Apelviken - riskutredning stigande havsnivåer

Relevanta dokument
Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

TORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING Charlotte Stenberg. Torsby bostäder UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV:

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun

Fuktcentrums informationsdag

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Yttrande över remiss Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Klimatanalys Borgholm

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

med hänsyn till risken för översvämning

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

TG 3.3 Klimatilpasning i kustzonen

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

AG 4 Information & Administration. AG 2 Vannförvaltning & Övervakning. AG 1 Klima. AG 3 Kust & havsplanering

Jordarts- och klimatanalys Böda

Datum Datum Ansvarig Oskar Arfwidsson. Dagvattenutredning

TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3. Detaljplan. PM Geoteknik

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Dagvattenutredning Sparsör

Gävle kommun - Analys av förutsättningar för naturolyckor längs kuststräckan

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Datum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering

Klimatsäkring -P104 samt P105

Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i

TORSBY KOMMUN ÖSTMARKSKORSET DAGVATTENUTREDNING Tobias Högberg. Torsby kommun UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV: KUND:

Höga vattenflöden/las-data/kris-gis. Mora Ulf Henriksson, Falu kn Lars Robertsson, Borlänge kn

BILAGA 1 BERÄKNINGAR HÖGVATTEN

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Del av fastigheterna Bua 4:94, Bua 10:108 och Bua 10:248

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Riskutredning Lindesberg

REMISS. Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Mälarens stränder. Länsstyrelsens bedömning

Gemensam syn på översvämningsrisker

Vattenståndsberäkningar Trosaån

Översiktlig skyfallsanalys för planområdet Ekhagen 2:1, Jönköpings kommun. Geosigma AB

SKYFALLSUTREDNING. PM 1(8) Rev. UP UPA Kvalitetsansvarig: Dick Karlsson Handläggare: Olof Persson. Delges: André Berggren

Trafikbullerutredning för Åkeriet 8, Östersunds kommun. ÅF-Infrastructure AB Ljud och Vibrationer

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Med målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.

PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Hantering av skyfall och kustöversvämningar. Undersökning av kommunernas arbete 2016

RAPPORT PM. Bollebygd detaljerad skyfallsutredning med klimatanpassning för detaljplaneområde utmed Källevägen BOLLEBYGDS KOMMUN

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Bullerutredning för kvarteret Kometen, Kristinehamns kommun. ÅF-Infrastructure AB Ljud och Vibrationer

PLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING LÅNGAVEKA 3:21, FALKENBERGS KOMMUN

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Detaljerad stabilitetsutredning Tälje 3:51

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

TILLÄGG TILL DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN UTVÄLINGE 19:1 M FL UTVÄLINGE, HELSINGBORGS STAD

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ

Samhällsbyggnadskontoret Datum Diarienummer Plan och bygg PBN 2008: Mikael Rojek Antagen av PBN tf Planarkitekt

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2

Strategier för staden Ystad Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.

Klimatanpassning in i minsta detalj

MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT/ GEOTEKNIK (MUR/GEO)

DETALJPLAN FÖR DEL AV FLÄSSJUM 4:97 ODINSLUNDSVÄGEN, BOLLEBYGD

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2

Klimatanapassning - Stockholm

DOKUMENTATION AV METOD

UNDERRÄTTELSE, enkelt planförfarande Tillägg till plan- och genomförandebeskrivning

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Väster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål

PLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE

Bedömning av planerad byggnations påverkan på De Geermoränfält, Bromma

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Klimatanpassning av transportinfrastruktur. olika klimatscenarier. Eva Liljegren. TMALL 0141 Presentation v 1.0

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar

DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA

Transkript:

Författare Stefan Falemo Telefon 010 505 47 64 Mobil 072 238 83 27 E-post stefan.falemo@afconsult.com Datum 2015-06-09 Projektnummer 708010 Granskning Joel Rödström Kund Varbergs kommun Apelviken - riskutredning stigande havsnivåer ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551, SE-401 51 Göteborg Sweden Phone +46 10 505 00 00, Registered office in Stockholm, www.afconsult.com Corp. id. 556185-2103, VAT SE556185210301 Sida 1 (16)

Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Förutsättningar... 3 Fördjupad översiktsplan... 3 Översvämningsproblematik i Varbergs kommun (Ramböll 2009)... 4 Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län (WSP 2012)... 5 Planeringsnivåer enligt faktablad Planera för vatten... 7 Höjddata baserat på NNH... 9 Riskbedömning... 9 Markanvändning... 12 Sannolikhetsreducering och konsekvenslindring... 15 Generella rekommendationer... 15 Rekommendationer till detaljplan för Apelviken... 15 Referenser... 16 Bilagor Bilaga 1: Översvämningszoner i Apelviken Datum: 2015-06-09 Sida 2 (16)

Bakgrund Varbergs kommun avser upprätta en detaljplan för Apelviken. Föreslagen bebyggelse innehåller gång- och cykelbana, handikappbad och småskaliga näringsverksamheter. Rapporten syftar till att utreda risk för översvämning i samband med höga havsnivåer och att ta fram rekommendationer för reglering av bebyggelse till detaljplanen för att minimera riskerna. I rapporten anges nivåer i höjdsystem RH2000 om inget annat anges. Metod Utredningen av översvämningsrisk för Apelviken följer i grova drag handboken Stigande vatten (Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län, 2011), se Figur 1. Figur 1: Översvämningsriskanalys i fem steg (Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län, 2011). Förutsättningar Fördjupad översiktsplan Planeringsnivåer för höga havsvattenstånd anges i gällande fördjupad översiktsplan (Varbergs kommun 2010): Kommunens generella riktvärde är att ny bebyggelse ska ha lägsta sockelhöjd på minst 2,5 meter över dagens havsnivå. För särskilt skyddsvärda objekt gäller 3,0 meter. För definitiva värden bör varje aktuellt område och objekt undersökas närmare. Datum: 2015-06-09 Sida 3 (16)

Nivåerna anges i höjdsystem RH70, vilka översätts till lägsta sockelhöjd +2,60 respektive +3,10 i gällande höjdsystem RH2000. Planeringsnivåerna härrör från rekommendationer i rapporten Översvämningsproblematik i Varbergs kommun (Ramböll 2009). Översvämningsproblematik i Varbergs kommun (Ramböll 2009) Översvämningskarteringen utgick ifrån höjdkurvor i kommunens primärkarta för de områden där detta fanns tillgängligt. I övrigt användes GSD-höjddata med 50 meters upplösning. Utdrag ur rapporten: Det rekommenderas att Varbergs kommun redan i översiktsplanen anger en generell lägsta golvnivå för planerade bebyggelser inom områden med översvämningsrisker. En generell lägsta golvnivå på +2,50 m (relativt RH 70) bedöms som en lämplig åtgärd för att möta konsekvenserna av det stigande havsvattenståndet. Den föreslagna nivån tar hänsyn till havsvattenstånd med återkomsttid på 100 år och lägsta förväntade höjningen för framtidens klimat. Denna nivå innebär också ett tekniskt avstånd på ca 0,70 m till detta förväntade havsvattenstånd. Det tekniska avståndet skall säkerställa viktiga funktioner för bebyggelse, t.ex. hantering av drän- och dagvatten. Beroende på utsläppsscenarier och andra osäkerheter angavs havsnivåhöjningen från 2009 till 2100 till mellan 0,38 och 0,98 m. Figur 2. Redovisade havsvattenstånd och planeringsrekommendationer (Ramböll 2009) Datum: 2015-06-09 Sida 4 (16)

Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län (WSP 2012) WSP har på uppdrag av Länsstyrelsen Halland genomfört en översvämningskartering för hela länet. Översvämningskarteringen utgick från NNH-databasen med 2 meters upplösning. Studien omfattade bland annat förändrad vattenföring och analys av stigande havsnivå. Havsnivåhöjning fram till år 2100 har bedömts utifrån litteraturstudier och anges i spannet 0,6 till 1,0 m och ytterligare 0,2 m i form av polarisarnas isavsmältning. Figur 3. Havsnivåns komponenters storlek fram till år 2100, högsta högvatten med 50 års återkomstid. Min och max avser effekt av klimatförändring med 0.6 resp. 1.0 m. (WSP 2012). Länsstyrelsen i Hallands län har tillhandahållit översvämningsnivåer i shp-format från utredningen. Enligt uppgift från Länsstyrelsen (Anna Modigh) avser de redovisade nivåerna +2,5 och +3,5 m som planeringsunderlag för kommunerna. Datum: 2015-06-09 Sida 5 (16)

