SV SV SV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen SV SV
BILAGA A KAPITEL 14: INDIREKT MÄTTA FINANSIELLA FÖRMEDLINGSTJÄNSTER (FISIM) I. FISIM SOM BEGREPP OCH EFFEKTERNA PÅ HUVUDAGGREGATEN AV ALLOKERINGEN AV FISIM TILL ANVÄNDARE 14.01 Finansiella tjänster har av tradition bland annat haft formen av finansförmedling. Med finansförmedling avses den process som innebär att finansinstitut, t.ex. banker, tar emot inlåning från enheter som vill få ränta på medel och lånar ut medlen till enheter som inte har tillräckliga egna medel för att tillgodose sina behov. Banken erbjuder alltså en mekanism som gör att den första enheten kan låna ut medel till den andra enheten. Den enhet som lånar ut medel godtar en ränta som är lägre än den som betalas av låntagaren. En referensränta är den ränta till vilken både långivaren och låntagaren kan tänka sig att avtala om. Skillnaden mellan referensräntan och den ränta som faktiskt betalas till insättarna och som låntagarna betalar utgör en avgift för indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim). Totalsumman för Fisim är summan av de två implicita avgifter som låntagaren och långivaren betalar. 14.02 Det är dock sällan så att mängden kapital som lånas ut av ett finansinstitut exakt motsvarar mängden insatt kapital hos finansinstitutet. Vissa medel kan ha satts in men ännu inte lånats ut. Vissa lån kan ha finansierats av bankens egna medel och inte av inlånat kapital. Insättarna får emellertid samma ränta och förmedlingstjänst oavsett om deras kapital lånas ut eller inte, och låntagarna betalar samma ränta och får samma förmedlingstjänst oavsett om deras krediter finansieras med förmedlat kapital eller med bankens egna medel. Därför beräknas Fisim för all inlåning och utlåning som erbjuds av ett finansinstitut oavsett varifrån kapitalet kommer. De räntebelopp som bokförs beräknas som referensräntan multiplicerad med den berörda utlånings- eller inlåningsstocken. Skillnaden mellan dessa belopp och de belopp som faktiskt tas emot av eller betalas till finansinstitutet bokförs som de indirekta serviceavgifter som låntagaren eller insättaren betalar till finansinstitutet. De belopp som bokförs som ränta i ENS kallas ENS-ränta, medan de totala belopp som faktiskt betalas till eller av finansinstitutet kallas bankränta. Den totala implicita serviceavgiften motsvarar summan av bankräntan på utlåning minus ENS-räntan på samma utlåning plus ENS-räntan på inlåning minus bankräntan på samma inlåning. 14.03 Fisim gäller endast utlåning från och inlåning hos finansinstitut. Varken finansinstituten eller deras kunder behöver vara inhemska. Import och export av Fisim förekommer. Finansinstitutet behöver inte både ta emot insättningar och ge lån. Ett exempel på finansinstitut som ger lån utan att ta emot insättningar är detaljhandelsföretags finansiella dotterbolag. Utlåningsföretag som har tillräckligt detaljerade räkenskaper för att kunna behandlas som ett bolag eller kvasibolag kan ta emot Fisim. 14.04 För att uppskatta effekterna av allokeringen av Fisim på BNP och nationalinkomst, i förhållande till situationen då Fisim inte skulle allokeras, måste följande fem situationer beaktas: SV 2 SV
a) Inhemska finansförmedlare ger lån och tar emot inlåning för marknadsproducenters insatsförbrukning (inbegripet hushåll som ägare av personliga företag och bostäder): Finansförmedlares produktion av Fisim uppvägs av marknadsproducenters insatsförbrukning. Det uppstår därför inga effekter på BNP och nationalinkomsten. b) Inhemska finansförmedlare ger lån och tar emot inlåning för icke-marknadsproducenters insatsförbrukning och för hushållens konsumtion: När Fisim förbrukas av icke-marknadsproducenter som insatsförbrukning ökar dessa producenters produktion med samma belopp, eftersom insatsförbrukningen är en del av de totala kostnaderna, som på användningssidan i bokföringen motsvaras av en ökning av konsumtionsutgifterna. BNP och nationalinkomsten stiger därmed med värdet av allokerade Fisim. Även när Fisim förbrukas av hushållen i egenskap av konsumenter