Norra delen av Hammarö, 2008
Mbn 2008-044/447 Detta projekt har genomförts av miljö- och byggförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen (Ks 47/07). Skoghall, september 2008 i tjänsten Johan Fagerqvist Miljöinspektör 1
BAKGRUND...3 Inventering av enskilda avlopp...3 Lagstiftning...3 UTFÖRANDE...3 Inventeringsområde...3 Inventeringskategorier...4 Fältinventering...4 Utredning kommunalt VA...5 RESULTAT...5 Enkätundersökning...5 Kommentar grupper...5 Fältinventering Hästviken (Bråten)...6 Fältinventering Nolgårdsudden...7 Fältinventering Hammarö skärgård...9 Avloppssituationen i Svenshult...11 Utredning kommunalt VA...11 ÅTGÄRD...11 FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING...12 KÄLLFÖRTECKNING...12 Litteratur...12 Webb...12 BILAGOR...13 Bilaga 1. Inventeringsområden...13 2
Bakgrund Inventering av enskilda avlopp Miljö- och byggförvaltningen har sedan i början på 80-talet utfört 4 större inventeringar omfattande enskilda avlopp inom Hammarö kommun. Den senaste utfördes 2007 på Södra Hammarö och resulterade i att flera bristfälliga avlopp kunde påvisas och ställas krav på. Inventeringen av Norra Hammarö har utförts i syfte att komplettera tidigare inventeringar och har därför inriktat sig på fastigheter i områden där avloppsfrågan tidigare inte har utretts. Lagstiftning Miljöbalken trädde i kraft 1998 för främjandet av en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. I miljöbalken är det framförallt kapitel 2 och 26 som berör verksamheten enskilda avlopp. Dessa innefattar allmänna hänsynsregler respektive bedrivande av tillsyn. Även förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) ska vara ett stöd när man godkänner en enskild avloppsanordning. Men trots att det länge funnits en lagstiftning rörande miljöfarlig verksamhet har det varit oklart hur denna ska tolkas när det kommer till enskilda avlopp. I juli 2006 kom Naturvårdsverket med sina allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) för att förtydliga befintlig lagstiftning. Detta har gjort att man nu lättare kan bedöma vad i lagens mening är en godkänd enskild avloppsanordning. Utöver grundkravet på tillräcklig rening så ska det även göras en bedömning om normal eller hög skyddsnivå bör gälla för anläggningen. Den högre skyddsnivån innebär högre krav på anläggningen och tillämpas när skyddsintresset medför behov av särskilda försiktighetsmått. Detta kan exempelvis vara befogat när en avloppsanordning ligger ovanför en dricksvattenbrunn eller nära ett känsligt miljöskyddsområde. Strängare reduktionskrav, omlokalisering av utsläppspunkt och ökad robusthet på anläggningen är några exempel på krav som kan ställas då hög skyddsnivå gäller. Utförande Inventeringsområde I ett digitalt kartprogram valdes fastigheter ut som låg: utanför kommunalt VA utanför områden som är under utredning för kommunalt VA utanför områden som ingått i tidigare inventeringar. De områden som omfattades av inventering var: Hästviken, Nolgårdsholmarna, Tenngårdsholmen, Nolgårds udde, Hammars udde, Hult, Mörudden, Kråkholmen och Bråten. Enstaka fastigheter inkluderades även, liksom fastigheter på öarna i Hammarös skärgård. Sammanlagt ingick 316 fastigheter/arrenden i inventeringen (för specifika områden, se bilaga 1). Miljö- och byggförvaltningen har tidigare konstaterat att ett flertal fastigheter i Svenshult har bristfällig rening av avloppsvatten. Därför diskuteras även åtgärder för detta område i rapporten. Enkätundersökning För att få en övergripande bild av hur dricks- och avloppsvatten hanterades på fastigheten, skickades en enkät ut. Enkäten var utformad så att det kunde avgöras om anläggningen inte klarade dagens ställda krav och om det fanns någon risk för förorening av dricksvatten. Efter att svar inkommit tilldelades anläggning en grupptillhörighet, utifrån standard, och 3
