Föreslagna aktiviteter I tabellen nedan sammanfattas de föreslagna aktiviteterna.

Sammanfattning Arbetet med att ta fram lokala miljömål pågår för närvarande i Helsingborgs stad och en målsättning är att involvera olika målgrupper i processen med att ta fram dessa. Syftet med denna rapport är att föreslå hur delaktighet kan uppnås bland målgrupperna som utgörs av allmänheten, ungdomar, företag, organisationer, politiker och förvaltningar. Rapporten baseras på undersökningar bland målgrupperna samt ett antal djupintervjuer med människor som har erfarenhet av att engagera olika målgrupper. Prioriterade områden Det är mycket tydligt att flera av målgrupperna berörs av ett flertal av miljömål men att involvera alla målgrupper i alla mål skulle kräva en orealistisk stor arbetsinsats. Det krävs en prioritering av vilka målgrupper som ska involveras och vilka frågor som ska diskuteras. En utgångspunkt vid prioriteringen har varit att försöka hitta de miljöfrågor som intresserar målgrupperna samtidigt som det finns en stor potential till förbättringar inom detta område. De identifierade områdena är transporter och livsmedel. Lyckas man med att få till en beteendeförändring bland målgrupperna när det gäller transporter kommer detta att vara positivt för flera av miljömålen, bl a mål som rör luft, vatten, gifter och bebyggelse. På samma sätt har en ökad konsumtion av ekologiska eller närodlade livsmedel en positiv effekt på mål som rör vatten, luft, bebyggelse, landskap och gifter. Diskutera eller informera? Att involvera målgrupperna kan göras på flera olika sätt. Antingen kan en aktivitet ha fokus på att informera eller att diskutera. I det kommande skedet av miljömålsarbetet, dvs när man vill ha idéer och synpunkter från målgrupperna, är den viktigaste aspekten att diskutera. Att informera kommer in ett i senare skede i miljömålsarbetet när målen är fastställda och det är dags att få medborgarna att agera på ett önskvärt sätt. Förslagsvis ordnas en aktivitet med respektive målgrupp där något av de prioriterade områdena diskuteras. En diskussion uppstår inte av sig själv när människor som inte känner varandra möts. Därför måste aktiviteten vara upplagd på ett sådant sätt att det stimulerar till diskussion. En användbar mötesteknik är Öppet Forum där deltagarna under mötets gång behandlar några ämnen i en rad parallella samtalsgrupper. Utgå från målgruppen Det är målgruppen, och inte miljömålen, som är viktigast vid utformningen av aktiviteterna. Så långt det är möjligt ska aktiviteterna utformas efter det målgrupperna är intresserade av. Enkelt uttryckt är människor oftast mest intresserade av sig själva. Enkätundersökningarna visar att det inte är lämpligt att utgå från något av miljömålen för att locka målgrupperna. Allmänheten och ungdomar har mycket låg kännedom om de nationella miljömålen och bland politiker och företag finns också betydande andelar som inte känner till miljömålen. Eftersom en viss målgrupp ofta berörs av ett flertal av miljömålen, oavsett om målet främst ligger hos t ex Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen eller Miljökontoret bör kommunens aktiviteter samordnas. Delprojektgrupperna bör gå ut gemensamt istället för att t ex delprojektgrupperna Vatten och Gifter ordnar egna separata aktiviteter. Det inte troligt att hushållen bekymrar sig för om avsändaren är Miljökontoret eller Stadsbyggnadskontoret. Utgångspunkten ska alltid vara individen och inte något av miljömålen eller någon förvaltning. 2

Föreslagna aktiviteter I tabellen nedan sammanfattas de föreslagna aktiviteterna. Målgrupp Allmänhet Ungdomar Företag Förvaltningar Politiker Ämne/ område Transporter, livsmedel Transporter, livsmedel (t ex skolmat, rättvisemärkt) Transporter, inköp, att engagera/ underlätta för Enligt förvaltningarnas personalen att agera önskemål 1 miljöanpassat Enligt politikernas önskemål 1 Syfte Få in idéer och synpunkter Få in idéer och synpunkter Få in idéer och synpunkter Var Miljöbiblioteket Ungdomsforum 2 Miljöbiblioteket När A kvällstid, under hösten A kvällstid, under hösten B Frukost- eller lunchmöte, under hösten alt. början av 2005 Inspirera, Inspirera, sprida kunskap sprida kunskap Central & lätttillgänglig Central & lätttillgänglig lokal lokal C dagtid, början av 2005 C kvällstid, början av 2005 Omfattning 2-2,5 tim 2-2,5 tim 2-2,5 tim 2-3 tillfällen * 2 tim 2-3 tillfällen * 2 tim Politiker i Personer som visat Företag som visat Miljöansvarig på kommunfullmäktige, intresse genom enkäten intresse genom enkäten Personer som visat respektive förvaltning Deltagare samt ungdomar som samt "nya företag" som 4. både ordinarie och intresse genom enkäten. Om möjligt även ersättare. bjuds in via inte tidigare deltagit i förvaltningschefer. Ordf. och vice ordf. i Ungdomsforum miljöfrukostar. nämnder 5. Önskat antal deltagare Inbjudan 30 30 30 1. Telefonsamtal 2. Inbudan via brev/email 3. Eventuellt ett uppföljande telefonsamtal. 1. Telefonsamtal 2. Inbjudan via brev/email 3. Eventuellt ett uppföljande telefonsamtal. Ungdomsforum bjuder in via sin adresslista och sin hemsida. Företag som visat intresse via enkäten : 1. Telefonsamtal 2. Inbjudan via brev/email. Övriga företag: 1 Inbjudan via e- mail/brev. 2 Telefonsamtal Representant från samtliga förvaltningar 1. Inbjudan via e-post 2. Telefonsamtal Så många som möjligt 1. Inbjudan via post 2. Telefonsamtal Mötesmetod Öppet forum Öppet forum Öppet forum Öppet forum Öppet forum Deltagare från delprojektgrupperna inom Miljömålsprojektet samt politiker Viktigt att relevanta förvaltningar och nämnder finns representareade. Målet är att både tjänstemän och politiker deltar i aktiviteten tillsammans med allmänheten. Viktigt att relevanta förvaltningar och nämnder finns representareade. Målet är att både tjänstemän och politiker deltar i aktiviteten tillsammans med ungdomar. Viktigt att relevanta förvaltningar och nämnder finns representareade. Målet är att både tjänstemän och politiker deltar i aktiviteten tillsammans med företagen. Beroende på vilka områden förvaltningarna vill diskutera/få ökad kunskap om berörs tjänstemän från olika förvaltningar. Beroende på vilka områden politikerna vill diskutera/få ökad kunskap om berörs tjänstemän från olika förvaltningar. 3