stiger BNP och nationalinkomsten med värdet av allokerade Fisim. c) Inhemska finansförmedlare ger lån till och tar emot inlåning från utländska enheter som inte är finansförmedlare (export av Fisim). Export av Fisim bokförs, vilket leder till en ökning i BNP. Vid övergången från BNP till nationalinkomst uppvägs dock denna ökning av en minskning av ränteintäkterna netto gentemot utlandet (eftersom Fisim dras ifrån ränteintäkter på utlåning och läggs till räntekostnader för inlåning). Export av Fisim påverkar därför inte nationalinkomsten. d) Utländska finansförmedlare ger lån och tar emot inlåning för marknadsproducenters insatsförbrukning, inklusive hushållen som ägare av personliga företag och bostäder (import av Fisim): BNP minskar med värdet av denna kategori importerade Fisim, vars användning bokförs som insatsförbrukning. Vid övergången från BNP till nationalinkomst uppvägs dock denna minskning av en ökning i ränteintäkterna netto gentemot utlandet (eftersom Fisim läggs till ränteintäkterna på inlåning och dras ifrån räntekostnaderna för utlåning). Denna importkategori påverkar därför inte nationalinkomsten. e) Utländska finansförmedlare ger lån och tar emot inlåning för icke-marknadsproducenters insatsförbrukning och för hushållens konsumtion (import av Fisim): Icke-marknadsproducenters import av Fisim motsvarar insatsförbrukning. Dessa producenters produktion ökar med samma belopp, eftersom insatsförbrukningen är en del av de totala kostnaderna, som på användningssidan i bokföringen motsvaras av en ökning av konsumtionsutgifterna. När BNP mäts från produktionssidan motsvaras ökningen av insatsförbrukningen av ökningen i produktionen, med förädlingsvärdet oförändrat. När BNP mäts från utgiftssidan uppvägs ökningen av konsumtionsutgifterna av ökningen av import av tjänster. Vid övergången från BNP till nationalinkomst sker dock en ökning i ränteintäkter netto gentemot utlandet (eftersom Fisim läggs till ränteintäkter på inlåning och dras ifrån räntekostnader för utlåning). Nationalinkomsten ökar därför med värdet av denna kategori import av Fisim. SV 3 SV
När Fisim importeras av hushållen i egenskap av konsumenter påverkas inte heller BNP, och nationalinkomsten ökar eftersom det sker en ökning i ränteintäkterna netto gentemot utlandet. Fisim beräknas enligt vedertagen praxis inte för utlåning och inlåning mellan inhemska finansförmedlare eller mellan inhemska finansförmedlare och utländska finansförmedlare. Utlåning och inlåning mellan finansförmedlare (banker) används dock för att beräkna referensräntor. 14.05 Med utgångspunkt i de fem situationer som beskrivs i punkt 14.04 kan effekterna av allokeringen av Fisim på BNP och nationalinkomst sammanfattas på följande sätt: a) BNP ökar med värdet av Fisim som producerats av inhemska finansförmedlare och som allokerats till sektorerna S.13 (offentlig sektor), S.14 (för hushåll som konsumenter), S.15 (hushållens icke-vinstdrivande organisationer) och S.2 (utlandet). b) BNP minskar med värdet av importerade Fisim som allokerats till S.11 (icke-finansiella bolag), S.12 utom S.121, S.122 och S.125 (finansiella bolag utom centralbanken, kreditinstitut och övriga finansinstitut, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut) och S.14 (för hushåll som ägare av bostäder och personliga företag). c) Nationalinkomsten ökar med värdet av Fisim (som producerats av inhemska finansförmedlare eller importerats) som allokerats till sektorerna S.13 (offentlig sektor), S.14 (för hushåll som konsumenter) och S.15 (hushållens icke-vinstdrivande organisationer). II. BERÄKNING AV PRODUKTIONEN AV FISIM FÖR SEKTORERNA S.122 OCH S.125 14.06 Fisim produceras av finansförmedlare: centralbanken (S.121), monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken (S.122), övriga finansinstitut, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (S.125). Beräkningarna av Fisim koncentreras till delsektorerna S.122 och S.125. Enligt vedertagen praxis beräknas Fisim inte för centralbanken (se del VI). SV 4 SV
