Socialnämndens kallelse

Kallelse/föredragningslista 1(1) 2016-10-04 Ersättare för kännedom Socialnämndens kallelse 2016-10-11 Tid 2016-10-11, kl. 19:00 Plats Kommunhuset, Harrie, Kullagatan 2, Kävlinge Information Arbetsmiljöverkets rapport avseende socialsekreterares arbetsmiljö Upprop Val av justerare Fastställande av dagordning 1. Ekonomisk uppföljning Sid.1 2. Ekonomisk rapport Sid.8 3. 4.. LOV gruppboende LSS LOV Dagligverksamhet LSS Sid.26 Sid.36 5. Delegationsbeslut Sid.45 6. Meddelanden Sid.46 Annsofie Thuresson Ordförande Ordinarie ledamöter ska meddela nämndsekreterare, Johanna Aronsson, på telefon 046-73 99 36 eller via e-post socialnamnden@kavlinge.se vid förhinder. Vid akut förhinder kontakta socialchef Christin Johansson på 0709-73 95 54. Före sammanträdet har grupperna möjlighet att träffas kl. 18:00 19:00 M, L, C, Kd, MP i grupprum Karaby S- gruppen i grupprum Södervidinge SD i Stävie Socialchef Christin Johansson 0709-73 95 54 Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-10-03 Dnr: SN 2016/74 Socialnämnden Ekonomisk uppföljning Prognos 3 Socialnämnden Förslag till beslut Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att godkänna prognosen för Socialnämnden med nollresultat för Socialnämndens budgeterade verksamhet. Socialnämnden beslutar att godkänna prognosen för verksamheten Ensamkommande flyktingbarn och ungdomar med nollresultat. Socialnämnden översänder rapporten till Kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Ekonomisk uppföljning, prognos 3. Socialnämnden Beslutsunderlag Prognos 3 Socialnämnden Socialtjänsten Christin Johansson Socialchef Bengt-Inge Davidsson Ekonom Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Socialnämnden Bengt-Inge Davidsson Bengt-Inge.Davidson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Socialnämnden Uppföljning per september 2016 Fokusområden Hemvård Handikappomsorg Individ och familjeomsorg Måltidsservice Ekonomisk analys Socialnämndens ram för 2016 är 397 614 tkr. Då nämnden haft ett negativt resultat för 2015 finns ingen överföringspost att tillföra. Utöver ramen finns externa medel i form av riktade statsbidrag som redovisas under Hemvården. Ramförändringar jfr delårsbokslut Utfall Socialnämnden visar ett redovisat resultat på -929 tkr för perioden exkl ensamkommande barn och unga. Det negativa resultatet uppstår p g a att sommarens högre personalkostnader inte uppvägs av periodiserade intäkter, d v s enheterna går med överskott höst och vår. Stora uppbokningar görs avseende intäkter från Migrationsverket som har lång eftersläpning i sina utbetalningar. Enligt nuvarande beräkningar förväntas kommunen återsöka ca 8,5 mkr per månad. Vid delårsbokslutet 2016 fanns det 80 mkr uppbokat i återsökta, ännu ej utbetalda fordringar på Migrationsverket. Prognos Socialnämnden prognostiserar ett helårsresultat i balans inklusive verksamheten för ensamkommande barn. Gemensamt Under Gemensamt finns de budgeterade ej fördelade medel med 1 100 tkr, dessa bedöms inte utnyttjas till fullo och verksamheten lämnar därför en positivt prognos med 500 tkr. Den tidigare ökade kostnaden för tekniska hjälpmedel har i budgeten för 2016 kompenserats. Hemvården Hemvården uppvisar ett plus på 1 200 tkr, vilket är 300 tkr sämre än vid delårsbokslutet. Förklaringen ligger främst i ökade kostnader för externa platser, vilka nu ökar till en följd av den ökade kön inom särskilt boende. I budgetprocessen har Hemvården förstärkts med hela befolkningskompensationen som tillförts Socialnämnden, 5 600 tkr. Under de första månaderna sjönk volymerna i hemtjänsten något men ökade under sommaren och ligger nu på nivån för novdec föregående år, vilket var den nivå som budgeten beräknades. Vid en närmare analys av hemtjänsten efter redovisade volymer i augusti konstateras att volymökningen under september avstannat. Analysen visar också att det är de vårdtagare med tidskrävande insatser som ökat, övriga volymer är jämn över tiden. Bedömingen i verksamheten är att ökningarna kommer att avstanna men dock ligga kvar på den nivå som gäller nu.

LSS och socialpsykiatrin Under året har fd Handikappomsorgen bytt namn till LSS och socialpsykiatrin. Verksamheten lämnar en försämrad prognos om negativt 800 tkr, som är en försämring med 200 tkr. Verksamheten fick i början av året ett tillskott med 800 tkr, som togs från den centrala bufferten inom Socialnämndens ram. Verksamheten har små marginaler och resultatet påverkas i hög grad av volymerna. En växling har skett i volymerna från verksamhet som bedrivs en ligt SFB till LSS vilket innebär ökade kostnader för kommunen eftersom man då står för hela kostnaden istället för att Försäkringskassan delfinansierar. Även inom daglig verksamhet ökar volymerna. Fortsatt är det ändå så att ca 13 % av den förfogade budgetramen används till att täcka kostnader som uppkommer p g a socialförsäkringsbalken (SFB, tidigare LASS), där kommunen ansvarar för att ekonomiskt stå för de första 20 timmarna, samt för att täcka de sjukkostnader som uppstår hos privata utförare inom LSS-verksamheten. Individ och familjeomsorgen Helårsprognosen ligger kvar på samma resultat som i delårsprognosen, d v s -900 tkr. De externa placeringarna för barn och unga minskade under 2015 och ligger kvar på en låg nivå. IFO-verksamheten är, tillsammans med ensamkommande barn, den svåraste verksamheten att prognostisera då verksamheten är lagstyrd och inte korrelerar med demografin. Antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd har nu stannat av och bedöms bli ca 1 000 tkr lägre än 2015. En extern genomlysning till följd av ett politiskt direktiv, har gjorts avseende ekonomiskt bistånd, och resultatet av rapporten har utmynnat i ett arbete kring en handlingsplan. Måltidsservice Verksamheten prognostiserar fortsatt ett nollresultat. Antalet portioner som är det som i hög grad avgör verksamhetens resultat följer så här långt de budgeterade värdena. Förändringar i volymerna inom Hemvården och inom Bildningsnämnden påverkar resultatet Säsongsvariationerna för verksamheten är stora och följer i stor utsträckning verksamheten för Bildningsnämnden. Ensamkommande flyktingbarn och ungdomar Området är fortsatt svårprognostiserat och helt beroende av externa beslut och händelser på riks- och världsnivå. Under kvartal 1 har nya platser inrättats i Furulund på Pilgården. För att bedöma prognosen för 2016 har kostnaderna för befintliga placeringar använts som grund. Inga nya ungdomar tillkommer utan istället minskar antalet. I nuläget finns det 121 barn och ungdomar som är i Kävlinge kommuns omsorg. Verksamheten är fortsatt kostsam och ett nytt ersättningssystem som kommer att gälla från 1/7 2017 innebär väsentligt minskade intäkter. För 2016 är det ett riktat statsbidrag på 3 000 tkr, samt en sedan tidigare avskriven fordran som betalts som gör att 2016 års resultat prognostiseras till 0. Investeringar Socialnämndens budget för investeringar under 2016 omfattar 4 528 tkr, varav 1 328 tkr avser överförda investeringar från 2015. Hittills i år har 784 tkr tagits i anspråk. Investeringarna prognostiseras genomföras i sin helhet under året. Åtgärder För att hantera kostnadsutvecklingen inom Socialtjänstens samtliga verksamheter har ett antal åtgärder vidtagits. Grundprincipen är att respektive verksamhet håller sig inom sin ram. För de enheter som uppvisar negativ prognos genomförs månadsuppföljning som stöd. Hemvården Hemvården har tillförts befolkningskompensation och riktade statsbidrag på ca 10 miljoner. För att ytterligare möta volymökningarna avvecklas det tredje hemrehabteamet under kvartal 1 och övriga hemrehab genomgår ett utvecklingsarbete. Denna åtgärd motsvarar 2 000 tkr. Förändringen genomfö-

