Européernas attityder till klimatförändringar

Särskild Eurobarometer 313 EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Européernas attityder till klimatförändringar Särskild Eurobarometer 313 / Serie 71.1 TNS Opinion & Social Rapport Fältarbete: Januari februari 2009 Publicering: Juli 2009 Denna undersökning genomfördes på begäran av Europeiska kommissionen och Europaparlamentet och samordnades av Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikation. Denna rapport speglar inte Europeiska kommissionens eller Europaparlamentets åsikter. De tolkningar och uppfattningar som den innehåller ansvarar endast dess författare för. DV\786491SV.doc

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 1. UPPFATTNINGAR OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH GLOBAL UPPVÄRMNING... 6 1.1 De tre allvarligaste problem som världen står inför... 6 1.2 Uppfattning om frågans allvar... 16 2. KUNSKAPSNIVÅ I FRÅGA OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR... 19 3. BEKÄMPNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR... 25 3.1 Attityder till klimatförändringar och hur de kan bekämpas... 25 3.1.1 Alternativa bränslen... 27 3.1.2 Personliga åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna... 29 3.1.3 Inverkan på Europas ekonomi... 32 3.1.4 Klimatförändringarna är inte någon ohejdbar process... 35 3.1.5 Koldioxidutsläppens inverkan på klimatförändringarna... 38 3.1.6 Klimatförändringarnas allvar har inte överdrivits... 41 SLUTSATSER... 45 TEKNISKA SPECIFIKATIONER... 47 2/48

INLEDNING I denna rapport presenteras resultaten av en undersökning om européernas attityder till klimatförändringar, vilken genomfördes under januari och februari 2009. Under de senaste åren har frågan om klimatförändringar hamnat högst upp på de internationella politiska dagordningarna. Europeiska unionen engagerar sig för att arbeta konstruktivt för att uppnå en internationell överenskommelse för att hejda klimatförändringarna, och går i täten på detta område genom att vidta vittgående åtgärder på egen hand. 1 Under december 2008 antog EU ett omfattade lagstiftningspaket om energi och klimat med syftet att fram till 2020 uppnå de ambitiösa mål som EU:s ledare fastställde i mars 2007. Målet är att skapa en hållbar framtid genom att sänka växhusgasutsläppen, minska energiförbrukningen genom ökad energieffektivitet och täcka en större del av våra energibehov med hjälp av förnybara källor. Frågan om klimatförändringar diskuteras inte bara på de högsta politiska nivåerna. En omfattande (internationell) medietäckning har även gynnat en livlig offentlig debatt. Det är mot bakgrund av detta som denna Eurobarometerundersökning har genomförts, med det övergripande syftet att undersöka de europeiska medborgarnas attityder till klimatförändringar. Tyngdpunkten i undersökningen har lagts vid medborgarnas uppfattning om klimatförändringar i förhållande till andra globala problem medborgarnas uppfattning om klimatförändringarnas allvar i vilken utsträckning medborgarna anser sig informerade om klimatförändringar orsaker, konsekvenser och bekämpningsmetoder medborgarnas attityd till alternativa bränslen och koldioxidutsläpp huruvida medborgarna anser att det går att stoppa klimatförändringarna eller om deras allvar har överdrivits, och vilken inverkan de har på Europas ekonomi huruvida medborgarna personligen har gjort något för att bekämpa klimatförändringarna. Denna Eurobarometerundersökning genomfördes på begäran av Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikation, på Europaparlamentets och Europeiska kommissionens vägnar. Den gjordes av TNS Opinion & Social network mellan den 16 januari och 22 februari 2009. Sammanlagt intervjuades 26 718 invånare i EU:s 27 medlemsstater och de tre kandidatländerna för anslutning till EU (Kroatien, Turkiet och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien) samt bland den turkcypriotiska befolkningen. 1 http://ec.europa.eu/environment/climat/home_en.htm 3/48

Samma metod har använts som vid Eurobarometerundersökningar som genomförs av Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikation (enheten för forskning och politisk analys). 2 En teknisk not om hur instituten inom TNS Opinion & Social network genomfört intervjuerna finns som bilaga till denna rapport. Den innehåller en redogörelse för intervjumetoderna och konfidensintervallen 3. Resultaten från denna undersökning analyseras i första hand på EU-nivå och sedan per land. I tillämpliga fall har olika sociodemografiska variabler till exempel de svarandes kön, ålder, utbildningsnivå, yrke och politiska åskådning legat till grund för en mer detaljerad analys. Dessutom har följande nyckelvariabler använts i syfte att möjliggöra en djupare inblick i medborgarnas uppfattning om klimatförändringar: De svarandes subjektiva kunskapsnivå om orsakerna och konsekvenserna av klimatförändringarna och hur de kan bekämpas: Fråga 3: Anser du själv att du är välinformerad eller inte om...? Orsakerna till klimatförändringarna Konsekvenserna av klimatförändringarna Sätt på vilka vi kan bekämpa klimatförändringar. De svarandes uppfattning om klimatförändringarnas allvar: Fråga 2: Och hur allvarligt tycker du att problemet med klimatförändringar för närvarande är? Använd skalan från 1 till 10, 1 betyder att det inte alls är ett allvarligt problem och 10 betyder att det är oerhört allvarligt. 2 http://ec.europa.eu/public_opinion/index_en.htm 3 Tabellerna över resultaten ingår i bilagan. Observera att de sammanlagda procenttalen i tabellerna i denna rapport kan överskrida 100 % när den svarande kunnat ge flera svar på samma fråga. 4/48

I denna rapport används de officiella förkortningarna för de olika länderna. Det rör sig om följande förkortningar: FÖRKORTNINGAR EU27 DK/NA BE BG CZ DK D-E DE D-W EE EL ES FR IE IT CY CY (tcc) LT LV LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK HR TR MK Europeiska unionen 27 medlemsstater Vet ej / Inget svar Belgien Bulgarien Tjeckien Danmark Östtyskland Tyskland Västtyskland Estland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Republiken Cypern* Område som inte står under Republiken Cyperns regerings kontroll Litauen Lettland Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Förenade kungariket Kroatien Turkiet F.d. jugoslaviska republiken Makedonien** * Cypern som helhet är en av EU:s 27 medlemsstater. Unionens regelverk gäller dock inte i den del av landet som inte står under Republiken Cyperns regerings kontroll. Av praktiska orsaker är det enbart de intervjuer som genomfördes i den del av landet som står under Republiken Cyperns regerings kontroll som ingår i kategorin "CY och som inbegrips i genomsnittet för de 27 medlemsstaterna. De intervjuer som genomförts i den del av landet som inte står under Republiken Cyperns regerings kontroll ingår i kategorin CY(tcc) [tcc: Turkish Cypriot Community]. ** Preliminär kod som inte föregriper den definitiva beteckningen av detta land, vilken kommer att bestämmas under de pågående förhandlingarna inom Förenta Nationerna. 5/48

