Marieberg i Örebro ett område med potential.
Bakgrund Möjligheterna för en expansiv utbyggnad av solkraft i Örebro län finns och förutsättningarna är goda med alla stora outnyttjade takytor. För att illustrera möjligheter har en första översiktlig uppmätning och grov uppskattning av potentiella takytor för solel gjorts. Verktyget som användes var Solcellsguiden 1. Sammanlagda takytan för de byggnader som studerats är knappt 290 000 m². Två scenarion redovisas. Ett där installation sker på 72 000 m² eller en fjärdedel av alla takytor och ett där en femtedel av alla takytor används eller 58 000 m². Antagande om att inte hela takytor används har gjorts utifrån att det finns tekniska begränsningar. Det kan gälla bärighet eller möjlighet att få avsättning för den producerade elen i byggnadens verksamhet. Huvar, lanterniner, ventilationsanläggningar med mera på taken kan skugga och orienteringen av byggnaden kan verka begränsande. Bilden nedan visar 32 stycken större takytor i området Marieberg söder om Örebro Om standard 250-Wp-paneler används med yta 1,6 m² var, så skulle den installerade effekten kunna uppgå till mellan 9 MWp och 11 MWp på takytorna i Marieberg. Det motsvarar en årlig elproduktion av 8 GWh upp till 10 GWh, förutsatt ett årligt utbyte om 900 kwh/kwp vilket är fullt möjligt då taken är närmast idealiskt söderorienterade. Om hela länets byggnader med lämpliga och stora takytor skulle beaktas så är den tekniska potentialen betydligt större. I Örebro län är den installerade effekten juni 2016 2,7 MW och det regionala målet till år 2020 5 GWh. 1. Se Vattenfalls Solcellsguiden på https://solcellsguiden.vattenfall.se/
Tabellen nedan redovisar en sammanställning av installerad yta och installerad effekt. nr. byggnad/företag Takyta 25% nyttjas kw p 20% nyttjas kw p tot. (m²) (m²) (m²) 1 BAUHAUS Örebro 15 070 3 768 589 3 014 471 2 Media Markt/XXL/Djurens Center 11 750 2 938 459 2 350 367 3 ÖoB/Intersport/Elgiganten Megastore 9 030 2 258 353 1 806 282 4 Coop Forum/Systembolaget 7 930 1 983 310 1 586 248 5 Marieberg Galleria 23 650 5 913 924 4 730 739 6 Jula AB 2 740 685 107 548 86 7 Expert/STiL 2 480 620 97 496 78 8 Café Garden Örebro AB 2 110 528 82 422 66 9 Skokanonen AB/Till Häst 3 270 818 128 654 102 10 Burger King Marieberg/Kamux AB 3 700 925 145 740 116 11 Lamplagret 2 120 530 83 424 66 12 Carspect Bilbesiktning/ 2 240 560 88 448 70 Hööks Hästsport/Carla-C 13 MAX Hamburgare 550 138 21 110 17 14 JYSK 1 780 445 70 356 56 15 TOYS R US/Svenska Hem 2 660 665 104 532 83 16 ebrix/lågprismagasinet/sötvaruhuset 3 420 855 134 684 107 17 Fastighets AB Örebro Mosås/ 1 370 343 54 274 43 Kakel & Natursten AB 18 IKEA 13 140 3 285 513 2 628 411 19 Bikepartner/Willys 11 690 2 923 457 2 338 365 20 Em Örebro 2 530 633 99 506 79 21 Dormy Golf Örebro 2 020 505 79 404 63 22 Matt-Elefanten AB/Rusta 7 830 1 958 306 1 566 245 23 okänd 7 390 1 848 289 1 478 231 24 K-rauta 7 100 1 775 277 1 420 222 25 Grizzly Zoo/Blomsterlandet 4 470 1 118 175 894 140 26 SOVA Sängvaruhuset/Chili Örebro 6 280 1 570 245 1 256 196 27 okänd 3 500 875 137 700 109 28 Bergvalls Åkeri AB 9 960 2 490 389 1 992 311 29 DHL Freight 8 260 2 065 323 1 652 258 30 DHL Exel Supply Chain 45 210 11 303 1 766 9 042 1 413 31 Elon Sverige AB/EEL AB 55 950 13 988 2 186 11 190 1 748 32 IL Recycling 8 230 2 058 321 1 646 257 m² m² kwp m² kw p Total 289 430 72 358 11 306 57 886 9 045