1. UPPDRAGET... 5 BAKGRUND... 5 UPPDRAGSBESKRIVNING... 5 METOD... 6 RAPPORTENS UPPLÄGG... 7 2. VIKTIGA MÅLGRUPPER OCH MILJÖMÅL... 8 INTERVJUER MED DELPROJEKTLEDARE... 8 MILJÖMÅL LUFT... 9 MILJÖMÅL VATTEN... 9 MILJÖMÅL LANDSKAP... 10 MILJÖMÅL GIFTER... 10 MILJÖMÅL BEBYGGELSE... 11 MILJÖMÅL INKÖP... 11 3. PRIORITERING... 12 VILKA OMRÅDEN SKA VÄLJAS?... 12 DISKUTERA ELLER INFORMERA?... 14 UTGÅ FRÅN MÅLGRUPPEN... 15 EN AVSÄNDARE... 15 4. MÅLGRUPPERNA... 16 HUR SKA ALLMÄNHETEN BEMÖTAS OCH LOCKAS?... 16 VÄGAR ATT NÅ ALLMÄNHETEN... 18 HUR SKA BARN OCH UNGDOMAR BEMÖTAS OCH LOCKAS?... 19 VÄGAR ATT NÅ BARN OCH UNGDOMAR... 20 HUR SKA FÖRETAG BEMÖTAS OCH LOCKAS?... 21 VÄGAR ATT NÅ FÖRETAG... 22 HUR SKA FÖRVALTNINGAR BEMÖTAS OCH LOCKAS?... 23 VÄGAR ATT NÅ FÖRVALTNINGARNA... 23 HUR SKA POLITIKER BEMÖTAS OCH LOCKAS?... 24 VÄGAR ATT NÅ POLITIKER... 24 ORGANISATIONER OCH FÖRENINGAR... 24 5. MÖTESTEKNIK... 26 FÖRBEREDELSER INNAN ÖPPET FORUM... 27 DELTAGARE... 29 HJÄLP FRÅN MILJÖSTRATEGERNA PÅ CAMPUS... 30 6. TIDPLAN OCH AKTIVITETSÖVERSIKT... 31 I VILKEN ORDNING SKA MÅLGRUPPERNA INVOLVERAS?... 32 HUR SKA MÅLGRUPPERNA BJUDAS IN?... 32 7. ANDRA KOMMUNER... 34 BILAGOR BILAGA 1: ALLMÄNHETEN - ENKÄT... 35 BILAGA 2: FÖRETAG - ENKÄT... 50 BILAGA 3: POLITIKER - ENKÄT... 56 BILAGA 4: DJUPINTERVJU MED GRÖN UNGDOM... 65 BILAGA 5: FÖRSLAG TILL INBJUDAN... 67 4

1. Uppdraget Bakgrund Arbetet med att ta fram lokala miljömål pågår för närvarande i Helsingborgs stad. Arbetet är samordnat i ett projekt som i denna rapport benämns Miljömålsprojektet. Miljömålsprojektet är organiserat i en ledningsgrupp samt följande sju delprojektgrupper: Luft. Omfattar målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning. Vatten. Omfattar målen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans. Landskap. Omfattar målen Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt det föreslagna målet Ett rikt växt- och djurliv. Bebyggelse. Omfattar målen Säker strålmiljö, God bebyggd miljö Gifter. Omfattar målen Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt Inköp. En tvärgrupp som fokuserar på upphandling och inköp generellt och inte på några specifika miljömål. Delaktighet/Process. En grupp som arbetar för att främja delaktighet bland samtliga berörda, både inom Miljömålsprojektet samt olika målgrupper som t ex allmänhet och företag. Uppdragsbeskrivning En viktig målsättning för Miljömålsprojektet är att involvera olika målgrupper i processen och för att få hjälp med detta har extern hjälp anlitats. Det är resultatet av detta arbete som presenteras i denna rapport. Med målgrupper avses allmänhet, företag, ungdomar, organisationer samt stadens förvaltningar och politiker. Målgrupperna är viktiga eftersom de kan bidra med synpunkter på föreslagna miljömål samt lämna åtgärdsförslag på hur miljömålen kan nås. Delaktighet bland målgrupperna skapar också större förståelse för uppsatta mål och en större vilja att agera för att nå målen. När det gäller stadens förvaltningar är denna grupp viktig eftersom de på olika sätt är i kontakt med medborgarna och därmed har möjlighet att påverka dessa, bl a genom att föregå med gott exempel. Förvaltningarna har också genom deras verksamheter stora möjligheter att själva bidra till att miljömålen nås. Politikerna är också en viktig grupp eftersom de utgör beslutsfattare. Syftet med uppdraget är att föreslå hur delaktighet bland målgrupperna kan uppnås under processen med att ta fram lokala miljömål. Uppdraget omfattar att: hitta de bästa sätten att involvera respektive målgrupp kartlägga vad som krävs för att få målgrupperna att delta i miljömålsarbetet utreda vilka målgrupper som berörs av vilka miljömål identifiera eventuella samordningsvinster mellan olika målgrupper och miljömål. Samordningsvinster skulle kunna vara att företag och ungdomar involveras samtidigt eller att delprojektgrupperna Landskap och Bebyggelse samordnar sina aktiviteter. Själva arbetet med hur de fastställda miljömålen i ett senare skede ska spridas bland målgrupperna samt arbetet med att få målgrupperna att agera så att målen uppnås omfattas inte av detta uppdrag. 5

Utgångspunkten för de förslag som lämnas i denna rapport är att målgrupperna ska involveras efter att staden har kommit en bit på vägen i sitt miljömålsarbete, men innan staden kommit så långt att de har presenterat ett färdigt förslag till miljömål. Rapport är skriven av Katrin Bergmark, Vivus Kommunikation, på uppdrag av Miljökontoret. Metod Utgångsläget har varit att ta del av den kunskap och de synpunkter som finns både på sändarsidan och mottagarsidan. Sändarsidan Inom staden finns mycket erfarenhet och kunskap från tidigare projekt som är viktiga att ta tillvara på. Inledningsvis gjordes därför djupintervjuer med relevanta personer som sitter på sändarsidan, dvs de som ingår i Miljömålsprojektet samt andra personer som har erfarenhet av att involvera de aktuella målgrupperna i olika projekt. Mottagarsidan Det är mycket viktigt att ta reda på hur mottagarsidan upplever situationen eftersom informationen måste utformas på ett sådant sätt att mottagarna upplever den som intressant och relevant. Synpunkter samlades in från målgrupperna genom ett antal undersökningar. Utöver undersökningarna bland målgrupperna gjordes även en genomgång av tidigare genomförda utredningar från bla Naturvårdsverket och Ungdomsstyrelsen som rör området miljö och involvering av olika målgrupper. I figuren nedan framgår vilka som har intervjuats och vilka undersökningar som har genomförts inom ramen för detta uppdrag. Sändare Mottagare Intervjuer med: De sju delprojektledarna Mobilitetskontoret i Lund En forskare i medborgarkommunikation på Campus Ungdomsforum i Helsingborg Ungdomskraft Skåne Näringslivsenheten Miljöverkstaden Medborgarkansliet Undersökningar: Enkät bland allmänheten, inklusive ungdomar Djupintervju med representant från Grön Ungdom Enkät bland företag Enkät bland kommunfullmäktiges politiker Förvaltningar via intervjuer med delprojektledare i respektive delprojektgrupp 6

