Att bli vuxen *** Kerstin Johansson

Att bli vuxen *** Kerstin Johansson 14 april 2016 klockan 13.30 ca 16 i Åtvidaberg Kerstin Johansson biträdande professor, University of Linköping, Sweden, kerstin.k.johansson@liu.se Centrum för kommunstrategiska studier och avdelningen för socialt arbete

Vuxenblivande i går, i dag och i framtiden. Hur är det att vara ung i dag? Hur blir man vuxen? Vad kan kommunerna bidra med för att unga ska inkluderas i samhället och inte exkluderas? särskilt fokus på övergången från studier till arbetsliv samt unga som är i behov av samhällets stöd, till exempel via arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller försörjningsstöd. Föreläsning 13.30 1500 Dialog 15-16 Jfr: Social tillit: Är unga villiga att skriva under samhällskontraktet? Lars Trägårdh (Norrköping 10/3) Står vi inför en tillitskris i Sverige? Är unga speciellt sårbara? Permanent arbetslöshet Växande ekonomisk ojämlikhet Ökad invandrarrelaterad mångfald Segregerade skolor och bostadsområden Svag ställning på arbetsmarknaden samvarierar med lägre tillit 2

Vuxenblivande i går, i dag och i framtiden. I det preindustriella samhället existerar inte någon avgränsad tidsintervall mellan barndom och ungdom Ungdomstiden var primärt en socialisationsform för borgarklassens söner men har spridits till att gälla alla oberoende av social bakgrund och könstillhörighet. I och med industrialismen kom begreppet ungdom att användas även för arbetarklassen. En människas vuxenstatus handlar om att göra rätt saker utifrån åldersrelaterade normer. nyckelövergångar: nattvarden flyttningen från föräldrahemmet giftermålet föräldraskapet 3

Vuxenblivande i går, i dag och i framtiden. I och med industrisamhällets intåg kom lönearbete att utgöra en nyckelövergång för att bli socialt accepterad. I det tidiga industrisamhället slussades flertalet unga genom en kort skolutbildning in i arbetslivet. De som föddes på tjugo- och trettiotalen hade skolplikt upp till tretton, fjorton års ålder, 75 procent av männen födda på tjugo- och trettiotalen hade vid artonårsålder gjort sitt arbetsmarknadsinträde. 4

Vuxenblivande i går, i dag och i framtiden. För femtio- och sextiotalisterna har mönstret delvis blivit ett annat. Dessa generationer hade nio års skolplikt i grundskolan för att sedan vid 16 års ålder eventuellt börja arbeta eller fortsätta två eller tre år i gymnasiet. I och med att den genomsnittliga utbildningstiden successivt förlängdes genom skolreformerna på 1960- och 1970-talen förlängdes övergångsfasen och inträdet på arbetsmarknaden har förskjutits i tid. I dag när 98 procent av ungdomarna påbörjar en treårig gymnasieutbildning, har utbildningstiden förlängts ytterligare. (Hur många slutför?) Generationsstudier visar att det i särklass vanligaste mönstret i vuxenblivandet hitintills, även om det försvagats, varit att ungdomar först avslutar utbildning för att därefter etablera sig på arbetsmarknaden, bli sammanboende och till sist föräldrar. Forskare är samstämmiga i att utbildningsvägarna såväl som arbetsmarknaden blivit alltmer komplex och därför också svårare för de unga att förhålla sig strategiskt inför. 5

Inte godkänt. 13.1 % får inte godkänt från nionde klass. Nytt rekord våren 2015 (Skolverket). En tredjedel saknar slutbetyg efter tre år. En del av dem slutför skolan under ett fjärde år. Var fjärde gymnasieelev hoppar av helt och hållet eller lämnar den med stora luckor i betyget. Många av dem hade klarat studierna om skolan visat mer engagemang (SKL). Skillnaderna mellan kommuner och skolor är stora och har dessutom ökat, (SKL) Klassiska Socioekonomiska orsaker: föräldrars utbildningstradition, klass, kön, etnicitet 6