1. Uppfattningar om klimatförändringar och global uppvärmning 1.1 De tre allvarligaste problem som världen står inför Fattigdom, ekonomisk nedgång och klimatförändringar betraktas som de allvarligaste problem som världen står inför De sammanlagda svaren 4 på frågan om vad de svarande anser vara de allvarligaste problemen 5 visar att 66 % anser att fattigdom, brist på mat och dricksvatten utgör ett av de allvarligaste problem som världen för närvarande står inför. På andra plats kommer en större global konjunkturnedgång, vilket nämndes mer än dubbelt så ofta som tidigare (från 24 % på våren 2008 till 52 % i januari februari 2009). Att allt fler nämner en större global konjunkturnedgång har lett till att färre nämner klimatförändringar, ett svar som 62 % av de svarande gav på våren 2008. Nu kommer klimatförändringar på tredje plats, då 50 % av de svarande anser att detta är ett av de allvarligaste problem som världen står inför. Även om den ekonomiska krisen dominerar över klimatförändringar och svaret klimatförändringar getts mer sällan än tidigare är det viktigt att konstatera att dessa tre problem (fattigdom, ekonomi och klimatförändringar) placeras högst upp av åtminstone hälften av urvalet. Efter dessa tre problem placerar de svarande internationell terrorism som ett allvarligt problem (42 %), även om andelen svarande som nämner detta också har minskat (från 53 % på våren 2008). På femte plats hamnar väpnade konflikter, som nämns av 39 % av de svarande. Cirka en femtedel av de svarande betraktar kärnvapenspridning (19 %, en sänkning från 23 % på våren 2008), befolkningsökningen i världen (19 %, samma nivå som på våren 2008) och spridning av smittsamma sjukdomar (18 %, en sänkning från 23 % på våren 2008) som det allvarligaste problem som världen står inför. Även här kan det konstateras att det faktum att fler nämner konjunkturnedgångens allvar har lett till att det är färre som nämner andra världsproblem. Diagrammet på nästa sida ger en översikt: 4 Denna analys grundas på samtliga svar (det vill säga förstahands- och andrahandssvaren). 5 Fråga 1: Vilka anser du vara de allvarligaste problem som världen som helhet för närvarande står inför? I första hand? Vilka andra? 6/48

In your opinion, which of the following do you consider to be the most serious problem currently facing the world as a whole? Firstly? Any others? - % EU EB69 EB71 67% 66% 62% 52% 50% 53% 42% 38% 39% 24% 22% 24% 19% 18% 19% 18% Poverty, lack of food and drinking water A major global economic downturn Climate change International terrorism Armed conflicts The proliferation of nuclear weapons The increasing world population The spread of an infectious disease Om man enbart tar hänsyn till de svarandes förstahandssvar hamnar fattigdom, brist på mat och dricksvatten högst upp på listan över allvarliga problem i världen. Detta är helt i linje med den tidigare mätningen. Ett avsevärt ökat antal svarande anser dock att en större global konjunkturnedgång är det allvarligaste problem som världen för närvarande står inför, en ökning från 5 % på våren 2008 till 22 % i januari februari 2009. Detta har lett till att färre personer svarat klimatförändringar i första hand, även om nästan en femtedel av de svarande fortfarande gör det. 7/48

QE1a In your opinion, which of the following do you consider to be the most serious problem currently facing the world as a whole? Firstly? % EU + and indicate evolution from EB69 Spr. 2008 Poverty, lack of food and drinking water 30% +1 A major global economic downturn 22% +17 Climate change 18% -12 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Portugiser och kroater är särskilt benägna att anse att fattigdom, brist på mat och dricksvatten är det allvarligaste problem som världen för närvarande står inför. Klimatförändringar anges som det allvarligaste problemet (förstahandsvalet) i två länder Österrike och Sverige. Här befästs det alltså att svenskarna lägger stor vikt vid miljöfrågor. På nationell nivå är det särskilt invånarna i Sverige (82 %), Cypern (76 %) och Grekland (71 %) som betraktar klimatförändringar som ett allvarligt problem. Dessutom anger invånarna i Sverige, Malta och Cypern klimatförändringar som det allvarligaste problem som världen för närvarande står inför. I Polen (33 %), Tjeckien (33 %), Turkiet (32 %) och Portugal (30 %) läggs mindre vikt vid denna fråga. På nästa sida ges en översikt över resultaten för respektive land: 8/48

I de flesta länder som ingick i undersökningen betraktas fattigdom, brist på mat och dricksvatten som det allvarligaste problem som världen står inför, särskilt bland fransmän, cyprioter, svenskar och kroater. I många av de övriga länderna uppges en större global konjunkturnedgång vara det allvarligaste problemet. Detta svar har avgetts betydligt oftare av de svarande i Litauen, Bulgarien, Slovenien och Slovakien. De högsta resultaten för svaret internationell terrorism finns i Bulgarien och Malta, samtidigt som väpnade konflikter också nämns av fler än hälften av bulgarerna, estländarna, spanjorerna och cyprioterna. Kärnvapenspridning nämns huvudsakligen av greker och cyprioter, befolkningsökningen i världen särskilt av finländare och nederländare och spridning av smittsamma sjukdomar av svarande i Irland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. 9/48

QE1T Which do you consider to be the most serious problems currently facing the world as a whole? Firstly? Any others? Poverty, lack of food and drinking water A major global economic downturn Climate change International terrorism Armed conflicts The proliferation of nuclear weapons The increasing world population The spread of an infectious disease EU27 66% 52% 50% 42% 39% 19% 19% 18% BE 69% 54% 54% 37% 34% 21% 22% 15% BG 62% 71% 43% 50% 52% 18% 9% 14% CZ 45% 69% 33% 42% 38% 19% 11% 24% DK 71% 61% 64% 45% 43% 16% 22% 15% DE 75% 54% 65% 46% 39% 23% 31% 19% EE 56% 65% 37% 33% 54% 13% 20% 22% EL 72% 68% 71% 39% 42% 32% 12% 12% ES 73% 50% 44% 49% 51% 19% 9% 11% FR 80% 44% 51% 34% 35% 24% 26% 18% IE 59% 67% 58% 36% 28% 19% 21% 28% IT 56% 43% 41% 48% 34% 21% 8% 23% CY 81% 55% 76% 33% 51% 30% 25% 19% LV 60% 69% 43% 29% 46% 9% 9% 25% LT 51% 76% 47% 35% 44% 20% 8% 18% LU 76% 45% 54% 42% 33% 25% 30% 21% HU 73% 67% 61% 27% 30% 16% 28% 27% MT 52% 53% 61% 50% 22% 15% 9% 26% NL 75% 58% 57% 31% 42% 14% 32% 16% AT 67% 41% 63% 47% 42% 29% 28% 22% PL 58% 42% 33% 42% 43% 15% 5% 19% PT 77% 52% 30% 32% 41% 13% 10% 22% RO 57% 66% 51% 41% 39% 14% 7% 21% SI 76% 73% 61% 34% 34% 15% 18% 16% SK 61% 70% 53% 47% 49% 16% 17% 22% FI 70% 57% 67% 29% 35% 19% 33% 22% SE 82% 33% 82% 25% 41% 21% 40% 26% UK 49% 55% 46% 45% 33% 13% 27% 14% CY (tcc) 42% 51% 61% 36% 30% 20% 17% 11% HR 81% 50% 46% 39% 43% 14% 6% 17% TR 51% 41% 32% 40% 30% 21% 15% 7% MK 69% 47% 42% 38% 35% 14% 3% 28% Highest percentage by country Highest percentage by item 10/48

Nedan följer en jämförelse mellan de nationella resultaten från januari februari 2009 och resultaten från våren 2008. De länder där svaret fattigdom, brist på mat och dricksvatten ökat mest i frekvens jämfört med resultaten från våren 2008 är Lettland (från 51 % till 60 %) och Litauen (42 % till 51 %). Grekland och Turkiet uppvisar tvärtom den största minskningen av personer som nämner detta problem (från 86 % till 72 % i Grekland och från 63 % till 51 % i Turkiet). In your opinion, which of the following do you consider to be the most serious problem currently facing the world as a whole - % EU Poverty, lack of food and drinking water EU27 66% -1 SE CY FR PT LU SI DE NL ES HU EL DK FI BE AT BG SK LV IE PL RO EE IT MT LT UK CZ 82% -2 81% -11 80% 0 77% +4 76% -4 76% -2 75% +1 75% -7 73% 73% 72% 71% +4 0-13 -4 70% +2 69% -4 67% +8 62% +1 61% -5 60% +6 59% -2 58% +4 57% -3 56% +8 56% -8 52% -6 51% +9 49% -3 45% +1 CY (tcc) 42% -3 HR MK TR 51% -12 69% -1 81% +2 + and indicate evolution from EB69 Spr. 2008 11/48