registrerades i ett exceldatablad samt i ärendehanteringsprogrammet Ecos. Grupperna var liknande de som användes inför fältinventeringen av Södra delen av Hammarö 2007. Skillnaden var att gruppindelningen modifierades ytterligare för att göra efterföljande fältinventering lättare. Inventeringskategorier Grupperna som användes var A, B, C, D, E, F, G och Ö. Indelningen ska tolkas som en prioriteringsskala i fallande led, där A är den grupp med högst prioritet i en fältinventering. Undantaget var Grupp Ö, en kompletterande grupp för fastigheter belägna på en ö som inte svarat på enkäten. Nedan följer en förklaring av gruppindelningen: Grupp A: Fastigheter vars avloppsrening troligtvis inte klarar kraven enligt Naturvårdsverket (NFS, 2006:7). Grupp B: Fastigheter vars avloppsrening är okänd eller om det helt enkelt är osäkert om de klarar kraven. Därmed hamnar även dom med en anläggning utan tillstånd i denna grupp. Grupp C: Fastigheter vars avloppsanordning börjar bli lite ålderstigen. Detta gäller främst fastigheter med en infiltration då dessa sägs ha en begränsad livstid. Eftersom det finns lite olika siffror på hur lång denna livstid är så är det för tillfället svårt att ställa krav. Riktlinjer angående hur man ska ställa krav på äldre infiltrationer inväntas. Grupp D: Främst fritidsboende med inrättad sluten tank utan tillstånd. Detta är en överträdelse som idag är förenat med en miljösanktionsavgift. Däremot gäller fr.o.m. 1 januari, 2007 nya regler för vad som är en överträdelse, vilket gör att naturvårdsverket rekommenderar att inte påföra någon miljösanktionsavgift för överträdelser som skett innan årsskiftet 2006/2007. Reningen av BDT-vattnet (Bad, disk och tvätt) i grupp D kan ifrågasättas. Krav på endast BDT-rening prioriteras dock inte för tillfället. Grupp E: Fritidsboende med en toalettlösning i form av en mulltoalett, torrtoalett alternativt en tillåten sluten tank. Även i denna grupp kan reningen av BDT-vattnet ifrågasättas men är heller inget som prioriteras för tillfället. Grupp F: Fastigheter som har ett giltigt tillstånd för en anläggning som bedöms klara kraven för normal skyddsnivå. Det kan i ett senare skede bli aktuellt att utreda om hög skyddsnivå bör gälla för någon av dessa. Det är dock en avvägningsfråga om ytterligare krav ska ställas på en anläggning som är inrättad i enlighet med tillståndet och fungerar som det ursprungligen var avsett. Kravet på att åtgärder inte får vara orimliga för den enskilde relaterat till miljönyttan, återfinns i miljöbalken 2 kap. 7. Grupp G: Skogstomt utan bebyggelse alternativt annan anledning att inte utreda avloppsfrågan vidare (exempelvis kommunalt VA). Grupp Ö: I denna grupp ingår fastighetsägare och arrendatorer som har ett fritidshus på någon utav öarna längs med Hammarös kust och inte har svarat på avloppsenkäten. En fältinventering kommer att genomföras under sommaren som inriktar sig på hanteringen av latrin/urin på öarna. Fritidshusen som tillhör denna grupp kommer att prioriteras i fält. Fältinventering Enkätinventering visade på att ett flertal fastigheter hade en bristfällig rening av avloppsvatten. Fastigheterna var koncentrerade till områdena Bråten (Hästviken) och Nolgårdsudden. För att undersöka om krav på förbättrad rening kunde ställas, utförde miljöoch byggförvaltningen en fältinventering. Inventeringen innefattade samtal med berörda fastighetsägare, avsyning av avloppsanläggningar, undersökning av omgivning samt provtagning i diken. 4