Utbildning, arbete, försörjning, bostad är alltjämt nyckelövergångar och förutsättning för ett vuxenliv. och inkludering i samhället Via arbete får du tillgång till socialförsäkringssystemet Utanförskap/exkludering aldrig inkluderad!! Jfr: UVAS är en förkortning för Unga som Varken Arbetar eller Studerar. NEETS- neet is a young person who is "Not in education employment or training unga i arbetslivets marginaler vanliga ungdomar Arbetarklassbakgrund Från studieovana miljöer Funktionshinder Kriminalitet Missbruk, sociala problem Utanförskap/exkludering är både ett samhällsproblem och ett individuellt bekymmer 7

fokus på unga i arbetslivets marginaler övergången från studier till arbetsliv samt unga som är i behov av samhällets stöd, till exempel via arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller försörjningsstöd. Ytterligare forskning Via fyra egna forskningsstudier Från Norrköpings kommun MEN allmängiltiga Bli vuxen i arbetarstad 2003 Ungdomsresursen 1999-2003 Ung fokus 2013-2016, (Ungdomskontoret 2016-) Ny studie 2013-2016: Organisering och långsiktiga strategier för kunskapsoch metodutveckling inom det arbetsmarknadspolitiska området. 8

Bli vuxen i arbetarstad, om en grupp unga, deras vuxenblivande och möten med institutioner på väg mot etablering på arbetsmarknaden och i vuxenlivet (2003) Biografiska scheman förmedlas till en individ som socialt möjliga och sannolika livsförlopp. De är betydelsefulla när det gäller den personliga identiteten. De pekar på en framtid och på vad man kan bli. Biografiska scheman som man tilldelas och/eller tillägnar sig definierar det egna jaget både som möjligheter och omöjligheter. (Jfr Bourdieus begrepp habitus.) Familjen som socialisationsagent förmedlar biografiska scheman och familjens habitus avgör vad som förmedlas. Skolan, en ytterligare socialisationsagent, förmedlar i sin tur medelklassvärderingar och Studievägledare Den politiska retoriken och politiken Ungdomsresursen bekräftar dem

Ungdomsresursen 1999-2003 samordnad verksamhet för 18-24 åringar med behov av försörjningsstöd och/eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder Syfte: att förhindra att unga på grund av arbetslöshet eller andra skäl identifierar sig med rollen som socialbidragstagare. Att samla kompetens med inriktning på de unga arbetslösas situation. Att underlätta helhetssynen på den enskildes situation genom att samordna kommunala verksamheter som riktar sig till unga arbetslösa. Att stärka lärandet kring unga människors arbetsmarknad och de förhållanden som påverkar deras möjligheter till försörjning och utveckling. Ung fokus är ett projekt startades dec. 2013 riktar sig till ungdomar i 18-24 år som har ekonomiskt bistånd. Syfte: att med hjälp av riktade insatser och tillsammans med andra aktörer utveckla arbetssätt som ökar antalet ungdomar som går till egen försörjning. överenskommelse med AF att samverka för att skapa förutsättningar för deltagarna att gå vidare till förvärvsarbete och studier Ungdomskontor våren 2016

Kartläggning av ungdomar i Ung fokus (inleddes ht14 rapport jan 16) Syfte: att göra en mer ingående kartläggning av alla ungdomshåll som ingår i projektet Ung fokus. för att öka kunskaperna om gruppens sammansättning och för att kunna förbättra arbetssätt och hitta rätt insatser för att minska bidragsberoendet. Studien ska också ge kunskaper som kan ligga till grund för utformningen av stödet till ungdomarna på det nya ungdomskontoret. Urval och avgränsningar. I kartläggningen ingår ungdomshushåll som omfattades av projektet Ung fokus sommaren 2014. registerledaren var född i september 1989 eller senare, och där hushållet hade ett öppet ärende i månadsskiftet augusti-september 2014. Hushållet ska också fått ett bifallsbeslut för ekonomiskt bistånd under perioden juli-augusti 2014. Totalt blev det 536 ungdomshushåll och 563 ungdomar som ingick i studien. Undersökningsvariabler: sammanställd registerdata vilken kompletterades med information från respektive handläggare för att få en mer ingående kunskap om ungdomarnas problem och behov. Den information som är manuellt tillagd av handläggarna är följande: Hemlöshet, Utbildningsnivå, Ensamkommande flyktingbarn, Kriminalitet, Missbruk, Psykisk ohälsa, Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Fysisk funktionsnedsättning

aktuella ärenden Ungdomsresursen sept. 1999 fördelade på orsakskod akut behov 12 arbetslös i sysselsättningsinsats 131 arbetslös med a-kassa 8 arbetslösa utan ersättning 342 deltids arbete 33 förskott 2 utfyllnad föräldrapenning 81 heltidsarbete 6 rehabiliteringsinsats 10 sjukdom 21 stud. med ferier 10 stud. med utfyllnad 125 låg pension 1 utfyllnad a-kassa 1 utvecklingsgaranti 50 833 ärenden Ung fokus sept 2014 Samtliga Försörjningshinder Antal % Arbetslös 353 63% Sjukskriven med läkarintyg 13 2% Sjuk- eller aktivitetsersättning 8 1% Arbetshinder, sociala skäl 46 8% Föräldraledig 39 7% Arbetar deltid, ofrivilligt 12 2% Arbetar heltid 4 1% Språkhinder 24 4% Utan försörjningshinder 0 0% Annat försörjningshinder 64 11% Totalt 563 100 % 12