Vad gäller frågan om huruvida en större global konjunkturnedgång utgör det allvarligaste problem som världen står inför ökar andelen personer som nämner detta problem i samtliga europeiska länder. Sammanlagt 52 % av européerna nämner detta problem, en ökning på 28 % jämfört med den senaste mätningen. I Tjeckien, Slovakien, Nederländerna och Slovenien uppgår ökningen till minst 46 % jämfört med den senaste mätningen. In your opinion, which of the following do you consider to be the most serious problem currently facing the world as a whole - % EU A major global economic downturn EU27 52% +28 LT SI BG SK LV CZ EL HU IE RO EE DK NL FI CY UK DE BE MT PT ES LU FR IT PL AT SE 33% 76% +40 73% +46 71% +44 70% +46 69% +40 69% +53 68% +30 67% +30 67% +21 66% +35 65% +41 61% +40 58% +46 57% +30 55% +38 55% +30 54% +24 54% +27 53% +45 52% +19 50% +29 45% +27 44% +24 43% +20 42% +33 41% +11 +22 CY (tcc) 51% +18 HR MK TR 41% 50% +26 47% +16 +25 + and indicate evolution from EB69 Spr. 2008 12/48

Svenskarnas oro över klimatförändringarna, som framgått av andra Eurobarometerundersökningar, håller i sig. Sverige är det enda land där en större andel av de svarande nämner klimatförändringar jämfört med den förra undersökningen (från 80 % på våren 2008 till 82 % i januari februari 2009). Svenskarna ser nu klimatförändringar som ett lika allvarligt problem som fattigdom och brist på mat och dricksvatten. Dessutom är Sverige det land där minst andel av de svarande anger en större global konjunkturnedgång som ett allvarligt problem som världen står inför, vilket gör att landet skiljer sig ännu mer från övriga europeiska länder. In your opinion, which of the following do you consider to be the most serious problem currently facing the world as a whole - % EU Climate change EU27 50% -12 SE CY EL FI DE DK AT SI HU MT IE NL BE LU SK RO FR LT UK ES BG LV IT EE CZ PL PT 33% 33% 30% -19 82% 76% -18 71% -19 67% -7 65% -9 64% -10 63% -8 61% -18 61% -9 61% -4 58% -6 57% -11 54% -5 54% -11 53% -16 51% -7 51% -16 47% -14 46% -11 44% -23 43% -9 43% -23 41% -4 37% -25-13 -17 +2 CY (tcc) 61% +8 HR MK TR 32% 46% -9 42% -15-26 + and indicate evolution from EB69 Spr. 2008 13/48

Sociodemografisk analys Vi kommer nu till analysen av alla avgivna svar (förstahandssvaret och de övriga svaren). En analys av olika sociodemografiska variabler visar följande: Både kvinnor och män betraktar fattigdom, brist på mat och dricksvatten som det allvarligaste problemet, även om kvinnor avgett detta svar oftare än män (68 % respektive 64 %). Dessutom nämner kvinnor oftare spridning av smittsamma sjukdomar. Män i sin tur anger oftare en större global konjunkturnedgång och befolkningsökningen i världen som ett av de allvarligaste problemen. Äldre svarande (55 år eller äldre) är mindre benägna än alla andra yngre åldersgrupper att nämna klimatförändringar som ett allvarligt problem (44 %). Medelålders personer (25 54 år) nämner oftare en större global konjunkturnedgång (åldersgruppen 25 39 år: 54 %, åldersgruppen 40 54 år: 52 %) och uppvisar en lika stor oro för det rådande ekonomiska klimatet som de yngsta svarandena (15 24 år: 55 %) men är mer oroade över detta än den äldsta åldersgruppen (55 år eller äldre: 44 %). Svarande som studerat till 20 års ålder eller längre är betydligt mer benägna att betrakta fattigdom, klimatförändringar och världens växande befolkning som allvarliga problem än de som avslutat sina studier vid 19 år ålder eller tidigare. Internationell terrorism och spridning av smittsamma sjukdomar anges däremot oftare av dem som avslutat sina studier vid yngre ålder. De som placerar sig själva till vänster av den politiska skalan anger klimatförändringar, fattigdom och väpnade konflikter betydligt oftare än svarande på den politiska högersidan. Samtidigt anges internationell terrorism och en större global konjunkturnedgång oftare av svarande som är politiskt högerorienterade. Klimatförändringar nämns oftast av chefer och studenter och mest sällan av hemmafruar/hemmamän och pensionärer. Klimatförändringar förefaller betraktas som det andra eller tredje allvarligaste problemet av alla sociodemografiska kategorier, vilket speglar den stora vikt de svarande tillskriver denna fråga. 14/48

Which do you consider to be the most serious problems currently facing the world as a whole? EU27 Sex Male Female Age 15-24 25-39 40-54 55 + Education (End of) 15-16-19 20+ Still studying Respondent occupation scale Self-employed Managers Other white collars Manual workers House persons Unemployed Retired Students Left-Right scale (1-4) Left (5-6) Centre (7-10) Right Poverty, lack of food and drinking water 68% 63% 65% 68% 66% 69% 67% 62% 72% A major global economic downturn 57% 48% 56% Climate change 66% 52% 50% 64% 54% 67% 64% 70% 63% 66% 68% 67% 65% 67% 66% 62% 51% 50% 49% 54% 45% 55% 48% 57% 58% 58% 54% 46% 52% 48% 48% 51% 54% 55% 51% 55% 54% 52% 44% 42% 49% 57% 61% 50% 59% 51% 50% 46% 51% 45% 61% 55% 54% 47% Den utsträckning i vilken de svarande anser sig ha kunskap om vissa frågor kopplade till klimatförändringar, dvs. deras subjektiva kunskapsnivå, förefaller vara av avgörande betydelse för deras uppfattning om klimatförändringar (för mer information om hur välinformerade de svarande uppfattar sig vara i frågan, se kapitel 2). De som säger sig ha god kännedom om dessa frågor är väsentligt mer benägna att anse att klimatförändringar utgör ett av de allvarligaste problem som världen står inför idag. Which do you consider to be the most serious problems currently facing the world as a whole? Poverty, lack of food and drinking water A major global economic downturn Climate change EU27 66% 52% 50% Causes of climate change Informed 67% 54% 58% Not informed 65% 51% 42% Consequences of climate change Informed 67% 54% 58% Not informed 65% 51% 42% Ways to fight climate change Informed 67% 54% 57% Not informed 66% 51% 45% 15/48

1.2 Uppfattning om frågans allvar Trots den överskuggande ekonomiska krisen betraktar en stor majoritet av européerna klimatförändringar som en mycket allvarlig fråga De svarande ombads att bedöma hur allvarliga klimatförändringarna är på en skala från 1 till 10. Mer än två tredjedelar av européerna betraktar klimatförändringar som ett mycket allvarligt problem (67 %), medan 20 % anser att det är ett relativt allvarligt problem och 10 % inte anser att det är något allvarligt problem 6. I linje med det minskade antalet svarande som betecknar klimatförändringar som ett allvarligt världsproblem minskar även antalet européer som klassificerar klimatförändringar som ett mycket allvarligt problem (från 75 % på våren 2008 till 67 % i januari februari 2009). Det är således troligt att den ekonomiska nedgångens upplevda allvar även här har lett till minskad oro över klimatförändringarna. Greker och cyprioter är särskilt benägna att betrakta klimatförändringar som ett mycket allvarligt problem, då fler än nio av tio svarande avgett detta svar. Resultatet för denna fråga ligger också betydligt över EU-genomsnittet i Slovenien, Ungern och Frankrike, där fler än åtta av tio svarande betraktar den som mycket allvarlig. Andelen invånare som hyser motsatt uppfattning, dvs. att klimatförändringar inte är ett särskilt allvarligt problem är högst i Storbritannien och Estland. Över 15 % av invånarna i dessa länder uppger att de inte ser klimatförändringarna som något allvarligt problem. 6 Värden på mellan 7 och 10 kategoriseras som mycket allvarligt, mellan 5 och 6 som relativt allvarligt och mellan 1 och 4 som inte ett allvarligt problem. 16/48