a) Nödvändiga statistiska uppgifter 14.07 För var och en av delsektorerna S.122 och S.125 behövs uppgifter i form av en tabell över inoch utlåningsstockar efter användningssektor i ett genomsnitt över fyra kvartal samt motsvarande upplupen ränta. Räntan beräknas efter omfördelning av räntesubventionerna till mottagarna. b) Referensräntor 14.08 I balansräkningarna för finansförmedlare som ingår i S.122 och S.125 måste utlåning till och inlåning hos inhemska enheter delas upp för att skilja mellan utlåning och inlåning som sker mellan bankerna (dvs. inom de institutionella enheter som tillhandahåller Fisim och som ingår i sektorerna S.122 och S.125), som sker i förhållande till de institutionella användarsektorerna (S.11 övriga delsektorer under S.12 S.13 S.14 S.15) (utom i förhållande till centralbankerna). In- och utlåning i förhållande till utlandet (S.2) ska vidare delas upp i utlåning till och inlåning hos utländska finansförmedlare samt i utlåning till och inlåning hos övriga utländska enheter. 14.09 Intern referensränta För att få fram inhemska produktion av Fisim efter inhemsk institutionell användarsektor beräknas den interna referensräntan som kvoten mellan ränteintäkter på utlåning inom och mellan S.122 och S.125 och utlåningsstockar inom och mellan S.122 och S.125 enligt följande: ränteintäkter på utlåning inom och mellan S.122 och S.125 utlåningsstock inom och mellan S.122 och S.125 Teoretiskt sett är den interna referensräntan densamma om den beräknas på inlåningssidan i stället för på utlåningssidan. På grund av inkonsekventa uppgifter kommer beräkningen på grundval av uppgifter om inlåning att skilja sig från beräkningen på grundval av uppgifter om utlåning. När uppgifterna om inlåning är mer tillförlitliga bör den interna referensräntan beräknas på grundval av bankernas inlåning hos varandra som kvoten av räntekostnader för inlåning inom och mellan S.122 och S.125 inlåningsstock inom och mellan S.122 och S.125 Om uppgifterna om utlåning och inlåning är lika tillförlitliga bör den interna referensräntan beräknas på grundval av bankernas utlåning till och inlåning hos varandra som kvoten mellan ränteintäkterna på utlåning plus räntekostnaderna för inlåning mellan finansförmedlarna och utlåningsstocken plus inlåningsstocken hos finansförmedlarna för andra räkning. SV 5 SV
Om inhemska finansförmedlare i förhållande till sina inhemska kunder ger lån och tar emot inlåning i utländsk valuta ska flera interna referensräntor beräknas för olika valutor eller grupper av valutor, om detta i betydande utsträckning skulle förbättra beräkningarna. Detta skulle kräva att både de interna referensräntorna och inhemska utlåning till och inlåning från varje inhemsk användarsektor beräknas för olika valutor eller grupper av valutor. 14.10 Externa referensräntor För att fastställa import och export av Fisim används som referensränta den genomsnittliga interbankräntan viktad med storleken på stockarna i posterna utlåning mellan inhemska finansförmedlare å ena sidan och utländska finansförmedlare å andra sidan och inlåning mellan inhemska finansförmedlare å ena sidan och utländska finansförmedlare å andra sidan som ingår i finansförmedlarnas balansräkningar. Den externa referensräntan beräknas därför som kvoten mellan utlåningsränta plus inlåningsränta mellan inhemska finansförmedlare och utländska finansförmedlare och utlåningsstock plus inlåningsstock mellan inhemska finansförmedlare och utländska finansförmedlare. Flera externa referensräntor ska beräknas för olika valutor eller grupper av valutor, om uppgifter finns tillgängliga för varje valuta/grupp av valutor för följande kategorier och om detta i betydande utsträckning skulle förbättra beräkningarna: a) Utländska utlåning och inlåning i förhållande till varje användarsektor. b) Inhemska utlåning och inlåning i förhållande till utländska användare. c) Detaljerad uppdelning av Fisim på institutionella sektorer 14.11 Fisim mellan banker behöver enligt vedertagen praxis inte beräknas mellan inhemska finansförmedlare eller mellan inhemska finansförmedlare och utländska finansförmedlare. Fisim beräknas endast i förhållande till institutionella användarsektorer som inte är banker. För varje institutionell sektor som inte är finansförmedlare ska uppgifter finnas enligt följande tabell över inhemska utlåning och inlåning: Inhemska ränteintäkter Inhemska räntekostnader Utlåning av inhemska finansförmedlare (S.122 och S.125) Inlåning hos inhemska finansförmedlare (S.122 och S.125) Fisim totalt per institutionell sektor beräknas som summan av Fisim på utlåning till den institutionella sektorn och Fisim på inlåning från den institutionella sektorn. SV 6 SV