13 Tabell 5.1 visar antal män och kvinnor födda 1979 och 1980 och deras skolbakgrund n=16 Folkhögskola 1 Samtliga Föräldraledig 1 Utbildningsnivå samtliga ungdomar Antal % Vilande Gymn. Pågående Marielund pågående Gymn. samlat betygdok 1 1 2 2 3 3 Kvinna Man Har slutbetyg från gymnasiet 142 25% Har samlat betygsdokument från gymnasiet 28 5% Ej klar med gymnasiet 388 69% Gymn. m slutbetyg 1 1 Uppgift saknas 5 1% 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Totalt 563 100%

Ungfokus 2014 Den information som är manuellt tillagd av handläggarna är: Hemlöshet, Utbildningsnivå, Ensamkommande flyktingbarn Kriminalitet, Missbruk Psykisk ohälsa, Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Fysisk funktionsnedsättning Samtliga Psykisk ohälsa Antal % Psykisk ohälsa med diagnos 64 11% Psykisk ohälsa utan diagnos 36 6% Ingen psykisk ohälsa 463 82% Totalt 563 100% Samtliga Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Antal % Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med diagnos 49 9% Väntar på utredning/ utredning pågår 20 4% Ingen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 494 88% Totalt 563 100 %

Ungdomskontor: SAMLOKALISERING AV ARBETSFÖRMEDLINGEN, ARBETSMARKNADSKONTORET EKONOMISKT BISTÅND SAMT VÄGLEDNINGSCENTRUM FÖR UNGDOMAR UPP TILL 25 ÅR Syfte: Att samlokalisera ska ge ökad service och ökat stöd till ungdomar som söker kommunens studie- och yrkesvägledning, försörjningsstöd och/eller Arbetsförmedlingens hjälp och tjänster. Matchning till insats och rätt insats ska bli bättre. Samlokaliseringen ska präglas av ökat medborgarfokus där vi förenklar och tydliggör kontakten med myndigheterna. Den ökade servicen och det ökade stödet, genom mer effektiv samordning, ska bidra till snabbare övergång till arbete eller studier. Syftet är även att minska andelen ungdomshushåll som är i behov av försörjningsstöd. Mål: - Sänka arbetslösheten bland ungdomar - Öka övergång till studier eller arbete bland ungdomar - Minska tiden i arbetslöshet respektive beroende av ekonomiskt bistånd bland ungdomar - Minska andelen ungdomshushåll som har behov av försörjningsstöd (ur Af text 150313, SAMLOKALISERING AV ARBETSFÖRMEDLINGEN, ARBETSMARKNADSKONTORET EKONOMISKT BISTÅND SAMT VÄGLEDNINGSCENTRUM FÖR UNGDOMAR UPP TILL 25 ÅR)

1. Vilka är ungdomarna idag och vilken situation har de jämfört med ungdomarna i slutet av 1990-talet? 69% ej klara med gymnasiet => liten kunskap om vad detta står för Samma ungdomar men med neuropsykiatriska diagnoser och upplevd (psykisk)ohälsa En global och individualiserad värld => Ensamkommande flyktingbarnoch ungdomar 2. Hur arbetar man med denna grupp idag inom den kommunala arbetsmarknadspolitiken? På liknande sätt med att erbjuda åtgärder. Dock finns eventuellt mer styrka och flexibilitet samt möjlighet för ungdomarna att gå färdigt gymnasiet. => ev. Mer individanpassat 3. Har metoder, kunskapen om, synen på och arbetssätt gentemot denna grupp utvecklats?