Rapportens upplägg Figuren nedan beskriver rapportens upplägg. 1. Uppdraget 2. Viktiga målgrupper och miljömål 3. Prioritering 4. Målgrupperna 5. Mötesteknik 6. Tidplan & aktivitetsöversikt 7. Andra kommuner Syfte och metod. En sammanfattning av intervjuer genomförda med projektledare för respektive delprojektgrupp. En diskussion om vilka miljömål som kan prioriteras och om involveringen av medborgarna ska ske genom diskussion eller information. Presentation av viktiga utgångspunkter att ha i tankarna när respektive målgrupp ska involveras. För varje målgrupp lämnas också förslag på hur dessa kan involveras i miljömålsarbetet. Ett sätt att få medborgarna aktiva under möten. Förslag till tidplan och en sammanställning av de föreslagna aktiviteterna. Hur andra kommuner arbetar med miljömålen. Bilagor 1. Allmänhet - enkätresultat 2. Företag - enkätresultat 3. Politiker enkätresultat 4. Ungdom djupintervju 5. Förslag till inbjudan 7

2. Viktiga målgrupper och miljömål Intervjuer med delprojektledare Intervjuer med delprojektledare genomfördes i samband med att de var inne i slutskedet med att ta fram underlagsrapporter innehållande en sammanställning av miljösituationen idag, eventuella befintliga mål och planer etc. Arbetet med att formulera konkreta mål hade inte kommit igång och det har därför varit svårt att i detalj få en bild över vilka de viktigaste målen är. Däremot hade delprojektgrupperna en klar bild över vilka de viktigaste målgrupperna är. Det är mycket tydligt att många av miljömålen berör samma målgrupp. Detta kapitel är en sammanfattning av genomförda intervjuer med delprojektgrupper och tabellen nedan ger en bild av vilka målgrupper som berörs av vilka mål. Målgrupp Område att påverka Delprojektgrupper Allmänhet Ungdomar Företag Luft Vatten Landskap Förvaltningar Gifter Bebygg -else Val av transportmedel X X X Användning av lösningsmedel X X X Avfallshantering X Inköp av lokalodlat X X X Inköp av ekologiska livsmedel X X X X Trädgårdsskötsel X X Undvika gifter/hantera gifter X X X Info. om avlopp till de som bygger egna hem X Mindre transportföretag och deras val av transportsätt X Inköpare av transporter och deras val av leverantörer (branscher med betydande inköp X av transporter) Sjötransporter mellan Helsingborg - Danmark Lantbrukare och deras val av produktionsmetod. X X Avloppsbranschen och deras val av avloppslösningar X Växthusbranschen och deras val av gödnings- /bekämpningsmedel X Byggbranschen och deras val av material X X Byggvaruhus och deras val av leverantörer, samt hur de informerar sina kunder X Miljöanpassade inköp X X X X X Förvaltningar som arbetar med samhällsplanerar frågor som rör vatten, t ex Stadsbyggnadskontoret, Tekniska X förvaltningen Förvaltningar som arbetar med samhällsplanerar frågor som rör god bebyggd X miljö Politiker och deras prioritering av miljöfrågor vid beslutsfattandet X X Ansvariga för kommunens mark och vilka metoder de väljer vid skötsel av marken X X Inköp 8

I detta förslag på hur målgrupper kan involveras får organisationer fungera som en väg att nå övriga målgrupper och utgör i sig inte någon huvudmålgrupp. Målgruppen politiker tillkom i ett senare skede och var därför inte en grupp som togs upp till diskussion under intervjuerna med delprojektledare, om inte de intervjuade själva tog upp denna målgrupp. Nedan görs en genomgång av de viktigaste målgrupperna enligt delprojektledarna. Att en viss målgrupp inte nämns behöver inte betyda att den inte är viktig. Miljömål Luft Detta område omfattar miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. För att dessa mål ska nås gäller det bl a att minska trafiken och antalet transporter, både på land och i vatten. Det är också viktigt att andelen miljöanpassad trafik och transporter ökar, både på land och i vatten. Viktiga målgrupper Hushåll. Påverka hushållens val av transportmedel, användning av lösningsmedel (aceton, tändvätska etc), vedeldning och inköp av lokalodlade livsmedel Förvaltningar. Engagera och involvera förvaltningarna för att öka andelen miljöanpassade inköp av transporter. Förvaltningarna bör föregå med gott exempel för näringsliv och medborgare. Företag som köper transporter. Påverka köpare av transporter så att de efterfrågar miljöanpassade transporter. Mindre transportföretag. Påverka mindre transportföretag så att de ökar andelen miljöanpassade transportmedel. De stora landtransportföretagen är redan idag relativt duktiga på miljöanpassningar, medan de mindre kan behöva bearbetas. Sjötransporter mellan Helsingborg och Danmark. Påverka dessa för att öka andelen miljöanpassade transporter. Övriga sjötransporter är mycket svåra att påverka. Miljömål Vatten Detta område omfattar miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt Levande kust och skärgård. För att dessa mål ska nås gäller det bl a att öka inköpen av ekologiska livsmedel, att minska användningen av gödning och bekämpningsmedel, att hantera miljögifter på rätt sätt och att använda rätt teknik i avloppssystem. Viktiga målgrupper Hushåll. Påverka hushållens inköp av livsmedel och få dem att efterfråga rätt livsmedel, bl a genom att låta människor få veta mer om vattenfrågor och lantbruk. Öka kunskapen om och förståelsen för hur lantbruket hänger ihop med det vi äter och att vissa produktionssätt är bättre än andra ur miljösynpunkt. Påverka användningen av gödnings- och bekämpningsmedel i trädgårdar, vilket bl a kan göras genom artiklar om bekämpningsmedel och trädgårdsskötsel i tidningar som vänder sig till villaägare. Öka hushållens kunskap om hantering av miljögifter och vad som kan slängas respektive inte slängas i avlopp. Få villaägare som bygger nytt eller bygger om att satsa på bra avloppslösningar, t ex genom artiklar i tidningen Hus och hem. 9