Figur 4. Högsta beräknade havsnivå år 2012 med återkomsttid 50 år. Extrem vind 30 m/s inräknat. Producerad för skala 1:30 000. (http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/halland/planeringsunderlag/ ). Enligt Länsstyrelsen (Anna Modigh) är redovisad nivå +2,5 m. Datum: 2015-06-09 Sida 6 (16)

Figur 5. Högsta beräknade havsnivå år 2100 med återkomsttid 50 år. Extrem vind 30 m/s samt en ökad havsnivå på 1 m inräknat. Producerad för skala 1:30 000. (http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/halland/planeringsunderlag/). Enligt Länsstyrelsen (Anna Modigh) är redovisad nivå +3,5 m. Planeringsnivåer enligt faktablad Planera för vatten I planeringsunderlaget (Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län, 2014) till handboken Planera för vatten sammanställs havsvattenstånd för Varberg och Ringhals, vilka återges i Tabell 1 och Datum: 2015-06-09 Sida 7 (16)

Tabell 2. Tabell 1. Vattenstånd i dagens klimat och år 2100. (RH2000, m.ö.h.) Mätstation Varberg/ Ringhals 100-årsnivå i dagens klimat Högsta högvatten i dagens klimat Nettohavshöjning fram till 2100 1,55 1,65 0,78 2,4 Framtida högsta högvatten 2100 Datum: 2015-06-09 Sida 8 (16)

Tabell 2. Rekommenderade planeringsnivåer för Varberg enligt metod beskriven i Planera för vatten. Gränsen mellan zon 3 och 4 motsvarar högt havsvattenstånd år 2100 med 100 års återkomsttid. (RH2000, m.ö.h.) Zon 4 Zon 3 Zon 2 Zon 1 Mätstation Mellan medelvattenstånd och framtida högsta högvatten Mellan högsta högvatten och säkerhetsnivå 1 Mellan säkerhetsnivå 1 och 2 Över säkerhetsnivå 2 Varberg/ Ringhals <2,4 2,4 2,9 2,9 3,4 >3,4 Höjddata baserat på NNH Höjdkurvor med 0,5 m ekvidistans baserade på NNH-data har tillhandahållits av Varbergs kommun (Peter Åsfjäll). Riskbedömning Planeringsnivåer för höga havsvattenstånd Befintliga översvämningsutredningar och riktlinjer i fördjupad översiktsplan har gåtts igenom för att hitta lämpliga planeringsnivåer för höga havsvattenstånd i Apelviken. I enlighet med gällande FÖP så ska översvämningsnivåer med 100 års återkomsttid användas i samhällsplaneringen. Den sammantagna bedömningen är att Ramböll (2009) utredning bäst speglar höga havsvattenstånd lokalt i Varberg, och dessa anges dessutom för 100 års återkomsttid. De högsta havsnivåer som redovisas i Länsstyrelsen Hallands översvämningskartering för länet, (WSP, 2012), utgår från observerade högsta havsvattenstånd i Halmstad. Dessa vattenstånd är mer än en meter högre än de som vid samma tidpunkter har registrerats i Varberg, trots att man i WSP:s utredning har valt nivåer med återkomsttid 50 år istället för 100 år. Högsta framtida havsvattenstånd från WSP:s utredning kan därmed inte tillämpas i Varbergs kommun. SMHI har beräknat att högt havsvattenstånd med 100 års återkomsttid motsvarar +147 cm relativt medelvattenståndet för Varberg. Beräkningen baserades på mätningar i Varberg och Ringhals under drygt 100 år (Ramböll, 2009). Normalvattenstånd för Ringhals år 2015 är +0,04 m (SMHI 2015). WSP (2012) anger en klimatfaktor 0,8 till 1,2 m fram till år 2100, jämfört med år 2012. Bedömningen ligger i linje med aktuell klimatforskning och bör användas istället för klimatfaktorn 0,38-0,98 m som rekommenderas av Ramböll (2009) och som används i FÖP. Datum: 2015-06-09 Sida 9 (16)