QE2T How serious a problem do you think climate change is at this moment? A very serious problem (7-10) A fairly serious problem (5-6) Not a serious problem (1-4) DK EL 9 4 % 6 % C Y 9 2 % 5 % 3 % SI 8 3 % 12 % 5 % HU 8 3 % 13 % 3 % 1% FR 8 1% 14 % 4 % 1% MT 7 9 % 14 % 3 % 4 % SK 7 5 % 2 0 % 4 % 1% SE 7 2 % 19 % 9 % RO 7 1% 15 % 4 % 10 % DE 7 1% 19 % 9 % 1% ES 7 0 % 17 % 9 % 4 % C Z 7 0 % 19 % 10 % 1% BG 7 0 % 19 % 7 % 4 % FI 6 9 % 2 1% 10 % IT 6 9 % 19 % 8 % 4 % PT 6 7 % 2 2 % 6 % 5 % BE 6 7 % 2 1% 11% 1% UE27 6 7 % 2 0 % 10 % 3 % LT 6 5 % 2 2 % 10 % 3 % IE 6 5 % 2 3 % 8 % 4 % DK 6 4 % 2 2 % 13 % 1% AT 6 3 % 2 3 % 13 % 1% LU 6 3 % 2 4 % 12 % 1% PL 6 1% 2 2 % 12 % 5 % NL 5 7 % 2 8 % 14 % 1% LV 5 6 % 2 7 % 15 % 2 % UK 5 1% 3 0 % 17 % 2 % EE 4 9 % 3 1% 18 % 2 % C Y (tcc) 7 6 % 17 % 5 % 2 % HR 7 3 % 19 % 6 % 2 % TR 6 7 % 16 % 9 % 8 % MK 6 2 % 2 4 % 8 % 6 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 17/48

Ur sociodemografisk synvinkel kan man konstatera att de som betraktar klimatförändringar som ett mycket allvarligt problem oftare är kvinnor är mellan 15 och 54 år gamla har studerat till 16 års ålder eller längre är studenter, egenföretagande eller tjänstemän är politiskt vänsterorienterade anser sig ha god kännedom om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser och om hur de kan bekämpas. Den grupp som inte anser att klimatförändringar är något allvarligt problem är till stora delar motsatt den ovannämnda gruppen, och är oftare män över 55 år gamla pensionärer politiskt högerorienterade. QE2 And how serious a problem do you think climate change is at this moment? Not a serious problem (1-4) A fairly serious problem (5-6) A very serious problem (7-10) EU27 10% 20% 67% 3% Sex Male 11% 20% 67% 2% Female 8% 20% 69% 3% Age 15-24 9% 19% 70% 2% 25-39 8% 20% 70% 2% 40-54 10% 18% 70% 2% 55 + 11% 21% 64% 4% Education (End of) 15-11% 22% 63% 4% 16-19 10% 20% 68% 2% 20+ 9% 18% 72% 1% Still studying 8% 16% 73% 3% Respondent occupation scale Self-employed 10% 18% 70% 2% Managers 10% 20% 69% 1% Other white collars 8% 19% 71% 2% Manual workers 9% 22% 67% 2% House persons 8% 20% 69% 3% Unemployed 9% 21% 67% 3% Retired 12% 20% 64% 4% Students 8% 16% 73% 3% Left-Right scale (1-4) Left 10% 17% 72% 1% (5-6) Centre 10% 23% 66% 1% (7-10) Right 12% 21% 65% 2% DK 18/48

2. Kunskapsnivå i fråga om klimatförändringar Fler än hälften av européerna anser sig ha goda kunskaper om klimatförändringar Fler än hälften av européerna anser sig vara mycket välinformerade eller ganska informerade om olika aspekter av klimatförändringarna. Sammanlagt 56 % uppger att de är välinformerade om både orsakerna till och konsekvenserna av klimatförändringarna, medan 52 % uppger att de anser sig vara mycket välinformerade eller ganska informerade om hur man kan bekämpa dem. För alla dessa tre aspekter av klimatförändringar gäller dock att fler än fyra av tio personer inte anser sig så informerade eller inte alls informerade. Knappt en av tio svarande uppger att de inte alls är informerade. Åsikterna i frågan kan betraktas som säkerställda på grund av de få vet ej-svaren. Jämfört med mätningarna på våren 2008 är resultaten stabila, utan någon övergripande höjning av allmänhetens kunskapsnivå. Resultaten visar att det finns en korrelation mellan de tre olika punkterna. QE3 Personally, do you think that you are well informed or not about? % EU Very well informed Fairly well informed Not very well informed Not at all informed DK Ways in which we can fight climate change 8% 44% 37% 9% 2% The different consequences of climate change 8% 48% 33% 9% 2% The different causes of climate change 8% 48% 34% 8% 2% Svenskar, nederländare och finländare är de som känner sig bäst informerade om frågor kring klimatförändringar. Minst tre fjärdedelar av de svarande i dessa länder betraktar sig om välinformerade om orsakerna till och konsekvenserna av klimatförändringar och minst sju av tio personer anser sig ha god kännedom om hur klimatförändringarna kan bekämpas. Invånarna i Storbritannien anser sig också välinformerade om hur man kan bekämpa klimatförändringarna. De lägsta (subjektiva) kunskapsnivåerna finns bland bulgarer, rumäner, portugiser och turkar. Fler än sex av tio svarande i dessa länder anser sig ha dåliga kunskaper om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser och om hur de kan bekämpas. 19/48

Även om resultaten generellt sett är ganska stabila jämfört med våren 2008 har vissa tydliga förändringar skett på det nationella planet: I Irland och Slovenien har kunskapsnivåerna ökat i fråga om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser samt om hur de kan bekämpas. Till exempel har de subjektiva kunskapsnivåerna om hur klimatförändringarna kan bekämpas ökat från 62 % till 69 % i Slovenien och från 60 % till 67 % i Irland. Även bland grekerna har kunskaperna ökat om klimatförändringarnas olika orsaker (från 46 % till 55 %) och konsekvenser (från 53 % till 58 %). QE3.1 Personally, do you think that you are well informed or not about? The different causes of climate change - Well informed EB71.1 EB69.2 EU27 SE NL FI UK DK SI DE LU IE BE CY FR HU EL LV AT ES EE SK MT PL LT IT CZ RO BG PT 56% 56% 80% 82% 77% 75% 73% 73% 73% 80% 72% 66% 68% 64% 66% 70% 66% 59% 60% 66% 58% 55% 58% 60% 55% 54% 55% 46% 51% 50% 50% 46% 49% 51% 46% 51% 45% 43% 44% 47% 42% 43% 42% 37% 41% 43% 38% 36% 31% 33% 31% 36% 30% 34% 87% 88% CY (tcc) 44% 43% HR MK TR 25% 27% 49% 49% 46% 51% 20/48

QE3.2 Personally, do you think that you are well informed or not about? Ways in which we can fight climate change - Well informed EB71.1 EB69.2 EU27 SE FI UK NL SI IE DK DE LU FR BE ES MT CY HU AT EL LV EE PL IT SK LT CZ PT RO BG 52% 52% 60% 62% 61% 59% 60% 63% 55% 55% 54% 62% 50% 51% 49% 45% 48% 48% 47% 47% 46% 41% 46% 50% 42% 40% 41% 43% 38% 39% 38% 37% 36% 37% 36% 30% 35% 34% 28% 34% 26% 28% 21% 25% 66% 76% 77% 75% 71% 72% 72% 72% 77% 69% 67% 72% CY (tcc) 31% 39% MK TR HR 22% 24% 35% 39% 42% 45% 21/48