Lantbrukare. Lantbrukare har ofta stor kunskap i miljöfrågor men ett svårt ekonomiskt läge pga hård konkurrens och allt billigare livsmedel. LRF har stor kunskap om lantbrukarnas vardag och har på ett framgångsrikt sätt satsat mycket på information till lantbrukare. Lantbrukare anses vara en svår grupp att påverka och man bör därför även påverka allmänheten så att de efterfrågar rätt produkter. Förvaltningar. Engagera och involvera förvaltningar som arbetar med samhällsplanerarfrågor, t ex Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen. Avloppsbranschen. Påverka avloppsbranschen så att andelen miljöanpassade lösningar ökar. Växthusbranschen. Växthusbranschen är en liten grupp som i det stora hela inte har så stor inverkan men kan ha stor påverkan lokalt, t ex på ett vattendrag, genom utsläpp av näringsämnen och bekämpningsmedel. Politiker. Politiker är viktiga att påverka och informera så att de får kunskap om olika produktionsformer och vad lantbruket betyder för Sverige. Miljömål Landskap Detta område omfattar miljömålen Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap. För att dessa mål ska nås gäller det bl a att markägare sköter marken på rätt sätt och att öka inköpen av ekologiska livsmedel. Viktiga målgrupper Kommunen själv. Engagera och involvera ansvariga för kommunens markägor. Det är viktigt att föregå med gott exempel innan man går till privata skogs- och markägare. Lantbrukare. Eftersom lantbrukare kan vara svåra att påverka, till stor del pga ett pressat ekonomiskt läge, bör kommunen börja med att själv föregå med gott exempel med sin egna mark. Förvaltningar. Engagera och involvera förvaltningar för att öka andelen inköp av ekologiska produkter. Fokus på förvaltningar som rör områden med betydande inköpsvolymer som skola och omsorg. Hushåll. Påverka hushållens inköp av ekologiska produkter. Miljömål Gifter Detta område omfattar miljömålen Giftfri miljö och Skyddande ozonskikt. För att dessa mål ska nås gäller det bl a köpa rätt produkter och att hantera produkterna rätt. Exempel på produkter är livsmedel, bekämpningsmedel och val av träslag och material vid byggen. Viktiga målgrupper Byggföretag. Byggbranschen är den bransch som använder mest ozonskadliga ämnen. Viktigt att påverka både stora och små byggföretag. De största företagen gör antagligen mycket redan idag medan mindre företag kan behöva information. Hushåll. Försök påverka dessa redan i inköpsskedet så att de köper miljöanpassade produkter. I de fall hushållen använder produkter som innehåller farliga kemikalier ska de informeras om hur produkten ska användas och hur avfallet ska hanteras. Ungdomar. Ungdomar har ett intresse och stor kunskap redan idag. Ta vara på detta genom att involvera och engagera ungdomar mer. 10

Byggvaruhus. Påverka byggföretagen så att de ställer krav på leverantörer, köper in miljöanpassade produkter, för kunskapen vidare till kunderna. Förvaltningar. Informera och inspirera förvaltningarna att öka andelen miljöanpassade inköp. Miljömål Bebyggelse Detta område omfattar miljömålen God bebyggd miljö och Strålmiljö. För att dessa mål ska nås gäller det samhällsplanerare inom kommunen tar hänsyn till olika miljöaspekter, att det byggs bostäder som är anpassade så att hushåll enkelt kan leva miljöanpassat när det t ex gäller avfallshantering och energibesparingar. Viktiga målgrupper Hushåll och ungdomar. En förutsättning för att lyckas påverka dessa målgrupper är att kommunen även fortsättningsvis möjliggör för allmänheten att agera miljöanpassat, t ex genom goda möjligheter till avfallshantering, bra kollektivtrafik och bra närservice. Hushållen kan bidra bl a genom att välja bättre transportmedel och fortsätta källsortera. Förvaltningar. Engagera och involvera förvaltningar som arbetar med samhällsplanerarfrågor så att utbyggnaden av samhället sker på bästa sätt. Byggherrar. Involvera dessa i miljömålsarbetet (finns redan idag visst samarbete). Helsingborgshem driver redan idag miljötänkandet framåt bland sina hyresgäster. Kanske kan även andra fastighetsägare, som Wihlborgs och SkåneBo, involveras. Villaägare. Har andra förutsättningar för t ex avfallshantering än boende i flerbostadshus och kan därför behöva speciell hjälp och information. Miljömål Inköp Denna tvärgrupp har inte fokus på vissa miljömål arbetet rör flertalet av de 15 miljömålen. Det handlar om alla typer av inköp, allt från livsmedel och transporter till energi och teknik. Viktiga målgrupper Ungdomar. När det gäller skolorna och deras mat måste man få eleverna att efterfråga ekologisk mat för att den ska köpas in. Även inköpare på skolor måste påverkas. Bilåkare. Påverka bilåkare så att de i första hand väljer mer miljöanpassade transportsätt och i andra hand väljer miljöanpassade bilar. Förvaltningar. Engagera och involvera de miljöansvariga på respektive förvaltning genom att ge dem så mycket hjälp som möjligt, bl a genom checklistor på nätet, utbildning i ekologisk upphandling (är på gång inom kommunen), certifiera en miljöupphandlare på respektive förvaltning, skapa nätverk mellan miljöansvariga på samtliga förvaltningar. Politiker. Det är viktigt att få med politikerna. På hög nivå anses förankringen vara bred men ute i nämnderna upplevs involveringen av miljöfrågor kunna bli bättre. Engagera och involvera politiker genom att utbilda dessa i fördelarna med miljöanpassade inköp och begrepp inom miljöanpassade inköp. Kommunanställda med inköpsansvar. En svår grupp att nå eftersom det är svårt att veta vilka som har inköpsansvar. Utbilda och informera upphandlare och inköpare i kommunen om inköp av miljöanpassade produkter. Sammanfattningsvis visar intervjuerna att respektive delprojektgrupp arbetar med mål som rör ett flertal av målgrupperna. 11

