Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

Relevanta dokument
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11

Bottenfauna. Undersökning av bottenfauna i Luleå skärgård

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Marin bottenfauna 2013

Bottenfauna. En undersökning av bottenlevande infauna i kustvattnet innanför Landsort

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i kustvattnet innanför Landsort

Bottenfauna i Stockholms stad 2013

Bottenfauna i Mälaren, Igelstaviken och Hallsfjärden

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Övervakning av mjukbottenfauna

Videodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013.

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

Metallhalter i fisk, musslor och sediment samt bottenfaunans tillstånd i Valdemarsviken 2005

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8

Undersökning av bottenfauna i Tjursbosjön, Ekenässjön samt Kyrksjön, Västerviks kommun

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Kävlingeåns vattenråd

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011

BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

Recipientundersökning Hallsta Pappersbruk Biologiska och fysikalisk-kemiska undersökningar

Bottenfaunaundersökning i Ljusnans avrinningsområde 2016 En undersökning av 5 sjöar och 1 vattendrag

Inventering av bottenfaunan i Almaån

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

Undersökning av bottenfauna i några förorenade Viskansjöar

Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Mälaren 2007

Växtplankton i Bottenhavet 2012

VEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK. Steinkjer kommune

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

BOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL

Mjukbottenövervakning i Oskarshamns hamnområde.

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

RAPPORT. Bottenfauna i Södermanlands län En undersökning av bottenfaunan i åtta sjöar och ett vattendrag inom kalkningens effektuppföljning

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Bottenfaunan i Västra Ringsjön

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön

Bottenfauna i Häsboån 2014

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Medins Havs och Vattenkonsulter AB

Nedre Ångermanälven 2014

Bottenfauna R 2010:2. - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 ISSN X

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

MOTALA STRÖM 2003 ALcontrol Bilaga 8 BILAGA 8

År Rapport 2001:01. Bottenfauna i Stockholms län 2003

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Bottenfauna R 2006:2. Bottenfauna. en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 2005

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

Bottenfauna i Göteborgs kommun Miljöförvaltningen R 2012:10. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

Ackrediteringens omfattning Flexibel ackreditering

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN X

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Ekologiskt projektarbete 7,5 hp

Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv

Naturvårdsverkets författningssamling

I NNEHÅLLSFÖRTECKNI NG

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016

Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2018 Bilaga 9 BILAGA 9

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

Bottenfauna i Gullspångsälven

PM F Metaller i vattenmossa

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND BOTTENFAUNA I GÖTA ÄLV 2003

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Konsoliderad version av

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

Under byggnation av E18 mellan Hjulsta och Kista lades en bit av Igelbäcken i en kulvert, detta för att skydda vattenmiljön. När vägen var klar tog

Bilaga 1, Nätprovfiske i Bengtsbrohöljen 2012

Miljötillståndet i Hanöbukten

Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde Trelleborgs kommun

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP.

Bottenfauna vid Vänerns stränder En undersökning av sju strandlokaler

År Bottenfauna i Stockholms län Rapport 2001:01. En undersökning av bottenfaunan på 9 lokaler i sjölitoral

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Sara Jensen P07096 B 1 (3) Energiteknik Sara.Jensen@sp.se

Bottenfauna vid Mälarens stränder 2014 En undersökning av sju strandlokaler

Fauna och flora utanför Silletorpsån

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Förekomst av bottendjur i mjuka bottnar. Kalmar län 2008

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Transkript:

En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545

Projektnummer Kund 2545 Kristianstads kommun Version Datum 1.0 2013-09-27 Titel Bottenfauna vid Kiviksbredan. En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten. Filsökväg Q:\Projekt\2013\Kristianstads kommun bottenfauna Kiviksbredan (2545)\Rapport\Kiviksbredan 2013.docx Författare Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén Framsidefoto: Foto vid på botten av Kiviksbredan transekt 4b, Medins Biologi AB. 2

Innehållsförteckning 1. Inledning... 5 2. Metodik... 5 2.1 Bottenfauna... 5 2.1.1 Provtagning... 5 2.1.1 Analys... 6 2.1.2 Utvärdering... 6 2.2 Filmning... 7 3. Resultat och diskussion... 8 3.1 Bottenfauna... 8 3.2 Filmning... 9 4. Slutsats... 10 5. Referenser... 10 Bilaga 1. Fältdata... 11 Bilaga 2. Artlista och biomassor... 17 Bilaga 3. Fotodokumentation... 21 3