I Belgien och Danmark däremot har kunskapsnivån sjunkit, särskilt vad gäller klimatförändringarnas konsekvenser (från 66 % till 57 % i Belgien, och från 79 % till 70 % i Danmark). I Grekland har kunskaperna om hur klimatförändringarna kan bekämpas försämrats (från 50 % till 46 %). QE3.2 Personally, do you think that you are well informed or not about? The different consequences of climate change - Well informed EB71.1 EB69.2 EU27 SE NL FI SI UK DK DE LU IE CY EL BE FR HU LV ES AT EE MT LT PL SK IT CZ BG RO PT 56% 56% 84% 85% 78% 83% 77% 76% 74% 69% 72% 72% 70% 79% 68% 66% 68% 70% 65% 59% 64% 60% 58% 53% 57% 66% 57% 60% 57% 56% 53% 53% 51% 51% 48% 45% 46% 52% 46% 50% 44% 40% 44% 45% 43% 45% 42% 44% 37% 37% 33% 37% 31% 37% 29% 34% CY (tcc) 45% 44% HR MK TR 26% 26% 51% 53% 49% 55% 22/48

Ur sociodemografisk synvinkel kan man utläsa följande ur tabellen: Män anser sig i högre utsträckning än kvinnor välinformerade om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser samt om hur de kan bekämpas. Gruppen äldre svarande (55 år eller äldre) anser sig i avsevärt lägre utsträckning än de yngre välinformerade om dessa frågor. Hur välinformerade de svarande uppfattar sig vara ökar i takt med utbildningsnivån. Chefer, studenter, andra tjänstemän och egenföretagare är de som i högst utsträckning anser sig ha goda kunskaper om dessa frågor, medan pensionärer, arbetslösa och kroppsarbetare är de som i lägst utsträckning anser sig vara välinformerade. De svarandes bostadsort påverkar deras subjektiva kunskapsnivå. Svarande i landsbygdsområden anser sig oftare dåligt informerade om klimatförändringar än personer som är bosatta i storstäder. Personer som betraktar klimatförändringar som ett mycket allvarligt problem anser sig bättre informerade om klimatförändringarnas olika orsaker och konsekvenser (59 % respektive 60 % anser sig välinformerade, jämfört med EU-genomsnittet på 56 %) än de som inte anser det utgöra något allvarligt problem (54 % respektive 56 % anser sig välinformerade, jämfört med EU-genomsnittet på 56 %). De som anser att klimatförändringarna är ett ganska allvarligt problem är minst benägna att betrakta sig som välinformerade om alla frågor kring klimatförändringar (orsaker, konsekvenser och sätt att bekämpa dem, 48 % betraktar sig som dåligt informerade om orsaker respektive konsekvenser, jämfört med EU-genomsnittet på 42 %, och 50 % betraktar sig som dåligt informerade om hur klimatförändringarna kan bekämpas, jämfört med EU-genomsnittet på 46 %). 23/48

Personally, do you think that you are well informed or not about? The different causes of climate change The different consequences of climate change Ways in which we can fight climate change Total "Well informed" Total "Badly informed" DK Total "Well informed" Total "Badly informed" DK Total "Well informed" Total "Badly informed" DK EU27 56% 42% 2% 56% 42% 2% 52% 46% 2% Sex Male 59% 39% 2% 59% 39% 2% 55% 43% 2% Female 52% 46% 2% 53% 45% 2% 49% 48% 3% Age 15-24 56% 42% 2% 57% 41% 2% 52% 46% 2% 25-39 58% 40% 2% 58% 40% 2% 54% 43% 3% 40-54 59% 40% 1% 59% 40% 1% 54% 44% 2% 55 + 51% 47% 2% 52% 46% 2% 47% 50% 3% Education (End of) 15-41% 56% 3% 41% 57% 2% 38% 59% 3% 16-19 55% 43% 2% 55% 43% 2% 51% 47% 2% 20+ 69% 30% 1% 70% 29% 1% 65% 34% 1% Still studying 65% 33% 2% 63% 34% 3% 57% 40% 3% Left-Right scale (1-4) Left 62% 37% 1% 62% 37% 1% 57% 42% 1% (5-6) Centre 60% 39% 1% 62% 37% 1% 58% 41% 1% (7-10) Right 56% 42% 2% 56% 42% 2% 53% 45% 2% Respondent occupation scale Self-employed 59% 39% 2% 59% 38% 3% 56% 41% 3% Managers 73% 26% 1% 72% 26% 2% 68% 31% 1% Other white collars 59% 39% 2% 60% 38% 2% 57% 41% 2% Manual workers 54% 44% 2% 55% 43% 2% 50% 48% 2% House persons 42% 56% 2% 44% 54% 2% 40% 57% 3% Unemployed 48% 50% 2% 48% 51% 1% 46% 52% 2% Retired 51% 47% 2% 51% 47% 2% 47% 50% 3% Students 65% 33% 2% 63% 34% 3% 57% 40% 3% Perception of climate change A very serious problem 59% 40% 1% 60% 39% 1% 55% 44% 1% A fairly serious problem 50% 48% 2% 50% 48% 2% 48% 50% 2% Not a serious problem 54% 44% 2% 55% 43% 2% 52% 45% 3% DV\786491SV.doc 24/48

3. Bekämpning av klimatförändringar 3.1 Attityder till klimatförändringar och hur de kan bekämpas Problemet med klimatförändringar betraktas som allvarligt men möjligt att lösa De svarande ombads att uttrycka sin åsikt om ett antal påståenden om problemet med klimatförändringar. 7 Deras attityder kan sammanfattas som att problemet med klimatförändringar är allvarligt, men att processen går att hejda. Nästan två tredjedelar av européerna (65 %) anser inte att allvaret i klimatförändringarna har överdrivits, men är ändå till övervägande delen optimistiska och tar avstånd från (58 %) påståendet att klimatförändringarna inte går att hejda. Nästan en tredjedel (31 %) är emellertid relativt pessimistiska och ser klimatförändringarna som en ohejdbar process. Cirka en fjärdedel (27 %) av européerna anser att klimatförändringarnas allvar har överdrivits. Enligt den stora majoriteten av européerna (75 %) bör alternativa bränslen användas för att minska utsläppen av växthusgaser. Tilltron till alternativa bränslen har ökat avsevärt, från 70 % på våren 2008. Ett annat resultat som visar på en glädjande avsevärd ökning är uppfattningen att bekämpningen av klimatförändringarna kan ha en positiv effekt på Europas ekonomi (från 56 % på våren 2008 till 62 % i januari februari 2009), vilket är anmärkningsvärt mot bakgrund av den rådande ekonomiska nedgången. Andelen vet ej-svar är relativt hög och uppgår till 17 %. Vad gäller orsakerna till klimatförändringarna tar majoriteten (62 %) avstånd från påståendet att koldioxidutsläppen endast har en marginell effekt på klimatförändringarna. I fråga om de svarandes personliga medverkan till bekämpningen av klimatförändringar uppger en tydlig majoritet (59 %) att de har vidtagit någon form av åtgärder. Jämfört med våren 2008 uppger dock fler personer att de inte personligen har vidtagit åtgärder för att bekämpa klimatförändringar (från 31 % på våren 2008 till 34 % i januari februari 2009). Den rådande ekonomiska och finansiella krisens inverkan på de svarandes vardagsliv kan ha betydelse i detta sammanhang. 7 Fråga 4: För vart och ett av följande påståenden, säg om du instämmer helt, instämmer delvis, delvis tar avstånd eller helt tar avstånd? Klimatförändringarna går inte att hejda, vi kan inte göra någonting åt dem. Allvaret i klimatförändringarna har överdrivits. Koldioxidutsläppen har endast en marginell effekt på klimatförändringarna. Att bekämpa klimatförändringarna kan ha en positiv effekt på Europas ekonomi. Alternativa bränslen såsom biobränsle bör användas för att minska utsläppen av växthusgaser. Du har personligen vidtagit åtgärder för att bekämpa klimatförändringar. 25/48