Miljö- och byggförvaltningen genomförde även en fältinventering ute i Hammarös skärgård. Inventeringen genomfördes främst i syfte att gå igenom tveksamma avloppslösningar samt att se över om hanteringen av latrin och avfall gick rätt till. Öar som berördes av inventeringen var: Rävön, Torsholmen, Torrholmen, Sättersholmarna, Västra Långholmen, Östra Långholmen, Grimmen, Björkholmen, Bryggholmen, Notskär och Trumman. Utredning kommunalt VA Under inventeringen framkom det att många av fastighetsägarna med bristfällig rening av avloppsvatten hade ett intresse för kommunalt VA. Då de berörda fastigheterna låg i närheten av kommunalt VA ansåg miljö- och byggförvaltningen att möjligheten till anslutning först skulle utredas innan specifika krav på fastighetsägaren kunde ställas. En första åtgärd var att skriva en hemställan till servicenämnden för att klargöra möjligheten till anslutning (se bilaga 2). Resultat Enkätundersökning Totalt skickades enkäten ut till 316 fastighetsägare. Av dessa var ca 140 arrenden som antingen var ägd privat, av Hammarö kommun eller av Hammarö församling. Sammanlagt inkom 301 svar. Övriga 15, som inte svarade på enkäten, placerades antingen i grupp B eller Ö beroende på om husen var belägna på en ö eller inte. I diagrammet nedan redovisas resultatet från enkätundersökningen. Den största gruppen var E följt av B och F. 250 219 200 150 100 50 0 26 26 12 9 12 11 0 Grupp A Grupp B Grupp C Grupp D Grupp E Grupp F Grupp G Grupp Ö Figur 1. Antal fastigheter/arrenden i varje grupp Kommentar grupper Grupp A 12 st. En förhållandevis liten grupp som nästan uteslutande består av permanentboende. Här behövs en uppföljning i fält då de enskilda avloppsanläggningarna troligtvis inte klarar kraven på rening. Vanlig lösning: Trekammarbrunn följt av direktutsläpp. 5
Grupp B 26 st. Här hamnade en stor del som inte hade svarat på enkäten samt de som svarat otydligt. En närmare genomgång av respektive fastigheters enskilda avloppslösningar kommer att behövas. Grupp C 9 st. Väldigt liten grupp då det flesta i denna enkätundersökning har en infiltrationsanläggning med ett tillstånd som inte är äldre än 15 år. De flesta i denna grupp har alltså tillstånd för en infiltrationsanläggning som utfärdats någon gång under 70/80-talet. Grupp D 0 st. Ingen tillhörde grupp D i denna inventering. Grupp E 219 st. Uteslutande den största gruppen som endast innefattar fritidsboenden. Dessa var till stor del belägna ute på någon av öarna längs med Hammarös kust eller i fritidshusområden. Den vanligaste lösningen var torrtoalett för latrin/urin kombinerat med en stenkista för BDTvatten. En vanlig lösning ute på öarna var torrtoalett med urinseparering. Många hade inget indraget vatten i huset utan tog med sig dricksvatten ut till ön, diskade utomhus samt badade i Vänern. Inga anmälningar om eget omhändertagande av latrin/urin har gjorts. Enligt 49, i Föreskrifter om avfallshantering för Hammarö Kommun, ska en fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som avser att kompostera annat avfall än trädgårdsavfall, skriftligen anmäla detta till miljö- och byggnadsnämnden. Till denna grupp behöver det därför gå ut en skrivelse med information om latrinkompostering samt en anmälningsblankett för omhändertagande av eget avfall. Stickprov erfordras i fält för att utreda hanteringen av latrin närmare. Grupp F 26 st. I denna grupp hamnade mestadels permanentboende med ett förhållandevis nytt tillstånd för enskild avloppsanläggning. En vanlig lösning var trekammarbrunn, följt av infiltration för både WC och BDT. Grupp G 12 st. Här placerades fastigheter som saknade betydelse för