ras utan uppsägningar p g a de volymökningar som finns i verksamheten. Vidare hålls resursfördelningen kvar på 2015 års nivå för de flesta verksamheterna i avvaktan på volymutvecklingen samt genomgång av resursfördelningssystemet, vilket kräver ytterligare analys inför delårsbokslutet. Utvecklingsmedel som idag finns centralt förs till Hemvården vilket ger ett tillskott om 500 tkr. LSS och socialpsykiatrin Verksamheten tillförs 800 tkr från nämndens ej fördelade medel, den s k bufferten. Även i denna verksamhet hålls resursfördelningen kvar på 2015 års nivå, vilket motsvarar 1 400 tkr. För enheternas del påverkar detta främst personalkostader, då det i huvudsak är kompensation för löneökning som hålls inne. Resursfördelningen utökas till att omfatta fler delar av verksamheten vilket beräknas ge besparing på beställarnivå med 400 tkr. Individ och familjeomsorgen Resursfördelning införs för öppenvården för att effektivisera vilket har bedömts motsvara 500 tkr genom minskade placeringar. Åtgärden förväntas kunna genomföras under sista kvartalet p g a låg bemanning inom öppenvården, som då också inneburit lägre personalkostnader. Intern kontrollplan 2016 Hemvård: Inkontinenshjälpmedel, klart 160815 Basala hygienrutiner och arbetskläder, klart 160815 LSS och socialpsykiatrin: Privata medel, klart 160815 Förbättra avvikelsehantering, klart 160815 Individ och familjeomsorg: Utredningstid Ekonomiskt bistånd, klart 160815 Måltidsservice: Granska att märkningslag efterföljs, klart 160815

Resultaträkning, tkr (exkl ensamkommande) Utfall jan-aug 2015 Utfall jan-aug 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Intäkter 320 840 336 886 527 198 531 614 -Kf-intäkter 254 822 265 076 397 614 397 614 -Överföringspost 646 -Avgifter 40 095 42 518 66 133 70 000 -Bidrag 6 762 8 829 11 686 14 000 -Övriga intäkter 18 515 20 463 51 765 50 000 Kostnader -329 699-337 815 526 107-531 614 -Personal -209 559-211 000-312 595-323 000 -Lokaler -31 441-31 793-50 107-52 000 -Kapitalkostnader -1 352-1 309-1 665-1 700 -Köp av extern verksamhet -25 795-30 368-38 924-50 000 -Övriga kostnader -61 552-63 345-85 987-104 914 Resultat -8 859-929 0 0 Verksamhetssammandrag, tkr Utfall janaug 2015 Utfall janaug 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Prognos resultat Gemensamt -22 553-22 053 500 Hemvården -2 940-1 676 600 600 -beställaren -209 824-209 224 600 LSS och socialpsykiatrin 1 081-717 550-250 -beställaren -101 769-102 319-550 Individ och familjeomsorgen -5 009 1 089-63 468-64 468-900 Måltidsservice 0 0 0 Ensamkommande 0 0 0 Summa -397 614-397 614 0

Investeringar, tkr Hemvården Budget 2016 Utfall janaug 2016 Prognos 2016 Budget totalt It-satsning nätverk -290-264 -290-290 Ny dagverksamhet -500-45 -500-500 Trygghetslarm byte till digital -100-100 -100-100 Hjälpmedel -250-184 -250-250 Möbler och miljö -600-51 -600-600 LSS och socialpsykiatrin Hjälpmedel -650-650 -650 Möbler och miljö -638-140 -638-638 Måltidsservice Skönadal -500-500 -500 Dösjebro -700-700 -700 Inventarier -300-300 -300 Summa -4 528-784 -4 528-4 528 Utgift totalt

Enhetschefer, tkr Utfall janaug 2015 Utfall janaug 2016 Helårsprognos Sjukfrånvaro % Hemvården Kort Lång 52010 Teamchef Marie Wänglund -937 571 800 2,3 0,9 52020 - Distrikt Öst Pia Jönsson 481 410 400 6,8 1,9 52030 - Distrikt Väst Charlotta Everlöv -249 115 0 4,8 2,3 52040 - Distrikt Norr Anette Johnn 571 101 150 6,2 6,2 52050 - Billingshäll Ulrika Hjelm Clausen 257 43 200 5,2 2,9 52060 - Billingshäll Kerstin Ivanov -164-503 -200 4,0 5,4 52070 - Billingshäll Johannes Bragazzi -105 81 150 6,2 5,6 52080 Tallgården Anna Jungquist -95-385 -150 3,1 1,5 52090 - Billingshäll Birgit Theander -811 405 450 5,8 6,4 52100 - Möllebacken Anita Frick -122-558 -600 7,3 1,2 52110 Teamchef SSK Eva Björklund -661-600 4,9 1,7 Handikappomsorgen 56010 - Gruppboenden LSS Sofia Ringkvist 56020 - Daglig verksamhet Karolina Jagesten 56030 - Gruppboenden LSS Eva Hedberg 56040 - Gruppboenden LSS Helén Mårtensson 208-164 -100 3,1 5,4 47 179 0 10,5 5,2 553 164 150 4,7 3,5-526 -218-700 3,1 8,3 56050 - Psykiatri Pernilla Lindeberg 431 73 400 3,7 0,0 56060 Personlig assistans -1258-390 0 6,1 2,6 Individ och familjeomsorgen 57010 Barn, unga, familj Johanna Månsdotter -1 486 3 382 2 800 5,5 2,7 57020 Vuxna Liliana Pekalska -2 801-2 028-3 300 4,1 11,7 Måltidservice 59010 - Måltidsservice Ingalill Knudsen -566-813 0 2,3 0,0 59020 - Måltidsservice Jeanette Tage -861-1 157-300 3,8 3,1 59030 - Måltidsservice Katarina Josefsson -1 343-1 657 0 2,3 2,9

Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-10-03 Dnr: SN 2016/80 Socialnämnden Ekonomisk rapport och analys hemtjänst ordinärt boende Förslag till beslut Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner den ekonomiska rapporten. Socialnämnden godkänner analysen avseende hemtjänst ordinärt boende. Ärendebeskrivning Ekonomisk rapportering av nyckeltal för Socialtjänsten samt analys avseende hemtjänst ordinärt boende. Ekonomisk rapport samt analys hemtjänst ordinärt boende Socialtjänsten Christin Johansson Socialchef Bengt-Inge Davidsson Ekonom Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Socialnämnden Bengt-Inge Davidsson Bengt-Inge.Davidson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Socialnämnden ekonomirapport 2016-10-11

Ekonomiskt bistånd (tkr) (utbetalning, avseende månad) 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2016 2015 Budget

Ekonomiskt bistånd Antal hushåll (utbetalning) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2016 2015

1200 Institutionsplaceringar B&U (vårdkostnad) 1000 800 600 400 200 2016 2015 BudgetB 0

800 700 600 500 400 300 200 100 0 Institutionsplaceringar Vuxna (vårdkostnad) 2016 2015 BudgetV

Familjehem B&U (vårdkostnad) 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2016 2015 BudgetB

900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Familjehem inkl konsulentstödda B&U (vårdkostnad) 2016 2015 BudgetB

Hemtjänst (timmar) 14500 14000 13500 13000 12500 12000 11500 11000 2016 2015

Fördjupad analys, volymer hemvård ordinärt boende Socialnämnd 2016-10-11

Hemservice (timmar) 2 000 Timmar 1 500 1 000 500 Timmar 0

Hemtjänst (timmar) 14500 14000 13500 13000 12500 12000 11500 11000 2016 2015

Hemtjänst (Kr/brukare) 11800 11600 11400 11200 11000 10800 10600 10400 2016 2015

Hemtjänst (Total Resursf) 4500000 4400000 4300000 4200000 4100000 4000000 3900000 3800000 3700000 3600000 3500000 2016 2015

Externa placeringar HV EXTERNA PLACERINGAR Antal platser Antal dygn December-15 3 49 Januari -16 6 130 Februari-16 9 154 Mars -16 9 218 April-16 11 194 Maj - 16 10 236 Juni 16 10 243 Juli - 16 12 285 Aug -16 10 287 Sept -16 14 364 Totalt /dygn 2 160

Kö Särskilt boende September 2016: 28 personer väntar på verkställighet för särskilt boende Varav 10 personer väntar i sin bostad (hemtjänstinsatser)

Vårdbehov 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 0. 0 1. 1-8 2. 9-19 3. 20-33 4. 34-49 5. 50-70 6. 71-95 7. 96-127 8. 128-

Samordnad vårdplanering Flöde sjukhus kommun 2016 MÅNAD: KALLELSE: FÖRENKLADE: TOTAL: Januari 42 27 69 Februari 51 28 79 Mars 36 23 59 April 39 22 61 Maj 38 24 62 Juni 29 26 55 Juli 36 14 50 Augusti 35 24 59 September 28 28 56

Tjänsteskrivelse 1(2) 2016-09-28 Dnr: SN 2015/137 Socialnämnden Utredningsdirektiv - LOV inom gruppboenden (LSS) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Rapporten godkänns och läggs till handlingarna. Ge socialtjänsten i uppdrag att införa och formalisera intern bostadskö. Syftet är att ge de som beviljats boende med särskild service enligt LSS möjlighet att ställa sig i en intern bostadskö och kunna flytta till önskat boende när där blir ledigt. Ärendebeskrivning Socialnämnden har lämnat ett utredningsdirektiv (Sn 47/2015) angående att införa LOV inom gruppboenden enligt LSS. Av socialtjänstens utredning framgår att endast fyra kommuner infört LOV inom gruppboenden enligt LSS. Där har LOV inte lett till någon ökad valfrihet, eftersom få eller inga företag ansöker enligt LOV. Beslutsunderlag Bilaga - Utredningsdirektiv - LOV inom gruppboende LSS Utredning LOV inom gruppboenden (LSS) Socialtjänsten Christin Johansson Socialchef Gunilla Malmgren Administrativ chef Beslutet ska skickas till För kännedom Christin Johansson Christina Forsberg För verkställighet Socialnämnden Gunilla Malmgren Gunilla.Malmgren@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Kommunstyrelse Kommunfullmäktige 2 (2)

`14-3 4711---7. --- 1111111011111 111110111=11111111 Utredningsdirektiv - LOV inom gruppboende (LSS) Kävlinge kommuns gruppboende inom LSS har hög kvalité och stora möjligheter. Kvintettens utgångspunkt är att alla våra invånare ska ha möjlighet att påverka sitt liv och sitt boende. Vi vill därför utreda möjligheten att införa LOV inom våra gruppboende (LSS). Syftet är att valfriheten inom kommunen ska öka samt att stimulera utveckling och nyetablering av lokala och externa företag. LOV (lagen om valfrihet) flyttar inflytandet närmre brukaren och ger möjlighet att välja om när andra behov uppstår. Nya grupper inom LSS ställer nya krav och precis som andra grupper i samhället vill denna grupp kunna påverka sitt liv och sitt boende. Vi vill därför se over möjligheten att införa LOV inom gruppboende (LSS) för att bredda utbudet och flytta påverkan till brukaren. Vi uppdrar till förvaltningen: Att utreda förutsättningarna för införa LOV for gruppboende (LSS) Utredningen ska ge nämnden en analys utifrån Kävlinges förutsättningar, en finansiell helhetsbild, möjliga valideringskriterier/krav på företag till förfrågningsunderlag, hur kontroll/uppföljning kan utföras, samt hantering av icke-val, dvs om en brukare ej väljer aktivt. Annsofie Thuresson Ordförande socialnämnden Kvintetten utvecklar Kävlinge kommun!