Agree Disagree DK QE4 For each of the following statements, please tell me whether you totally agree, tend to agree, tend to disagree or totally disagree. - % EU -3 15% Alternative fuels, such as "bio fuels", should be used to reduce greenhouse gas emissions + and indicate evolution from EB69 Spr. 2008 75% +5 10% -3 21% Fighting climate change can have a positive impact on the European economy 62% +6 17% +3 34% You personally have taken actions aimed at helping to fight climate change 59% -2 7% +2 62% Climate change is an unstoppable process, we cannot do anything about it 31% 0 7% +3 58% Emission of CO2 has only a marginal impact on climate change 30% 0 12% 0 65% The seriousness of climate change 27% +1 has been exaggerated 8% 26/48

3.1.1 Alternativa bränslen I genomsnitt tre fjärdedelar av européerna anser att alternativa bränslen bör användas för att minska växthusgasutsläppen (75 %), medan 15 % tar avstånd från detta påstående och 10 % anger att de inte vet. De nationella resultaten är relativt homogena. I alla länder som ingår i undersökningen instämmer en absolut majoritet i detta (utom i Turkiet, där motsvarande andel uppgår till 41 %). Den starkaste tilltron till användningen av alternativa bränslen finns bland greker, danskar, slovener och slovaker, även om fler än sex av tio personer i de flesta övriga länder också anser att denna typ av bränslen bör användas för att minska växthusgasutsläppen. Tyskland är det land där denna uppfattning har ökat mest (från 54 % på våren 2008 till 68 % i januari februari 2009), men det har skett en kraftig ökning även i Bulgarien (från 72 % till 82 %) och Litauen (från 75 % till 84 %). I andra änden av skalan finns, som nämnt ovan, turkarna och turkcyprioterna, varav 41 % respektive 58 % instämmer i detta påstående. Det bör dock noteras att minst en tredjedel av invånarna i dessa två länder inte anser sig tillräckligt välinformerade i frågan för att kunna yttra sig om den, då 41 % i Turkiet och 33 % av den turkcypriotiska befolkningen svarade vet ej på denna fråga. En lika hög kunskapsbrist finns i Malta (33 % av de tillfrågade svarade vet ej ). Det är också i Malta och Turkiet som tilltron till alternativa bränslen minskat mest 64 % av malteserna anser nu att alternativa bränslen bör användas (jämfört med 73 % på våren 2008), även om detta i stor utsträckning beror på att fler malteser inte uttrycker någon åsikt. I Turkiet har dock tilltron till alternativa bränslen minskat från 50 % till 41 % på grund av att fler personer tar avstånd från påståendet att alternativa bränslen bör användas för att minska växthusgasutsläppen. 27/48

En analys av resultaten utifrån sociodemografiska variabler visar följande: Kvinnor är mer benägna än män att inte ha någon åsikt om användningen av alternativa bränslen för att minska växthusgasutsläppen, något som framgår av högre andel vet ej-svar. Detta leder till att andelen män är högre bland både de svarande som instämmer i påståendet att sådana bränslen bör användas i detta syfte och bland dem som tar avstånd från det. Mest benägna att instämma i påståendet att alternativa bränslen bör användas för att minska växthusgasutsläppen är svarande i de lägsta två åldersgrupperna (15 39 år). Svarande som är 55 år eller äldre är mest benägna att ta avstånd från detta. Det är även vanligare att personer i denna åldersgrupp inte avger någon åsikt i denna fråga än inom övriga åldersgrupper. När det gäller utbildningsnivåer är de som avslutat sin utbildning vid 15 års ålder eller tidigare oftare oinsatta i frågan (17 % vet ej ) och därför minst benägna att instämma i att alternativa bränslen bör användas för att minska växthusgasutsläppen. Mer än tre fjärdedelar av dem som fortsatt sina studier fram till 20 års ålder eller senare tror på alternativa bränslen (76 %), men är också mer benägna att ta avstånd från påståendet att alternativa bränslen bör användas för att minska växthusgasutsläppen (18 %). Detta visar att välutbildade personer är mer benägna att ha en åsikt i frågan. Sett till olika yrkeskategorier kan det konstateras att hemmafruar/hemmamän och pensionärer i större utsträckning är oinsatta i frågan. Svarande som anser sig välinformerade om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser och om hur de kan bekämpas är avsevärt mer benägna att instämma i påståendet än de som anser sig ha dåliga kunskaper på området. Detta beror emellertid tydligt på den mycket högre andelen vet ej-svar bland de svarande från den sistnämnda gruppen. De som betraktar klimatförändringarna som ett mycket allvarligt problem är avsevärt mer benägna att anse att alternativa bränslen bör användas för att minska växthusgasutsläppen än de som inte ser klimatförändringarna som något allvarligt problem. 28/48

3.1.2 Personliga åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna Nästan sex av tio européer (59 %) uppger att de personligen har vidtagit åtgärder för att bekämpa klimatförändringar, medan en dryg tredjedel (34 %) uppger att de inte gjort det. På nationell nivå är det Sverige som har störst andel människor som personligen vidtagit åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna (82 %). Även i Slovenien och Storbritannien har en stor andel av de svarande vidtagit åtgärder. I andra änden av skalan finns Litauen, Rumänien och Lettland, där bara cirka en tredjedel av invånarna har vidtagit åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. Det bör dock noteras att antalet personer i Litauen som personligen har vidtagit åtgärder har ökat jämfört med den förra mätningen (26 % på våren 2008 till 34 % i januari februari 2009). Sänkta nivåer av personligt engagemang jämfört med resultaten från våren 2008 uppvisas särskilt i Cypern (från 72 % till 50 %), Slovakien (från 67 % till 51 %) och Grekland (från 72 % till 58 %). I Rumänien, Turkiet, Bulgarien och bland den turkcypriotiska befolkningen kan minst en av fem invånare inte uppge huruvida de har vidtagit åtgärder för att bidra till att bekämpa klimatförändringarna, vilket är tydligt över EU-genomsnittet på 7 %. 29/48

En analys av resultaten utifrån sociodemografiska variabler visar följande: Ju äldre de svarande är desto mer troligt är det att de personligen vidtagit åtgärder. Resultaten för den högsta åldersgruppen (55 år eller äldre) följer dock inte detta mönster. Det är betydligt vanligare att svarande med längre utbildning (som avslutats vid 20 års ålder eller senare) personligen har vidtagit åtgärder än de som avslutat sin utbildning vid en relativt ung ålder. De som slutade skolan vid 15 års ålder eller tidigare är mycket mer benägna att svara vet ej än svarande i övriga utbildningskategorier. Svarande som placerar sig själva till vänster på den politiska skalan har oftare vidtagit åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna än de som beskriver sig själva som högerorienterade. När det gäller olika yrkesgrupper är chefer den grupp som oftast uppger de personligen har vidtagit åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. Studenter och arbetslösa är mest benägna att ta avstånd från detta påstående. Det kan vara dyrt att vidta åtgärder för att bekämpa klimatförändringar, och detta kan förklara varför det är de med högre levnadsstandard som engagerar sig personligen. Det är mycket vanligare att svarande som anser sig välinformerade om klimatförändringar (orsaker, konsekvenser och bekämpningssätt) svarar att de vidtagit åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna än de som anser sig ha dålig kännedom om dessa frågor. Helt logiskt har de som betraktar klimatförändringarna som ett mycket allvarligt problem betydligt oftare vidtagit åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna än de som inte ser klimatförändringarna som något allvarligt problem. 30/48

For each of the following statements, please tell me whether you... You personally have taken actions aimed at helping to fight climate change Totally agree Tend to agree Tend to disagree Totally disagree DK Agree Disagree EU27 15% 44% 22% 12% 7% 59% 34% Sex Male 15% 44% 22% 13% 6% 59% 35% Female 16% 44% 22% 11% 7% 60% 33% Age 15-24 11% 40% 26% 16% 7% 51% 42% 25-39 16% 48% 21% 10% 5% 64% 31% 40-54 18% 46% 20% 11% 5% 64% 31% 55 + 14% 43% 22% 13% 8% 57% 35% Education (End of) 15-13% 39% 25% 14% 9% 52% 39% 16-19 15% 45% 22% 12% 6% 60% 34% 20+ 20% 50% 17% 9% 4% 70% 26% Still studying 11% 41% 26% 16% 6% 52% 42% Respondent occupation scale Self-employed 15% 50% 20% 8% 7% 65% 28% Managers 20% 54% 16% 7% 3% 74% 23% Other white collars 16% 49% 21% 9% 5% 65% 30% Manual workers 16% 43% 21% 13% 7% 59% 34% House persons 15% 40% 26% 11% 8% 55% 37% Unemployed 15% 39% 24% 16% 6% 54% 40% Retired 14% 42% 22% 14% 8% 56% 36% Students 11% 41% 26% 16% 6% 52% 42% Left-Right scale (1-4) Left 17% 47% 20% 12% 4% 64% 32% (5-6) Centre 17% 48% 20% 10% 5% 65% 30% (7-10) Right 14% 43% 25% 12% 6% 57% 37% 31/48