Företags syn på solkraft och dess förutsättningar med fokus på stora tak. SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTUNDERSÖKNINGAR, SEPTEMBER 2016 Bakgrund Det finns goda möjligheter att utveckla marknaden för solkraft men också osäkerheter hos aktörer som hämmar utvecklingen. En översikt över 32 byggnader med stora takytor i Mariebergsområdet i Örebro visar på en potential om cirka 9 GW, om 1/5 av takytorna förses med solpaneler 1. En utbyggnad av det slaget skulle kunna innebära att regionala målet för solkraft uppnås med råge samtidigt med en utvecklad marknad för varor och tjänster för solel. Om fastighetsägare till byggnader med stora tak installerar finns förmodligen bättre affärsförutsättningar när elen nyttjas direkt i verksamheten i byggnaderna, jämfört med markbaserade parker där el matas ut på nätet. Större takytor i Marieberg centrum utanför Örebro. Utvecklingen har inte börjat Exempel lager i Tyskland Bissendorf, 500 kw Ingen ovanlig företeelse Om enkätundersökningarna I projektet framtidens solel har enkätundersökningar genomförts. En undersökning genomfördes för att undersöka hur kommunala solkartor används, t ex som beslutsunderlag. Inom respondentgruppen som huvudsakligen bestod av kommuntjänstemän och privatpersoner svarade också 15 företag. Undersökningen i sin helhet finns i rapporten Utredning om kommunala solkartor i Östra Mellansverige, 2016. Se www.framtidenssolel.se Under 2016 har också en enkätundersökning genomförts i Fastighetsnätverket för energi och miljöfrågor i Örebro län och nätverket Forum för logistik. Syftet var att undersöka motiv bakom intresse för investeringar i solel och hur man ser på affärsmöjligheter och hinder för att göra affär. I nätverket Forum för Logistik finns stora logistiklager med takytor som om de förses med solpaneler kan bidra till en snabb utveckling av utbyggnad. En dialog om möjligheter med solkraft har fördes på Forum för logistik vid ett seminarium den 14 juni 2016. Ett 60-tal aktörer deltog. Sammantaget har 15 företag och organisationer i de två nätverken svarat. Mer information om nätverken finns på följande webplatser. https://www.regionorebrolan.se/fastighetsnatverket http://businessregionorebro.se/logistik/forumforlogistik 1. Sammanställning av solelpotential i Mariebergs centrum, Region Örebro län. Sammanställning i Projekt Framtidens solel, september 2016
Sammanställningen redovisar och resonerar kring svar från respondenter som inkommit i de två enkätundersökningarna. Svaren ger en indikation om hur respondenter ser på förutsättningar för investeringar och beslutsgrund för dessa och behov av stöd men ingen fullständig bild. Det beror på lågt antal respondenter i undersökningarna, att frågeställningarna skiljer sig åt och att svarsgruppen inte är homogen. Bland företagen finns några offentliga företag och organisationer som delvis har andra affärsförutsättningar. Resultat Utredning om kommunala solkartor I undersökningen om solkartor ställdes frågor om kommunala solkartor och annan rådgivning som underlag för investeringsbeslut. De flesta av företagen hade investerat eller skulle investera i solel. Drivande för att investera var miljöskäl och ekonomin men också i viss mån teknikintresse. Många företag hade huvudsakligen använt leverantörens kunskap som grund för beslut men också egen research på webben, få hade kännedom om solkartor. Det är svårt att dra någon slutsats om vad företagen ansåg om rådgivningens kvalitet. Lika många svarande att de var nöjda som de som inte gjorde det och kopplingen till typen av rådgivning var oklar. Utredning om affärsförutsättningar för ägare av byggnader med stora tak I undersökningen om affärsförutsättningar för ägare av stora tak ställdes frågor om företagens kännedom om elanvändning och elpriser, om verktyg för lönsamhetsbedömning och vad som kan motivera till en investering i solel. Vidare ställdes frågor om affärsförutsättningar, möjligheter och tänkbara hinder för framtida utbyggnad. I undersökningen medverkade 14 fastighetsägare och en hyresgäst. 