3. Har metoder, kunskapen om, synen på och arbetssätt gentemot denna grupp utvecklats? Metoder har inte utvecklats om man med metoder avser evidensbaserade metoder Arbetssätten har utvecklats dvs. man har provat och prövar en mängd arbetssätt och modeller som blivit vedertagna (Minas 2008) => erfarenhets baserad åtgärder, Men är verksamheten mer effektiv?... Njae nej. Ges ungdomar bättre, effektivare stöd? Njae.nej Når man syften och mål som anges för Ungdomsresursen och ungfokus? Najee nej Statistik finns men bristtfällig uppföljning, analys och åtgärd

Familjen och samhället (skolan, arbetsmarknadskontor, och AF mfl.) bekräftar de biografiska scheman som förmedlats av tidigare agenter och lyckas inte bryta dessa. Långsiktigt hållbara metoder (dvs. en evidensbaserad praktik) strategier och organisering saknas till stor del Historien och läget nu till lösningarna

Alla som kan ta högskoleexamen ska ha chansen PRESSMEDDELANDE 2016-04-01 (UHR) har i ett regeringsuppdrag kartlagt och analyserat högskolans arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande av studenter från underrepresenterade grupper. Engagemanget inom högskolan är stort, men arbetet måste bli mer strukturerat om fler med olika bakgrund ska känna sig välkomna i den akademiska världen. Det är viktigt för demokratin att alla som kan klara av en högre utbildning ser högskolestudier som ett möjligt val i livet, säger Ulf Melin, generaldirektör på UHR. Sverige har inte råd att missa några framstående studenter i framtiden. Sammansättningen av högskolestudenter ska spegla samhällets mångfald, ge nya kunskapsperspektiv och bredare erfarenheter. Universitet och högskolor ska bredda rekrytering till högskolan, men det är dubbelt så vanligt att studera vid högskolan om man har högskoleutbildade föräldrar. Bristande studietradition kön, utländsk bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättningar, skillnader mellan stad och landsbygd kan påverka vilka som studerar. Breddad rekrytering inbegriper också breddat deltagande, vilket är att ge studenterna förutsättningar att klara av sina studier. Lärosätena bör även underlätta studenternas övergång till arbetslivet. Universitet och högskolor är positiva till arbetet, men ser utmaningar, säger Aleksandra Sjöstrand, utredare på UHR. Det finns ett engagemang på lärosätena men arbetet med frågorna är inte alltid strukturerat och förankrat i organisationen. Det är viktigt att varje lärosäte tar fram en strategi för sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande. UHR förordar även att universitetet och högskolor ska återrapportera sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande till regeringen. 19

Utbildning nyckeln till arbete En longitudinell studie över årskullen 1981 och dess övergång från skola till arbete utbildning betyder oerhört mycket för möjligheterna att få ett arbete och att även behålla det. Många av dem som inte har slutfört gymnasiet, får ett jobb, men de löper betydligt större risk att bli arbetslös vid konjunkturnedgångar. Män utan slutfört gymnasium drabbas hårdast av samtliga vid konjunkturnedgångar. av Tor Hatlevoll på SKL:s avdelning för Utbildning och arbetsmarknad. Datamaterialet är hämtat från SCB:s Longitudinella integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA), samt Arbetsförmedlingens Händelsedatabas. Utöver arbetslöshetsrisk har individer utan slutfört gymnasium även högre risk för att få lägre lön, större risk att få ekonomiskt bistånd, de byter bransch mer sällan samt flyttar i lägre utsträckning utanför länsgränsen. utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att klara sig på arbetsmarknaden. Ser vi framåt så kommer utbildning att bli än mer viktigare, vilket innebär att vi idag måste börja diskutera utbildningsfrågorna ur lite andra perspektiv än vad vi gör idag. Att det endast är två tredjedelar av varje årskull som varje år klarar av att fullfölja sin gymnasieutbildning på utsatt tid är oroande. Om inte detta förändras så att en betydligt större andel klarar det som på arbetsmarknaden räknas som grundläggande utbildning, riskerar vi ett samhälle som dras isär och skillnaderna mellan de med och de utan utbildning blir väldigt stor. Detta kan i sin tur leda till slitningar i samhället som inte gynnar någon. 20

Delegationen för unga till arbete har regeringens uppdrag att främja statlig och kommunal samverkan och utveckla nya samverkansformer. Vi gör det bland annat genom att stödja parterna i att skriva lokala överenskommelse för att minska ungdomsarbetslösheten. Vårt uppdrag Delegationen för unga till arbete verkar för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet får större genomslag på lokal nivå. Vi främjar statlig och kommunal samverkan och utveckling av nya samverkansformer. Våra mål är att ingen ung ska vara arbetslös mer än 90 dagar och att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Att skriva en överenskommelse Delegationen för unga till arbete har tagit fram en manual för lokala överenskommelser. Manualen innehåller stöd till de som arbetar med att utveckla den överenskommelsen. Manualen innehåller även kriterier för hur en lokal överenskommelse ska vara utformad enligt Duas kriterier. 21