3. Prioritering Det är omöjligt att involvera alla målgrupper i alla mål eftersom det skulle krävas en mycket stor arbetsinsats. Det krävs en prioritering av vilka målgrupper som ska involveras och vilka frågor som ska diskuteras. En utgångspunkt vid prioriteringen har varit att försöka hitta de miljöfrågor som: - intresserar målgrupperna - Miljömålsprojektet anser utgör de största miljöproblemen - Miljömålsprojektet anser att det finns stora möjligheter till förbättringar För att Miljömålsprojektet ska få användbar input i miljömålsarbetet bör målgrupperna ges möjlighet att diskuteras på djupet, dvs så ingående som möjligt. Väljer Miljömålsprojektet att diskutera många ämnen blir detta kostnads- och tidskrävande. Att diskutera några utvalda ämnen är därmed mer realistiskt. Miljömålsprojektet bör med andra ord hålla sig i den övre vänstra rutan i figuren nedan. Gå på djupet Tids- & resurskrävande Få ämnen Många ämnen Mindre användbar information Mer generellt Ska olika målgrupper involveras i samma aktivitet? Det kan ofta vara relevant att låta olika målgrupper möta varandra. Ska ämnet ekologiska livsmedel diskuteras kan det vara bra att låta allmänheten (kunder), företag (butiker) och lantbrukare (producenter) mötas. Det blir dock en mer komplicerad aktivitet och vill man hålla det så enkelt som möjligt är det enklare att målgrupperna träffas var för sig. Bortsett från att politiker och förvaltningar som både är en målgrupp i sig samt viktiga deltagare i aktiviteter med allmänhet, ungdomar och företag. Vilka områden ska väljas? Efter intervjuer med delprojektledare står det klart att det är två ämnen som täcker ett flertal av miljömålen, nämligen transporter och livsmedel. Lyckas man med att få till en beteendeförändring bland målgrupperna när det gäller transporter kommer detta att vara positivt för flera av miljömålen, bl a mål som rör luft, vatten, gifter och bebyggelse. På samma sätt har en ökad konsumtion av ekologiska eller närodlade livsmedel en positiv effekt på mål som rör vatten, luft, bebyggelse, landskap och gifter. Transporter Enligt enkätundersökningen 1 bland företag i Helsingborg är miljöanpassade transporter ett ämne som intresserar företag. Nästan sju av tio företag anger siffran 4 eller 5 på en skala från 1 I bilaga 2 finns resultatet från enkätundersökningen bland företag. 12

1-5 där 1 betyder inte intressant och 5 betyder mycket intressant. Undersökningen visar också att ett av de miljöområden som företagen anser att deras verksamheter inverkar mest på är luften. Det allmänheten anser är viktigast, enligt enkätundersökningen 2, är den egna bostaden, närservice och trygghet. Dessa områden upplevs som mer intressanta än miljöfrågor. Däremot upplevs trafiksäkerhet som ett mycket viktigt område. De flesta människor arbetar eller går i skola, vilket innebär att många transporterar sig mellan olika platser varje dag. Transportfrågan bör därför vara av intresse. Ett faktum som talar för att Helsingborgarna bör vara intresserade av transporter är att när de får frågan om vilket Helsingborgs största miljöproblem är svarar varannan att det är luftföroreningar. Oavsett om man är ung eller gammal tycks luften vara det många tänker på. Många ungdomar har ännu inte någon egen bil och de är därmed mer intresserade än många vuxna av att det finns en väl fungerande kollektivtrafik. Om det finns en bra kollektivtrafik och om ungdomar lär sig att åka kollektivt redan när de är unga är chansen antagligen större att de även väljer kollektivtrafiken när de blir äldre. Förutsatt att det finns en tillräckligt bra kollektivtrafik. Bland politiker anses det största problemet vara luftföroreningar. Drygt varannan tar upp detta problem när de får ange vilken miljöfråga som känns mest angelägen 3. Miljömål som rör luften är också, tillsammans med mål som rör vatten och bebyggelse, de områden som väcker störst intresse bland politikerna. Med tanke på hur företag, allmänhet och politiker svarar i enkätundersökningarna bör ämnet transporter vara något att satsa på. Det kan handla om allt från att nå en bättre miljö genom minskat buller, minskade trafikolyckor, minskade olyckor med farlig last, ecodriving, bättre planerat resande, bättre samordning av transporter, ökad användning av kollektivtrafik och cykel, bilpooler, samåkning, köpa varor som producerats lokalt, fler godstransporter på järnväg, miljöanpassade drivmedel, bränslesnåla fordon, omläggning av transportrutter till mindre störningskänsliga områden, fler miljövänliga fordonstvättar. Livsmedel Livsmedel är ett område som från Miljömålsprojektets sida anses som viktigt. Eftersom inköp av livsmedel främst rör vissa branscher, t ex hotell- & restaurangbranschen och vissa delar av den kommunala sektorn som t ex skola är ämnet mer eller mindre intressant för olika branscher. I enkäten till företag finns en fråga om miljöanpassade inköp som ger en indikation om intresset för inköp generellt av miljöanpassade produkter. I enkäten till företag visar det sig att inköp hamnar längre ned på listan över ämnen man vill veta mer om. Trots placeringen i listan är det ändå vartannat företag som gärna vill veta mer om miljöanpassade inköp 4. Bland allmänheten finns ett visst intresse av miljövänliga inköp till hushållet. Frågan handlar inte specifikt om livsmedel utan om inköp generellt. I enkäten svarar varannan att de tycker 5 att miljövänliga inköp är viktigt, men ämnet hamnar ändå sist bland de ämnen som tas upp i enkäten. Eftersom ämnet i sig inte prioriteras bland målgrupperna är det viktigt att Miljömålsprojektet hittar ett sätt att göra ämnet intressant. När det t ex gäller ungdomar kan diskussionen t ex 2 I bilaga 1 finns resultatet från enkätundersökningen bland allmänheten. 3 I bilaga 3 finns resultatet från enkätundersökningen bland politiker. 4 Anger att ämnet är mycket eller ganska intressant på en skala från 1 till 5. 5 Anger att ämnet är mycket eller ganska viktigt på en skala från 1 till 5. 13

utgå från skolmaten som är ett mer hett ämne. Eftersom många unga också är intresserade av globala frågor som t ex mänskliga rättigheter kan en utgångspunkt vara Rättvisemärkta produkter. Ämnet livsmedel rör främst allmänheten och ungdomar, förutsatt att inte någon speciell aktivitet görs mot utvalda branscher. Att handla miljöanpassat kan t ex innebära att köpa ekologiska livsmedel, köpa närodlat, odla själv, köpa naturbeteskött, köpa fisk som inte överfiskas eller ger upphov till oönskade bifångster, använda mindre gödsel och bekämpningsmedel för egna odlingar i den egna trädgården, lära sig vad man ska fråga efter i livsmedelsaffären, lär sig hur man ser om en vara är bra för miljön, välja livsmedel med minsta möjliga förpackningsmaterial, dricka gott kranvatten istället för mineralvatten på flaska, förvara sin mat i energisnåla vitvaror, lämna in överblivna läkemedel till apoteket, hantera livsmedel på rätt sätt genom att t ex koka med lock, koka på eftervärme, optimera avfallshantering och kompostering. Diskutera eller informera? Att involvera målgrupperna kan göras på flera olika sätt. Antingen kan en aktivitet ha fokus på att informera eller att diskutera. I det kommande skedet av miljömålsarbetet, dvs när man vill ha idéer och synpunkter från målgrupperna, är den viktigaste aspekten att diskutera. Att informera kommer in ett i senare skede i miljömålsarbetet när målen är fastställda och det är dags att få medborgarna att agera på ett önskvärt sätt. En aktivitet kan antingen vara riktad mot en specifik del av en målgrupp, t ex transportföretag eller invandrare, eller mer generellt rikta sig mot företagare och allmänhet. Eftersom det endast är möjligt att genomföra ett begränsat antal aktiviteter föreslås att dessa riktas mot mer generella målgrupper för att få en bredd i idéer och förslag. I figuren nedan bör Miljömålsprojektet alltså hålla sig i den nedre högra kvadraten i detta inledande skede. När miljömålen är fastställda kan mer riktade insatser göras mot vissa delar av en målgrupp, t ex vissa branscher eller bostadsområden, och dessa insatser kan också i något större utsträckning inrikta sig på att informera. Vi rör oss uppåt och något till vänster i figuren. Specifik målgrupp (ex restaurangbranschen, invandrare) Informera Diskutera Generell målgrupp (ex företag, allmänhet) 14