4

1. Inledning har fått i uppdrag av Kristianstads kommun att undersöka mjukbottenfaunan vid Kiviksbredan som ligger ca 5 nautiska mil sydost om Åhus. Uppdraget syftar till att beskriva bottenfaunan vid grundområdet för att öka kunskapen om varför sjöfågel brukar synas i området. I denna rapport, redovisas resultat från provtagningen av bottenfaunan. Även en dokumentation med undervattenskamera har gjorts vid grundområdet. 2. Metodik 2.1 Bottenfauna 2.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna utfördes den 21 maj 2013 av. Fem stationer på Kiviksbredan provtogs (Tabell 1 och Figur 1). Provtagningen utfördes enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Mjukbottenlevande makrofauna, trend och områdesövervakning och Metodbeskrivning för provtagning och analys av mjukbottenlevande makroevertebrater i marin miljö (Kjell Leonardsson 2004-02- 11) samt SS-EN ISO 16665:2006. Den vid undersökningen använda van Veen-hämtaren hade en area av 0,1 m 2. Proverna sållades genom ett såll med 1 mm maskstorlek och konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Beskrivning av stationerna finns i fältprotokoll som redovisas i Bilaga 1. Tabell 1. Djup och läge för provtagna stationerna. Koordinater angivna enligt Sweref 99 TM. Station Provdjup Koordinat (m) N E 1. Kiviksbredan 9,5 6187531,6 459566,2 2. Kiviksbredan 8,9 6188021,1 460783,3 3. Kiviksbredan 8,5 6187333,2 460809,7 4. Kiviksbredan 8,5 6189542,4 461286,0 5. Kiviksbredan 9,5 6189185,3 460518,7 5

Figur 1. Karta över bottenfaunastationernas läge samt transekterna som filmats. 2.1.1 Analys På laboratoriet sorterades djuren ut för att kunna artbestämmas och räknas med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Därefter vägdes varje ingående art och djuren konserverades slutligen i 70 % sprit. 2.1.2 Utvärdering Utvärderingen av den marina bottenfaunan följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007 och NFS 2008:1). Enligt dessa klassificeras statusen av bottenfaunan utifrån BQI m (Benthic Quality Index) framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på artsammansättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning. Enligt bedömningsgrunderna behövs data från flera stationer i ett område, minst fem stationer. Ju fler stationer som provtas desto säkrare blir klassificeringen. Vid statusklassificeringen används sedan 20 %- percentilen av BQI m -värdena. BQI m -värde har beräknats för varje prov samt ett medelvärde för hela området. Klassgränserna för BQI m skiljer sig mellan vattentyperna längs kusten och statusen klassificeras för en hel vattenförekomst. Kiviksbredan ligger i typområde 7 (Tabell 2). Statusklassningen sker i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. 6

Tabell 2. Statusklassgränser för 20 %-percentilen av BQI m i typområde 7 (Skånes kustvatten). Statusklassificering 20 %-percentil för typområde 7 Hög >10,7 God 4-10,7 Måttlig 2,7-4 Otillfredsställande 1,3-2,7 Dålig <1,3 2.2 Filmning Vid fem delsträckor filmades botten på grundområdet. Dokumentation av de aktuella bottensträckorna genomfördes med ett specialutvecklat kamerasystem som filmar bottenytan. Kamerasystemet innefattar 3 stycken starka LED strålkastare, en undervattenskamera av märket Luxus samt en monitor (Figur ). Monitorn låter kameraoperatören direkt se vad som filmas och kan därmed leda båten till eventuellt intressanta objekt. Kameran och lamporna sänks ned i vattnet via en kevlarförstärkt kabel. Vid större djup kopplas hela systemet till båtens winch. Figur 2. Kamerasystemet som användes för foto/videodokumentationen vid Kiviksbredan 2013. 7