inventeringen: obebyggda, kommunalt anslutna, under utredning för nytt enskilt avlopp etc. Grupp Ö 11 st. En ny grupp inför denna inventering. I gruppen ingår fritidsboende ute på öarna som har en avloppslösning av okänd art. Med grupp E i åtanke, skulle det kunna antas att dessa också har någon form av torrtoalettlösning med en någon enklare rening av BDT-rening alternativt inget indraget vatten. Denna grupp ska dock prioriteras i en fältinventering av öarna, då avloppsfrågan trots allt är okänd. Fältinventering Hästviken (Bråten) Resultatet av enkäten visade på att det i området Bråten var sju fastigheter som troligtvis hade en bristfällig rening av avloppsvatten. Fältinventeringen kunde bekräfta att sex av fastigheterna inte hade tillräcklig rening. Gemensamt för anläggningarna var att de utgjordes av en slamavskiljare följt av ett rör som gick ut i ett dike (se figur 2). Alla fastigheterna hade enskilt vatten i form av borrad brunn. För att konstatera påverkan från avlopp i området togs prover från tre lokala platser (A, B och C, se figur 1). Proverna A och C togs från dikesområden som misstänktes ha en påverkan från avloppsvatten. Prov B togs från ett dikesområde som troligtvis hade en mindre påverkan från avloppsvatten. En doft av svavel var påtaglig vid provtagningsplatserna A och C, vilket indikerar på hög mikrobiologisk aktivitet och syrefattiga förhållanden. Inga dofter registrerades vid provtagningsplats B. 6
Figur 2. Bråten. Berörda fastigheter (Grönt). Diken (Blått). Avloppsledning (Rött). Slamavskiljare (Svart prick) Analys av prov B visade på låga halter av bakterier. Däremot så var halterna av fosfor och kväve mycket höga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för rinnande vatten. Analysen av prov A och C visade på onormalt höga halter av bakterier (>10 000 resp. 7000 cfu/100ml). Siffrorna kan jämföras med gränsvärdet för otjänligt badvatten (>1000 cfu/100ml). I jämförelse med prov B kan halterna fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen (BOD), betraktas som höga för prov A och C (Fosfor: 44 resp. 62ggr, Kväve: 3.4 resp. 20ggr, BOD: >10.5 resp. >60ggr). Att prov C hade högre näringshalter än prov A, trots mindre påverkan från färre avlopp, beror troligtvis på vattnets låga cirkulation i provtagningsområdet. Resultaten visar på att dikesområdena där prov A och C togs är mycket näringsbelastade och med stor sannolikhet påverkade av avloppsvatten. Prov B innehöll mycket låga halter bakterier och påverkades troligtvis inte av något avloppsvatten. Alla sex ägare till berörda fastigheter har ett intresse för anslutning till kommunalt VA om det går att lösa på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. Att ansluta sig till en privat anlagd anläggning, som i sin tur är ansluten till kommunalt VA, skulle kunna vara en sådan lösning. Ledningen är redan installerad i området och ligger inom räckhåll för berörda fastigheter. Det är dock oklart hur stor kapaciteten på ledningen är samt hur många som för tillfället är anslutna. Idag sträcker sig kommunens egna ledningsnät fram till Västra Hovlanda 1:31 i väster och Bråten 1:51 i öster. Om det finns planer på kommunal utbyggnad av ledningsnätet söderut är för tillfället oklart. Att anlägga enskilt avlopp bedöms vara möjligt även om det är svårlöst på vissa av fastigheterna. Fältinventering Nolgårdsudden Enligt enkätinventeringen hade sex fastigheter i området Nolgårdsudden bristfällig rening av avloppsvatten. Efter fältinventeringen framgick det att en av fastigheterna hade efterföljande rening i form av en infiltration. Funktionen ska dock ses över då det vid inspektionstillfället stod vatten i infiltrationens luftningsrör. Övriga fem fastigheter bedöms ha en så pass bristfällig rening att krav på åtgärd kan ställas (se figur 3). 7
Figur 3. Nolgårdsudden. Berörda fastigheter (Grönt). Kommunalt vatten (Blått). Kommunalt VA (Rosa). Avloppsledning (Rött). Slamavskiljare (Svart prick) Två av fastigheterna hade slamavskiljning följt av ett direktutsläpp i dike alternativt i Vänern. Utsläppet i Vänern observerades medan dikesutsläppet inte kunde lokaliseras. En fastighet hade endast en rensbrunn med en efterföljande infiltrationsbrunn. En fastighet saknade någon form av rening, och släppte avloppsvattnet direkt ut i ett dike. När det gäller vattenfrågan så har alla fastigheter kommunalt vatten utom en. Denna fastighet har enskilt vatten i form av en borrad brunn som ligger väldigt nära avloppsanläggningen. Även vid Nolgårdsudden togs prover från tre lokala områden (A, B och C, se figur 3). Två av proverna, A och B, togs i ett dikesområde med påverkan från ett direktutsläpp av avloppsvatten. Prov A togs direkt från utloppet och prov B togs i diket där avloppsvattnet rann ut. Prov C togs från ett dikesområde som troligtvis hade en mindre alternativt ingen alls påverkan från avloppsvatten. Vid provtagning av A och B kunde en doft av svavel uppfattas liksom en mycket stark avloppsdoft. Analys av prov C visade på låga halter av bakterier. Halterna av kväve och fosfor var dock höga respektive mycket höga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för rinnande vatten. Provanalys av prov A och B hade extremt höga halter av bakterier (>10 000 cfu/100ml). I jämförelse med prov C kan halterna fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen (BOD), betraktas som mycket höga för prov A och B (Fosfor: 10.9 resp. 98ggr, Kväve: 5.7 resp. 78ggr, BOD: >8.3 resp. >223ggr). Att prov A inte hade lika höga värden för fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen som prov B kan troligtvis förklaras med att provet togs från utloppet av anläggningen. Slamavskiljning saknas för anläggningen vilket bidrar till att stora delar av det förorenade avloppsvattnet spolas direkt ut i diket där prov B togs. Därmed bör halterna av näringsämnen i utloppsvattnet vara som högst när anläggningen används, vilket inte var fallet vid provtagningstillfället. Resultaten visar att prov A och B innehöll onormalt höga närings- och bakteriehalter vilket är ett bevis på avloppets påverkan på närmiljön. Prov C innehöll mycket låga bakteriehalter och var troligtvis inte påverkat av avloppsvatten. 8
Alla fem ägare till berörda fastigheter vid Nolgårdsudden verkar vara positivt inställda till kommunalt VA om det går att lösa. Som för fastighetsägarna i Bråten är det även en kostnadsfråga. För tillfället sträcker sig kommunens verksamhetsområde för VA fram till Hammaröleden. Däremot så har redan tre fastigheter vid Nolgårdsudden anslutit sig till det kommunala VA-nätet. Om det finns planer på kommunal utbyggnad av ledningsnätet i området är för tillfället oklart. Att anlägga enskilt avlopp är svårlöst på två av fastigheterna. Övriga bedöms ha tillräckliga ytor för en enskild lösning men det är däremot oklart hur markförhållandena ser ut på fastigheterna. Fältinventering Hammarö skärgård Allmänt På öarna i Hammarös skärgård är avloppslösningarna i allmänhet enkla. De flesta har en torrtoalett alternativt torrtoalett med urinseparering. Urinen tas om hand om på två sätt ute på öarna. Antingen genom att urinen blandas med vatten som sedan sprids på tomten som växtnäring alternativt att den släpps ut direkt i mark. En fördel med att separera urin är att urinen utgör den största volymen i toalettavfallet