Utgå från målgruppen Analysen av både sändar- och mottagarsidan visar att det är målgruppen, och inte miljömålen, som är viktigast vid utformningen av aktiviteterna. Så långt det är möjligt ska aktiviteterna utformas efter det målgrupperna är intresserade av. Enkätundersökningarna visar att det inte är lämpligt att utgå från något av miljömålen för att locka målgrupperna. Allmänheten och ungdomar har mycket låg kännedom om de nationella miljömålen. Bland företagen känner vissa till de nationella miljömålen, men det är ändå den egna verksamheten som är det viktiga för en företagare. Bland politikerna instämmer varannan helt eller nästan helt i påståendet att de har hört talas om miljömålen medan övriga har en lägre kännedom om målen. Utgångspunkten ska alltid vara individen eller företagaren och inte något av miljömålen eller någon förvaltning. Om transportfrågor eller ekologiska livsmedel ska diskuteras kan allmänheten och ungdomar t ex ställas inför frågorna: Hur tar du dig till arbetet eller skolan? Vad tycker du om kollektivtrafiken? Vilka fördelar finns det med att ta cykeln istället för bilen? Vad kan du vinna på att handla mer ekologiskt? Är ekologiska livsmedel bättre än vanliga livsmedel? Blir miljön bättre om du handlar ekologiska livsmedel? En företagare kan ställas inför frågorna: Kan företaget spara tid eller pengar på förändrade transportsätt? På vilka sätt skulle företagets transporter kunna förbättras? Vilka fördelar finns med mer miljöanpassade transporter för ert företag? Börja med att involvera de människor som redan har visat ett intresse, dvs de som i enkäten talat om att de är intresserade av att delta i en diskussion. När det gäller företag bör man göra ett försök att få med några nya företag så att det inte bara blir de trogna frukostbesökarna 6. Det går att köpa adresser till miljöansvariga personer på företag i Helsingborg från www.infodata.se. Fördelen med detta är att man kan skicka en inbjudan som är adresserad till en namngiven person. En inbjudan per post är antagligen inte tillräcklig i sig utan det krävs även en telefonkontakt. En avsändare Eftersom en viss målgrupp ofta berörs av ett flertal av miljömålen, oavsett om målet främst ligger hos t ex Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen eller Miljökontoret bör kommunens aktiviteter samordnas. Delprojektgrupperna bör gå ut gemensamt istället för att t ex delprojektgrupperna Vatten och Gifter ordnar egna separata aktiviteter. Det inte troligt att hushållen bekymrar sig för om avsändaren är Miljökontoret eller Stadsbyggnadskontoret. 6 Det är företag som tidigare deltagit i frukostmöten som besvarat enkäterna med företagsfrågor. 15

4. Målgrupperna I detta avsnitt presenteras viktiga utgångspunkter att ha i tankarna när respektive målgrupp ska involveras. Dessa utgångspunkter baseras på erfarenheter från delprojektgrupperna och övriga intervjuer med människor 7 som har erfarenheter från att involvera olika målgrupper. Avsnittet baseras även på de enkätundersökningar och intervjuer som gjorts med företag, allmänhet, ungdomar och politiker. För varje målgrupp lämnas också ett antal förslag på hur dessa bäst kan involveras i miljömålsarbetet. Aktiviteter markerade med * är prioriterade aktiviteter som Miljömålsprojektet föreslås gå vidare med i första hand. Samtliga prioriterade aktiviteter handlar om att målgruppen bjuds in till ett möte för att diskutera miljöfrågor. Övriga aktiviteter passar bra lite längre fram när Miljömålsprojektet har de lokala miljömålen i mer konkret form. Vissa aktiviteter passar bäst för att sprida information, medan andra aktiviteter har större förutsättningar att skapa en diskussion. En och samma kanal kan dock fungera som både diskussionsforum och informationskanal beroende på vilket sätt man väljer att använda kanalen. Varje föreslagen aktivitet avslutas med information om den passar bäst som diskussionsforum eller som en informationskanal. Hur ska allmänheten bemötas och lockas? Utgå från människan, inte från miljömålen och respektive förvaltning. Allmänheten ser inte målen som de 15 nationella miljömålen och de bryr sig inte heller om det är Tekniska förvaltningen eller Miljökontoret som står bakom. Försök få in miljötänkandet i vardagen och ta inte upp miljöfrågor som ett isolerat område. Mest intressanta ämnen för allmänheten är det som händer i det egna bostadsområdet, barn, skolfrågor, trafik, bebyggelse i egna området, vägar, trygghet och säkerhet, renhållning. Förutom att utgå från det som intresserar allmänheten kan man även trycka på positiva effekter som t ex bättre hälsa, spara tid och spara pengar. Välj att arbeta med frågor som känns konkreta och nära för den enskilde människan. Detta gör det lättare att involvera allmänheten. Utgå t ex inte från klimatförändringar utan istället från temat hur tar du dig till jobbet?, utgå inte från levande sjöar och vattendrag utan istället från ekologisk mat i ditt skafferi. Platsen för en aktivitet är viktig. Det ska vara positiva mötesplatser där målgruppen känner sig hemma och trygga. En mötesplats ska även ligga på ett lättillgängligt ställe. Undvik hot. Skräckpropaganda bör undvikas eftersom det oftast inte framkallar några nya beteenden. Skräckpropaganda kan till och med göra att mottagaren värjer sig och helt struntar i budskapet. Säg inte att trafiken är farlig eftersom den leder till dålig luft. Visa istället vad allmänheten vinner på att cykla istället. När människor ska bjudas in till aktiviteterna måste de letas upp där de är, t ex hemma, på cykelbanan eller på jobbet. Förvänta er inte att de självmant ska dyka upp hos er. Direktkontakter via telefon eller möte där man ses öga mot öga fungerar bättre än utskick via post, e-post och annonser. 7 Intervjuer med Näringslivsenheten, Medborgarkansliet, Ungdomsforum, Region Skåne Ungdomskraft, Mobilitetskontoret i Lund, Miljöverkstaden, Forskare på Campus i medborgarkommunikation. 16