Bilaga tjänsteskrivelse 1(8) 2016-09-23 Utredningsdirektiv LOV inom gruppboenden (LSS) Syfte Socialnämnden har lämnat följande utredningsdirektiv. Kävlinge kommuns gruppboenden inom LSS har hög kvalité och stora möjligheter. Kvintettens utgångspunkt är att alla våra invånare ska ha möjlighet att påverka sitt liv och sitt boende. Vi vill därför utreda möjligheten att införa LOV inom våra gruppboenden (LSS). Syftet är att valfriheten inom kommunen ska öka samt att stimulera utveckling och nyetablering av lokala och externa företag. Modeller för valfrihetssystem Valfriheten kan uppnås genom att privata utförare upphandlas enligt LOV eller LOU. Den kan också uppnås genom att kommunen har olika typer av boenden. För att valfrihet ska kunna uppnås måste det finnas ledig kapacitet i flera alternativ. Skillnader mellan LOV och LOU Formellt krävs följande i både LOV och LOU 1. Annonsering 2. Att anbud kommer in 3. Att det finns någon form av kvalificeringsfas 4. Att ett avtal skrivs 5. Möjlighet till överprövning LOV kräver dessutom Löpande annonsering Att alla anbudsgivare som uppfyller kraven ska antas Att ersättningen följer brukarens val Att kommunen ger information till medborgarna för att möjliggöra ett medvetet val Att ett i förväg bestämt ickevalsalternativ ska finnas Ett LOV-avtal gäller tills vidare. Någon ny upphandling behöver inte göras. Det är inte möjligt att sätta någon gräns för hur många företag som kan ingå i systemet. Socialnämnden Gunilla Malmgren 046-73 92 32 gunilla.malmgren@kavlinge.se Kävlinge kommun Socialtjänsten, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

2 (8) Hur ser det ut idag? Ett gruppboende enligt LSS består av 5-6 enskilda lägenheter med gemensamhetsutrymmen. De flesta som flyttar dit är unga personer och de bor där ofta livet ut. Det blir därför sällan lediga lägenheter i en gruppbostad, vilket begränsar möjligheten att välja en lägenhet i en befintlig gruppbostad. Under de senaste tre åren har det varit 5 lediga lägenheter bland de totalt 43 lägenheter som finns idag. En av dem har berott på ett byte från gruppboende till servicelägenhet. Några brukare bytte bostad i samband med att det nya boende Kungsgatan 39 startade. Detta gav en viss valfrihet. Tomma lägenheter har snabbt fyllts med nya brukare. Kommunen har idag ett boende som är upphandlat enligt LOU, övriga sju boenden har kommunal drift. Det finns dessutom 13 servicelägenheter i kommunen. Det upphandlade boendet har funnits i knappt ett år och den första uppföljningen är genomförd. Kävlinge deltar tillsammans med andra kommuner i Kommunförbundet Skånes upphandling avseende enstaka platser inom LSS. Effekter av införande av LOV Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), ska kommunerna erbjuda bostad med särskild service till de som behöver det. För att privat utförare ska kunna erbjuda bostad med särskild service enligt LSS krävs det tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg. Det tar tid att införa ett valfrihetssystem i en kommun och ytterligare tid för att det ska få effekt för brukarna. Det finns i stort sett inga undersökningar som visar effekten av LOV inom LSS för brukarna. Brukarna enligt LSS är ofta yngre personer. I många fall kan de ha en uppfattning om vilken typ av boende de vill ha. I de fall de inte kan det har de ofta familjemedlemmar som kan hjälpa dem med valet. Om ett LOV-system införs minskar kontrollen över den totala kapaciteten i kommunen. Det innebär också att kommunen slipper investera i boenden då det är de privata aktörerna som står för lokalerna. Ett LOV-system är att betrakta som en långsiktig lösning vilket gör att leverantören vågar investera i kompetens, kvalitet och personal. LOV innebär en större kontinuitet och långsiktighet för den enskilde jämfört med LOU som har fasta kontraktstider. Förutsättningen är att ingen av parterna väljer att säga upp LOV-avtalet. Ett LOV-system kan innebära en risk för överetablering. Det kan leda till att kommunen tvingas att stänga ett eget boende eller att ett LOV-boende får läggas ner. En allvarlig risk är att enskilda boenden står med en tom plats. Det skulle minska möjligheterna att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Om företagen inte har möjlighet att fylla sitt boende med Kävlinges kommuninvånare kan de erbjuda platserna till andra kommuner. Enligt 16 LSS ska annan kommun som beslutat om placering i Kävlinge kommun ansvara för placeringen. Enligt samma paragraf har den enskilde rätt att ansöka om förhandsbesked om personen har för avsikt att flytta till Kävlinge kommun. Det kan även en person som redan är placerad i Kävlinge av en annan kommun göra. Ansvaret för den beslutande kommunen upphör när Kävlinge påbörjat verkställighet av insatser efter förhandsbesked. Ett LOV-system kan också innebära en risk för att boenden med särskild service enligt LSS inte byggs i den takt som de behövs om inget företag ansöker enligt LOV.

3 (8) Omvärldsbevakning De undersökningar och rapporter som finns beträffande LOV berör endast marginellt LOV inom bostäder med särskild service enligt LSS. En av orsakerna kan vara att så få kommuner infört det. Omvärldsbevakningen kommer därför att inrikta sig på erfarenheter från de kommuner som har publicerat förfrågningsunderlag. Kommuner Det finns f n fyra kommuner med LOV för bostäder med särskild service enligt LSS. De är Stockholm, Sollentuna, Solna och Täby (bara barn och ungdom) Det är viktigt att kommunen får in flera olika företag om LOV införs, för att undvika monopolställningar. Det är också viktigt att ha kvar kommunala alternativ för att behålla den kommunala kompetensen. Kunskap om det som ska upphandlas är en förutsättning för ett bra förfrågningsunderlag. Följande uppgifter är framtagna från kommunernas förfrågningsunderlag, hemsidor och vid samtal med tjänstemän i kommunerna. Stockholm Möjlighet att ansöka vid fyra tillfällen per år. Ickevalsalternativ enligt närhetsprincipen det boende som ligger närmast brukarens nuvarande bostad och som har en passande verksamhet. Löpande kontroll att personalen och verksamheten uppfyller vid var tid gällande lagstiftning. Minst 80% av personalen ska ha adekvat utbildning. Utförarens uppsägningstid tre månader, kommunens uppsägningstid sex månader. Enligt hemsidan finns 147 boenden för vuxna, varav 61 drivs med entreprenad och 86 i stadens regi. Ersättning med grundpeng och sju nivåer. Belopp fastställs i samband med budget. Vid samtal med en controller inom socialtjänsten i Stockholm kommer det fram att man inte får några ansökningar om att utföra LOV inom boende med särskild service enligt LSS. De har haft en utförare enligt LOV, men det avtalet har upphört. Valfriheten fungerar genom olika boenden i egenregi och upphandlade enligt LOU. Sollentuna Ickevalsalternativ enligt närhetsprincipen. Närmaste boende med lediga platser som uppfyller brukarens behov. Utföraren ska ansvara för egenkontroll genom systematisk och regelbunden uppföljning och utvärdering av verksamheten. Beställaren ska årsvis delges resultaten. Utföraren ska regelmässigt rapportera och informera om verksamheten. Utföraren ska bistå beställaren med den insyn som är nödvändig. Nio månaders ömsesidig uppsägningstid. En undersökning av vad brukarna tyckte om sina bostäder och daglig verksamhet enligt LSS visade att Sollentuna var en mycket bra kommun för personer som får stöd av LSS. Ersättning uppdelad på 5 nivåer. Momsersättning med 6% Vid samtal med avdelningschefen inom Avtal och uppföljning framkommer att kommunen har avtal med ett företag som erbjuder boenden till vuxna (har dessutom ett för barn). Sollentuna har inga placeringar där eftersom det inte finns några lediga platser. Företaget erbjuder platser om det finns lediga. Tar emot brukare från den kommun som först anmäler behovet. Typen av