3. Resultat och diskussion 3.1 Bottenfauna I Bilaga 2 redovisas en fullständig artlista från området samt en lista med fördelningen av biomassa mellan olika taxa. Bottensubstratet vid provtagningspunkterna för bottenfauna utgjordes till största delen av sand och grus (Bilaga 1). På fyra stationer dominerades faunan av märlkräftan Bathyporeia pilosa (56,5 %) och havsborstmasken Pygospio elegans (21,5 %) (Figur 4). Vid station 3 där bottensubstratet var grövre och utgjordes av större andel grus än övriga stationer skiljde sig artsammansättningen. Här dominerade istället fåborstmask Oligochaeta och havsborstmasken Hediste diversicolor (Figur 4). Även andelen blåmusslor var större vid station 3. Sett över hela området dominerade märlkräftor och havsborstmaskar individtätheten. Däremot stod musslorna för nästan hälften av den totala biomassan (Figur 3). INDIVIDTÄTHET (%) Snäckor Musslor Musslor BIOMASSA (%) Snäckor Figur 3. Fördelningen i procent mellan de olika djurgrupperna i individtäthet och biomassa. Slemmaskar Rundmaskar Havsborstmaskar Fåborstmaskar Märlkräftor Slemmaskar Rundmaskar Havsborstmaskar Fåborstmaskar Märlkräftor Figur 4. Foton av havsborstmasken Hediste diversicolor, sandmärlan Bathyporeia pilosa och havsborstmasken Pygospio elegans. Djuren är infärgade med bengalrosa. 8

Individtätheten och biomassan varierade mellan stationerna men i hela området klassades individtätheten som hög och biomassan som låg (Figur 5, Tabell 3, Bilaga 2). 20 %- percentilen av BQI m -indexet på 7,8 klassade området med god status vilket inte indikerar någon förhöjd organisk belastning. Även baserat på sedimentens utseende och lukt verkar goda syreförhållanden råda på stationerna (Bilaga 1). Samtliga arter som påträffades är allmänt förekommande i denna havsområdestyp och i den regionala miljöövervakningen klassades bottenfaunan som god vid de provpunkter som tas i Hanöbukten (Naturvårdsverket 2012 & Palmkvist m fl. 2013). Tabell 3. Antal taxa, täthet, biomassa och BQI m ifrån bottenfaunaundersökningen vid Kiviksbredan 2013. Station Djup Antal Individtäthet Biomassa BQI m 20%- (m) taxa (ind./m 2 ) (g/m 2 ) percentil 1. Kiviksbredan 9,5 7 2060 (högt) 11,3 (måttligt högt) 11,2 2. Kiviksbredan 8,9 6 340 (måttligt högt) 4,5 (lågt) 9,49 3. Kiviksbredan 8,5 7 1630 (högt) 9,1 (lågt) 2,95 4. Kiviksbredan 8,5 7 1910 (högt) 4,1 (lågt) 11,0 5. Kiviksbredan 9,5 6 3090 (mycket högt) 9,4 (lågt) 9,14 Kiviksbredan medel: 9,0 6,6 1 806 (högt) 7,7 (lågt) 8,74 7,8 Biomassa (g/m 2) Täthet ind/m 2 12 4000 8 4 0 Figur 5. Biomassa (g/m 2 ) och individtäthet (ind/m 2 ) i de fem olika bottenfaunastationerna vid Kiviksbredan 2013. 3.2 Filmning Stn 1 Stn 2 Stn 3 Stn 4 Stn 5 I grundområdet filmades 5 olika transekter (Figur 1). Dessa filmer bifogas på en tillhörande dvd-skiva. Även ett antal stillbilder finns uttagna ur filmen och redovisas även i Bilaga 3. Vid transekterna 1, 2 och 3 bestod botten mestadels av sand och grus med inslag av blåmusslor. Vid transekterna 4 och 4b var botten mer stenig och bitvis fanns större stenblock. Även här fanns inslag av blåmusslor. 3000 2000 1000 0 9

4. Slutsats Bottenfaunan i området vid Kiviksbredan dominerades vad gäller individantal av märlkräftor och havsborstmaskar. Indivtätheten klassas som hög i området. Biomassan klassas som låg och dominerades av musslor. Resultatet från undersökningen av den marina bottenfaunan vid Kiviksbredan klassar statusen med avseende på näringsämnespåverkan som god. 5. Referenser Leonardsson, K. 2004. Metodbeskrivning för provtagning och analys av mjukbottenlevande makroevertebrater i marin miljö. Institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet Naturvårdsverket, 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust och hav. Rapport 4914. Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Naturvårdsverket i samarbete med Sveriges tre marina forskningscentrum i Umeå, Stockholm och Göteborg; UMF, SMF och GMF. 2012. Havet 2012. Om miljötillståndet i svenska havsområden. Palmkvist J., Liungman A., Ericsson U., Mattson M., Christensson M., Johansson J., Qvarfordt S., Wallin A., Borgiel M (2013) Hanöbuktens kustvattenmiljö 2012. Rapport 2013-05-14. 10

Bilaga 1. Fältdata 11

1. Kiviksbredan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Top. Karta: 2E NV Typområde: 7 Skånes kustvatten Koordinater(RT90) 6190140 / 1409092 Län: 12 Skåne Koordinater(SWEREF99TM) 6187531,6 / 459566,2 Kommun: Kristianstad Vattenoms.klass: - Provtagningsuppgifter Datum: 2013-05-21 Sedimentvolym (l): 5 Provtagare: R. Rådén & J. Johansson Belastning: - Organisation: Kemiprov (j/n): nej Provyta (m 2 ): 0,1 Vindriktning: östlig Antal prov: 1 Vindhastighet (m/s): 2 Metodik: SS-EN ISO 16665 Våghöjd (m): 0,5 Syfte: Naturvärde Bottenström: - Lokaluppgifter Provdjup (m): 9,5 Grumlighet: klart Ytvattentemperatur ( C): 11,4 Vattenfärg: klart Siktdjup (m): >9,5 Trofinivå: oligotrof Bottenvatten Temperatur ( C): 8,6 Syrgashalt (mg/l): 12,6 Salthalt ( ): - Syrgasmättnad (%): 108 Konduktivitet: - Bottensubstrat Gyttja: nej Makroalger: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10YR 5/4 Grus: nej Oxidationsskikt (cm): nej Järn- mangannoduler: nej Beskrivning: Ljusbrun sand Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 12

2. Kiviksbredan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Top. Karta: 2E NV Typområde: 7 Skånes kustvatten Koordinater(RT90) 6190615 / 1410316 Län: 12 Skåne Koordinater(SWEREF99TM) 6188021 / 460783,2 Kommun: Kristianstad Vattenoms.klass: - Provtagningsuppgifter Datum: 2013-05-21 Sedimentvolym (l): 7 Provtagare: R. Rådén & J. Johansson Belastning: - Organisation: Kemiprov (j/n): nej Provyta (m 2 ): 0,1 Vindriktning: Ostlig Antal prov: 1 Vindhastighet (m/s): 2 Metodik: SS-EN ISO 16665 Våghöjd (m): 0,5 Syfte: Naturvärde Bottenström: - Lokaluppgifter Provdjup (m): 8,5 Grumlighet: klart Ytvattentemperatur ( C): 11,4 Vattenfärg: klart Siktdjup (m): >8,5 Trofinivå: oligotrof Bottenvatten Temperatur ( C): - Syrgashalt (mg/l): - Salthalt ( ): - Syrgasmättnad (%): - Konduktivitet: - Bottensubstrat Gyttja: nej Makroalger: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10YR 5/4 Grus: ja Oxidationsskikt (cm): - Järn- mangannoduler: nej Beskrivning: Sand med inslag av grus/sten. Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 13

3. Kiviksbredan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Top. Karta: 2E NV Typområde: 7 Skånes kustvatten Koordinater(RT90) 6189927 / 1410334 Län: 12 Skåne Koordinater(SWEREF99TM) 6187333,1 / 460809,7 Kommun: Kristianstad Vattenoms.klass: - Provtagningsuppgifter Datum: 2013-05-21 Sedimentvolym (l): 10 Provtagare: R. Rådén & J. Johansson Belastning: - Organisation: Kemiprov (j/n): nej Provyta (m 2 ): 0,1 Vindriktning: Ostlig Antal prov: 1 Vindhastighet (m/s): 2 Metodik: SS-EN ISO 16665 Våghöjd (m): 0,25 Syfte: Naturvärde Bottenström: - Lokaluppgifter Provdjup (m): 8,5 Grumlighet: klart Ytvattentemperatur ( C): 11,4 Vattenfärg: klart Siktdjup (m): >8,5 Trofinivå: oligotrof Bottenvatten Temperatur ( C): - Syrgashalt (mg/l): - Salthalt ( ): - Syrgasmättnad (%): - Konduktivitet: - Bottensubstrat Gyttja: nej Makroalger: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10 YR 5/4 Grus: ja Oxidationsskikt (cm): - Järn- mangannoduler: nej Beskrivning: Grusbotten. Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 14

4. Kiviksbredan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Top. Karta: 2E NV Typområde: 7 Skånes kustvatten Koordinater(RT90) 6192131 / 1410836 Län: 12 Skåne Koordinater(SWEREF99TM) 6189542,4 / 461285,9 Kommun: Kristianstad Vattenoms.klass: - Provtagningsuppgifter Datum: 2013-05-21 Sedimentvolym (l): 6 Provtagare: R. Rådén & J. Johansson Belastning: - Organisation: Kemiprov (j/n): nej Provyta (m 2 ): 0,1 Vindriktning: Ostlig Antal prov: 1 Vindhastighet (m/s): 1 Metodik: SS-EN ISO 16665 Våghöjd (m): 0 Syfte: Naturvärde Bottenström: - Lokaluppgifter Provdjup (m): 8,5 Grumlighet: klart Ytvattentemperatur ( C): 11,4 Vattenfärg: klart Siktdjup (m): >8,5 Trofinivå: oligotrof Bottenvatten Temperatur ( C): - Syrgashalt (mg/l): - Salthalt ( ): - Syrgasmättnad (%): - Konduktivitet: - Bottensubstrat Gyttja: nej Makroalger: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10 YR 5/4 Grus: ja Oxidationsskikt (cm): - Järn- mangannoduler: nej Beskrivning: Sand med inslag av smågrus. Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 15

5. Kiviksbredan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Top. Karta: 2E NV Typområde: 7 Skånes kustvatten Koordinater(RT90) 6191783 / 1410064 Län: 12 Skåne Koordinater(SWEREF99TM) 6189185,2 / 460518,7 Kommun: Kristianstad Vattenoms.klass: - Provtagningsuppgifter Datum: 2013-05-21 Sedimentvolym (l): 7 Provtagare: R. Rådén & J. Johansson Belastning: - Organisation: Kemiprov (j/n): nej Provyta (m 2 ): 0,1 Vindriktning: Ostlig Antal prov: 1 Vindhastighet (m/s): 2 Metodik: SS-EN ISO 16665 Våghöjd (m): 0,25 Syfte: Naturvärde Bottenström: - Lokaluppgifter Provdjup (m): 9,5 Grumlighet: klart Ytvattentemperatur ( C): 11,4 Vattenfärg: klart Siktdjup (m): >9,5 Trofinivå: oligotrof Bottenvatten Temperatur ( C): - Syrgashalt (mg/l): - Salthalt ( ): - Syrgasmättnad (%): - Konduktivitet: - Bottensubstrat Gyttja: nej Makroalger: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10YR 5/4 Grus: nej Oxidationsskikt (cm): - Järn- mangannoduler: nej Beskrivning: Sandbotten. Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 16

Bilaga 2. Artlista och biomassor 17

18

Förklaring till artlista marin mjukbottenfauna Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,1 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för låga syrehalter, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Mätosäkerhet: Mätosäkerhet för individtäthet 10 % Mätosäkerhet för biomassa 5 % Syrekänslighet (Sy): 0 - taxas toleransgräns är okänd, 1 - taxa är mycket tåligt mot låga syrehalter 2 - taxa är måttligt känsligt mot låga syrehalter 3 - taxa är mycket känsligt mot låga syrehalter Funktionell grupp (Fg): 0 - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): 0 - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. * = kolonibildande taxa som inte kan kvantifieras på individnivå M = medelvärde % = procentandel Östersjömussla, Macoma balthica, delas in i tre storleksklasser enligt följande: Macoma balthica - (Linné, 1758) (<= 5 mm) Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-10 mm) Macoma balthica - (Linné, 1758) (> 10 mm) 19