3.1.3 Inverkan på Europas ekonomi Fler än sex av tio européer (62 %) anser att bekämpningen av klimatförändringarna kan ha en positiv effekt på Europas ekonomi, medan nästan en femtedel tar avstånd från detta påstående och 17 % uppger att de inte vet. Som nämnts ovan har uppfattningen att bekämpningen av klimatförändringarna kan inverka positivt på ekonomin ökat avsevärt från våren 2008 (56 %), trots den finansiella och ekonomiska krisen. På nationell nivå anser fler än åtta av tio cyprioter (81 %) och fler än sju av tio greker (74 %), slovaker (72 %), svenskar (72 %) och danskar (71 %) att bekämpningen av klimatförändringarna kan ha en positiv effekt på Europas ekonomi. Mer än en tredjedel av de svarande i Lettland (39 %) och Nederländerna (35 %) tar dock avstånd från detta påstående. I Finland uppgår denna andel till 33 %. Även om det i Nederländerna uppenbarligen finns en del negativa uppfattningar i denna fråga kan det också noteras att detta är det land där uppfattningen att bekämpningen av klimatförändringarna kan ha en positiv effekt på Europas ekonomi ökat mest (från 38 % på våren 2008 till 52 % i januari februari 2009). Andra länder där det skett en stor ökning jämfört med våren 2008 är Spanien (från 45 % till 55 %), Storbritannien (från 51 % till 61 %) och Cypern (från 72 % till 81 %). 43 % av malteserna, 41 % av turkarna och 36 % av den turkcypriotiska befolkningen uppger att de inte vet huruvida bekämpningen av klimatförändringarna kan ha en positiv effekt på Europas ekonomi. I Spanien och Bulgarien uppger 32 % att de inte vet. 32/48

En analys av hur sociodemografiska faktorer påverkar de svarandes uppfattning visar följande: Män anser oftare än kvinnor att bekämpningen av klimatförändringarna kan påverka Europas ekonomi positivt. Kvinnor är även mindre benägna än män att ha en åsikt i denna fråga, vilket avspeglas av den höga andelen vet ejsvar. När det gäller åldersgrupperna så är äldre svarande (55 år eller äldre) mindre benägna att ha en åsikt i denna fråga, då en av fem (20 %) uppger att de inte vet. Ju högre utbildningsnivå de svarande har desto mer benägna är de att instämma i påståendet att bekämpningen av klimatförändringarna har en positiv effekt på Europas ekonomi. Detta kan delvis bero på den höga andelen vet ej-svar bland personer med lägre utbildningsnivå. Svarande som placerar sig själva till vänster på den politiska skalan instämmer oftare i påståendet än de som är högerorienterade (67 % respektive 62 %). Den högsta andelen personer som instämmer i påståendet finns bland chefer. Variationerna sett till yrkesgrupper hänger tydligt samman med de stora skillnaderna i andelen vet ej-svar mellan de olika grupperna. Detta gäller också de svarandes subjektiva kunskapsnivå. På grund av betydande skillnader i andelen vet ej-svar instämmer de som anser sig vara välinformerade om olika aspekter av klimatförändringar i påståendet att bekämpningen av klimatförändringarna har en positiv effekt på Europas ekonomi i mycket högre utsträckning än de som anser sig vara dåligt informerade om denna fråga. En klar majoritet av de svarande som betraktar klimatförändringar som ett mycket allvarligt problem menar att bekämpningen av klimatförändringarna kan ha en positiv effekt på Europas ekonomi (62 %), jämfört med bara 44 % av de svarande som inte betraktar klimatförändringarna som något allvarligt problem. 33/48

For each of the following statements, please tell me whether you... Fighting climate change can have a positive impact on the European economy Totally Tend to Tend to Totally DK Agree Disagree agree agree disagree disagree EU27 17% 45% 16% 5% 17% 62% 21% Sex Male 19% 46% 17% 5% 13% 65% 22% Female 15% 45% 15% 5% 20% 60% 20% Age 15-24 15% 46% 17% 5% 17% 61% 22% 25-39 18% 45% 16% 5% 16% 63% 21% 40-54 18% 45% 17% 6% 14% 63% 23% 55 + 15% 45% 15% 5% 20% 60% 20% Education (End of) 15-14% 40% 15% 6% 25% 54% 21% 16-19 16% 47% 16% 5% 16% 63% 21% 20+ 22% 46% 17% 5% 10% 68% 22% Still studying 15% 47% 16% 5% 17% 62% 21% Respondent occupation scale Self-employed 20% 47% 15% 6% 12% 67% 21% Managers 21% 49% 18% 4% 8% 70% 22% Other white collars 17% 48% 16% 5% 14% 65% 21% Manual workers 15% 45% 18% 6% 16% 60% 24% House persons 13% 41% 14% 6% 26% 54% 20% Unemployed 19% 40% 17% 5% 19% 59% 22% Retired 15% 45% 15% 4% 21% 60% 19% Students 15% 47% 16% 5% 17% 62% 21% Left-Right scale (1-4) Left 20% 47% 16% 4% 13% 67% 20% (5-6) Centre 17% 47% 17% 5% 14% 64% 22% (7-10) Right 16% 46% 19% 6% 13% 62% 25% 34/48

3.1.4 Klimatförändringarna är inte någon ohejdbar process Majoriteten av européerna (62 %) tar avstånd från påståendet att klimatförändringarna inte går att hejda, medan mindre än en tredjedel anser att det inte går att göra något åt dem (31 %). Därutöver uppger 7 % att de inte vet. Det finns bara tre länder Lettland, Polen och Estland där det inte finns en absolut majoritet av invånarna som tar avstånd från påståendet. Störst optimism i detta sammanhang, dvs. högst antal svarande som tar avstånd från påståendet, råder i Sverige, Malta och Grekland. I dessa länder tar betydligt fler än sju av tio invånare avstånd från påståendet att klimatförändringarna inte går att hejda, medan mindre än en fjärdedel är av motsatt uppfattning. I motsats till i Sverige och Grekland, där andelen vet ej-svar är låg, svarar 13 % av malteserna att de inte vet. I Malta instämmer dessutom avsevärt färre svarande i påståendet att klimatförändringarna inte går att hejda än tidigare (från 19 % på våren 2008 till 8 % i januari februari 2009), vilket delvis beror på en högre andel vet ej-svar, men också på större optimism. Den största andelen människor som anser att klimatförändringarna faktiskt inte går att hejda finns i Estland, Lettland, Litauen, Storbritannien och Polen. I Cypern har andelen personer som instämmer i påståendet också ökat jämfört med den tidigare undersökningen, eftersom 31 % nu anser att klimatförändringarna inte går att hejda (jämfört med 19 % på våren 2008). Den högsta andelen vet ej-svar har avgetts i Portugal (20 %), Rumänien (19 %) och Turkiet (18 %). 35/48

