? Dovern är en stor sjö vars utlopp är ganska lätt att bestämma. Inloppet är svårare att bestämma

liksom stomlinjer över sjöar Stomlinjer för att sammanbinda flöden skapas över sjöar Anslutande vattenflöden kopplas ihop i en logisk ordning

Var ligger strandlinjen? Inte alltid lätt att definiera, speciellt i sjöar med bred strandzon Exempel från kanal vid Tåkern I Lantmäteriets översiktskarta är kanalen en linje så den lilafärgade polygon som syns i kartbilden här är hämtad från Översiktskartan. Den röda linjen som tangerar naturreservatsgränsen är en vattendelare som är anpassad till sjöns utloppsdamm. Det är fel riktning på den lilla blå pilen i Terrängkartan. Mellan sjöpolygonen och utloppskanalen kan en separat vattenyta avgränsas. Ytan för utloppskanalen kan i databasen hanteras som en del av Tåkern och då blir det en sjöbassäng. Men den kan också betraktas som en rinnsträcka.

I vilken skala ska nätverket bildas? Den nuvarande redovisningen av hydrografi skiljer sig avsevärt beroende på kartskala Ljusblå ytor och blå linjer visar vatten resp. vattendrag i 1:250 000 Magenta konturer och linjer visar vattenytor resp. vattendrag i 1:10 000 (GGD)

Skillnader mellan SMHI och Lantmäteriet i nuvarande redovisning

Nätverkslinjer i ny hydrografi, skala 1:10 000, blir längre än de som finns i skala 1:250 000 Rinnsträckan i Gårdvedaån mellan Bysjön och Emån meandrar. Längd i skala 1:250 000 = 8 325 meter Längd i data från pilotprojekt Emån = 12 400 meter

Användningsexempel: Skred längs Göta älv

Täckning för nitrat/acetat Nitrat (1929-1946) Acetat (1945-1956) 55 000 3x3cm, µ-film Alla fullstora negativ skannade (2500st) 85 000 30x30cm-negativ (2200st skannat)..alltså möjligt att sikta på ett Sverigelager 1945.. (Utom fjällkedjan)

http://kartweb.staffanstorp.se/histori skastaffanstorp/

Komma ihåg Dessa data kan anses vara grunddata och de måste vidareförädlas för att passa olika syften. Det kommer även att krävas både specialprogramvaror och expertkunskap för att få ut maximalt av dessa data.

Vad har testanvändarna hunnit använda det hydrologiska nätverket till några exempel (Kombination av hydrologiskt nätverk och nya höjddata) Jämförelse mellan nya hydrografiska data och Ny nationell höjdmodell beräknad översvämning och faktisk översvämning 2012 Se områden som vid höga flöden kan översvämmas på en mer detaljerad nivå Beräkna lägsta bygghöjd i kommunen. Lägsta bygghöjd har beslutats och man ger inte bygglov för lägre placering av byggnader Göra flödesberäkningar för att se över fyllnadsgrader i sjöar med vattendom Mer exakta analyser pga. bättre noggrannhet på provtagningsplatser och mätpunkter Bättre överenstämmelse med verkligheten då alla vattendrag nu är med Emån har många skyddszoner och en högre detaljeringsgrad ger en större exakthet så att man vidtar åtgärder på rätt ställe

Vad har testanvändarna hunnit använda det hydrologiska nätverket till några exempel (forts) Biotopkarteringar i och längs vattendrag för att vidta åtgärder samt allmänt för studier av markanvändningen Hydromorfologi, analyser över artbiotoper i vattendrag Kartläggning av vandringshinder för fisk och planering för förbipassager Restaurering mossar där man bättre kan se hur vattendragen, sjöarna och mossarna hänger samman Återställa mark och eller våtmark från markavvattningsföretag Tillsyn över vattenvägar, dammar och markavvattningsföretag Mer exakt kalkning av sjöar Möjligheter att hitta fornlämningar i vatten förbättras Ge ett bättre beslutsunderlag i form av karta till blåljus Analysera områden där isproppar kan uppstå för att kunna vidta förbättringsåtgärder

Redovisade besparingar Minskad användning av flyg och helikopter Analyser kan göras på kontoret vilket ger minskad användning av flyg och helikopter som idag vid översvämningar utgör en stor kostnad Mer exakt kalkning av sjöar Bättre underlag för miljö- och flödesanalyser. Kalkning kan göras mer effektivt med data med högre detaljeringsgrad Minska antalet hus som översvämmas i områden som vid höga flöden kan översvämmas Bättre underlag för planering och beslut om bebyggelse och infrastrukturinvesteringar

Sammanfattning: Den nya nätverksbildade hydrografin Utgår från skala 1:10 000 (GGD) Har eliminerat de tidigare skillnaderna mellan SMHIs och Lantmäteriets redovisning Uppfyller de krav som ställs i Inspire, Vattenstandarden etc. Skapar ett nytt rikstäckande, homogent och kvalitetssäkrat hydrografiskt nätverk för analyser etc. Nu återstår bara att göra jobbet!