Morötter är viktiga för att få människor att agera på visst sätt, t ex att delta i en diskussion. Exempel på morot kan vara en tävling, en present eller fika. Anpassa moroten så att den uppmuntrar till bra miljöbeteende, t ex fribiljetter på kollektivtrafiken eller ett paket ekologiskt kaffe. Gå via föreningar och organisationer som ger dig förtroende. Invandrare kan t ex nås via invandrarföreningar, trädgårdsintresserade via Medborgarskolan och Folkuniversitetets trädgårdskurser, ungdomar via Ungdomsforum. Det är viktigt att förklara varför man ska agera på ett visst sätt, men detta bör alltid kompletteras med information om hur man kan göra det. Agera inte mot medborgarna som om ni som är involverade i Miljömålsarbetet vet bäst, även om ni har större kunskap inom flera områden. Medborgarna är experter på deras egna liv och måste själva få komma med idéer om hur de kan agera miljöanpassat samt själva komma på argumenten till varför ett visst beteende är bra. Något man själv har kommit på är man ofta betydligt mer villig att försöka följa. Det är viktigt att ha en öppen diskussion och lyssna på målgruppen, både för att samla in synpunkter och för att få målgruppen att känna ansvar och ta ansvar. Börja varje aktivitet med att tala om vad som gäller, vad kommer att hända med de synpunkter som de lämnar, vad kan medborgarna förvänta sig för resultat av diskussionen och hur kommer de att få feedback efter genomförd aktivitet. Medborgarna måste också få information om hur beslutsprocessen fungerar, dvs att de synpunkter som de lämnar ligger till underlag för beslut bland politikerna. Vid möten mellan allmänhet och politiker blir resultatet ofta en lång önskelista från allmänheten, var medvetna om detta så blir det lättare att undvika. Det viktiga är att få till en diskussion där idéer kläcks och diskuteras. Involvera rätt deltagare i aktiviteterna. Allmänhetens förtroende för olika källor varierar. Den undersökning bland allmänheten som genomförts i detta projekt visar att förtroendet för miljöorganisationer, vänner och forskare är betydligt större än för politiker och myndigheter. Samtidigt tycker allmänheten att det är politiker de vill träffa för att lämna sina synpunkter till. En aktivitet kan gärna inledas av en representant från en miljöorganisation eller en forskare inom området. Eftersom allmänheten helst lämnar sina synpunkter till politiker så är det viktigt att dessa finns med på mötet. Ett par förslag på förtroendeväckande personer som kan inleda ett möte är t ex Lynn Åkesson, docent i etnologi vid Lunds universitet. Hon har bl a skrivit essän Soporna säger vem du är. Miljöpsykolog, Torbjörn Laike, docent i miljöpsykologi på Lunds Universitet, som forskat i naturens och ljusets betydelse för människan. De tip s som tagits upp här gäller även i stor utsträckning även för övriga målgrupper. 17

Vägar att nå allmänheten *Diskussioner med allmänhet som visat intresse via enkäten Bland de 150 helsingborgare som deltog i enkätundersökningen har ca 70 personer angivit att de kan tänka sig att delta i en diskussion. Bjud in dessa, men bjud även in politiker och tjänstemän till aktiviteten eftersom allmänheten gärna vill lämna sina synpunkter till politiker och tjänstemän. Aktiviteten kan förslagsvis hållas på Miljöbiblioteket som är en allmän plats som många har anledning att besöka även vid andra tillfällen. En lokal på Miljökontoret skulle kännas mer främmande och detta är inte en plats som allmänheten normalt besöker. Aktiviteten passar bäst att användas som ett diskussionsforum. Medborgarutskotten Medborgarutskotten arbetar nära allmänheten dels genom öppna möten, dels genom enkäter. Medborgarutskotten arbetar för närvarande efter en plan i tre steg: 1. Enkät om boendemiljön genomförs i bostadsområdet. 2. En utställning hålls i bostadsområdet där bl a resultaten från undersökningen presenteras. 3. Medborgarutskottet tar fram ett utvecklingsprogram för bostadsområdet och som grund för denna ligger resultatet från enkäten. Medborgarutskotten har hunnit påbörja arbetet på ett antal bostadsområden enligt trestegsplanen ovan. Medborgarkontoren är relativt nystartade och har i dagsläget inte något färdigt utvecklingsprogram för något bostadsområde. Staden är indelad i ca 40 bostadsområden och 5-10 områden ska betas av per år. Enkäter har genomförts på ca 6 områden och utställningar har man hunnit ha för några av dessa. Medborgarutskotten är en kanal som ännu inte är helt inarbetad bland allmänheten eftersom utskotten inte har funnits så länge. Så småningom kommer dock utskotten att utgöra ett bra sätt att nå allmänheten. Förslagsvis kan representanter från Miljömålsprojektet vara med på öppna möten som rör miljöfrågor. I dagsläget bör någon representant från Miljömålsprojektet kontakta Medborgarutskotten om man vill delta i ett möte. Miljömålsprojektet kan även delta med ett par frågor i de enkäter som Medborgarkontoren genomför eller delta i de utställningar som hålls. Ytterligare ett sätt att informera allmänheten i miljöfrågor är att skriva något i de nyhetsbrev som M edborgarutskotten skickar ut ett par gånger per år. Dessa nyhetsbrev går till samtliga hushåll. I dagsläget finns inte Miljönämnden representerad på utskotten. Arbetet med att nå uppsatta miljömål skulle kunna underlättas om även en politiker från Miljönämnden ingår i Medborgarutskotten. Som Medborgarutskotten fungerar idag kan dessa användas främst för att informera, men det finnas potential även för att nå människor för att diskutera miljöfrågor. Kontaktperson: Marianne Dock, marianne.dock@helsingborg.se. Miljötolkar Det finns fyra miljötolkar inom kommunen som i ett projekt har informerat invandrare om bl a källsortering och energibesparingar på albanska, vietnamesiska, bosniska och arabiska. Olika kulturell bakgrund har ibland betydelse för vilka erfarenheter man har av t ex avfallshantering, inköp av livsmedel och användning av olika transportmedel. Eftersom både Medborgarutskotten och Ungdomsforum haft lågt deltagande av människor med invandrarbakgrund kan dessa miljötolkar vara ett sätt att träffa invandrare för att diskutera 18

