MILJÖRÄKENSKAPER MIR 2013:1

MILJÖRÄKENSKAPER MIR 2013:1 Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 1995 2011

MILJÖRÄKENSKAPER 2013:1 Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 1995 2011 Statistiska centralbyrån 2013

Environmental Accounts MIR 2013:1 The economic structures and environmental pressure in the Swedish river basin districts 1995 2011 Statistics Sweden 2013 Tidigare publicering Serien har publicerats sedan 1998. Previous publication The serie has been published since 1998. Producent Producer SCB, enheten för miljöekonomi och naturresurser Statistics Sweden, Unit of Environmental Accounts and Natural Resources Box 24300, SE-104 51 Stockholm +46 8 506 940 00 Förfrågningar Nancy Steinbach +46 8 506 940 97 Inquiries nancy.steinbach@scb.se Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i denna publikation. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Miljöräkenskaper 2013:1, Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 1995 2011. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Environmental Accounts MIR 2013:1, The economic structures and environmental pressure in the Swedish river basin districts 1995 2011. Omslag/Cover: Ateljén, SCB. Foto/Photo: Jan-Aage Haaland ISSN 1654-6822 (Online) URN:NBN:SE:SCB-2013-MI71BR1301_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på www.scb.se This publication is only available in electronic form on www.scb.se

Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Förord Förord Rapporten är utarbetad av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av de fem regionala Vattenmyndigheterna i samverkan och ingår som en del av arbetet med 2013 års åtgärdsplanering hos Vattenmyndigheterna. Syftet med rapporten är att ge en överblick av vattnets samhällsekonomiska betydelse i dagsläget. Det betyder att rapporten ser främst till vattenanvändare i Sverige, deras ekonomiska struktur och deras påverkan i vattenmiljön. Rapporten visar också att befolkningens koncentration samt hur mark används påverkar vattenanvändningen. Fokus är vattendistrikten. Utgångspunkt har varit miljöräkenskapernas FN baserade statistiska ramverk för att kunna jämföra miljöpåverkande faktorer med ekonomiska aktiviteter. Miljöräkenskaper är ett statistiskt system som syftar till att beskriva sambanden mellan miljön och ekonomin. Detta genom att mäta bidraget från miljön till ekonomin (t.ex. användning av råmaterial, vatten, energi och mark) och påverkan på miljön från ekonomin (utsläpp till luft och vatten samt avfall). Miljöräkenskapssystemet visar även de miljörelevanta transaktioner som finns i nationalräkenskapssystemet. Rapporten är framtagen av Maja Cederlund, Jerker Moström, Stefan Svanström och Nancy Steinbach (projektledare) på enheten för miljöekonomi och naturresurser samt Johanna Mietala och Louise Sörme på enheten för miljö och turism på SCB. Tack till Jenny Lidmark enheten för samordning av det ekonomiskstatistiska systemet, Karolina Andersson enheten för Företags- och registerbaserad sysselsättningsstatistik och Göran Grabö på Registerenheten för ekonomisk statistik på SCB för hjälp med underlagsmaterial för flertalet analyser i rapporten. Projektgruppen är även tacksam för hjälpen som gruppen Miljöräkenskaperna, Viveka Palm och Marie Haldorson på SCB gav projektet i form av genomläsning av material och konstruktiv kritik i framtaget material. Slutligen tackar projektgruppen Vattenmyndigheten, Åse Eliasson (projektledare), Malin E Andersson och Cecilia Niklasson för aktivt deltagande under hela projektets gång. Statistiska centralbyrån i september 2013 Marie Haldorson Avdelningschef, Regioner och miljö Kaisa Ben Daher Enhetschef, Miljöekonomi och naturresurser Statistiska centralbyrån 1

Innehåll Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 4 1 Vattnet som resurs... 10 1.1 Introduktion till vattendistrikten... 10 1.2 Vattnets värde vatten som ekosystemtjänst... 11 1.3 Allmänt om vattenanvändningen i Sverige... 12 1.3.1 Vattenflödena i samhället... 12 1.3.2 Tillgången överstiger efterfrågan... 14 1.3.3 Vattenuttaget ojämnt regionalt fördelat... 15 1.3.4 Ytvatten dominerar i alla distrikt... 16 1.4 Hushållens vattenanvändning... 17 1.4.1 Hushållen använder i huvudsak kommunalt vatten... 17 1.5 Jordbrukets vattenanvändning... 20 1.5.1 Södra Östersjön står för nästan 60 procent av användningen av vatten inom jordbruket... 20 1.6 Vatten för industri och energi... 21 1.6.1 Mest vattenintensiv industri i Västerhavet och Bottenhavets vattendistrikt... 23 1.6.2 Vilka näringsgrenar dominerar i respektive distrikt?... 23 1.6.3 Energiproduktion och kylvatten... 24 1.7 Trender i vattenanvändningen... 25 1.8 Vattenresurser i ett vidare perspektiv europeiska utblickar... 26 1.8.1 Jordbruket kräver stora mängder vatten... 27 1.8.2 Cypern störst brist på vatten inom EU... 27 1.8.3 3 500 liter vatten om dagen för livsmedelsproduktion... 28 2 Markanvändning och befolkning... 30 2.1 Befolkning, bebyggelse och markanvändning... 30 2.1.1 Mycket folk på liten yta... 30 2.1.2 En tredjedel av befolkningen i Norra Östersjöns vattendistrikt... 30 2.1.3 Befolkning i respektive utanför tätort.... 32 2.2 Markanvändning och djurhållning... 33 2.2.1 Minskning av åkermarken i alla distrikt... 34 2.2.2 Djurenheter och djurtäthet... 34 2.2.3 Urban markanvändning... 36 2.2.4 Hårdgjord mark... 38 3 Den ekonomiska strukturen i vattendistrikten... 40 3.1 Servicesektorn utmärker sig... 40 3.2 Jordbruk, skogsbruk och fiske... 43 3.3 Bottenvikens industrier utmärks... 45 3.4 Att minska påverkan till vatten... 47 3.5 Arbetsställen inom jordbruk, skogsbruk och fiske mest spridda över landet... 48 4 Utsläpp till vatten av förorenade ämnen... 50 4.1 Punktkällor från industrier och reningsverk... 50 4.1.1 Pappers- och pappervarutillverkarna dominerar... 50 4.1.2 Kväveutsläppen från kommunala reningsverk stora... 52 4.1.3 Zink största andelen utsläpp av tungmetaller... 53 2 Statistiska centralbyrån