Under de senaste decennierna har Sverige kommit att präglas av ökad social och ekonomisk ojämlikhet. Fattigdom utan gränser är den första bok som tar ett helhetsgrepp om fattigdomsfrågan. Boken är en betraktelse av fattigdomens historia, nutid och framtid där forskarens och journalistens olika perspektiv sammanfogas i ett vidare synfält. Boken bygger på ett temanummer i tidskriften Socionomen som utkom med anledning av EU:s fattigdomsår 2010. Ungas väg till arbete och försörjning framstår som alltmer utdragen och krokig. Det är en erfarenhet som Sverige delar med ett flertal andra jämförbara länder. I den här antologin presenteras flera bidrag som belyser olika aspekter på etableringsproblemen och villkoren för olika ungdomsgrupper Hur ska man göra för att trygga en god levnadsstandard för människor? Vem ska ha ansvaret för välfärden? Vad ska trygghetssystemen omfatta och vilka nivåer ska de ha? Vilka krav ska ställas på människor för att de ska få tillgång till olika socialförsäkringar? Vi kommer alla i kontakt med samhällets välfärdssystem. Vid födseln genom barnbidrag och stöd till föräldrarna, under livets gång kanske genom arbetslöshetsförsäkring och föräldrapenning och senare pension. Många av oss behöver också kommunal äldrevård vid slutet av livet. Alla dessa välfärdssystem tas upp i denna rikt illustrerade antologi. 22

Vad kan kommunerna göra? Hur erbjuder man nya/förändrade biografiska scheman? En del kommuner tror inte att de kan påverka resultaten. Har man inte ambitionen, eller inte tror att man kan få eleverna att stanna, då klarar man det inte, säger avdelningschef Per-Arne Andersson SKL. Politikens roll. Utbildningens roll. Kan vi i Östergötland samverka? Ungdomarna efterlyser någon som bryr sig och samtidigt ställer krav. När jag frågar mina ungdomar vad de skulle vilja säga till sig själva som 16-åringar svarar de med eftertryck: "Skärp dig! (Anders Lovén, universitetslektor vid Malmö högskola, pågående forskning) 23

Referenser Bergmark, Å, Bäckman, O. & Minas, R. (2013) Vägar ur socialbidrag? Om socialtjänstens insatser och det ekonomiska biståndets varaktighet (Rapport i socialt arbete nr. 143). Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan vid Stockholms universitet. Bauman, Zygmunt, (1998), Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Göteborg: Daidalos. Bauman, Zygmunt, (1999), Vi vantrivs i det postmoderna, Göteborg: Daidalos. Bauman, Zygmunt, (2002), Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos. Beck, Ulrich (1992) Risk society: towards a new modernity, London: Sage. Lena Engelmark, Hans Swärd red. (2012) Fattigdom utan gränser Carlssons Johansson K. (2007) Arbetsmarknadspolitik som välvilja, maktutövning och styrning i Viljan att styra: Individ, samhälle och välfärdens styrningspraktiker. Sophia Lövgren & Kerstin Johansson red. Studentlitteratur: Lund. Johansson K. (2013) Kunskap, makt och styrning i Linde S och Svensson K Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter. Människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Liber Stockholm. Johansson, K (2003) Bli vuxen i arbetarstad diss. Linköpings universitet Johansson, K (2005) Socialpolitik, kunskapsutveckling och Förnyelsearbete i socialt arbete: Exemplet Östergötland. Innovativa kommuner 2005:2, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Johansson, K, (2000), Ungdomsresursens målgrupper-uppdrag Ungdomsresursen, Norrköpings kommun: Arbetsmarknadskontoret samt i förf. ägo Minas Renate (2001). Att skilja»agnar från vetet«telefonmottagningarnas organisation och selektion av socialbidragsförfrågningar. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3, 201-219. Minas Renate (2008) Arbete med ekonomiskt bistånd 1. Organisation och metoder, kontinuitet och förändring. Ur Bergmark Åke, Lundström Tommy, Minas Renate och Wiklund Stefan (2008). Socialtjänsten i blickfånget organisation, resurser och insatser. Stockholm: Natur och Kultur. Jonas Olofsson red. (2014) Den långa vägen till arbetsmarknaden - Om unga utanför. Studentlitteratur: Lund. Nybom Jenny (2008). Hur bedömer socialarbetare socialbidragstagares försörjningshinder? Socialvetenskaplig tidskrift nr 2, 152-169. Puide Annika (red.) 2000. Socialbidrag i forskning och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia.