Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa

uv väst rapport 2009:16 arkeologisk förundersökning och utredning Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa Bohuslän, Göteborg, fornlämningarna 337, 338, 341 och 38:1 Jörgen Streiffert

uv väst rapport 2009:16 arkeologisk förundersökning och utredning Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa Bohuslän, Göteborg, fornlämningarna 337, 338, 341 och 38:1 Jörgen Streiffert

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Växel: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13 e-post: uvvast@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslagsbilder Ett stort antal bitar från slagen och bearbetad flinta hittades inom fornlämningslokalen Göteborg 338, en cirka 600 kvadratmeter stor yta, vilken ungefär motsvarar den öppna ytan i bildens mellersta del. Foto: Jörgen Streiffert. Tryck/Utskrift Intellecta Infolog, Västra Frölunda, 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2009-03-18. Dnr 601-2009/874. 2009 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2009:16 ISSN 1404-2029

Innehåll Inledning 7 Sammanfattning 7 Bakgrund 10 Landskap och fornlämningar 10 Metod och dokumentation 11 Analyser 11 Resultat från förundersökningen 14 Göteborg 337 14 Göteborg 338 16 Göteborg 341 18 Resultat från utredningen 20 Backa 38:1 20 Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder 21 Förundersökningen 21 Utredningen 22 Referenser 22 Administrativa uppgifter 23 Bilagor 24 Bilaga 1. Schakt där fynd och anläggningar påträffades. 24 Bilaga 2. Profilritningar 25 Bilaga 3. Resultat av vedartsanalyser 26 Bilaga 4. Kalibrerade 14 C-analyser 27 Figurförteckning 29 Tabellförteckning 30

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

Riksantikvarieämbetet, UV Väst har utfört en arkeologisk förundersökning och kompletterande utredning inför planerad byggnation i Backa på Hisingen i Göteborg. Förundersökningen omfattade lämningarna Göteborg 337 (en plats där en förmodad kokgrop tidigare observerats), 338 (en stenåldersboplats) och 341 (ett kvartsbrott). Utredningen berörde Backa 38:1 (en stenåldersboplats som förundersökts 1972) med närliggande ytor. Inledning Med anledning av planerad bostadsbebyggelse inom fastigheterna Backa 766:263 med flera på Hisingen i Göteborg har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst utfört en kompletterande arkeologisk utredning och förundersökning inom aktuellt planområde (se fig. 5). Förundersökningen omfattade tre fornlämningar, Göteborg 337 (en plats där en sannolik kokgrop påträffats vid en arkeologisk utredning), 338 (en stenåldersboplats) och 341 (ett kvartsbrott). Den kompletterande arkeologiska utredningen utfördes inom Backa 38:1 (en tidigare förundersökt stenåldersboplats) samt ett angränsande berg- och skogsområde i planområdets nordöstra del. Arbetet bekostades av Göteborgs Stad, Fastighetskontoret. Sammanfattning Inom Göteborg 337 hade en nedgrävning vid en tidigare arkeologisk utredning uppfattas som en sannolik kokgrop. Någon sådan kunde dock inte upptäckas vid förundersökningen. Däremot framkom fem härdar inom ett begränsat område. Två har tidsbestämts och båda har en datering i förromersk järnålder. Förutom härdarna observerades enstaka bitar av slagen flinta. Området bedöms ej behöva omfattas av någon ytterligare undersökning. Ett mer omfattande flintmaterial av till stora delar mesolitisk karaktär hittades vid förundersökningen av Göteborg 338. Vissa fynd, bland annat en flintkärna kan dateras till Sandarnakulturen. På platsen fanns även ett tidigneolitiskt flintmaterial, en mindre keramikbit av förhistorisk karaktär och en härdrest med en datering till yngre bronsålder/äldre järnålder. Utifrån de gjorda iakttagelserna görs bedömningen att fornlämningen bör omfattas av en slutundersökning. Förundersökningsområdet, Göteborg 341, är betecknat som ett kvartsbrott i en bergskant. Flera vittrade och frostsprängda kvartsbitar ligger på och i marken vid berget. I ett sandlager under markytan observerades enstaka större bitar som slagna. Någon vidare arkeologisk undersökning anses inte motiverad. Vid den kompletterande utredningen av Backa 38:1 och ett närliggande område framkom endast enstaka flintavslag inom den berörda fornlämningen. Inga andra iakttagelser av intresse gjordes och därmed anses utredningsområdet inte kräva några vidare antikvariska insatser. Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa 7

Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningarna markerad. Skala 1:100 000. 8 UV Väst Rapport 2009:16. Arkeologisk förundersökning och utredning

0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 1e, med Göteborg 337, 338, 341 och 38:1 markerade. Skala 1:10 000. Plan- och utredningsområdet visas på figur 5. Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa 9

Bakgrund Landskap och fornlämningar Göteborgs Stadsmuseum utförde 2005 en arkeologisk utredning i Backa varvid fem nya fornlämningar kunde registreras (Ragnesten 2006). Tre ligger inom aktuellt planområde, Göteborg 337, 338 och 341 (fig. 5). Vid 2005 års utredning kom även en äldre stenåldersboplats, Backa 38:1, att delvis beröras, en fornlämning som förundersökts 1972. I syfte att se om resultatet behövde omvärderas upptogs flera handgrävda gropar. Men inga lämningar iakttogs. Vid 2008 års undersökning hade planområdet utökats och berörde den resterande delen av Backa 38:1. På så vis kom även denna del att omfattas av 2008 års utredning, vilken för övrigt också innefattade ett höjdparti i planområdets nordöstra del (fig. 5). Ur ett större perspektiv ligger området i södra delen av ett större bergsområde mellan Kvillebäcken och Göta Älvs dalgång. Åt söder och ner mot Ringön finns flera industrier och omfattande bostadsområden, som i dag utgör en integrerad del av Göteborgs stad. 0 100 m Fig. 4. Utsnitt från FMIS digitala karta visande belägenheten för Göteborg 337, 338, 341, 38:1 och andra närliggande registrerade lämningar. Skala 1:5000. 10 UV Väst Rapport 2009:16. Arkeologisk förundersökning och utredning

Planområdet karaktäriseras av en höglänt terräng och från bergen har man en storslagen utsikt. Ytan är till stora delar täckt av skog och kuperad med höga berg. Från Lillhagsvägen, cirka 3 4 meter över havet, sträcker de sig upp mot cirka 77 meter över havet. I områdets nordöstra del ligger Göteborg 337 i ett sadelläge i en trång dalgång, kantad av höga berg. Ytan har tidigare varit odlad, men var vid undersökningstillfället till stora delar igenvuxen. I en annan närliggande trång, höglänt och smal dalgång låg en mindre yta, strax invid en mindre damm, som kom att omfattas av 2008 års utredning. Den andra ytan som utreddes berörde de delar av Backa 38:1 som ej kom att undersökas vid 2005 års utredning, vilket innefattade öppna och igenväxande ytor strax norr om Stora Arödsgatan. Fornlämningen Göteborg 338 är belägen i en igenväxande skogsmiljö. Den berörda ytan är liten, relativt öppen och ligger i en något sydsluttande slänt vid mindre uppskjutande bergspartier. Ett något mer markant uppstickande berg avgränsar vindarna från väster. Göteborg 341 påträffas i en bergsmiljö i planområdets södra del, vid en mindre stensatt väg mellan Göteborg 337 och 338. Något åt väster har stenåldersboplatsen Backa 39 legat, en fornlämning som förundersöktes 1972 och också kom att omfattas av 2005 års utredning (Ragnesten 2006). Fornlämningsbilden i närområdet utgörs av flera stenålderslämningar som exempelvis Backa 37, 40, 61, 65, 66, 67 och 68. Ett förromerskt flatmarksgravfält och en eventuell samtida boplats har legat nära och något sydöst om Backa 38:1. I dess närhet ligger också fornborgen Backa 1. Metod och dokumentation Arbetet utfördes till stor del med larvgående grävmaskin. Sökschakt grävdes genom matjorden ner till underliggande alvyta. Vid utredningen handgrävdes också flera, cirka 0,5 0,5 meter stora, gropar i ett högt beläget bergsområde i planområdets nordöstra del. Intill kvartsbrottet, Göteborg 341, placerades schakten längs berget och vid en äldre stensatt väg. I övrigt upptogs flera schakt inom såväl Göteborg 337 som 338. Inom utredningsområdet kunde dock endast ett begränsat antal grävas då här finns flera nedgrävda ledningar. Området var för övrigt starkt stört av sentida närliggande bostads- och vägarbeten. Påträffade anläggningar snittades, ritades i profil i skala 1:20, och mättes in med DGPS (Differential Global Positioning System), likaså schakten och de handgrävda groparna. Resultatet har därefter bearbetats i Intrasis (geografiskt informationssystem för arkeologisk dokumentation). Analyser I syfte att få klarhet i vilket eller vilka tidsskeden anläggningarna använts har 3 kolprover lämnats för datering. Från Göteborg 338 skickades ett och från Göteborg 337 två. Samtliga togs från härdar. Proverna har analyserats av Ulf Strucke vid UV Mitt (bilaga 3). Dateringarna har utförts av Göran Possnert och Maud Söderman vid Ångströmslaboratoriet, Uppsala Universitet (bilaga 4). Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa 11

Schakt Fornlämning 0 100 m Fig. 5. Planritning visande planområdets omfattning, Göteborg 337, 338, 341 och 38:1, samtliga schakt, upptagna 0,5 0,5 meter stora gropar och utredningsområdets omfattning. Skala 1:5000. 12 UV Väst Rapport 2009:16. Arkeologisk förundersökning och utredning

RAÄ-nr Gbg Anl.nr Anl.typ Vedart 14 C BP Lab.nr 337 5007 Härd Pomoideae 2205±40 Ua-28911 5010 Härd Al 2125±40 Ua-28912 338 5001 Härd Hassel 2430±40 Ua-28910 Tabell 1. Resultat av 14 C-analyser och vedartsbestämningar. Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa 13

Resultat från förundersökningen Göteborg 337 Vid den tidigare arkeologiska utredningen hade en anläggning som till form och storlek liknade en kokgrop, det vill säga en djup stenfylld grop, observerats (Ragnesten 2006). Att närliggande yta också omfattats av verksamheter visades genom höjda fosfatvärden. Att så verkligen var fallet klargjordes vid förundersökningen. Fem närliggande härdar, cirka 2,0 0,5 stora och 0,2 meter djupa, påträffades. Ingen kokgrop upptäcktes, men formen på vissa av härdarna överensstämmande med vad som annars är vanligt bland kokgropar. Från två av härdarna skickades kol för datering, A5007 och 5010. Båda visade ett användande under förromersk järnålder, det vill säga äldre järnålder. Förutom härdarna framkom inga andra nedgrävningar mer än sentida mindre skräpdepåer som dumpats på platsen. I övrigt låg enstaka flintavslag i vissa av schakten. Inga kunde kopplas samman med härdarna. Fig.6. Göteborg 337 ligger i, på och invid ett höjdläge i en trång dalgång, vilket på bilden motsvarar den röjda ytan framför trädridån. Foto: Jörgen Streiffert. 14 UV Väst Rapport 2009:16. Arkeologisk förundersökning och utredning

Fig. 7. Översikt mot den från buskar och mindre träd röjda ytan inom Göteborg 337. Foto: Jörgen Streiffert. 0 10 m Fig. 8. Planritning visande samtliga schakt inom och invid Göteborg 337. Schakt med siffror innehåller fynd och/eller anläggningar. Skala 1:400. Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa 15

Göteborg 338 I en sydsluttande glänta med berg i väster, norr och öster framkom rikligt med slagen och bearbetad flinta på en nivå vid cirka 36 meter över havet. Åt söder öppnade sig området ner mot en flack, vattensjuk igenväxande yta. Vegetationen var slyig och många träd, mest björk, växte i området. Enstaka träd fanns också inom området med den slagna flintan. Här avgränsade också en mindre uppskjutande bergrygg mot västliga vindar. På platsen fanns även en mindre, avlång och djupare nedgrävning. Enligt närboende var denna grunden från en sentida hydda, uppförd av barn för några år sedan. I de schakt som upptogs vid förundersökningen konstaterades ett sandigt gruslager som mot de uppstickande bergen successivt ersattes av större stenar. Slagen och bearbetad flinta låg uteslutande i sand och gruslagret, huvudsakligen inom en begränsad yta, cirka 600 kvadratmeter (se fig. 11). En härd, A5001, cirka 0,6 meter stor och 0,2 meter djup, med en invidliggande liten fragmentarisk keramikbit av förhistorisk karaktär samt ett tidigneolitiskt material observerades i områdets östra del. En 14 C-datering visar ett användande under yngre bronsålder och början av äldre järnålder. I övrigt påträffades ett flintmaterial av mellanmesolitisk karaktär, bland annat en flintkärna från den så kallade Sandarnakulturen. Övriga mer specifika fynd bestod av en kärnyxa och fyra skrapor. Fig. 9. Ett stort antal bitar från slagen och bearbetad flinta hittades inom fornlämningslokalen Göteborg 338, en cirka 600 kvadratmeter stor yta, vilken ungefär motsvarar den öppna ytan i bildens mellersta del. Foto: Jörgen Streiffert. 16 UV Väst Rapport 2009:16. Arkeologisk förundersökning och utredning

Fig. 10. Översikt mot Göteborg 338 från söder. Observera det till vänster mindre uppskjutande berget som innebär att platsen har ett skyddat läge från västliga vindar och därmed också tidigt varit en bra plats att vistats på. Foto: Jörgen Streiffert. 0 10 m Fig. 11. Planritning visande samtliga schakt inom och invid Göteborg 338. De med siffror anger schakt med fynd och eller anläggningar. Skala 1:400. Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa 17

Göteborg 341 Platsen utgjordes av en kvartsgång i nedre delen av en bergskant, knappt en meter upp från markytan. Nedanför bergets fot låg ett stort antal kvartsbitar. Kvartsen framkom huvudsakligen i förnan och några cm ner i markytan. Bitarna gav intryck att vara vittrade/frostsprängda. Även vissa partier i kvartsgången visade liknande tendenser. Enstaka större bitar, en del bedömdes som slagna, låg i ett sandlager, cirka 0,2 meter under markytan. Trots att flera schakt upptogs invid och att en yta röjdes kring kvartsgången kunde endast ett fåtal bitar bedömas som slagna. Inga anläggningar eller redskap framkom i de upptagna ytorna. Fig. 12. Göteborg 341 utgörs av en kvartsgång i nedkanten till en bergrygg. Det brungrå vinterlandskapet lyses upp av kvartsgången bildens mitt. Strax invid sträcker sig en stensatt äldre väg. Foto: Jörgen Streiffert. 18 UV Väst Rapport 2009:16. Arkeologisk förundersökning och utredning

Fig. 13. Kvartsgången ligger på en smal bergrygg som sträcker sig ut från berget. Foto: Jörgen Streiffert. Fig. 14. Flera partier av kvartsgången är söndervittrade/frostsprängda. Många kvartsbitar ligger på och i den omgivande markytan. Foto: Jörgen Streiffert. Fig. 15. Planritning visande samtliga schakt vid Göteborg 341. De med siffror anger schakt med slagen kvarts. Skala 1:400. 0 10 m Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa 19

Resultat från utredningen Backa 38:1 Efter förundersökningens utförande vidtog den kompletterande utredningen av Backa 38:1 samt en efter 2005 års utredning utökad del av ett bergs- och skogsområde i planområdets nordöstra del. Flera handgrävda gropar och ett mindre antal schakt upptogs. Groparna grävdes i en mindre, högt belägen dalgång nära en mindre vattenansamling. Inom och vid Backa 38:1 upptogs schakt på och invid ett krönläge i slutet av Stora Arödsgatan. Endast enstaka spridda flintavslag hittades. I övrigt gjordes inga iakttagelser av antikvariskt intresse. 20 UV Väst Rapport 2009:16. Arkeologisk förundersökning och utredning

Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder Förundersökningen Göteborg 337 uppvisade ett begränsat antal anläggningar och fynd. Under stenåldern har platsen använts sporadiskt, likaså under äldre järnåldern. De fem härdarna är troligtvis resterna efter en utmarksaktivitet som utövats inom ett snävt område och under en begränsad tid. Någon ytterligare information går inte att avläsa och platsen uppfattas som slutundersökt. Om kvartsgången, Göteborg 341, skall bedömas som stenbrott är osäkert då det tydliga och slagna materialet var begränsat. Tolkningen försvåras ytterligare genom att en äldre stensatt väg ligger invid och skär över de kvartsbitar som finns någon meter utanför berget. Därmed omöjliggörs en vidare tolkning om den eventuella täktens omfattning och om anläggningar, redskap/verktyg funnits på platsen. Lämningen anses inte behöva omfattas av en ytterligare undersökning. Av de platser som nu undersökts är det endast Göteborg 338 som bedöms vara av så stort intresse att en vidare undersökning anses som viktig och fornlämningens pedagogiska som vetenskapliga potential betraktas som hög. Detta av flera skäl: I jämförelse med andra samtida och undersökta boplatser är Göteborg 338 till ytan liten och begränsad. Under mellanmesolitikum har den varit belägen på en större ö i en örik skärgårds inre delar. Få boplatser av detta slag har undersökts. Att boplatsen är liten och naturligt avgränsad av kringliggande berg innebär att möjlighet ges till att platsen i det närmaste totalundersöks (undersökningar av större mesolitiska boplatser får ofta karaktären av stickprovsundersökning). Fyndmaterialet förefaller till stora delar härröra från en begränsad vistelse under mellanmesolitikum. Detta innebär ett tidsmässigt och händelsemässigt samband mellan flera av fynden, de hör så att säga ihop. Härigenom ges möjlighet att tolka vad för slags verksamheter som bedrivits specifikt vid platsen och hur omgivningarna utnyttjats. Utifrån dessa förhållanden finns goda förutsättningar att diskutera platsens användande i ett större perspektiv och sammanhang. En undersökning av Göteborg 338 skulle bidra med och belysa frågor rörande bosättningsstrategi, ekonomisk strategi och landskapets utnyttjande under mellanmesolitisk så kallad Sandarnakultur. Den ö som boplatsen legat på har varit tillräckligt stor för att där ska ha funnits såväl skogsvegetation som ett rikt djurliv. Detta i kombination med en rik marin miljö har sannolikt kunnat erbjuda en mindre grupp människor att mer eller mindre permanent vistas vid platsen. Möjligen representerar fynden en sådan typ av mindre boplats i ordets rätta bemärkelse. Alternativt har Göteborg 338 utgjort en så kallad sattelit till en större basboplats och fynden representerar en grupp människors mer tillfälliga men specifika användande av platsen. Att platsen har en i mesolitiska sammanhang begränsat tidsdjup innebär att om anläggningar finns bevarade och 14 C-dateringar kan fås, så skulle detta betyda att frågor rörande flinttypologi inom mellanmesolitikum skulle kunna belysas. Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa 21