deras syn på miljö. Exempelvis kan Miljömålsprojektet gå ut med ett erbjudande till fastighetsägare eller invandrarföreningar om att de kan använda sig av miljötolkarna för att nå människor med invandrarbakgrund. Miljötolkarna kan användas både som diskussionsforum och informationskanal. Helsingborgshem Helsingborgshem arbetar mycket med olika miljöfrågor, bl a när det gäller avfallshantering och energianvändning bland sina hyresgäster. Helsingborgshem har en kundtidning som utkommer med 4 nummer per år och det är möjligt för Miljömålsprojektet att använda sig av denna för att sprida information om miljömålen eller för att bjuda in till aktiviteter. Kontaktperson: Kerstin Johansson, kerstin.johansson@helsingborgshem.se. Kundtidningen passar främst som informationskanal. Folkuniversitetet, Medborgarskolan, Studieförbundet vuxenskolan, ABF Många studiecirklar rör området miljö. Här skulle Miljömålsprojektet kunna bidra med informationsblad eller att informera på plats. Informationen bör anpassas efter vad kursen handlar om. Här är några exempel på befintliga studiecirklar: 1. Navigation på havet. Teoretiska och praktiska kunskaper i navigation, sjömanskap, sjösäkerhet, sjövett och miljövård. 2. Ditt vackraste jag. En grundlig ansiktsrengöring med biologiska hudvårdsprodukter. 3. Trädgårdsskötsel - Röj i trädgården och planera för en ny säsong. 4. Miljöfrågor Miljöfrågor diskuteras ur såväl allmän som lokal synpunkt. 5. Meteorologi Lär dig förutse väderförändringar och få kunskap om oceanografi och globala väderperspektiv Att använda sig av studiecirklar passar främst som informationskanal. Hur ska barn och ungdomar bemötas och lockas? Ungdomar kräver snabba beslut, inga långdragna möten och inga långdragna förhandlingar om frågor som ska stötas och blötas under flera möten. Ungdomar vill ha informella möten där de kan diskutera med varandra. Möten ska vara öppna så att alla som vill är välkomna. Det är bra om antalet deltagare inte är alltför stort eftersom inte alla gillar att tala inför stor publik. Detta visar erfarenheter från Ungdomsforum. Ungdomar, liksom vuxna, vill ha feedback, men ungdomar skiljer sig från vuxna eftersom de önskar feedback och resultat ännu snabbare. De vill direkt se ett resultat av sitt engagemang och att det man sagt gör någon nytta. Ungdomar föredrar i större utsträckning än vuxna enkla och snabba sätt att lämna sina åsikter, t ex via enkäter och röstning. Att få träffa beslutsfattare öga mot öga för att diskutera olika frågor står dock högst på önskelistan över hur man vill påverka. En enkätundersökning 8 från 2004, gjord av Ungdomsforum i Helsingborg visar att miljöfrågor inte är ett ämne som ligger top of mind. När ungdomar svarar på inom vilka områden de vill vara med och påverka handlar många av frågorna i stor utsträckning om utbildning och fritidsaktiviteter, föreningsliv och kultur. Bland de 8 Resultatet från undersökningen finns på www.helsingborg/ungdomsforum.se. Ca 150 ungdomar år deltog i undersökningen som genomfördes under maj-augusti 2004. mellan 13-22 19

drygt 100 ungdomar som besvarat frågan är det ingen som ordagrant skriver att de vill vara med och påverka i miljöfrågor. Flera av de områden som nämns rör dock miljö, även om ungdomarna kanske inte i första hand ser på frågan som en miljöfråga. Exempel på sådana områden är bostäder och kollektivtrafik. Förutom utbildning och fritid handlar svaren också om att de vill vara med och påverka inom områden som rör arbetsliv och bostad. Detta är viktig information för Miljömålsprojektet då en aktivitet ska utformas. Utgå från det som intresserar ungdomar när miljöfrågor ska diskuteras. Miljöfrågor är generellt sett inte något hett ämne bland ungdomar. För att locka till en diskussion om miljö är det bra om miljöfrågor kan inkluderas i andra aktuella ämnen. Att diskutera större frågor som t ex en global hållbar utveckling och mänskliga rättigheter tycks vara mer lockande än att diskutera kollektivtrafik, ekologiska livsmedel, cykelbanor och grönområden. Vägar att nå barn och ungdomar Miljöverkstaden Miljöverkstaden har i dagsläget en mycket bra och omfattande miljöundervisning av barn i grundskolan. Det finns inte någon motsvarande verksamhet i Helsingborg som kan mäta sig mot denna när det gäller utbildningens omfattning och antal barn som undervisas årligen. Ytterligare en stor fördel med Miljöverkstaden är att eleverna återkommer varje år. Ett förtroende för Miljöverkstadens lärare och elever byggs upp successivt, vilket förstärker både viljan att agera miljöanpassat och att man faktiskt agerar på ett miljöanpassat sätt. Oavsett om det handlar om miljömål som rör vatten, luft, bebyggelse, landskap, gifter eller inköp diskuterar barnen på Miljöverkstaden redan i dag dessa frågor i stor utsträckning. Om den verksamhet som i dag finns på Miljöverkstaden, tillsammans med Fredriksdal och NSR, skulle översättas till de nationella miljömålen skulle de flesta av miljömålen täckas in. När förslag till lokala miljömål finns formulerade föreslår jag att Miljöverkstaden gör en avstämning för att se om alla målen täcks. Därefter görs eventuella kompletteringar och justeringar i utbildningen så att samtliga miljömål berörs. Miljöverkstaden fungerar mycket bra som ett diskussionsforum för miljöfrågor. *Ungdomsforum Ungdomar som lämnat mellanstadiet är svårare att nå. Miljöverkstaden når vissa av dessa ungdomar medan Medborgarutskotten ännu inte har hunnit så långt i sitt arbete med att engage ra ungdomar. För att fånga upp även dessa ungdomar är Ungdomsforum en bra kanal. Syftet med Ungdomsforum är att i dialog med kommunens styrelser och nämnder få inflytande på verksamheter och bidra med värdefulla idéer och synpunkter på frågor som berör u ngdomar. Genom öppna möten och ett aktivt arbete bland ungdomar samlas underlag till remissvar in. Möten är öppna för alla i åldern 13-22 år. I dagsläget har Ungdomsforum två kontaktpolitiker från Bildningsnämnden. Politikerna och ungdomarna hjälper varandra genom att politikerna får tillgång till ungdomars idéer och synpunkter och ungdomar får möjlighet att diskutera sina idéer och synpunkter med stadens beslutsfattare. Ungdomsforum har en styrelse bestående av 10-15 personer som träffas regelbundet. Öppna möten ordnas när det finns frågor att diskutera, remisser att ta ställning till etc. Miljömålsprojektet kan använda Ungdomsforum för att nå ungdomarna. Viktiga deltagare i en aktivitet är ungdomarna själva, politiker och tjänstemän. Ungdomar lämnar helst sina synpunkter till politiker men det är också viktigt att tjänstemän från Miljömålsprojektet är 20