4 (8) plats ska också passa brukarens behov. De har totalt ett tjugotal boenden 2 LOV, 8 LOU och 11-12 i egen regi. Solna Möjlighet att ansöka fyra gånger per år. Ickevalsalternativ enligt närhetsprincipen. Närmaste boende med lediga platser som uppfyller brukarens behov. Nio månaders ömsesidig uppsägningstid. I avtalsuppföljningen för 2015 anges att Solna har nio vård- och omsorgsboenden varav åtta drivs av externa entreprenörer och ett i stadens egen regi, Ett av de omsorgsboende som drevs av en extern entreprenör övergick till enskild regi fr o m den 1 december 2015. Solna har gjort samma undersökning som Sollentuna. Också Solna var en bra kommun, men svaren var inte lika bra som i Sollentuna. Det går inte att få fram om det är någon skillnad mellan boenden med olika utförare. Utföraren ska själv följa upp sin verksamhet kontinuerligt och vara behjälplig med att lämna de uppgifter som kommunen behöver för insyn och uppgiftsinsamling. Ersättning är uppdelad på 5 nivåer och räknas upp årligen den 1 januari utifrån av kommunfullmäktige fastställda maximala kostnadsökningar per år. Kvalitetsutvecklaren berättar att det kommer väldigt få ansökningar. De har två LOV-boenden (en gruppbostad och ett boende med servicelägenheter). Det finns dessutom fyra boenden upphandlade enligt LOU och fem i egen regi. Solna har alla platserna i de två LOV-boendena som finns i kommunen. Det finns en tom korttidsplats annars är det brist på platser. De flesta brukarna bor länge på samma plats, så valfriheten är begränsad. Det är utförarnas marknad de ansöker därför inte. Det finns f n inga underlag som visar om det är några skillnader mellan boenden i olika regi. Täby LOV gäller bara för boenden för barn och ungdomar. Där har de idag bara ett godkänt företag. Det godkändes 2013. De har inga barn placerade där eftersom barnens behov inte stämt med boendets inriktning. Leverantören ska i sin ansökan ange hur många platser i deras verksamhet som ställs till Täbys förfogande. Löpande handläggningstid. Kräver betyg Kreditvärdig enligt Creditsafe Sverige AB. Ersättning beslutas årligen av Kommunfullmäktige. Finns 7 olika nivåer. Ersättning för antal avropade dygn. Vid samtal med en biträdande avdelningschef inom avdelningen för funktionsnedsättning framkommer att kommunen får in mycket få ansökningar. Det finns bara ett godkänt företag. Orsaken till att man inte infört LOV för vuxna är att det inte finns någon valfrihet i Stockholm. Det har inte byggts något på länge och bristen är stor. Finns planer på att ta fram egna lokaler. Några av dem kommer antagligen att erbjudas entreprenörer/privata företag. För- och nackdelar med LOV för bostäder med särskild service De intervjuade kommunerna kan inte ange några för- eller nackdelar med LOV jämfört med egen regi. De har alldeles för liten erfarenhet av LOV. Det är få som ansöker det är utförarnas marknad det kan finnas möjlighet att sälja dyrare om man gör enskilda avtal. Att man har ett avtal med ett företag betyder inte att man kan få några platser där, p g a bristen på platser kan man bli tvungen att köpa platser ganska långt ifrån kommunen. Den låga omsättningen på brukare gör att det sällan blir några befintliga platser lediga, ett boende är fullt under lång tid.

5 (8) Valfriheten är begränsad. I de fall som den finns upprätthålls den genom LOU-upphandlade boenden och egen regi. Krav på kommunen om LOV införs Kontroll och uppföljning Det är kommunens ansvar att se till så att alla som beviljas en bostad med särskild service enligt LSS får en trygg och säker omvårdnad oavsett eget val. Idag finns en bostad med särskild service enligt LSS, som upphandlats enligt LOU. Erfarenheterna från uppföljningen av den bör kunna användas även för bostäder som upphandlas enligt LOV. Hantering av lokaler I förfrågningsunderlaget måste krav ställas på en god inre och yttre miljö för de boende och att det ska vara möjligt att skapa en effektiv arbetsplats för personalen. Det är också viktigt att beakta framtida behov och se till att det finns handlingsutrymme för bra ombyggnationer där man kan dra nytta av ny teknik. Ekonomiska konsekvenser Kävlinge tillämpar idag resursfördelning för boenden med särskild service enligt LSS. Med utgångspunkt från den har ersättningen till det boende som är upphandlat enligt LOU tagits fram. En likartad modell för ersättning vid upphandling enligt LOV bör innebära att kostnaden för verksamheten ligger på samma nivå oberoende av utförare. Lokalkostnaden (lokahyra, el och viss fastighetsskötsel) ingår inte i de ersättningar som lämnas till verksamhet i kommunal regi. Den ingår inte heller i den verksamhet som upphandlats enligt LOU, där kommunen har hyreskontraktet. Om LOV införs måste en lämplig nivå för lokalersättning tas fram. LOV innebär högre kostnader i form av s k transaktionskostnader. I transaktionskostnader ingår administration, granskning och uppföljning av systemet, liksom kostnader för att informera brukarna om de olika utförarna, så att de kan göra ett väl underbyggt val. Detta kräver personalresurser och kan även kräva kompletteringar i olika administrativa system. Sammanfattning Kvalitet Det finns inga underlag som visar några kvalitetsskillnader mellan boenden med olika typer av utförare. Ekonomi LOV innebär högre kostnader i form av transaktionskostnader. Det innebär också högre kostnader om det finns gruppbostäder med tomma platser, vilket inte förekommer i de kommuner som infört LOV. Om kommunen inte får några ansökningar enligt LOV är det inte säkert att kommunen kan verkställa beslut om boenden i rätt tid. En viss beredskap kan behövas för att ta hand om brukare som bor i ett boende där avtalet upphör av någon anledning.

6 (8) Om anslagen för LSS-boenden inte ökar för att täcka de ökade kostnaderna kan ersättningen enligt resursfördelningssystemet behöva justeras för att täcka dem. Valfrihet Idag finns det sällan lediga platser i befintliga boenden, rörligheten är inte särskilt stor. De flesta som beviljas en bostad med särskild service enligt LSS i Kävlinge får den i ett nybyggt boende. Om man inte vill bo där finns det få alternativ. De som beviljas en bostad i ett nybyggt boende har dock som regel möjlighet att följa byggandet av boendet och göra vissa egna val. Valfrihet kräver tomma platser i kommunen. Valfriheten skulle kunna öka om kommunen hade som rutin att erbjuda de som redan har en lägenhet i ett gruppboende att flytta till det nya boendet. Det skulle kunna ge lediga platser i befintliga boende som de som önskar en lägenhet i ett gruppboende kunde välja mellan. Detta tillämpades när det senast byggda gruppboendet togs i bruk. De kommuner som infört LOV inom boenden med särskild service enligt LSS har inte speciellt goda erfarenheter av det. Det kommer inga eller väldigt få ansökningar. Tomma platser är inget problem, men bristen på platser innebär att man vid vissa tillfällen inte ens har möjlighet att välja ett boende i den egna kommunen. Kösituationen Om kösituationen i Skåne blir densamma som i Stockholmsregionen är risken stor att de som behöver en LSS-bostad inte kan välja ett alternativ inom kommunen om inte kommunen bygger egna LSS-bostäder. Täby har planer på att bygga egna LSS-bostäder. Driften i vissa av dem kommer att upphandlas enligt LOU. LOV är inget alternativ eftersom de inte får in några ansökningar och de LOV-bostäder som finns har inte den egna kommunen företräde till. Lediga platser säljs till den som kommer först när en plats blir ledig. Eftersom rörligheten inom LSS inte är så stor blir det sällan lediga bostäder. I Skåne finns det ingen kommun som infört LOV inom bostäder med särskild service enligt LSS än. Platssituationen i fem kommuner i Kävlinges närområde: 1. Kö sedan ett år tillbaka. Lyckas placera inom tre månader, men ett par brukare har fått placeras utanför kommunen. 2. Inga lediga platser, minst ett års väntetid. Inga placeringar utanför kommunen. Besluten rapporteras som icke-verkställda. 3. Ingen kö. Köper plats utanför kommunen om beslut ej kan verkställas inom kommunen. 4. Fullt i befintliga bostäder, ingen kö. 5. Finns en ledig plats.

7 (8) Hur går vi vidare? Om kommunen beslutar att införa LOV inom boenden med särskild service enligt LSS måste följande punkter diskuteras ingående. Hur bygger vi upp organisationen för ett annat arbetssätt Uppföljning och kontroll Nivå på ersättningen Vad ska ingå i ersättningen Hantering av lokaler Krav på de företag som ska godkännas enligt LOV Ska det vara möjligt att bygga boenden utanför kommungränsen Vill kommunen påverka lokaliseringen Hantering av risker Icke-valsalternativ Köhantering Beredskap om inga ansökningar kommer in Ett förfrågningsunderlag måste tas fram. I detta ska krav ställas på att de lagar, regler, föreskrifter och riktlinjer som finns inom verksamhetsområdet ska följas. Krav ska även ställas på personalens meddelarfrihet och de förtroendevaldas rätt till insyn i verksamheten. Vår bedömning Att införa LOV inom boenden med särskild service enligt LSS har inte inneburit ökad valfrihet i de kommuner som infört det. Ett gruppboende enligt LSS har ganska få platser och blir snabbt fullt. Eftersom LOV-företagen kan sälja platser till andra kommuner kan det innebära att en kävlingebo inte har möjlighet att välja ett boende i kommunen. Det är vanligt i de kommuner som infört LOV idag. Vår bedömning är att sammantaget överväger nackdelar och risker framför fördelar med ett införande av LOV inom gruppbostäder enligt LSS. Om man vill ha alternativ till kommunalt driven verksamhet är upphandling enligt LOU ett bättre alternativ för att garantera kävlingebor en möjlighet att bosätta sig i den egna kommunen, även om det innebär att kommunen regelbundet måste göra nya upphandlingar. För att öka valfriheten beträffande boende i kommunen är det möjligt att ge socialtjänsten i uppdrag att ta fram en mer strukturerad modell för att göra val.

8 (8) Information har hämtats från följande källor Sveriges kommuner och landstings hemsida - Valfrihetssystem i kommuner 2016 - Likheter och skillnader i upphandling enligt LOU och LOV Valfrihetswebben SOU 2014:2 Framtidens valfrihetssystem - inom socialtjänsten Information från hemsidor och förfrågningsunderlag från kommuner med LOV för bostad med särskild service enligt LSS. Intervjuer har gjorts med Annica Andersson, controller, Socialtjänsten, Stockholm Johanna Bång, avdelningschef inom Avtal och uppföljning, Sollentuna Monica Lickander, kvalitetsutvecklare, Solna Ann-Charlotte Bångman, bitr avd chef, Avdelningen för funktionsnedsättning, Täby

Tjänsteskrivelse 1(2) 2016-09-28 Dnr: SN 2015/138 Socialnämnden Utredningsdirektiv - LOV inom daglig verksamhet Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Föreslå kommunfullmäktige att besluta att införa LOV inom daglig verksamhet (LSS) Föreslå kommunfullmäktige att besluta att delegera till socialnämnden att införa valfrihet inom daglig verksamhet enligt LOV. Ärendebeskrivning Socialnämnden har lämnat ett utredningsdirektiv (Sn 46/2015) angående att införa LOV inom daglig verksamhet. Av socialtjänstens utredning framgår att LOV inom daglig verksamhet har inneburit en ökad valfrihet för dem som beviljats insatsen i de kommuner som infört det. Beslutsunderlag Bilaga - Utredningsdirektiv - LOV i daglig verksamhet LSS Utredning - daglig verksamhet Socialtjänsten Christin Johansson Socialchef Gunilla Malmgren Administrativ chef Beslutet ska skickas till För kännedom Christin Johansson Christina Forsberg För verkställighet Socialnämnden Gunilla Malmgren Gunilla.Malmgren@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

2 (2) Kommunstyrelse Kommunfullmäktige

41ka fri i Utredningsdirektiv - LOV i daglig verksamhet (LSS) Daglig verksamhet inom LSS är våra brukares "arbetsplats". Våra brukare ska ha möjlighet att tydligare påverka sin vardag. Vi vill därför utreda förutsättningarna för att införa LOV inom daglig verksamhet (LSS) med syftet att öka valfriheten, delaktigheten och inflytandet. Vi är stolta över vår dagliga verksamhet i kommunen och vill se att den kompletteras med likvärdiga alternativ för att erbjuda våra brukare en större mångfald. LOV (lagen om valfrihet) flyttar inflytandet närmre brukaren och ger möjlighet att välja om när andra behov uppstår. Vi ser detta extra viktigt inom detta område och för denna grupp, eftersom daglig verksamhet inte är en kortvarig insats, utan något som våra brukare deltar i större delen av sina liv. Vi uppdrar till förvaltningen: Att utreda förutsättningarna för införa LOV i daglig verksamhet (LSS). Utredningen ska ge nämnden en analys utifrån Kävlinges förutsättningar, en finansiell helhetsbild, möjliga valideringskriterier/krav på företag till förfrågningsunderlag, hur kontroll/uppföljning kan utföras, samt hantering av icke-val, dvs om en brukare ej väljer aktivt Annsofie Thuresson Ordförande socialnämnden Kvintetten utvecklar Kävlinge kommun!

Bilaga tjänsteskrivelse 1(8) 2016-09-23 Utredningsdirektiv LOV inom daglig verksamhet Syfte Socialnämnden har lämnat följande utredningsdirektiv. Daglig verksamhet inom LSS är våra brukares arbetsplats. Våra brukare ska ha möjlighet att tydligare påverka sin vardag. Vi vill därför utreda förutsättningarna för att införa LOV inom daglig verksamhet (LSS) med syfte att öka valfriheten, delaktigheten och inflytandet. Modeller för valfrihetssystem Valfriheten kan uppnås genom att privata utförare upphandlas enligt LOV eller LOU. Den kan också uppnås genom att kommunen har många olika typer av daglig verksamhet. För att valfrihet ska kunna uppnås måste det finnas ledig kapacitet i flera alternativ. Skillnader mellan LOV och LOU Formellt krävs följande i både LOV och LOU 1. Annonsering 2. Att anbud kommer in 3. Att det finns någon form av kvalificeringsfas 4. Att ett avtal skrivs 5. Möjlighet till överprövning LOV kräver dessutom Löpande annonsering Att alla anbudsgivare som uppfyller kraven ska antas Att ersättningen följer brukarens val Att kommunen ger information till medborgarna för att möjliggöra ett medvetet val Att ett i förväg bestämt ickevalsalternativ ska finnas Ett LOV-avtal gäller tills vidare. Någon ny upphandling behöver inte göras. Det är inte möjligt att sätta någon gräns för hur många företag som kan ingå i systemet. Inom daglig verksamhet bör LOV vara det bästa alternativet. Det ger många företag möjlighet att delta och det ger möjlighet till en obruten verksamhet, så länge företaget uppfyller kommunens krav och det väljs av brukarna. LOV ger dessutom företagen bättre möjlighet att anpassa sig efter kommunens behov. Socialnämnden Gunilla Malmgren 046-73 92 32 gunilla.malmgren@kavlinge.se Kävlinge kommun Socialtjänsten, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

2 (8) Vad är daglig verksamhet? Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), ska kommunerna erbjuda daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Den dagliga verksamheten bör innehålla både aktiviteter med habilitering och mer produktionsinriktade uppgifter. Arbetet är inte avlönat och syftar inte till att producera varor eller tjänster. För att enskilda företag ska kunna erbjuda daglig verksamhet krävs det tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg. Hur ser det ut idag? Idag har 84 personer i Kävlinge beslut om insatsen daglig verksamhet och det finns nio olika gruppverksamheter att välja mellan. Möjlighet finns även att arbeta i en individuellt utflyttad verksamhet hos en myndighet eller ett företag, samt att få daglig verksamhet med arbetsinriktning, som kan leda till ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Brukarnas nöjdhet med daglig verksamhet undersöktes med två olika metoder under våren 2015. En enkät med 11 frågor erbjöds samtliga brukare. Den var framtagen i samråd med Handikappomsorgens Brukarråd. Svarsfrekvensen var 74%. Andelen nöjda svarande på de olika frågorna låg mellan 73% och 85%, vilket sammantaget ger en stor nöjdhet. I de fall som brukarna själva inte kunnat vara delaktiga i enkäten (gode män/närstående har svarat) finns en stor del vet inte-svar. Detta påverkar det totala resultatet, men behöver inte innebära en negativ upplevelse. Under perioden 150401-150531 användes det digitala verktyget Tummen upp inom sju olika gruppverksamheter inom daglig verksamhet. Brukarna fick trycka tummen upp eller ner som svar på frågan Hur har dagen varit på Daglig verksamhet? 93% av svaren var tummen upp, dvs en stor nöjdhet. Sammantaget kan man dra slutsatsen att brukarna är nöjda med den verksamhet som finns i kommunen idag. Verksamheten försöker alltid anpassa den dagliga verksamheten till den enskildes önskemål och intressen. Vid något enstaka tillfälle har det dock hänt att en brukare inte fått önskad daglig verksamhet. Effekter av införande av LOV Det tar tid att införa ett valfrihetssystem i en kommun och ytterligare tid för att det ska få effekt för brukarna. Det finns många kvalitetsundersökningar av enskilda dagliga verksamheter, men inga som visar effekten av LOV inom LSS för brukarna. Brukarna inom daglig verksamhet enligt LSS är yngre personer. I många fall kan de göra ett aktivt val av daglig verksamhet. I de fall de inte kan det har de ofta familjemedlemmar som kan hjälpa dem med valet. Sannolikheten är dessutom högre än för äldre att de gör ett byte under den tid som de har daglig verksamhet. LOV inom daglig verksamhet kan innebära en ökad valfrihet för brukarna om många företag med många olika idéer kring verksamheten lämnar anbud i upphandlingen. Närheten till Lund, som har LOV inom daglig verksamhet, kan ge en positiv effekt beträffande antalet privata alternativ.

3 (8) Omvärldsbevakning SKL (Sveriges Kommuner och Landsting Jämförelser mellan privata och kommunala utförare har inte gått att få fram, men SKL har för år 2013 tagit fram underlag som visar olika ersättningssystem i daglig verksamhet inom LSS. I de flesta undersökta kommunerna fick utföraren betalt utifrån behov av personalstöd hos respektive individ i verksamheten. Kommunerna tillämpade det olika, det fanns mellan fyra och åtta olika nivåer, där låg nivå är en person med lättare funktionsnedsättning. Utöver variationen i nivåer ersattes också för planerad tid eller närvarotid, hel- och halvdagar, enbart heldagar. Socialstyrelsen Inte heller från socialstyrelsen finns några utredningar som visar på resultat från verksamhet enligt LOV beträffande daglig verksamhet. I skriften Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 Resultat och metod finns ett avsnitt om Tillämpning av lag om valfrihetssystem. Det visar endast vilka kommuner som tillämpar LOV inom LSS-verksamhet och redovisar inte någon jämförelse i resultaten mellan de olika driftsformerna. I SOU 2014:2 finns endast en översiktlig redovisning av daglig verksamhet (sid 41 f). Kommuner I maj 2016 finns det 27 kommuner med LOV inom daglig verksamhet. Två av dem ligger i Skåne, Lund och Vellinge. Cirka hälften av dem ligger i Stockholmstrakten. Det är viktigt att kommunen får in flera olika företag om LOV införs, för att undvika monopolställningar. Det är också viktigt att ha kvar kommunala alternativ för att bevara den kommunala kompetensen. Kunskap om det som ska upphandlas är en förutsättning för ett bra förfrågningsunderlag. För att få lite mer detaljer kring hur LOV fungerar inom daglig verksamhet har kontakt tagits med några kommuner som infört det, för att höra vilka för- och nackdelar som de ser med LOV. Dessa kontakter har i första hand tagits med de kommuner som ligger nära Kävlinge, men kontakt har även tagits med några kommuner i Stockholmstrakten. Stockholm Har haft LOV sedan 2010 enligt SKL s undersökning. Ickevalsalternativ är den dagliga verksamhet som ligger närmast den enskilde brukarens bostad och har en passande verksamhet. Ersättningen uppdelad på 7 nivåer. Enligt uppgifter vid telefonkontakt får kommunen många ansökningar beträffande daglig verksamhet. Brukarna har många alternativ att välja mellan. Det fungerar mycket bättre än LOV i särskilt boende. Sollentuna Har haft LOV sedan 2013 enligt SKL s undersökning. Ickevalsalternativ enligt närhetsprincipen. Den dagliga verksamhet som ligger närmast den enskildes ordinära boende, som motsvarar den enskildes behov och som vid det aktuella tillfället har en ledig plats. Ersättningen uppdelad på 5 nivåer. LOV inom daglig verksamhet fungerar betydligt bättre än LOV inom LSS-boende. Här finns valfrihet att byta arbetsgivare. Brukarna har 30-35 olika platser att välja mellan. De godkända företagen kan sälja till vem som helst, men de arbetsplatser som ligger i Sollentuna har

4 (8) huvudsakligen brukare från dem. De arbetsplatser som ligger utanför kommunen har arbetstagare från olika kommuner. Lund Har haft LOV sedan 2012 enligt SKL s undersökning. Kommunen har ca 400 brukare, ca 100 av dem har valt ett privat alternativ. Ersättningen är uppdelad på 8 nivåer. I ersättningen ingår ersättning för lokaler. Företaget kan ange ett kapacitetstak. Företaget måste kunna erbjuda kommunen avtalat antal platser. Kommunen betalar ingenting för platser som inte utnyttjas. Det finns 11 godkända företag med LOV-avtal att välja mellan och 10 kommunala dagliga verksamheter. LOV-företagen är som regel mindre enheter än de kommunala enheterna, med ett mer begränsat antal aktiviteter inom enheten. Av de privata företagen finns det två som tar emot brukare med behov på alla nivåer, ett som bara tar emot nivå 1-3, resten tar emot brukare med behov enligt nivå 1-6. Det företag som tar emot brukare med behov enligt nivå 1-3 har daglig verksamhet med arbetsinriktning. En brukare som har personlig assistent med sig på daglig verksamhet ger ersättning enligt nivå 1. Brukare som inte väljer utförare, ickevalsalternativet, erbjuds verkställande insatser inom kommunens egen utförarverksamhet. Vid valet utgår man från den enskildes intressen. Det händer nästan aldrig att en brukare inte väljer själv eller med hjälp av närstående/god man. Det finns möjlighet att köa till önskad sysselsättning om där inte finns plats. Individuell uppföljning görs av LSS-handläggaren minst en gång per år. Avtalsuppföljningar görs minst två gånger per år genom besök hos utföraren. Uppföljningen görs enligt ett frågeformulär. Vidtagna åtgärder efter avvikelser följs upp liksom eventuella synpunkter som kommit fram vid LSS-handläggarens individuella uppföljning. Uppföljningssystemet håller på att ses över. Lunds kvalitets- och uppföljningsstrateg ser inga nackdelar med LOV för daglig verksamhet. Fördelarna är de ökade valmöjligheterna för brukarna. Vellinge Har haft LOV sedan september 2011. Kommunen har 67 brukare, varav 15 har valt ett privat alternativ. Ersättningen uppdelad på 4 nivåer. Företagen kan ange tak för antal platser och nivåer som man kan ta emot. Kommunen betalar bara för de platser som används. Lokalkostnaden ingår normalt i ersättningen, men om brukaren har en personlig assistent med sig på daglig verksamhet får företaget en tilläggsersättning på 35 kr/dag för extra behov av lokaler. Det finns två godkända LOV-företag och ett kommunalt alternativ. Inget av de privata företagen tar emot brukare med behov över personkrets 1. Ickevalsalternativet är den kommunala utföraren. Har inte haft någon kö än, men börjar bli fullt hos en privat utförare. Uppföljning sker genom avvikelse- och klagomålshantering, verksamhetsbesök, enkäter till verksamhetsansvariga mm som sammanställs till en rapport till nämnden. LSS-handläggarna följer upp de individuella ärendena. Utförarna registrerar direkt i Procapita där man kan följa uppdateringen av genomförandeplanerna. Ser bara fördelar. Har fått in fler specialinriktningar.

5 (8) För- och nackdelar med LOV inom daglig verksamhet Den största fördelen med att införa LOV inom daglig verksamhet är de ökade valmöjligheter som det ger brukarna. Det finns flera dagliga verksamheter att välja mellan för de personer som inte har stora stöd- och omvårdnadsbehov. De som har LOV idag har inte uppgett att det finns några större nackdelar. De flesta av de företag som ansökt om LOV i våra grannkommuner begränsar sig till att erbjuda daglig verksamhet riktad till personer med lättare funktionsnedsättningar. I Lund finns två privata alternativ för personer med funktionsnedsättningar som innebär betydande svårigheter. I Vellinge finns inget sådant alternativ. Det innebär att personer med stora funktionsnedsättningar riskerar att få sin syselsättning på samma ställe och ges då inte valfriheten att arbeta i gemenskap med en blandad arbetsgrupp med olika funktionsnedsättningar. Krav på kommunen om LOV införs Kontroll och uppföljning Kommunen har ansvar för att brukarna får en daglig verksamhet av en viss kvalitet. Det kräver regelbundna uppföljningar. Förutom individuella uppföljningar av LSS-handläggaren måste regelbundna avtalsuppföljningar göras. Hantering av lokaler Det finns lokalkostnader att ta hänsyn till, men de har i de flesta fall lagts in i de fasta ersättningen. Hur de ska beräknas måste tas fram till förfrågningsunderlaget. Ekonomiska konsekvenser Kommunen har ännu inte infört resursfördelning inom daglig verksamhet. Det kommer troligtvis inte förrän under 2017. Problemet är hur vårdtyngden ska påverka ersättningsnivåerna. Ett resursfördelningssystem måste finnas inom daglig verksamhet innan LOV startar, för att kunna användas för att beräkna ersättningen till LOV-företagen LOV innebär högre kostnader i form av s k transaktionskostnader. I transaktionskostnader ingår administration, granskning och uppföljning av systemet, liksom kostnader för att informera brukarna om de olika utförarna, så att de kan göra ett väl underbyggt val. Detta kräver personalresurser. Det kommer även krävas kompletteringar i verksamhetssystemet (Procapita). Sammanfattning Kvalitet Finns inga undersökningar som visar att det finns några kvalitetsskillnader mellan kommunal verksamhet och verksamhet enligt LOV. Ekonomi LOV innebär högre kostnader i form av transaktionskostnader. Det kan påverka nivåerna på ersättningen i resursfördelningen. Om ersättningsnivåerna blir för låga finns det risk för att kommunen inte får tillräckligt många ansökningar enligt LOV.