Under mellanmesolitikum låg stranden nära, cirka 20 25 meter över havet. Landskapet såg följaktligen radikalt annorlunda ut än mot senare perioder. Men hur använde de mesolitiska människorna landskapet och vilka avtryck från deras verksamheter kan vi idag finna? Mer preciserade frågeställningar är: Vad säger artefaktmaterialet om vilken typ av verksamhet som har bedrivits på platsen. Finns exempelvis en kategori av artefakter som vittnar om en bestämd typ av arbete? Särskiljer sig denna plats mot andra samtida på Hisingen och, i så fall, på viket vis? Finns skillnader i flintmaterialet mellan denna typ av platser, det vill säga de i en inomskärsmiljö, och samtida på fastlandet samt de i den yttre skärgården? Sammantaget visar fyndmaterialet och en 14 C-datering till yngre bronsåder/äldre järnålder att fornlämningen, Göteborg 338, brukats vid ett flertal tillfällen, fast med ett långt tidsintervall mellan gångerna. Från det äldsta materialet indikeras ett användande under mellanmesolitikum och att platsen utnyttjats betydligt mer aktivt än under senare perioder. Kanske har denna haft en funktion som boplats eller en mer kortvarig uppehållsplats, exempelvis jaktstation under ett upprepat antal tillfällen. Ett mindre flintmaterial från tidigneolitikum visar på ett mer tillfälligt användande. Fornlämningen betraktas då inte som boplats. Inte heller kan den påträffade härden med metalltida datering förstås som del i ett boende utan snarare kan denna och det neolitiska materialet ses som rest från någon form av utmarksaktivitet. Utredningen Då inga anläggningar påträffades och endast ett fåtal flintavslag framkom bedöms utredningsområdet inte behöva omfattas av ytterligare antikvariska åtgärder. Referenser Ragnesten, U. 2006. Aröd i Backa. Kring lilla och Stora Arödsgatan i Backa. Boplatser, aktivitetsplatser, kvartsbrott. Utredning. Göteborgs kommun. Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum. Arkeologisk rapport 2006:2. Göteborg. 22 UV Väst Rapport 2009:16. Arkeologisk förundersökning och utredning

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-3667-2008. Länsstyrelsens dnr: 431-38229-2008. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 11159. Intrasisprojekt: V2008:56. Undersökningstid: 1 15 december 2008. Projektgrupp: Jörgen Streiffert och Glenn Johansson. Läge: Fastighetskartan, blad 7B 1e. Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Inga fynd togs tillvara. Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa 23

Bilagor Bilaga 1. Schakt där fynd och anläggningar påträffades. RAÄ-nr Gbg Schakt Lagerföljd Arkeologiska fynd 337 256 0,2 0,3 m matjord Grusig sand 337 257 0,3 m matjord Grusig sand 337 260 0,3 m matjord Grusig sand 337 261 0,3 m matjord Grusig sand 338 206 0,05 m förna/jordlager Grusig sand 338 208 0,05 m förna/jordlager Grusig sand 338 209 0,05 m förna/jordlager Grusig sand 338 210 0,05 m förna/jordlager Grusig sand 338 213 0,05 m förna/jordlager Grusig sand 338 221 0,05 m förna/jordlager Grusig sand/berg 338 222 0,05 m förna/jordlager Grusig sand 341 235 0,1 0,2 m jordlager Grusig sand 341 236 0,1 0,2 m jordlager Grusig sand 4 härdar A5008, 5009, 5010 och 5011 1 flintavslag 3 flintavslag 1 härd A5007 Rikligt med slagen och bearbetad flinta, bl.a. 3 skrapor, 1 kärna, 1 keramikbit, 1 härd (A5001) Rikligt med slagen och bearbetad flinta bl,a, 1 kärnyxa och 2 skrapor Rikligt med slagen och bearbetad flinta Rikligt med slagen och bearbetad flinta (endast i schaktets södra halva) Rikligt med slagen och bearbetad flinta (endast i schaktets sydvästligaste del) Spridda bitar av slagen och bearbetad flinta Spridda bitar av slagen och bearbetad flinta (endast i schaktets nordvästra halva) 2 bitar slagen kvarts 2 bitar slagen kvarts 24 UV Väst Rapport 2009:16. Arkeologisk förundersökning och utredning

Bilaga 2. Profilritningar Härdarna innehöll humös sotig sand med kolfagment, och de flesta av dem också stenar. Härdar på 337 Härd på 338 Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa 25