Tabell 3. Högt havsvattenstånd för Varberg år 2100 med 100 års återkomsttid har beräknats utifrån tidigare utredningar. Nivå (m) Referensnivå Referens Medelvattenstånd +0,04 RH2000 SMHI (2015) Högt havsvattenstånd för Varberg år 2008 med 100 års återkomsttid +1,47 Relativt medelvattenstånd SMHI (2008) i Ramböll (2009) Högt havsvattenstånd för Varberg med 100 års återkomsttid Havsnivåhöjning till år 2100 inkl. 20 cm issmältning +1,51 RH2000 beräkning 0,8 till 1,2 WSP (2012) Högt havsvattenstånd år 2100 med 100 års återkomsttid +2,31 till +2,71 Vald nivå +2,5 RH2000 beräkning Dessa nivåer ligger i linje med de planeringsnivåer som rekommenderas av Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län (2014). Vid avstämningsmöte med Varbergs kommun beslutades att använda indelning i fyra planeringsnivåer enligt Planera för vatten, och att utnyttja befintlig höjddata (höjdkurvor med 0,5 m ekvidistans) för att ta fram planeringsnivåer för området. Tabell 4. Indelning i översvämningszoner enligt metod beskriven i handboken Stigande vatten (Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län (2011), baserat på framtida högsta högvattennivå +2,5 enligt Datum: 2015-06-09 Sida 10 (16)

Tabell 3. Säkerhetsnivå 1 är 0,5 m och säkerhetsnivå 2 är 1,0 m högre än framtida högsta högvatten. (RH2000, m.ö.h.) Zon 4 Zon 3 Zon 2 Zon 1 Mätstation Mellan medelvattenstånd och framtida högsta Mellan högsta högvatten och säkerhetsnivå 1 Mellan säkerhetsnivå 1 och 2 Över säkerhetsnivå 2 högvatten Varberg/ Ringhals <2,5 2,5 3,0 3,0 3,5 >3,5 Kartering I förhållande till det underlag som nu erbjuds genom NNH-databasen måste karteringen som gjordes av Ramböll (2009) anses som mycket grov och rekommenderas inte för användning i den kommunala planeringen. Länsstyrelsen redovisar två översvämningsnivåer för Hallands län i sitt webb-gis: Högt vattenstånd med 50 års återkomsttid för år 2012 respektive år 2100. Enligt Länsstyrelsen är de redovisade nivåerna +2,5 och +3,5 (Anna Modigh, e-post). Kontroll mot höjdkurvor tillhandahållna av Varbergs kommun visade att översvämningsnivåerna stämde dåligt med höjdkurvorna och de bör därför inte användas för kommunal planering. GIS-skikt med översvämningsytor indelade enligt Tabell 4 har tagits fram av Varbergs kommun (Peter Åsfjäll) och är baserade på NNH-data. Översvämningszonerna åskådliggörs i Figur 6. Det rekommenderas starkt att ta fram motsvarande planeringsunderlag för hela kommunen för framtida översikts- och detaljplanarbete. Datum: 2015-06-09 Sida 11 (16)

Figur 6. Utbyggnadsskiss från Apelviken förstudie 2014-04-07 överlagrar ortofoto med befintlig bebyggelse. Översvämningszon 4 (<+2,5 m) redovisas med röd skraffering, zon 3 (+2,5 till +3,0 m) med orange skraffering och zon 2 (+3,0 till +3,5 m) med gul skraffering. VIVAB:s dagvattenutlopp är markerade med gröna punkter och nivåer för utlopp är angivna på kartan. Se Bilaga 1 för förstoring. Erosion kan förväntas i samband med höjd havsnivå vilket också kan påverka vilka områden som kan rekommenderas för bebyggelse. Någon erosionsutredning har inte utförts inom uppdraget. Enligt WSP (2012) är en tumregel är att en meters höjning av vattenytan kan innebära att kustlinjen förflyttas 100 meter från strandlinjen. Markanvändning Rekommenderad markanvändning för olika översvämningszoner redovisas i Tabell 5. Surfhuset ligger inom översvämningszon 3 och parkeringsplatsen med intilliggande verksamheter ligger inom översvämningszon 2, 3, och 4 (Figur 7 a). Befintlig verksamhet vid udden i nordvästra Apelviken ligger inom översvämningszon 4 (Figur 7 b). Tillkommande byggrätter för befintlig kiosk och servicebyggnad ligger inom översvämningszon 3 och 4 (Figur 7 c). Generellt är det inte lämpligt att etablera verksamheter till översvämningszon 4. Det föreslagna foodtruck-torget bedöms dock vara lämplig markanvändning. För etableringar inom översvämningszon 2 och 3 bör åtgärder vidtas för att minska sannolikhet och konsekvens för skada vid höga havsvattenstånd. Datum: 2015-06-09 Sida 12 (16)