Kiviksbredan 2013-05-21 Det. Jenny Palmkvist, Metod: SS-EN ISO 16665 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium ARTER/TAXA KATEGORI STATION Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % NEMERTINI, slemmaskar Prostoma sp. 0 3 0 1 6 1,4 0,8 NEMATA, rundmaskar Nemata 0 0 0 6 1,2 0,7 POLYCHAETA, havsborstmaskar Hediste diversicolor - Malmgren, 1867 1 3 2 2 1 54 1 11,6 6,4 Pygospio elegans - Claparède, 1863 1 2 2 36 4 38 116 38,8 21,5 Marenzelleria sp. - Mesnil, 1896 1 2 1 1 1 2 0,8 0,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 64 1 13,0 7,2 AMPHIPODA, märlkräftor Monoporeia affinis - (Lindström, 1855) 3 2 4 2 0,4 0,2 Bathyporeia pilosa - Lindström, 1855 3 4 4 156 26 1 142 185 102,0 56,5 GASTROPODA, snäckor Hydrobia sp. 2 2 2 6 4 2,0 1,1 BIVALVIA, musslor Macoma balthica - (Linné, 1758) (<5 mm) 2 1 3 4 4 2 2,0 1,1 Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-10 mm) 2 1 3 2 1 0,6 0,3 Macoma balthica - (Linné, 1758) (>10 mm) 2 1 3 1 1 1 0,6 0,3 Mya arenaria - Linné, 1758 3 1 4 1 1 0,4 0,2 Mytilus edulis - Linné, 1758 2 1 2 2 1 26 5,8 3,2 SUMMA (antal individer): 206 34 163 191 309 180,6 100 SUMMA (antal taxa): 7 6 7 7 6 6,6 BQI m 11,17 9,49 2,95 10,97 9,14 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande Kiviksbredan 2013-05-21 RAPPORT Det. Jenny Palmkvist, utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Metod: SS-EN ISO 16665 + NV:s handbok för miljöövervakning Biomassa (g) STATION M S % 1 2 3 4 5 NEMERTINI, slemmaskar Prostoma sp. 0 0,0047 0,0012 0 0 0,0012 0,0020 0,2 NEMATA, rundmaskar Nemata 0 0 0,0002 0 0 0,00004 0,0001 0,01 POLYCHAETA, havsborstmaskar Hediste diversicolor - Malmgren, 1867 0,0383 0,0022 0,5146 0,0007 0 0,1112 0,2261 14,5 Pygospio elegans - Claparède, 1863 0,0380 0,0069 0 0,0442 0,1324 0,0443 0,0528 5,8 Marenzelleria sp. - Mesnil, 1896 0,0044 0 0 0,0082 0,0055 0,0036 0,0036 0,5 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 0 0,0302 0 0,0003 0,0061 0,0135 0,8 AMPHIPODA, märlkräftor Monoporeia affinis - (Lindström, 1855) 0,0094 0 0 0 0 0,0019 0,0042 0,2 Bathyporeia pilosa - Lindström, 1855 0,3056 0,0748 0,0022 0,3118 0,3880 0,2165 0,1677 28,1 GASTROPODA, snäckor Hydrobia sp. 0 0 0,0300 0,0181 0 0,0096 0,0138 1,3 BIVALVIA, musslor Macoma balthica - (Linné, 1758) (<5 mm) 0,0112 0 0 0,0304 0,0065 0,0096 0,0125 1,3 Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-10 mm) 0,1211 0 0 0 0,0426 0,0327 0,0527 4,3 Macoma balthica - (Linné, 1758) (>10 mm) 0,3537 0,3489 0 0 0,3514 0,2108 0,1924 27,4 Mya arenaria - Linné, 1758 0 0 0 0,0015 0,0122 0,0027 0,0053 0,4 Mytilus edulis - Linné, 1758 0,2474 0,0140 0,3334 0 0 0,1190 0,1595 15,5 SUMMA (våtvikt, g): 1,1291 0,4515 0,9118 0,4149 0,9389 0,7692 0,3182 100,0 Medelvärde (g/m 2 ): 7,692 Standardavvikelse (g/m 2 ): 3,182 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 20

Bilaga 3. Fotodokumentation 21

22

Koordinatlista filmtransekter: SWEREF 99TM Start Stopp Transekt 1 6190708 462684 6190620 462642 Transekt 2 6190306 462218 6190206 462367 Transekt 3 6189626 462509 6189497 462509 Transekt 4 6188669 462235 6188607 462031 Transekt 4b 6188694 462850 6188586 463058 Foton från transekterna Transekt 1: Transekt 2: 23

Transekt 3: Transekt 4: 24

Transekt 4b: 25