Bilaga 3. Resultat av vedartsanalyser Analysprotokoll Landskap: Västergötland Socken: Göteborgs stad Fastighet: Lillhagen RAÄ nr: 338 Kategori: Boplats AnalysId: 7625 Anläggning: 5001 Provnr: Vikt (g): 0,8 Analyserad vikt (g): 0,8 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Hassel Antal: 6 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering. Art: Salix sp Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen Analysprotokoll Landskap: Västergötland Socken: Göteborgs stad Fastighet: Lillhagen RAÄ nr: 337 Kategori: Boplats AnalysId: 7626 Anläggning: 5007 Provnr: Vikt (g): 1,6 Analyserad vikt (g): 1,6 Fragment: 17 Analyserat antal: 17 Art: Pomoideae Antal: 17 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 7627 Anläggning: 5010 Provnr: Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Al Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: 26 UV Väst Rapport 2009:16. Arkeologisk förundersökning och utredning

Bilaga 4. Kalibrerade 14 C-analyser Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa 27

28 UV Väst Rapport 2009:16. Arkeologisk förundersökning och utredning

Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningarna markerad. Skala 1:100 000.... 8 Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 1e, med Göteborg 337, 338, 341 och 38:1 markerade. Skala 1:10 000. Plan- och utredningsområdet visas på figur 5..... 9 Fig. 4. Utsnitt från FMIS digitala karta visande belägenheten för Göteborg 337, 338, 341, 38:1 och andra närliggande registrerade lämningar. Skala 1:5000... 10 Fig. 5. Planritning visande planområdets omfattning, Göteborg 337, 338, 341 och 38:1, samtliga schakt, upptagna 0,5 0,5 meter stora gropar och utredningsområdets omfattning. Skala 1:5000... 12 Fig.6. Göteborg 337 ligger i, på och invid ett höjdläge i en trång dalgång, vilket på bilden motsvarar den röjda ytan framför trädridån. Foto: Jörgen Streiffert... 14 Fig. 7. Översikt mot den från buskar och mindre träd röjda ytan inom Göteborg 337. Foto: Jörgen Streiffert... 15 Fig. 8. Planritning visande samtliga schakt inom och invid Göteborg 337. Schakt med siffror innehåller fynd och/eller anläggningar. Skala 1:400... 15 Fig. 9. Ett stort antal bitar från slagen och bearbetad flinta hittades inom fornlämningslokalen Göteborg 338, en cirka 600 kvadratmeter stor yta, vilken ungefär motsvarar den öppna ytan i bildens mellersta del. Foto: Jörgen Streiffert... 16 Fig. 10. Översikt mot Göteborg 338 från söder. Observera det till vänster mindre uppskjutande berget som innebär att platsen har ett skyddat läge från västliga vindar och därmed också tidigt varit en bra plats att vistats på. Foto: Jörgen Streiffert... 17 Fig. 11. Planritning visande samtliga schakt inom och invid Göteborg 338. De med siffror anger schakt med fynd och eller anläggningar. Skala 1:400... 17 Fig. 12. Göteborg 341 utgörs av en kvartsgång i nedkanten till en bergrygg. Det brungrå vinterlandskapet lyses upp av kvartsgången bildens mitt. Strax invid sträcker sig en stensatt äldre väg. Foto: Jörgen Streiffert... 18 Fig. 13. Kvartsgången ligger på en smal bergrygg som sträcker sig ut från berget. Foto: Jörgen Streiffert... 19 Fig. 14. Flera partier av kvartsgången är söndervittrade/frostsprängda. Många kvartsbitar ligger på och i den omgivande markytan. Foto: Jörgen Streiffert... 19 Fig. 15. Planritning visande samtliga schakt vid Göteborg 341. De med siffror anger schakt med slagen kvarts. Skala 1:400... 19 Boplatslämningar och kvartsbrott i Backa 29

Tabellförteckning Tabell 1. Resultat av 14 C-analyser och vedartsbestämningar... 13 30 UV Väst Rapport 2009:16. Arkeologisk förundersökning och utredning

Riksantikvarieämbetet, UV Väst har utfört en arkeologisk förundersökning och kompletterande utredning inför planerad byggnation i Backa på Hisingen i Göteborg. Förundersökningen omfattade lämningarna Göteborg 337 (en plats där en förmodad kokgrop tidigare observerats), 338 (en stenåldersboplats) och 341 (ett kvartsbrott). Utredningen berörde Backa 38:1 (en stenåldersboplats som förundersökts 1972) med närliggande ytor. ISSN 1404-2029