Ur ett sociodemografiskt perspektiv kan man konstatera följande: Lika många kvinnor som män tar avstånd från påståendet, men kvinnor är mer benägna än män att inte ha någon åsikt om huruvida klimatförändringarna kan hejdas eller inte. Svarande i den äldsta åldersgruppen (55 år eller äldre) anser mer sällan än övriga åldersgrupper att klimatförändringarna kan hejdas. Detta beror på att de oftare instämmer i påståendet att klimatförändringarna inte kan hejdas (34 %) eller inte utrycker någon åsikt i frågan (10 %). Ju högre utbildningsnivå de svarande har desto mer benägna är de att ta avstånd från påståendet. Samtidigt ökar andelen vet ej-svar ju lägre utbildningsnivå de svarande har. De som betecknar sig som politiskt vänsterorienterade instämmer oftare i påståendet (65 %) än de som placerar sig själva till höger på den politiska skalan (60 %). Pensionärer och arbetslösa är de som är mest benägna att anse att det inte går att hejda klimatförändringarna, medan chefer, studenter och andra tjänstemän är minst benägna att instämma i detta påstående. Svarande som anser sig välinformerade om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser och om hur de kan bekämpas är mer benägna att ta avstånd från påståendet än de som anser sig ha dålig kännedom om denna fråga. Detta kan dock förklaras av att den sistnämnda gruppen mycket oftare än den förstnämnda avgett vet ej-svar. Det är också mycket intressant att konstatera att de som betraktar klimatförändringar som ett mycket allvarligt problem är mycket mer benägna än de som är av motsatt åsikt att ta avstånd från påståendet att klimatförändringarna inte går att hejda. 36/48

For each of the following statements, please tell me whether you... Climate change is an unstoppable process, we cannot do anything about it Totally Tend to Tend to Totally DK Agree Disagree agree agree disagree disagree EU27 7% 24% 37% 25% 7% 31% 62% Sex Male 8% 24% 37% 25% 6% 32% 62% Female 7% 22% 36% 26% 9% 29% 62% Age 15-24 8% 21% 39% 26% 6% 29% 65% 25-39 6% 22% 37% 29% 6% 28% 66% 40-54 7% 23% 38% 26% 6% 30% 64% 55 + 9% 25% 34% 22% 10% 34% 56% Education (End of) 15-9% 24% 33% 21% 13% 33% 54% 16-19 7% 26% 38% 23% 6% 33% 61% 20+ 6% 20% 38% 32% 4% 26% 70% Still studying 7% 19% 40% 29% 5% 26% 69% Respondent occupation scale Self-employed 7% 24% 36% 26% 7% 31% 62% Managers 5% 20% 39% 34% 2% 25% 73% Other white collars 6% 23% 37% 29% 5% 29% 66% Manual workers 7% 25% 38% 24% 6% 32% 62% House persons 5% 23% 36% 25% 11% 28% 61% Unemployed 10% 24% 33% 25% 8% 34% 58% Retired 9% 26% 34% 20% 11% 35% 54% Students 7% 19% 40% 29% 5% 26% 69% Left-Right scale (1-4) Left 7% 25% 37% 23% 8% 32% 60% (5-6) Centre 8% 23% 36% 26% 7% 31% 62% (7-10) Right 7% 23% 36% 28% 6% 30% 64% 37/48

3.1.5 Koldioxidutsläppens inverkan på klimatförändringarna En majoritet av européerna (58 %) tar avstånd från påståendet att koldioxidutsläppen endast har en marginell effekt på klimatförändringarna, medan 30 % anser att så är fallet och 12 % uppger att de inte vet. Ungrarna är minst benägna att instämma i detta påstående (76 %), men detta svar är också vanligt i Danmark, Grekland, Slovenien, Slovakien och Sverige i alla dessa länder anser minst sju av tio svarande att koldioxidutsläppen har mer än en marginell effekt på klimatförändringarna. I Irland, Nederländerna, Estland och Storbritannien finns det tvärtom särskilt många som är övertygade om att koldioxidutsläppen endast har en marginell effekt på klimatförändringarna. I Irland finns det betydligt fler som instämmer i detta påstående (50 %) än som tar avstånd från det (33 %), och denna andel har ökat markant jämfört med våren 2008 (då 41 % höll med om att koldioxidutsläppen endast har en marginell effekt på klimatförändringarna). Majoriteten av estländarna (45 %) anser också att koldioxidutsläppen endast har en marginell effekt. I Nederländerna och Storbritannien förefaller åsikterna vara starkt delade. En jämförelse mellan resultaten på nationell nivå och de från våren 2008 visar att det inte bara är i Irland som andelen personer som hyser denna åsikt har ökat, utan att detta skett även i Lettland och Litauen (från 31 % till 40 % i Lettland och från 23 % till 32 % i Litauen). Andelen vet ej-svar är särskilt hög i Malta, Turkiet (37 % i båda länderna) och Portugal (32 %). 38/48

En analys av resultaten utifrån sociodemografiska variabler visar följande: Fler män än kvinnor instämmer i påståendet, och män är alltså särskilt benägna att anse att koldioxidutsläppen endast har en marginell effekt på klimatförändringarna. Andelen vet ej-svar är dock högre bland kvinnor. De äldsta svarandena (55 år eller äldre) är mindre benägna än övriga svarande att ta avstånd från påståendet att koldioxidutsläppen endast har en marginell effekt på klimatförändringarna. Det är mycket troligt att detta beror på den mycket högre andelen vet ej-svar inom denna åldersgrupp. Ju högre utbildningsnivå de svarande har desto mer benägna är de att ta avstånd från påståendet. Detta måste också sättas i relation till den kraftigt ökande andelen vet ej-svar ju lägre utbildningsnivån är. De som betecknar sig som vänsterorienterade är mer benägna att ta avstånd från påståendet att koldioxidutsläppen endast har en marginell effekt på klimatförändringarna än de som placerar sig själva till höger på den politiska skalan. Chefer utgör den yrkesgrupp som är mest benägen att ta avstånd från påståendet, medan andelen vet ej-svar är högre bland hemmafruar/hemmamän och pensionärer. Svarande som anser sig välinformerade om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser och om hur de kan bekämpas är mer benägna att ta avstånd från påståendet än de som anser sig ha dålig kännedom om denna fråga. Man måste ta hänsyn till att andelen vet ej-svar är mycket högre i den sistnämnda gruppen än i den förstnämnda. De som betraktar klimatförändringarna som ett mycket allvarligt problem är avsevärt mer benägna att ta avstånd från påståendet att koldioxidutsläppen endast har en marginell effekt på klimatförändringarna än de som inte ser klimatförändringarna som något allvarligt problem. 39/48

For each of the following statements, please tell me whether you... Emission of CO2 (Carbon dioxide) has only a marginal impact on climate change Totally Tend to Tend to Totally DK Agree Disagree agree agree disagree disagree EU27 7% 23% 33% 25% 12% 30% 58% Sex Male 9% 24% 33% 25% 9% 33% 58% Female 6% 23% 32% 24% 15% 29% 56% Age 15-24 7% 21% 34% 26% 12% 28% 60% 25-39 6% 23% 34% 27% 10% 29% 61% 40-54 7% 24% 34% 26% 9% 31% 60% 55 + 7% 24% 30% 22% 17% 31% 52% Education (End of) 15-7% 23% 29% 19% 22% 30% 48% 16-19 7% 25% 34% 23% 11% 32% 57% 20+ 7% 21% 34% 32% 6% 28% 66% Still studying 7% 19% 34% 29% 11% 26% 63% Respondent occupation scale Self-employed 10% 26% 32% 23% 9% 36% 55% Managers 6% 23% 37% 31% 3% 29% 68% Other white collars 7% 23% 35% 27% 8% 30% 62% Manual workers 6% 24% 35% 24% 11% 30% 59% House persons 5% 22% 29% 23% 21% 27% 52% Unemployed 8% 23% 31% 24% 14% 31% 55% Retired 7% 25% 29% 22% 17% 32% 51% Students 7% 19% 34% 29% 11% 26% 63% Left-Right scale (1-4) Left 7% 22% 32% 29% 10% 29% 61% (5-6) Centre 7% 25% 34% 25% 9% 32% 59% (7-10) Right 8% 26% 35% 22% 9% 34% 57% 40/48