7 av fastighetsägarna var offentliga, 6 privata och 2 från andra organisationer. Merparten av respondenterna mäter och följer upp elanvändningen, av dessa visste hälften vad man betalade för elen. De flesta använde investeringskalkyler baserade på LCC men flera använde också pay-off eller återbetalningstid som grund för beslut. På logistikforum framkom att många baserade tyngre investeringsbeslut på en mycket kort återbetalningstid (2-5 år). Så kort återbetalningstid gör en investering i egen anläggning omöjlig. Vägande motiv till investering var miljö, ekonomi men också socialt ansvar eller goodwill, i enkäten skiljer det inte mellan offentliga och privata på denna punkt. De flesta svarande (ca 70%) hade studerat möjligheter att installera solel och några hade genomfört installationer. Några respondenter såg möjligheter i att inte bara investera själva utan också att själva hyra eller att hyra ut anläggning. Dominerande problem för att investera i solel var enligt svaren skatteregler och lönsamhet och i mindre mån administrativa eller tekniska hinder. Här kan påpekas att skatteregler och lönsamhet kan hänga ihop. Ett exempel är effektgränsen på 255 kw för beskattning av egenproducerad el som används i fastigheten. Respondenter fick beskriva områden som de är intresserade av att veta mer om. Intresse fanns för teknik- och innovativa lösningar samt affärsmöjligheter för solel. Citat från undersökningen: Så mycket byråkrati och konstiga regler att man av den anledningen tappar den egna energin att fortsätta planerna på att installera en anläggning. Det är värdefullt att komma i kontakt med en grupp som har erfarenheter Nuvarande effektgräns som medför att vi får betala energiskatt på egenproducerad el kommer styra oss (offentlig fastighetsägare) Krav från hyresgäster kan motivera oss att investera i solel (offentlig fastighetsägare) Avtalsfrågor kan vara ett hinder för att erbjuda hyresgäster solel
Bedömning Det finns utifrån enkätsvar goda möjligheter att utveckla marknaden för solkraft. Det finns ett stort intresse att generera förnybar el men också reella hinder som hämmar utvecklingen. Ett sådant är den osäkerhet som fortfarande råder i skattefrågan när det gäller större anläggningar. Utifrån dialog med logistikföretag så baseras investeringskalkyler i flera fall på pay-off med mycket kort återbetalningstid vilket i de fallen omöjliggör en investering. Projekt Framtidens solel arbetar vidare med bland andra följande frågor för att stimulera intresse och bidra till mer att utveckla ny kunskap som kan gynna investeringstakten: Beskriva och sprida affärslösningar där fastighetsägaren inte själv gör investeringen. T ex leasing eller upplåtelse av tak för installation av andra aktörer på marknaden, föreningsägd solel eller crowd funding som alternativ. Framtidens solelprojektet har påbörjat ett arbete med att belysa olika affärslösningar som kan vara intressanta för målgruppen. Beskriva och sprida kunskap om hur solel på stora tak i verksamheter med hög elanvändning sommartid kan bidra till energieffektivisering och därmed lägre driftkostnader. Beskriva och sprida tekniska och kostnadseffektiva paketlösningar för snabbinstallation av solpaneler på tak eller laststyrning och lagring så att effektbehov reduceras. Seminarier om t ex affärsmöjligheter och tekniklösningar.