och innehåller mycket näringsämnen samtidigt som det har låga halter av smittoämnen. Urinseparering kan därför anses vara en bra metod på platser där hämtning av latrin/urin kan vara komplicerad och där eget omhändertagande på fastigheten är att föredra. Bästa sättet att hantera urinen är genom att blanda det i en ejektortank med vatten för att sedan sprida det på växtlighet. Denna metod är tyvärr inte så etablerad ute på öarna utan det vanliga är att man leder urinen direkt ut i mark. Marken kan bli näringsmättad på dessa platser. Hanteringen av latrin på öarna är varierande men vanligast är att man låter det stå i ett kärl för att sedan sprida det som jordförbättring alternativt gräver ner det. Eget omhändertagande av latrin/urin på fastighet förutsätter att det görs på ett hygieniskt godtagbart sätt och det är därför anmälningspliktigt till miljö- och byggförvaltningen (49 i Föreskrifter om avfallshantering för Hammarö kommun). Få har gjort en anmälan. Att gräva ner latrin som ej är hygieniserat anses inte vara en godtagbar metod då det kan orsaka förorening av grundvatten och därmed orsaka olägenheter för människors hälsa och miljön. När det gäller bad-, disk- och tvättvatten så varierar standarden. Vissa har inget indraget vatten utan de har diskbänk, och ibland dusch, utomhus. Andra har indraget vatten och tillgång till inomhusdiskbänk och eventuellt dusch. Gemensamt för dem med indraget vatten är att de vanligtvis inte har någon efterföljande rening för avloppet utöver stenkista. De flesta har ingen rening alls utan leder avloppsvattnet direkt ut i mark. Det är väldigt ovanligt att man släpper ut direkt till Vänern. Ingen hämtning av hushållssopor sker ute på öarna. Soporna tas i allmänhet med hem och slängs där. Misstanken om att sopor i vissa fall bränns ute på öarna styrktes under fältinventeringen då oljefat med brända soprester påträffades. Rävön (33 fastigheter) En vanlig lösning på Rävön är en enkel torrtoalett kombinerat med en utomhusdiskbänk. Diskvattnet leds ofta direkt ut i befintlig mark. Några fastigheter har en urinseparerande torrtoalett där urinen leds till en ejektortank för uppblandning med vatten. Ungefär en tredjedel har indraget vatten. De flesta leder utgående avloppsvatten genom en stenkista. Latrinen tas omhand om genom kompostering i plastkärl eller annan behållare (exempelvis oljefat). Torrholmen (8 fastigheter) & Torsholmen (13 fastigheter) På Torrholmen och Torsholmen så är standarden i allmänhet högre än på Rävön. Torrtoalett med urinseparering är en vanlig lösning. Urinseparering verkar vara ett val för dem som har valt att uppgraderat sitt fritidsboende. De flesta som har urinseparering leder urinen direkt ut i 9
mark istället för att blanda upp det med vatten i en ejektortank. En vanlig lösning för hantering av latrinen är att låta den stå och luftas i plastkärl. Ungefär hälften har indraget vatten och leder detta vanligen genom en stenkista. På Torrholmen har två fastigheter vattentoalett med malpump. Detta avloppsvatten renas inte utan släpps direkt ut i mark. Märrholmen (25 arrenden) På Märrholmen har hälften av arrendena inget indraget vatten och har en ganska enkel användning av sitt fritidsboende. Oftast finns endast en utomhusdiskbänk. Ca hälften av alla arrenden har torrtoalett med urinseparering. Övriga har en enkel torrtoalett. Husen på ön är relativt enkla. Solceller alternativt batteri används som el-källa. Sättersholmarna (25 arrenden) På Sättersholmarna har de flesta väldigt enkla lösningar. Husen är enkla och det är inte många som har indraget vatten. En vanlig lösning är att ha en utomhusdiskbänk med avrinning till mark. Få