Innehåll Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 4.2 Diffusa källor och jämförelser med utsläpp från punktkällor... 55 4.2.1 Utsläpp från diffusa källor större än från punktkällor... 55 4.2.2 Diffusa utsläpp från jordbruk och skogbruk dominerar... 56 4.2.3 Regional uppdelning visar på skillnader... 57 5 Vatten- och avloppstjänsterna i Sverige... 61 5.1 Avgift för rent vatten och behandlat avloppsvatten... 61 5.2 Stora tätorter betalar lägre vatten taxa... 61 5.3 Avloppsförhållanden... 63 5.3.1 Fritidshusens avloppsförhållanden... 66 6 Ett samlat grepp... 68 6.1 Trender i vattendistrikten... 68 6.2 Bottenviken... 69 6.3 Bottenhavet... 69 6.4 Norra Östersjön... 70 6.5 Södra Östersjön... 71 6.6 Västerhavet... 72 7 Summary... 73 8 Referenser... 79 A. Bilaga: Metod och statistikkällor... 81 A.1 DPSIR-modellens användning... 81 A.2 Metod för variabler... 81 A.2.1 Användning och påverkan till vatten... 82 A.2.2 Miljöskatter... 82 A.3 Avgränsning... 82 A.4 Källor till statistiken... 83 A.4.1 Företagsdatabasen (FDB)... 83 A.4.2 Lantbruksregistret (LBR)... 84 A.4.3 Miljöräkenskaperna... 84 A.4.4 Nationalräkenskaperna... 86 A.4.5 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)... 87 A.4.6 Registret över totalbefolkningen (RTB), fastighetsregistret (FR) och fastighetstaxeringsregistret (FTR)... 87 A.4.6 Vattenuttag och vattenanvändning... 88 A.4.7 Hantering av avloppsvatten samt utsläpp av närsalter och syreförbrukande ämnen... 89 A.5 Diffusa emissioner vs punktkällor... 90 A.6 Metod kring vattendistriktens indelning... 90

Sammanfattning Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Sammanfattning Sverige är indelat i fem distrikt för vattenförvaltning. De är Bottenvikens vattendistrikt, Bottenhavets vattendistrikt, Norra Östersjöns vattendistrikt, Södra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt. Indelningen i vattendistrikt följer vattnets naturliga flöden. Vattendistrikten varierar kraftigt i storlek både när det gäller land- och vattenareal. Störst är Bottenvikens vattendistrikt med en areal på omkring 17 miljoner hektar, varav landareal utgörs av omkring 14 miljoner hektar. Minst är Norra Östersjöns vattendistrikt med en totalareal på ca 4,4 miljoner hektar och en landareal på 3,4 miljoner hektar. Sötvattenuttaget i Sverige Under år 2010 beräknades de totala uttagen av sötvatten till ca 2,7 miljarder m 3 i Sverige. Tillverkningsindustrin gör det främsta uttaget av sötvatten ca 1,5 miljoner m 3 som kan härledas till ett fåtal industrier, främst Pappers- och pappersvarutillverkning (SNI 17). I en internationell jämförelse är ofta situationen annorlunda. I hela världen används omkring 70 procent av sötvatten till bevattning inom jordbruket. Uttaget och användningen av vatten är ojämt fördelat över landet. Mer än en fjärdedel av allt sötvatten tas ut i Västerhavets vattendistrikt. Denna situation är till viss del kopplad till befolkningens storlek där, men det finns en hög koncentration av vattenintensiva industrier i Västerhavets distrikt som också bidrar. De vattenintensiva industrierna förknippas t.ex. med Pappersoch pappersvarutillverkning (SNI 17), Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (SNI 20) och Stål- och metallframställning (SNI 24). Försörjning av el, gas, värme och kyla (SNI 35) förknippas också med en stor vattenanvändning, men det är främst uttag av havsvatten som i deras fall används som kylvatten. Sambanden mellan utsläpp av förorenade ämnen och användning av vatten är inte linjärt. Mätningar av utsläpp från anläggningar, s.k. punktkällor visar på att utsläpp av kväve och fosfor kan kopplas till de vattenintensiva industrierna, men det sambandet gäller inte de diffusa utsläppen, de utsläpp där ingen direkt källa kan härledas. Jordbruksmark och skogsmark dominerar de diffusa utsläppen av kväve och fosfor. Men jordbrukssektorn och skogsbruken är inte stora vattenanvändare, relativt sett. 4 Statistiska centralbyrån

Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Sammanfattning Vattenanvändningens trender Vattenanvändningen har generellt sett varit stabil över en längre tid i Sverige (karta 0.1). Åtminstone sedan 1995 har trenden varit en minskande vattenanvändning. År 2010 ökade dock vattenanvändningen något. Även om det handlar om en liten ökning, två procent, jämfört med år 2005, innebär det att den tidigare trenden med kontinuerligt minskande vattenuttag är bruten. Karta 0.1. Förändring i vattenanvändning i riket 1995-2010 samt per distrikt 2000-2005 och 2005-2010 Ökning Oförändrad/liten förändring Minskning Miljoner m 3 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1995 2000 2005 2010 Hushåll Jordbruk Industri Övrig användning Källa: SCB: 1999, 2003, 2007 och Förändring av vattenanvändningen i procent 2012 Vattendistrikt 2000-2005 2005-2010 Bottenviken -0,3 3,6 Bottenhavet -7,5-1,4 Norra Östersjön 1,3 15,3 Södra Östersjön -6,7-4,5 Västerhavet 2,8 1,1 Källa: SCB genom bearbetning av fastighetstaxeringsregistret 2010 Vattendistriktens miljöekonomiska profil exempel Västerhavet Diagram 0.1 visar ett exempel på hur situationen såg ut 2010 i Västerhavets vattendistrikt. Ca 25 procent av Sveriges befolkning bor i Västerhavets vattendistrikt och de, tillsammans med företagen i distriktet, står för strax över 40 procent av användningen både söt- och havsvatten i Sverige. Företagen i distriktet bidrar å sin sida med 24 procent till bruttonationalprodukten genom bruttoregionalprodukten.