Fisim på utlåning till den institutionella sektorn beräknas som ränteintäkter på utlåning minus (utlåningsstock multiplicerad med intern referensränta). Fisim på inlåning från den institutionella sektorn beräknas som (inlåningsstock multiplicerad med intern referensränta) minus räntekostnader för inlåning. En del av produktionen exporteras. På grundval av balansräkningen för finansförmedlare konstateras följande: Inhemska ränteintäkter Inhemska räntekostnader Utlåning till utländska ickebanker Inlåning från utländska ickebanker Exporten av Fisim beräknas med hjälp av den externa interbank-referensräntan för utlåning till utländska enheter (utom finansförmedlare) som ränteintäkter minus (utlåningsstock multiplicerad med extern referensränta). Exporten av Fisim för inlåning från utländska enheter (utom finansförmedlare) beräknas som (inlåningsstock multiplicerad med extern referensränta) minus räntekostnader. Om flera referensräntor används för olika valutor eller grupper av valutor ska utlåning och inlåning delar upp på både institutionell användarsektor och de valutor (eller grupper av valutor) de är utställda i. d) Uppdelning av Fisim allokerade till hushåll i insatsförbrukning och konsumtion 14.12 Fisim som hänför sig till hushållen fördelas på följande kategorier: a) Hushållens insatsförbrukning i egenskap av bostadsägare. b) Hushållens insatsförbrukning i egenskap av ägare till personliga företag. c) Hushållens konsumtion. Beräkningsmetoden kräver en uppdelning av lånen till hushållen (stockar och ränta) i följande motsvarande kategorier: d) Bostadslån. e) Lån till hushållen i egenskap av ägare till personliga företag. f) Övriga lån till hushållen. SV 7 SV
Lån till hushållen i egenskap av ägare till personliga företag och bostadslån redovisas vanligen separat i de olika uppdelningarna av utlåning i den finansiella och monetära statistiken. Övriga lån till hushållen beräknas som en restpost genom subtraktion av de två ovannämnda lånekategorierna från totalsumman. Fisim för lån till hushållen ska fördelas bland de tre kategorierna på grundval av uppgifter om stockar och ränta för var och en av de tre grupperna. Bostadslån är inte identiska med hypotekslån, eftersom hypotekslån kan beviljas för andra ändamål. Hushållens inlåning ska delas upp i g) hushållens inlåning i egenskap av ägare till personliga företag, och h) hushållens inlåning i egenskap av konsumenter. I brist på statistik över hushållens inlåning i egenskap av ägare till personliga företag ska inlåningsstockarna beräknas med hjälp av någon av följande metoder: Metod 1 Inlåningsstockarna beräknas genom att man antar att kvoten mellan inlåningsstockarna och det konstaterade förädlingsvärdet för de minsta bolagen gäller för personliga företag. Metod 2 Inlåningsstockarna beräknas genom att man antar att kvoten mellan inlåningsstockarna och den konstaterade omsättningen för de minsta bolagen gäller för personliga företag. Fisim på hushållens inlåning måste fördelas mellan Fisim på inlåning från hushållen i egenskap av ägare till personliga företag och Fisim på inlåning från hushållen i egenskap av konsumenter på grundval av den genomsnittliga stocken för dessa två kategorier, för vilka bristen på ytterligare information gör att samma räntesats kan användas. I annat fall, när det saknas mer detaljerade uppgifter om hushållens in- och utlåning, allokeras Fisim till hushållen till insatsförbrukning och konsumtion under antagandet att alla lån hänförs till hushållen i egenskap av producenter eller ägare av bostäder och att all inlåning hänförs till hushållen i egenskap av konsumenter. III. BERÄKNING AV IMPORT AV FISIM 14.13 Utländska finansförmedlare beviljar lån till inhemska enheter och tar emot inlåning från inhemska enheter. Uppgifter enligt följande tabell krävs för varje institutionell sektor. Utländska ränteintäkter från inhemska användare Utländska räntekostnader till inhemska användare Utlåning av Inlåning hos SV 8 SV