I övrigt planeras gångvägar, GC-väg, spänger samt handikappbad helt eller delvis inom översvämningszon 4 vilket är i linje med rekommendationerna för markanvändning. Tabell 5. Rekommenderad markanvändning för olika översvämningszoner enligt handboken Stigande vatten (Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län (2011). Datum: 2015-06-09 Sida 13 (16)

b) a) c) Figur 7. Byggnader i utbyggnadsförslaget som ligger inom översvämningszon 4 (röd), 3 (orange) och 2 (gul). Datum: 2015-06-09 Sida 14 (16)

Sannolikhetsreducering och konsekvenslindring Generella rekommendationer Nedan ges förslag på åtgärder som kan vara relevanta för låglänta havsnära områden i Varbergs kommun. De flesta av åtgärderna härrör från Klimatanpassning i fysisk planering Vägledning från länsstyrelserna (Länsstyrelserna 2012). Översvämning från havet: Undanta riskområden för stigande havsnivåer från bebyggelse. Reglera markytans utformning och höjdläge. Reservera mark för skyddsåtgärder samt ange utformning och eventuellt höjd. Reglera var bebyggelse får placeras eller inte får placeras på tomten. Reglera bebyggelsens utformning, som nivå för färdigt golv. Reglera höjder för bilvägar och gång- och cykelvägar (ange minsta plushöjd). Sätt villkor om att skydds- och säkerhetsåtgärder på den aktuella tomten ska vara genomförda innan bygglov kan ges. Reglera utformningen av bottenvåningen i byggnader, till exempel byggnation med vattentät betong. Planera för källarlös bebyggelse i utsatta områden. Översvämning från nederbörd: Reglera andel hårdgjord yta i förhållande till den totala fastighetsarean. Reglera att parkeringsplatser ska utgöras av genomsläpplig eller fördröjande markbeläggning och att viss mark inte får användas för parkering. Rekommendationer till detaljplan för Apelviken Endast källarlös bebyggelse bör tillåtas. Bebyggelsen bör regleras avseende nivå för färdigt golv: ny bebyggelse ska ha sockel av vattentåligt material upp till, som lägst, nivån +2,5. Om kommunen anser att möjlighet finns så bör lägsta nivån istället sättas till +3,0. Bebyggelse inom översvämningszon 4 och 3 bör regleras avseende utformning av bottenvåningar så att vattentåliga material används. Parkeringsplatserna bör inte asfalteras utan även fortsättningsvis vara grusade, för att möjliggöra markinfiltration av nederbörd. Elskåp och liknande vattenkänsliga installationer bör placeras så att deras funktion är säkerställd vid vattenstånd på nivån +3,0. Tidigare förslag om att anlägga en mur för att skydda mot höga havsvattenstånd bedöms inte vara effektivt mot höga havsvattenstånd. De sandiga jordarna i området har god vattengenomsläpplighet och havsvatten skulle relativt snabbt kunna transporteras under muren och översvämma området bakom muren. Om muren skulle anläggas så att den är vattentät under mark, exempelvis genom spontning, skulle grundvatten som transporteras ut till havet dämmas upp och området skulle kunna översvämmas från landsidan. En stödmur, om den anläggs av andra skäl, skulle dock ha den positiva effekten att den skyddar mot våguppspolning vid höga havsvattenstånd. Datum: 2015-06-09 Sida 15 (16)

Referenser Länsstyrelserna (2012). Klimatanpassning i fysisk planering Vägledning från länsstyrelserna. ISBN 978-91-86533-61-8. Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län (2011). Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län (2014). Faktablad Kusten planeringsnivåer. Version 2.0 (2014-12-29). Underlag till rapporten Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotande områden. Ramböll (2009). Översvämningsproblematik i Varbergs kommun. Unr 61470830786. Varbergs kommun (2010). Översiktsplan för Varbergs kommun Fördjupning för stadsområdet. Antagen 2010-06-15. WSP (2012). Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län. Unr 10159510. Datum: 2015-06-09 Sida 16 (16)