Sammanfattning Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Diagram 0.1. Miljöekonomisk profil över Västerhavet, procent av riket, 2010 Vattenanvändning* Befolkning Uttag av sötvatten Totala miljöskatter Antal förvärvsarbetande Antal arbetsställen Omsättning BRP** 0% 10% 20% 30% 40% *Vattenanvändningen inkluderar både söt- och havsvatten **BRP, Bruttoregionprodukten är vattendistriktets del av Bruttonationalprodukten Källa: SCB Av de miljöekonomiska styrmedel som gäller idag är det bara svavelskatten som har möjlighet att direkt påverka svavelhalter. Nationellt har dock svavelskatten minskat med ca 70 procent mellan 2000 och 2011 och låg 2011 på 28 miljoner kronor. Det finns statliga stöd för hantering av vattenfrågor. Stödet för kalkning och skyddad natur återkommer årligen och sedan 2008 finns det ett stöd för havsmiljö som får årliga anslag från staten. Dessa två stöd stod tillsammans 2012 för ca 4 procent av totala miljömotiverade subventioner. Markanvändning och urban markanvändning Diagram 0.2 visar att markanvändningen i Sverige varierar kraftigt mellan vattendistrikten. Särskilt med tanke på var jordbruksmarken och den bebyggda marken är lokaliserad. I Södra Östersjön finns exempelvis drygt 35 procent av rikets åkermark samt lite mer än hälften av all betesmark. Lägst andel jordbruksmark finns i Bottenviken, där dominerar skogsmark och övrig mark som utgörs till största delen av fjäll. 6 Statistiska centralbyrån

Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Sammanfattning Diagram 0.2 Markanvändningskategoriernas andel av landarealen per vattendistrikt 2010 Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Åkermark Betesmark Skogsmark Övrig mark inklusive bebyggelse Västerhavet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SCB bearbetning av Lantbruksregistret 2010 och Fastighetstaxeringsregistret 2010 De distrikt som har mest urban markanvändning är Västerhavet, Norra Östersjön och Södra Östersjön. Dessa tre distrikt har i stort sett följts åt när det gäller ökningen av tätortsarealen sedan 1960-talet. Allra mest har tätorterna expanderat i Västerhavets vattendistrikt där tätortsarealen sedan 1960-talet har ökat med över 80 procent. Utsläpp till vatten Vad gäller påverkan av utsläpp till vatten är statistiken mest utvecklad för de kommunala reningsverken och mätningar av fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen sker regelbundet. Under 2012 gjordes även en analys av hur mycket kväve och fosfor som kommer till haven från diffusa källor (Hansson mfl 2012). Diagram 0.3 visar att det är främst från de diffusa källorna som påverkan till vatten sker, över 80 procent av utsläppen av kväve och fosfor kan hänföras till de diffusa källorna. Diagram 0.3. Andel av utsläpp av kväve och fosfor från diffusa källor respektive punktkällor i Sverige, 2010 Kväve Fosfor Utsläpp diffusa Utsläpp punktkällor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SCB bearbetning av Hansson mfl 2012 Påverkan i regionerna visar en mer komplex bild över de diffusa utsläppen till vatten. För fosfor bidrar skogsmark med

Sammanfattning Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 mer än 50 procent av de diffusa emissionerna i Bottenviken och Bottenhavet. I Norra Östersjön, Södra Östersjön och i Västerhavet är det istället jordbruksmark som är den dominerande källan till fosfor, med cirka 50-70 procent av utsläppen, se karta 0.2. I dessa tre distrikt står enskilda avlopp för cirka 10 procent av bidraget. Karta 0.2 Bidrag från olika diffusa emissioner av fosfor (dagvatten, jordbruksmark, skogsmark, övrig mark, deposition på sjöyta och enskilda avlopp) i olika vattendistrikt i Sverige Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark Övrig mark Deposition på sjöyta Enskilda avlopp Västerhavet, totalt 1200 ton Bottenviken, totalt 850 ton 5% 2% 2% 7% 30% 54% Bottenhavet, totalt 860 ton 3% 5% 5% 3% 9% 6% 20% 16% 14% 15% 53% 51% Norra Östersjön, totalt 580 ton Södra Östersjön, totalt 570 ton 3% 11% 7% 10% 2% 6% 8% 10% 7% 8% 61% 67% Källa: SCB bearbetade data från Hansson med flera, 2012 Drivkrafterna i ekonomin Tabell 0.1 sammanfattar Sveriges ekonomiska struktur per bransch. Tabellen visar i vilka branscher där störst andel förvärvsarbetande finns, vilka branscher som bidrar mest till bruttonationalprodukten genom sitt förädlingsvärde och vilka branscher som betalar störst andel miljöskatter. Dessutom visar tabellen i vilken utsträckning det förekommer utsläpp till vatten i form av fosfor och kväve samt utsläppen till luft av svaveldioxid och kväveoxider. Servicebranscherna bidrar mest både genom att de skapar arbetstillfällen och genom att deras förädlingsvärde svarar för mer än 50 procent av det totala förädlingsvärdet. Deras verksamheter påverkar även utsläppen till luft i form av svaveldioxid och kväveoxider i mycket hög utsträckning, även där med en andel över 50 procent. Utsläpp av svaveldioxid är en stor källa till försurning av mark och vatten i Sverige och uppkommer till största delen genom förbränning av 8 Statistiska centralbyrån

Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Sammanfattning svavelhaltiga bränslen såsom kol och eldningsolja 1. Den stora påverkan kommer ifrån transportsektorn och då främst från sjöfarten. Svavelhalten i fartygsbränslen som används i Östersjön och Nordsjön har dock reducerats över åren och utsläppsnivåerna sjunker 2. Tabell 0.1 Sveriges ekonomiska struktur per bransch, hushållen och miljöpåverkan, 2010 Verksamhet Förvärvsarbetande Utsläpp till vatten Utsläpp till luft Förädlingsvärde Miljöskatter Fosfor Kväve Svaveldioxid Kväveoxider Jordbruk, jakt och serviceföretag i anslutning * * * Skogsbruk * * * * * Fiske och vattenbruk * * * I.U I.U * * Gruvor och tillverkningsindustri, Försörjning av el, gas, värme och kyla Därav Pappers- och pappersvaruindustri * * * Tillverkning av kemikalier Och kemiska produkter, farmaceutiska basprodukter och läkmedel * * * * * * * Stål- och metallverk * * * * * El-, gas- och värmeverk * I.U I.U Service I.U I.U Därav Avloppsförsörjning och avloppsrening * * * * * Transporter I.U I.U Privat konsumtion E.A E.A * Ofördelat * E.A E.A Ofördelat förvärvsarbetande: förvärvsarbetande som ej fördelats ut på bransch Ofördelat Förädlingsvärde: skatter och subventioner Ofördelat miljöskatter: avgifter till batterifonden, Nox-avgift, försäljningsskatt på motorfordon, trängselskatt, kilometerskatt, avgift till bilskrot, vägavgifter, trafikförsäkringar Ofördelat utsläpp till vatten: diffusa utsläpp från dagvatten, deposition till sjöyta och övrig mark E.A - Ej Aktuellt I.U - Inga Uppgifter tillgängliga Branschen svarar för mer än 50% av aktiviteten Branschen svarar för mer än 10% av aktiviteten Branschen svarar för mindre än än 10% av aktiviteten * Branschen svarar för 1% eller mindre av aktiviteten Källa: SCB 1 Naturvårdsverket, www.miljomal.se Bara naturlig försurning 2 Naturvårdsverket, www.miljomal.se Bara naturlig försurning