har dusch. Nästan alla har en enkel torrtoalett. Somliga använder gasolspis för uppvärmning av vatten. Annars används solceller för el vanligt. Västra Långholmen (8 arrenden) & Östra Långholmen (10 arrenden) På Västra Långholmen har nästan alla torrtoalett med urinseparering. Standarden på husen är ganska hög men endast två fastigheter har indraget vatten. Avloppsvattnet leds genom en stenkista. Övriga fastigheter har en utomhusdiskbänk med direktutsläpp i mark. På Östra Långhomen så skiljer sig toalettlösningarna något. En tredjedel har torrtoalett med urinseparering. Liknande antal har en vanlig torrtoalett. Övriga har någon typ av portabel kemtoalett (typ potta potti ) vilket möjliggör inlämning av urin/latrin. De flesta av husen har inget indraget vatten utan har en utomhusdiskbänk. Vissa har även en dusch utomhus. Grimmen (10 arrenden) & Notskär (5 arrenden) De flesta av husen på Grimmen är enkla och har vanlig torrtoalett. Några få har torrtoalett med urinseparering. Ungefär hälften har indraget vatten för diskbänk med direktutsläpp av avloppsvatten till mark. Så även för urinsepareringen. På Notskär är husen av ganska låg standard. Samtliga fastigheter har en enkel torrtoalett undantaget en som har en portabel toalett av typen pacto. Utomhusdiskbänk finns på alla arrendetomterna. Ingen har indraget vatten. Björkholmen (6 arrenden) & Bryggholmen (7 arrenden) På Björkholmen är standarden förhållandevis hög på husen och alla har indraget vatten. De flesta leder utgående vatten genom en stenkista. Hälften av arrendena har enkel torrtoalett, andra hälften torrtoalett med urinseparering. På Bryggholmen är standarden något lägre än på Björkholmen. Endast 3 arrenden har indraget vatten. Avloppet leds genom stenkista. 4 av arrendena har torrtoalett med urinseparering. Övriga har en enkel torrtoalett alternativt portabel kemtoalett. Trumman (20 arrenden) Standarden på husen på Trumman varierar då det finns allt från båthus till fritidshus för åretruntboende. De flesta har indraget vatten för diskbänk med direktutsläpp i mark. Ca en tredjedel har en torrtoalett med urinseparering. Resterande har en vanlig torrtoalett förutom en som har en vattentoalett med en nylagd infiltration som efterföljande rening. 9 av arrendena på Trumman är så kallade båthus och dessa använder en allmän torrtoalett som töms av Ragn Sells. 10
Avloppssituationen i Svenshult I Svenshult är ett permanentboende, förskolan Gökboet samt IOGT-NTO: s samlingslokal anslutna till kommunens gemensamhetsanläggning för avlopp. Avloppsvattnet leds genom en trekammarbrunn ut i en 19 år gammal markbädd. Anläggningen är numera överväxt och har troligtvis förlorat stora delar av sin reningskapacitet. En gemensamhetsanläggning finns även för vatten som delas av förskolan, samlingslokalen och tre permanentboende. Sex fastigheter har sedan miljö- och byggförvaltningens fältinventering på Södra delen av Hammarö kommun krav på sig att förbättra avloppsreningen. Resterande fastigheter i Svenshult har äldre anläggningar som troligtvis kommer att behöva göras om inom en snar framtid. Avstånden mellan fastigheterna är små och miljö- och byggförvaltningen bedömer att en gemensam avloppsanläggning är den bästa lösningen ur miljö- och hälsosynpunkt. När det gäller befintlig avloppsanläggning i Svenshult så har serviceförvaltningen, under ett möte med miljö- och byggförvaltningen och boende anslutna till den gemensamma vattentäkten, framlagt förslag på olika lösningar för en gemensam avloppsanläggning: 1) Ett kommunalt verksamhetsområde görs för dem som idag är kopplade till det gemensamma dricksvattnet och avloppet. En anslutningsavgift tas ut. Resterande fastigheter i Svenshult får lösa avloppsfrågan enskilt. Eventuellt kan några fastigheter ytterligare kopplas mot avloppsanläggningen. 