utländska finansförmedlare utländska finansförmedlare Importen av Fisim för varje institutionell sektor beräknas enligt följande: Importen av Fisim för utlåning beräknas som ränteintäkter hos utländska finansförmedlare minus (utlåningsstock multiplicerad med extern referensränta). Importen av Fisim för inlåning beräknas som (inlåningsstock multiplicerad med extern referensränta) minus räntekostnader för utländska finansförmedlare. Flera externa referensräntor bör användas per valuta eller grupper av valutor (se punkt 14.10). IV. FISIM UTTRYCKTA I VOLYM 14.14 Fisim-volymen beräknas genom in- och utlåningsstockar deflaterade till basperiodens priser med hjälp av ett allmänt prisindex, t.ex. den implicita prisdeflatorn för den slutliga inhemska efterfrågan. Priset på Fisim består av två komponenter. Den första är skillnaden mellan bankräntan och referensräntan (eller omvänt i fråga om inlåning) som utgör finansförmedlarens marginal. Den andra är det prisindex som används för att deflatera in- och utlåningsstockarna till basperiodens priser. Volymen på Fisim beräknas enligt följande: Fisim i volym på utlåning till den institutionella sektorn Fisim på utlåning till den institutionella sektorn = prisindex marginal under basperioden x faktisk marginal Fisim i volym på inlåning från den institutionella sektorn Fisim på inlåning från den institutionella sektorn = prisindex marginal under basperioden x faktisk marginal Marginalen under basperioden på utlåning motsvarar den effektiva räntan på utlåning minus referensräntan. SV 9 SV
Marginalen under basperioden på inlåning motsvarar referensräntan minus den effektiva räntan på inlåning. Nominellt motsvarar den faktiska marginalen kvoten mellan Fisim och stockarna. Om den faktiska marginalen ersätts med detta uttryck i de två ovanstående formlerna innebär detta därför följande: Fisim i volym på utlåning till den institutionella sektorn Utlåningsstockar till den institutionella sektorn = prisindex x marginal under basperioden Fisim i volym på inlåning från den institutionella sektorn Inlåningsstockar från den institutionella sektorn = prisindex x marginal under basperioden V. BERÄKNING AV FISIM PER NÄRINGSGREN 14.15 Allokeringen av Fisim på användande näringsgrenar baseras på in- och utlåningsstockarna för varje näringsgren och, om dessa uppgifter inte är tillförlitliga, på varje näringsgrens produktion. VI. CENTRALBANKENS PRODUKTION 14.16 Centralbankens produktion mäts enligt vedertagen praxis som summan av kostnader, dvs. dess insatsförbrukning, löner och sociala avgifter, kapitalförslitning och övriga skatter minus produktionssubventioner. Fisim behöver inte beräknas för centralbanken. Provisioner och avgifter för direkt mätta tjänster för vilka centralbanken fakturerar inhemska och utländska enheter ska allokeras till dessa enheter. Bara den del av centralbankens totala produktion (summan av kostnader minus provisioner och avgifter) som inte säljs ska enligt vedertagen praxis allokeras till övriga finansinstituts insatsförbrukning delsektor S.122 (Monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken) och delsektor S.125 (Övriga finansinstitut, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut) i proportion till dessa delsektorers respektive förädlingsvärde. För att balansera kontona för delsektorerna S.122 och S.125 ska värdet på respektive insatsförbrukning av den tjänst som har tillhandahållits av centralbanken uppvägas med en löpande transferering (klassificerad under Andra diverse löpande transfereringar D.759) som mottas från centralbanken avseende samma belopp. SV 10 SV