Vatten som resurs Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 1 Vattnet som resurs 1.1 Introduktion till vattendistrikten I enlighet med Vattendirektivet, har Sverige delats in i fem nationella distrikt för vattenförvaltning. I direktivet används begreppet avrinningsdistrikt, vilket definieras som huvudenheten för förvaltning av avrinningsområden. Enligt definitionen är ett avrinningsdistrikt ett landoch havsområde som utgörs av ett eller flera angränsande avrinningsområden tillsammans med deras förbundna grund- och kustvatten. Karta 1.1 Översikt över vattendistrikten 10 Statistiska centralbyrån

Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Vatten som resurs De fem svenska vattendistrikten är Bottenvikens vattendistrikt, Bottenhavets vattendistrikt, Norra Östersjöns vattendistrikt, Södra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt. Indelningen i vattendistrikt följer vattnets naturliga flöden så att varje distrikt omfattar de landområden varifrån all ytvattenavrinning sker direkt till det angivna havet eller i avrinningsområden som mynnar i det angivna havet (HaV 2013). Vattendistrikten varierar kraftigt i storlek både när det gäller land- och vattenareal. Störst är Bottenvikens vattendistrikt med en areal på omkring 17 miljoner hektar, varav landareal utgörs av omkring 14 miljoner hektar. Minst är Norra Östersjöns vattendistrikt med en totalareal på ca 4,4 miljoner hektar och en landareal på 3,4 miljoner hektar. I denna rapport beskrivs förhållanden omväxlande på riksnivå och på vattendistriktsnivå. Tanken är att kunna jämföra uppgifter mellan distrikten liksom mellan distrikten och riket i sin helhet. 1.2 Vattnets värde vatten som ekosystemtjänst På många platser i världen är det uppenbart att sötvatten utgör en kritisk naturresurs, t ex i länder i mellanöstern och i Nordafrika där bristen på sötvatten lett till konflikter och svåra svältkatastrofer. Men även i ett land som Sverige, där det inte råder någon brist på sötvatten, medför utnyttjandet av en naturresurs som sötvatten alltid avvägningar. Vatten är en grundförutsättning för allt liv och därför kan det tyckas överflödigt att ens fundera över det i termer av värde. I någon mening är vatten ovärderligt. Men för att förstå vattnets mångfacetterade roll i naturen och samhället kan det vara viktigt att fundera över vattnet i termer av tjänster som det förser oss med så kallade ekosystemtjänster. Mest uppenbart är vattnets betydelse som livsmedel, men vatten är också en nödvändig faktor för alla andra landbaserade ekosystems förmåga att generera ekosystemtjänster. Det finns också en rad ekosystemtjänster som nyttjas för att kunna använda vattnet som just livsmedel och för att rena smutsigt vatten innan det återförs till kretsloppet. Exempel på detta är infiltration 3 som är vanligt i Sverige, dvs. ytvatten filtreras genom grusåsar för att genomgå en naturlig reningsprocess innan det används som dricksvattenförsörjning. Ett annat exempel är användning av våtmarker för att fånga upp näringsämnen i vatten. Vatten i termer av ekosystemtjänster brukar skiljas mellan blått, grönt och grått vatten. Grönt vatten avser sötvattenflöden som är bundet i marken i olika typer av landbaserade ekosystem och som jordbruket är beroende av. Grått vatten kommer från hushållen och de blå vattnet är det tillgängliga yt- och grundvattnet. Det har också kommit att bli ett samlingsnamn för olika metoder att mäta företags och organisationers vattenanvändning. Tanken är att termerna ska tydliggöra varifrån vattnet har hämtats, från yt- eller grundvattenkällor, om det är regnvatten som har tagits upp direkt av växter eller om det använts för att späda ut förorenat vatten (Swedish water house). 3 Grundvattenbildning eller konstgjord infiltration

Vatten som resurs Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Den vattenanvändning som beskrivs i denna rapport rör flöden av det blå vattnet som används för direkt konsumtion av hushåll, jordbruk eller industri. Användningen av blått vatten kan även vara indirekt, dvs. vatten som används genom konsumtion av varor eller tjänster. Sådan indirekt vattenanvändning brukar beskrivas genom så kallat vattenfotavtryck. Indirekt vattenanvändning ingår inte i den nationella statistiken som presenteras i denna rapport men berörs översiktligt i utblicken om vattenanvändningen i Europa. 1.3 Allmänt om vattenanvändningen i Sverige Under år 2010 beräknades de totala uttagen av sötvatten till ca 2,7 miljarder m 3 i Sverige. Det är en liten ökning, drygt 2 procent, jämfört med år 2005 och innebär ett visst trendbrott då vattenuttagen ökat för första gången sedan 1995. Vad den lilla ökningen beror på är inte möjligt att fastställa utifrån statistiken. Merparten av vattnet, 83 procent, var ytvatten, d.v.s. vatten från sjöar och vattendrag. Till ytvatten räknas också grundvatten som framställts med konstgjord infiltration 4. Uttaget av grundvatten med konstgjord infiltration uppgick år 2010 till 163 miljoner m 3 vilket motsvarade 11 procent. De återstående 6 procenten var inte möjliga att fördela mellan grund- och ytvatten eftersom uppgifter om vattentyp ibland saknas från industriföretagen och kommunerna. En orsak till detta kan vara är att yt- och grundvatten ofta är sammanvävda och därför svåra att särskilja. Även när det gäller vattenanvändningen inom jordbruket saknas uppgifter om det tas ut i form av grundvatten eller ytvatten. Det är känt att Sverige har en liten andel vattenanvändning i jordbruket jämfört med resten av världen. Kapitel 1.5 behandlar jordbruket i mer detalj. Under 2010 gjorde dessutom industrin ett uttag av havsvatten på 550 miljoner m 3. Utöver detta gör kärnkraftverken uttag av havsvatten för kyländamål som uppgår till omkring 11,5 miljarder m 3 årligen. 1.3.1 Vattenflödena i samhället Att beskriva vattenflödena i samhället är en komplicerad uppgift, inte bara för att flödena i sig är komplexa utan också för att det saknas kunskap och data om vissa flöden. Vissa aktörer tar ut eget vatten och renar själva, vissa tar ut eget vatten och låter kommunala eller andra reningsverk rena avloppsvattnet. Andra får allt rent vatten från kommunerna och låter efter användning vattnet gå till reningsverken. Det ska också noteras att viss del av vattnet som används i produktionen även stannar i produkterna. Diagram 1.1 visar en figur över vattnets flöde i teknosfären. Det visas endast på nationell nivå och är inte nedbrytbart på distriktsnivå. Diagrammet är en schematisk bild över hur vattenflödena ser ut i samhället, från vattenuttag via vattenanvändning och tillbaka till naturen. Längst upp i figuren visas vattenresurserna i form av grundvatten, ytvatten och havsvatten och hur mycket uttag av dessa resurser som gjordes år 2010. Sammantaget togs ca 2,7 miljarder m 3 sötvatten upp och strax under 12 miljarder m 3 havsvatten. Längst ned i figuren åskådliggörs de tre formerna 4 Konstgjord infiltration betyder att man låter ytvatten infiltrera, till exempel genom en grusås, och därigenom bilda grundvatten. I SCB:s tidigare undersökningar har vatten som framställts genom konstgjord infiltration räknats som grundvatten, men enligt EU:s definition ska det betraktas som ytvatten. 12 Statistiska centralbyrån

Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Vatten som resurs av vatten som recipienter för, mer eller mindre, rent vatten. De boxar som finns däremellan illustrerar människans aktiviteter (användningen av) relaterat till vatten. Under boxen för sötvatten syns uttagen av olika aktörer och användarna av kommunalt vatten. Under de grå aktörsboxarna visas volymer renat och återfört avloppsvatten. Tjockleken på pilarna står i relation till vattenvolymernas storlek. Två av aktiviteterna i bilden är direkt kopplade till kvaliteten av vatten, det är vattenverken som gör uttag av vatten och producerar och distribuerar dricksvatten samt reningsverken som hanterar och behandlar avloppsvatten. Idag förser de kommunala vattenverken cirka 87 procent av befolkningen med dricksvatten och 5 procent av tillverkningsindustrins användning av sötvatten. De kommunala reningsverken renar avloppsvattnet åt en ungefär lika stor andel av befolkningen. Dessutom hanterar de avloppsvattnet åt många industrier, inte minst inom livsmedelsbranschen. Diagram 1.1 Vattenflöden i teknosfären Vattenflöden i teknosfären 2010 angivet i miljoner m 3 Grundvatten Ej fördelat på 289 Ytvatten 2 234 166 grund-/ytvatten? Havsvatten Sötvatten 2 689 +? 11 250 507 43 99 1 462 135 907 86 Kommunala vattenverk 108 7 63 490 239 Teckenförklaring Sötvatten Kärnkraftverk SNI 35.1 11 250 Jordbruk SNI 01 44 1 Utvinnings-/ Läckage, tillverkningsindustri SNI 35 EL, gas etc Övrig industri Hushåll förluster, egen användning SNI 07-34 1 065 44 3 63? 490 86? 35 132 711 Havsvatten Blandat söt/hav Dagvatten?? ~ 630 Kommunala avloppsreningsverk 678 509 Blandat Ej proportionerlig söt/hav Okänt flöde Tillbaka till havet Tillbaka till sötvatten Källa: SCB

Vatten som resurs Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 De största uttagen av vatten görs av Tillverkningsindustrin och Försörjning av el, gas, värme och kyla (SNI 09-35) ca 2 262 miljoner m 3 år 2010. Den huvudsakliga volymen är kopplad till ett fåtal branscher, främst Pappers- och pappersvarutillverkning (SNI 17). Även en del industrier inom Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (SNI 20), Stål- och metallframställning (SNI 24), samt Försörjning av el, gas, värme och kyla (SNI 35) gör stora uttag av sötvatten men även del havsvatten. Industrin använder huvudsakligen vatten för kylning i produktionsprocesser. Detta vatten utgör mer än hälften av den totala vattenanvändningen. Kylvatten betraktas i princip som helt rent när det släpps ut men kan påverka omgivningen på så sätt att det är varmare än vattnet runtomkring. Diagrammet är inte helt komplett och bygger delvis på förenklade antaganden. I vissa fall går det exempelvis inte att fastställa till vilken recipient 5 som vattenutsläppet sker och i andra fall är det inte möjligt att fastställa volymernas omfattning. Ett sådant exempel är dagvatten, där den totala mängden är okänd. Flödet av dagvatten i diagram 1.1 skattats till ca 630 miljoner m 3 till kommunala avloppsreningsverk. Det beräknas som differensen mellan totalt ingående flöden vatten till kommunala reningsverk, från de kända vidareledda vattenvolymerna från industrier och hushåll, jämfört med totalt utgående vatten från kommunala avloppsreningsverken. Den skillnaden blir alltid att mer vatten leds ut från reningsverken än vad som leds ut från industrin och hushållen. Vid samtal med ett stort reningsverk hösten 2012 framgick dock att läckage in till ledningsnätet från näraliggande vattenledningar troligtvis påverkar differensen som uppstår. 1.3.2 Tillgången överstiger efterfrågan Sverige är ett land med god vattentillgång. Den totala förnyelsebara vattentillgången årligen uppskattas till knappt 200 miljarder m 3. Av denna tas omkring 1 procent ut för användning inom hushåll, jordbruk och industri (Joint Questionnaire for Inland Waters, Eurostat 2012). Internationellt är detta en låg siffra, bland de lägsta i Europa, men vattenbrist förkommer tidvis i Sverige. Den relativa grundvattentillgången är lägre i södra och mellersta Sverige i regioner med stora befolkningskoncentrationer utefter Svealands- och Götalandskusterna. Även i andra delar är grundvattentillgången knapp, framförallt på Västgöta- och Upplandsslätten, i Närke samt inte minst på Öland och Gotland. I områden där det finns ont om grundvattenförande avlagringar, främst sand- och grusavlagringar, och möjligheten till utvinning ur övriga avlagringar är låg kan lokala problem uppkomma för enskild användning, exempelvis spritt permanent- eller fritidsboende. Bristområden av detta slag återfinns i stora delar av Bohuslän och Dalsland, östra delarna av norra Kalmar och Östergötlands län samt delar av östra Svealand, främst kustregionen. Vattenbristen är i regel knuten till sommarsäsongen då behovet av vatten till bevattning av grödor är som störst i kombination med hög vattenanvändning från en stor sommarbefolkning. 5 Vilken mottagare, t.ex. sjö, hav eller mark. 14 Statistiska centralbyrån

Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Vatten som resurs Den högra kartan nedan visar områden med risk för grundvattenbrist. Vattenbrist har av Falkenmark 1979 definierats som områden där medellågvattenföringen ut ur området understiger 2 m 3 per sekund (renritning av Falkenmark 1979). Den vänstra kartan visar grundvattenkapaciteten i berggrunden, uttryckt i mediankapacitet, liter per timme. Karta 1.2. Områden med grundvattenbrist och grundvattenkapacitet i berggrunden Sveriges geologiska undersökning Källa: SGU 2011, Falkenmark 1979 1.3.3 Vattenuttaget ojämnt regionalt fördelat Uttag och användning av vatten är ojämnt fördelat över landet. Mer än en fjärdedel av allt sötvatten tas ut i Västerhavets vattendistrikt. Till viss del är naturligtvis vattenuttagets storlek i distriktet kopplat till befolkningens storlek, med andra ord är vattenuttagen stora där befolkningen är stor. Men helt uppenbar är inte denna koppling. Exempelvis är Norra Östersjöns vattendistrikt befolkningsmässigt störst med 34 procent av landets befolkning men bara tredje störst när det gäller vattenuttag med 20 procent av landets sötvattenuttag. Bottenvikens vattendistrikt är minst både med avseende på sötvattenuttag (11 procent) och befolkning (5 procent). En betydande del av den vattenintensiva industrin återfinns i Bottenhavets och Västerhavets vattendistrikt. Diagrammet nedan illustrerar hur sötvattenuttag per vattendistrikt fördelar sig på olika kategorier som kommunala vattenverk, industri, enskilda hushåll och jordbruk. I

Vatten som resurs Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Bottenhavets vattendistrikt står industrin för hela 80 procent av sötvattenuttaget medan motsvarande siffra i Norra Östersjöns vattendistrikt är 38 procent. Norra Östersjöns vattendistrikt är det enda distrikt där vattenuttaget från kommunala vattenverk överstiger industrins uttag av sötvatten. Diagram 1.2. Sötvattenuttag per vattendistrikt år 2010 600 500 400 Kommunala vattenverk Industri Enskilt hushåll Jordbruk 300 200 100 0 Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Västerhavet Källa: SCB 2012 1.3.4 Ytvatten dominerar i alla distrikt Ytvatten är den absolut dominerande typen av sötvatten som tas ut i Sverige. På nationell nivå står grundvattenuttag endast för omkring 11 procent. Ytterligare 6 procent av vattenuttaget är inte möjligt att fördela, vilket innebär att det inte varit möjligt att härleda vilken typ av källa det rör sig om. Merparten av vattnet som hamnar i posten ofördelat gäller det vatten som tas ut inom jordbruket. Ett antagande är att merparten för vattnet för bevattning utgörs av ytvatten och att stora delar av vattnet för djurhållningen utgörs av grundvatten. Fördelningen av vattentyp skiljer sig något åt mellan distrikten. I absoluta tal tas mest grundvatten ut i Västerhavets vattendistrikt, men procentuellt sett är grundvattenuttaget störst i Södra Östersjöns vattendistrikt. Diagram 1.3 visar den procentuella fördelningen mellan grundvatten och ytvatten i det totala sötvattenuttaget per distrikt. Minst grundvatten, både i absoluta tal och procentuellt sett, tas ut i Bottenvikens vattendistrikt. 16 Statistiska centralbyrån

Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Vatten som resurs Diagram 1.3. Fördelning av typ av vatten per vattendistrikt år 2010 Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Grundvatten Ytvatten Ej fördelat Västerhavet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SCB 2012 1.4 Hushållens vattenanvändning I Sverige används omkring 576 miljoner m 3, eller 21 procent, av vattnet av hushållen. Tabell 1.1 visar att Norra Östersjön har den största befolkningen och använder 35 procent av allt vatten som används inom hushållen i Sverige. Minst vatten används av hushållen i Bottenvikens vattendistrikt med omkring 5 procent av hushållens vattenanvändning. Denna fördelning är helt proportionell till befolkningskoncentrationen. Tabell 1.1. Hushållens vattenanvändning per distrikt samt distriktens befolkning 2010 Hushållens vattenanvändning (1 000 m 3 ) Befolkning Andel av rikets befolkning i procent Bottenviken 31 108 489 171 5 Bottenhavet 61 943 918 672 10 Norra Östersjön 202 018 3 154 731 34 Södra Östersjön 136 477 2 355 306 25 Västerhavet 144 094 2 497 690 27 Totalt 575 640 9 415 570 100 Källa: SCB 2012 1.4.1 Hushållen använder i huvudsak kommunalt vatten Det vatten som används av hushållen kommer till övervägande del, 85 procent, från de kommunala vattenverken. Av de 15 procent som tas från enskilda vattentäkter står permanentboende utan anslutning till kommunalt vatten för den övervägande delen. Vattenförbrukningen i fritidshus beräknas utgöra knappt två procent av hushållens totala vattenanvändning. De regionala skillnaderna i fördelningen av kommunalt vatten respektive enskilt vatten är relativt små, åtminstone om man ser till andelar.

Vatten som resurs Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Diagram 1.4. Fördelning av hushållens vattenanvändning per vattendistrikt 2010 i kommunalt respektive enskilt vatten Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Kommunalt vatten Enskilt vatten Södra Östersjön Västerhavet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SCB 2012 Diagrammet ovan visar att andelen kommunalt vatten ligger inom intervallet 80-90 procent inom alla distrikten. Vad gäller det enskilda vattnet, har Västerhavets och Bottenhavets vattendistrikt båda omkring 20 procent. Om man gör en finare geografisk analys av de enskilda vattentäkterna 6 framträder, tydliga koncentrationer kring storstäderna Stockholm och Göteborg samt jordbruksdominerade landsbygder i Skåne, Östergötland och Västra Götaland. 6 Bilaga 1 beskriver kortfattat bakomliggande metod för beräkningarna. 18 Statistiska centralbyrån

Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Vatten som resurs Karta 1.3. Geografisk fördelning av hushållens enskilda vattenuttag år 2010 Källa: SCB bearbetning av fastighetstaxeringsregistret 2010 Den vänstra kartan visar den geografiska fördelningen av vattenuttaget från samtliga hushåll med enskilda vattentäkter. Den högra kartan visar den geografiska fördelningen av vattenuttaget från fritidshus med enskilda täkter. Mönstren i de båda kartorna sammanfaller väl men om man bara studerar fritidshusens vattenanvändning så blir kopplingen till storstadsområdena mindre framträdande. Däremot förstärks den starka kopplingen till kusten i vissa delar av landet. Tydligast är detta längs Bohuskusten och Roslagskusten. Fördelat på distrikten ligger permanentboendets andel av användningen av vatten från enskilda täkter inom intervallet 82-90 procent i samtliga distrikt. De regionala skillnaderna är alltså relativt små i detta avseende, se diagram 1.5.