2) Kommunen gör en gemensamhetsanläggning till självkostnadspris för de fastigheter i Svenshult som vill koppla på sig. Kommunen ansvarar för driften. 3) Kommunen gör en gemensamhetsanläggning till självkostnadspris för de fastigheter i Svenshult som vill koppla på sig. En samfällighet ansvarar för driften. Utredning kommunalt VA Enligt serviceförvaltningens svar på hemställan (se bilaga 3) kommer inte fler anslutningar på Nolgårdsudden att tillåtas. Det finns inga planer på att utvidga verksamhetsområdet för VA i området. När det gäller Bråten (Hästviken) så har Hammarö Kommun ett avtal om anslutning till det kommunala VA-nätet efter privat utbyggnad med Bråten 1:12 (Equality line AB). Ledningens dimensionering är väl tilltagen. För påkoppling ansvarar ägare till den privata ledningen. Det finns inga planer på att utvidga verksamhetsområdet för VA i området. Åtgärd Då servicenämnden inte tillåter anslutning till det kommunala VA-ledningsnätet för fler fastigheter på Nolgårdsudden, kommer miljö- och byggnadsnämnden ställa krav på förbättring av det enskilda avloppet på de fastigheter där avloppsreningen är bristfällig. I Hästviken kan anslutning till privat anlagd VA-servisledning ske. Därmed ställs ett allmänt krav på förbättrad rening av avloppsvatten för fastigheter som visat sig ha otillräcklig rening. Innan kravet ställs behöver miljö- och byggnadsnämnden ha in kompletterande information. Skrivelse skickas ut till ägaren av privat anlagd VAservisledning i Hästviken. Ägaren ombeds inkomma med uppgifter angående antal anslutna, påkopplingsavgift etc. 11
Fältinventeringen visade på att det bränns sopor ute på öarna. Detta är inte en miljömässigt godtagbar lösning. Miljö- och byggförvaltningen har varit i kontakt med renhållningschef Fredrik Holmer för att utreda vilka möjligheter det finns att ta hand om sopor från fastigheterna på öarna. Eventuellt kan en lösning tas fram till nästa sommar. Ute på öarna har få fastighetsägare rening av sitt BDT-vatten. Inga krav kommer för tillfället att ställas då reningsmetoder för begränsade mängder BDT för tillfället är få samt möjlighet till slamtömning saknas. Intresse finns dock från ett företag i Uppsala att starta ett projekt på Hammarö med anläggningar för rening av mindre mängder BDT-vatten. Samtal mellan företaget och miljö- och byggförvaltningen pågår. Information och blanketter skickas ut till de fastigheter som hamnat i grupp E. Anmälan om eget omhändertagande av latrin på fastighet ska göras till miljö- och byggförvaltningen. Berörda fastighetsägare i Svenshult har genom en enkät från miljö- och byggförvaltningen fått anmäla sitt intresse för en gemensam avloppsanläggning. Underlaget har skickats till serviceförvaltningen som ska dimensionera och anlägga ett nytt gemensamt avlopp i Svenshult. Serviceförvaltningen beslutar vilka som ska anslutas. Förslag till uppföljning 2008- Gå igenom grupp B för att utreda om det är fler fastigheter som inte har tillräcklig rening av avloppsvatten. Utarbeta en policy om WC i skärgården. Sammanställning av alla inventeringar omfattande enskilda avlopp inom Hammarö kommun. Dessa kan uppdateras i ett register där även nyare anläggningar med tillstånd kompletterar uppgifterna. Källförteckning Litteratur Naturvårdsverket, 2006. Allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. NFS 2006:7 Naturvårdsverket, 2007. Små avloppsanläggningar Handbok till allmänna råd.( 2008:3) Webb Rättsnätet www.notisum.se 12
Bilagor Bilaga 1. Inventeringsområden 13