Vatten som resurs Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Diagram 1.5. Fördelning av hushållens enskilda vattenuttag per vattendistrikt 2010 i permanentboende respektive fritidsboende Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Permanentboende Fritidsboende Södra Östersjön Västerhavet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SCB 2012 1.5 Jordbrukets vattenanvändning Inom jordbruket används vatten för bevattning av gröda och för djurhållning. Totalt används 99 miljoner m 3 vatten. I ett internationellt perspektiv använder Sverige mycket lite vatten inom jordbruket, främst beroende på att bevattning av grödor sker i begränsad form. På nationell nivå utgör bevattning den största posten inom jordbruket med knappt två tredjedelar av vattenanvändningen. När det gäller vattenanvändningen inom jordbruket finns inga tillgängliga data om vattentyp, dvs. om det är grundvatten eller ytvatten som används, men ett antagande är att merparten av vattnet för bevattning utgörs av ytvatten och att stora delar av vattnet för djurhållningen utgörs av grundvatten. 1.5.1 Södra Östersjön står för nästan 60 procent av användningen av vatten inom jordbruket Vattenanvändningen inom jordbruket är av förklarliga skäl mycket ojämnt regionalt fördelad. Södra Östersjöns vattendistrikt står för närmare 60 procent av jordbrukets vattenanvändning i landet medan Bottenvikens vattendistrikt står för mindre än 2 procent. Södra Östersjöns vattendistrikt står för drygt 35 procent av landets åkermark och det är också här som bevattningen är som mest omfattande. Av de 62 miljoner m 3 sötvatten som åtgår för bevattning, används 43 miljoner m 3, eller 69 procent, enbart i Södra Östersjöns vattendistrikt. Det är dock bara i Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt som huvuddelen av jordbrukets vattenanvändning är kopplat till bevattning. I övriga distrikt står djurhållningen för majoriteten av jordbrukets vattenanvändning. 20 Statistiska centralbyrån

Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Vatten som resurs Diagram 1.6. Fördelning av jordbrukets vattenanvändning per vattendistrikt 2010 i bevattning respektive djurhållning Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Djurhållning Bevattning Södra Östersjön Västerhavet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SCB 2012 1.6 Vatten för industri och energi Industrin är den i särklass största användarkategorin i Sverige som står för omkring 1,7 miljarder m 3, vilket motsvarar en bra bit över 60 procent av landets totala användning av sötvatten. Även en ansenlig mängd havsvatten används av industrin och dess totala vattenuttag uppgick år 2010 till ca 500 miljoner m 3. Vattnet som används av industrin kommer till 95 procent från egna täkter. Ytvatten är den vanligaste typen av vatten men även uttagen av havsvatten är tämligen stora. Kommunalt vatten och grundvatten utgör en liten andel av industrins vattenanvändning. I redovisningen av industrins vattenanvändning nedan ingår inte kärnkraftverkens användning. Kärnkraftverkens uttag av vatten för kyländamål beräknas uppgå till omkring 11, 25 miljarder m 3 och utgörs i huvudsak av havsvatten. Det är stor skillnad mellan olika branschers vattenuttag. Pappers- och pappersvarutillverkning (SNI 17) är den bransch med i särklass högst vattenuttag, nära en miljard m 3. Även industrin för Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (SNI 20) samt Stål- och metallframställning (SNI 24), använder mycket vatten. Tillsammans med Pappers- och pappersvarutillverkning (SNI 17) uppgår vattenuttaget i dessa branscher till över 80 procent av industrins totala uttag. Diagram 1.7 visar industrins vattenuttag per näringsgren för år 2005 och 2010. Skillnaderna mellan åren är relativt små. Inom Pappers- och pappersvarutillverkning (SNI 17) och Stål- och metallframställning (SNI 24), har vattenanvändningen minskat något medan industrin för Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (SNI 20) och Försörjning av el, gas, värme och kyla (SNI 35) har ökat sin vattenanvändning.

Vatten som resurs Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Diagram 1.7. Industrins vattenuttag per bransch SNI 2007 år 2005 och 2010* 07-09 Utvinning av mineral, service till utvinning 10-12 Livsmedel, dryck, tobak 2005 2010 13-15 Textil, kläder, läder 16 Trävaruindustri 17 Massa, papper, pappersvaror 18 Grafisk produktion, reproduktion 19 Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter 20-21 Kemikalier, farmaceutiska basprodukter, läkemedel 22-23 Gummi- och plastvaror, mineralprodukter 24-25 Stål- och metallverk; metallvaror 26-27 Datorer, elektronik, optik och elapparatur 28 Övrig maskinindustri 29-30 Transportmedelsindustri 31 Möbelindustri 32 Annan tillverkningsindustri 33 Reparation och installation av maskiner och apparater 35 El-, gas- och värmeverk *Exklusive kärnkraftverkens vattenanvändning Källa: SCB 2011 0 200 400 600 800 1 000 Vid redovisning av vattenanvändningen inom industrin avses användningen av kylvatten vid elproduktion, övrigt kylvatten, processvatten, sanitärt vatten och övrig vattenanvändning. Kylvatten vid elproduktion och övrigt kylvatten utgör mer än hälften av all vattenanvändning. Processvatten utgör en dryg tredjedel och sanitärt vatten en knapp procent, se diagram 1.8. Diagram 1.8. Industrins vattenanvändning 2010 fördelat på användningsområde * Ej fördelad användning Övrig vattenanvändning Sanitärt vatten 2% Processvatten Övrigt kylvatten Kylvatten vid elframställning Miljoner m 3 *Exklusive kärnkraftverkens vattenanvändning Källa: SCB 2011 0 200 400 600 800 1 000 1 200 22 Statistiska centralbyrån

Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Vatten som resurs 1.6.1 Mest vattenintensiv industri i Västerhavet och Bottenhavets vattendistrikt Som tidigare påpekats återspeglar den regionala fördelningen av vattenuttaget bara delvis befolkningens fördelning. Var den vattenintensiva industrin är lokaliserad spelar också stor roll. De största uttagen av vatten sker längs Norrlandskusten där Pappers- och pappersvarutillverkning (SNI 17) är etablerad och i Västra Götalands län där Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (SNI 20) kräver stora vattenmängder. Även Pappers- och pappersvarutillverkning (SNI 17) gör stora uttag i Västra Götaland. Störst omsättning av sötvatten sker i Bottenhavets vattendistrikt. Då även havsvatten räknas med omsätter Västerhavet vattendistrikt mest vatten, där 40 procent av det uttagna vattnet utgörs av havsvatten. Diagram 1.9. Industrins vattenuttag 2010 fördelat på typ av vatten och vattendistrikt * Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Sötvatten Havsvatten Ej fördelat Miljoner m 3 Västerhavet *Exklusive kärnkraftverkens vattenanvändning Källa: SCB 2011 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 1.6.2 Vilka näringsgrenar dominerar i respektive distrikt? Vilken näringsgren som dominerar industrins vattenanvändning inom respektive distrikt varierar. I samtliga distrikt är, som ovan konstaterats, Pappers- och pappersvarutillverkning (SNI 17), Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (SNI 20) samt Stål- och metallframställning (SNI 24), stora användargrupper, se diagram 1.10.

Vatten som resurs Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Diagram 1.10. Näringsgruppernas andel av industrins vattenuttag 2010, per vattendistrikt, SNI 2007 * Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Västerhavet SNI 17 SNI 20-21 SNI 24-25 Övrig SNI SNI 35 Miljoner m 3 0% 20% 40% 60% 80% 100% SNI 17 = Pappers- och pappersvarutillverkning SNI 20 = Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter SNI 21 = Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel SNI 24 = Stål- och metallframställning SNI 25 = Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater SNI 35 = Försörjning av el, gas, värme och kyla *Exklusive kärnkraftverkens vattenanvändning Källa: SCB 2011 I Bottenhavets, Norra Östersjöns och Södra Östersjöns vattendistrikt är Pappers- och pappersvarutillverkning (SNI 17) störst. I Bottenviken är Ståloch metallframställning och Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater (SNI 24-25), störst och i Västerhavets vattendistrikt är industrin för Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter och Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel (SNI 20-21) störst vattenanvändare. 1.6.3 Energiproduktion och kylvatten Industrins vattenanvändning i samband med produktion av energi inom Försörjning av el, gas, värme och kyla (SNI 35) uppgår till totalt 185 miljoner m 3. Observera att vattenkraftens och kärnkraftens vattenanvändning inte är inräknad i denna siffra. Anledningen till att vattenkraftverken inte räknas med är att deras vattenanvändning inte ses som förbrukat vatten, då det enbart passerar genom turbinerna och sedan återgår till vattenflödet. Kärnkraftverken har exkluderats då de i huvudsak använder havsvatten. För övrig energiproduktion är volymerna totalt sett relativt små och andelen vatten i energiproduktionen varierar kraftigt mellan distrikten. Ingen analys är gjord som kan förklara skillnaderna, men att metoder, tekniker och typ av verksamheter påverkar volymerna är känt. Mest vatten används av Försörjning av el, gas, värme och kyla (SNI 35) i Bottenvikens vattendistrikt och minst i Bottenhavets vattendistrikt, se diagram 1.11. 24 Statistiska centralbyrån

Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 Vatten som resurs Diagram 1.11. Vattenanvändning inom Försörjning av el, gas, värme och kyla (SNI 35) år 2010, fördelat på vattendistrikt * Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Västerhavet Miljoner m 3 *Exklusive kärnkraftverkens vattenanvändning Källa: SCB 2011 0 20 000 40 000 60 000 80 000 Den absoluta majoriteten av vattenvolymerna används för kylning i samband med energiproduktionen. Som visas i diagram 1.12 så utgör kylvatten en ansenlig del av industrins vattenanvändning, inte bara i samband med elproduktion. Det vatten som redovisas som kylvatten är sådant vatten som uteslutande används för kylning och inte på något sätt ingår i produktionsprocesserna. Användningen av kylvatten kan därför förväntas ha en generellt lägre miljöpåverkan. Procentuellt sett är kylvattnets andel störst i Västerhavets vattendistrikt där närmare 70 procent av industrins vattenanvändning avser kylvatten. Diagram 1.12. Kylvattnets andel av industrins vattenanvändning 2010 per vattendistrikt* Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Kylvatten vid elframställning Övrigt kylvatten Processvatten m.m. Västerhavet *Exklusive kärnkraftverkens vattenanvändning Källa: SCB 2011 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1.7 Trender i vattenanvändningen Vattenanvändningen har generellt sett varit stabil över en längre tid i Sverige. Åtminstone sedan 1995 har trenden varit en minskande vattenanvändning. År 2010 ökade dock vattenanvändningen något. Även

Vatten som resurs Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012 om det handlar en liten ökning, två procent, jämfört med år 2005, innebär det att den tidigare trenden med kontinuerligt minskande vattenuttag är bruten, se karta 1.4. Karta 1.4. Förändring i vattenanvändning i riket 1995-2010 samt per distrikt 2000-2005 och 2005-2010 Ökning Oförändrad/liten förändring Minskning Miljoner m 3 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1995 2000 2005 2010 Hushåll Jordbruk Industri Övrig användning Förändring av vattenanvändningen i procent Vattendistrikt 2000-2005 2005-2010 Bottenviken -0,3 3,6 Bottenhavet -7,5-1,4 Norra Östersjön 1,3 15,3 Södra Östersjön -6,7-4,5 Västerhavet 2,8 1,1 Källa: SCB: 1999, 2003, 2007 och 2012 Förändringen i användningen av sötvatten fördelar sig ojämnt mellan vattendistrikten. Största ökningen av vattenanvändningen mellan år 2005 och 2010 står Norra Östersjöns vattendistrikt för, följt av Bottenviken och Västerhavet. I Bottenhavet och Södra Östersjön har vattenanvändningen minskat. En sannolik förklaring till den ökande vattenanvändningen i Norra Östersjön är den stora befolkningsökningen som sker i Mälardalsområdet och Stockholmsregionen med ökande användning av hushållsvatten som följd. En av orsakerna till den minskande vattenanvändningen i Södra Östersjön är att jordbruket använder allt mindre vatten. 1.8 Vattenresurser i ett vidare perspektiv europeiska utblickar Världens vattenresurser är mycket ojämnt fördelade. Vissa områden har god tillgång på vatten medan andra har mycket begränsade tillgångar. För närvarande är vattenbristen allvarlig för närmare 40 procent av världens befolkning. Förhållandena kommer sannolikt att förvärras i framtiden till följd av jordens ökande befolkning och klimatförändringar. 26 Statistiska centralbyrån