Lidhemssjöns funktion i ett historiskt perspektiv - Tillägg 2 till utredning om övergödning vid Lidhemssjön, Aggån och Yttre Kanalen

Lidhemssjöns funktion i ett historiskt perspektiv - Tillägg 2 till utredning om övergödning vid Lidhemssjön, Aggån och Yttre Kanalen Håkan Sandsten

Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 4 Metod... 5 Trender för fosfor... 6 Trender för kväve... 8 Trender för totalt organiskt kol... 10 Förutsättningar för tidsserier av näringsbudget... 12 Näringsbudget... 13 Lidhemssjön jämfört med Hammarsjön... 17 Lidhemssjön jämfört med Näsbyholmssjön... 18 Rekommendationer för fortsatta studier... 19 Referenser... 21 Adress: Telefon: E-post: info@calluna.se CALLUNA AB 013 12 25 75 (Vx) Nätadress: www.calluna.se Holmgatan 4 Postgiro 638 59 58-1 211 45 Malmö Bankgiro 5969-0826!!!!!!! 2

Sammanfattning Vattenkvaliteten i Lidhemssjöns utlopp har försämrats med ökade fosforhalter och transporter mellan 1990- och 2000-talet. Även halter och transporter av totalt organiskt kol har ökat. Någon gång runt 1999 förändrades sjöns näringsbalans och betydligt större mängd fosfor började läcka ut från sjön än tidigare. Från att ha läckt ca 100 kg fosfor per år började sjön läcka ca 1200 kg. Det är sannolikt att det var översvämmad åkermark som stod för läckaget av fosfor. Åkermarken översvämmades först när en brand bekämpades och därefter var det svårt att få bort vattnet. Till slut övergavs odlingen av åkermarken och sjöns yta ökade med ca en tredjedel. Det finns tydliga tecken i vattenkemidata på att undervattensväxterna i sjön är borta och att fosforrik översvämmad gammal åkermark i västra Lidhemssjön läcker och ger upphov till algblomningar under somrarna. Kanske finns det svaga tendenser till att åtminstone kvävetransporter och vattenfärg i sjöns utlopp har minskat något under de senaste åren. Slutsatserna utifrån vattenkemi om algblomning, vattenväxter, grågäss, brunifiering, näringsläckage och näringsbudget stöds av liknande händelser i Hammarsjön och Näsbyholmssjön. Miljöeffekter av att en uppodlad gammal sjöbotten återgår till sjö igen, är intressant i ett mycket större perspektiv. Det finns många sjösänkningsföretag i Sverige och invallningar och pumpar kommer inte att hålla för alltid. Risken finns därför att mer åkermark kommer att återgår till sjö och fortsatta studier i Lidhemssjön är därför intressant för vilka effekter man kan förvänta sig av sådana översvämningar. Fortsatta undersökningar av vattenkemi rekommenderas. Kartering och studier av sjöbottnens beskaffenhet och benägenhet att läcka näring föreslås. Vattenståndsfluktuationer har stor betydelse för vattenvegetationens zonering och därför föreslås en utredning om förutsättningarna för en naturvårdsanpassad reglering. Syftet skulle bland annat vara att få tillbaka mer vattenvegetation i Lidhemssjön. Vegetation är en nyckel till bättre vattenkvalitet i en så grund sjö. Inledning Vattendrag runt Lidhemssjön i Växjö kommun har, trots förbättrad avloppsrening, övergötts kraftigt de senaste decennierna. Växjö kommun, Länsstyrelsen, LRF och Mörrumsåns vattenråd samarbetar därför i ett Leader Linné-projekt för att minska övergödningen av Åsnen via Aggån. I en tidigare undersökning i detta projekt (Calluna 2014), provtogs kvaliteten i vattendragen mer intensivt än vanligt runt Lidhemssjön under år 2013. Undersökningen kom fram till att Yttre Kanalen och Tävelsåsbäcken är de områden där det är lämpligast med åtgärder mot övergödning. Några olika förslag till åtgärder presenterades i den tidigare rapporten. Ett frågetecken som kvarstod var hur näringstransporter varierat och hur Lidhemssjöns näringsbudget sett ut i ett långt tidsperspektiv. Därför har Växjö 3

kommun genom Anders Lundgren bett Calluna att göra en djupare analys av vattenkvaliteten runt Aggån från 2013 och den historiska utvecklingen av transporter under 1990-2013. En central fråga är om sjön har fungerat som en fälla eller källa för fosfor. Data från den samordnade recipientkontrollen utnyttjas för att statistiskt och grafiskt analysera näringsbalansen i sjön och hur den har utvecklats genom åren. Västra delen av dagens Lidhemssjön var till 90-talet invallad åkermark, men den översvämmades och sjöns yta ökade med ungefär en tredjedel. Åkermarken översvämmades först för att bekämpa en brand och därefter var det svårt att få bort vattnet. Efter några års försök övergavs odlingen av åkermarken och sjöns yta ökade med ca en tredjedel. Det finns muntliga uppgifter om att vattenvegetationen i Lidhemssjön minskade kraftigt ungefär i samband med översvämningen, men det finns inga undersökningar eller skriftliga uppgifter om detta. Jordbrukmarkens påverkan på vattnet, utökningen av sjön när sjösänkningsföretaget upphörde, vegetationens minskning är av särskilt intresse som möjliga förklaringar till näringsbalansen. I denna rapport jämförs liknande fall i andra sjöar. Rekommendationer till fortsatta undersökningar som syftar till att minska övergödningen av Åsnen ingår. Bakgrund Från december 2012 till januari 2014 undersöktes vattenkemi på två nya provpunkter i de två tillflödena till Lidhemssjön. Det största tillflödet, Skyeån, provtogs närmare inloppet i sjön än vad som gjorts i den ordinarie provpunkten i Mörrumsåns recipientkontrollprogram uppe vid Ingelstad (343 Nedströms Ingelstads avloppsreningsverk, Figur 1). Anledningen till den nya provpunkten var att undersöka om de jordbruks- och betesmarker som finns mellan Ingelstad och Lidhemssjön bidrar med stora mängder näring till vattnet eller på något annat sätt påverkade vattenkvaliteten. I så fall skulle åtgärder på dessa marker vara lämpliga för att minska övergödningen av Lidhemssjön. Det andra tillflödet, Yttre Kanalen, provtogs längre från inloppet i sjön än vad som gjorts i den ordinarie provpunkten i Mörrumsåns recipientkontrollprogram (464 Yttre Kanalen). Anledningen till denna nya provpunkt var att undersöka om de flacka jordbruksmarker som finns på Djurle myr bidrar med stora mängder näring till vattnet eller på något annat sätt påverkade vattenkvaliteten. I så fall skulle åtgärder på Djurle myr vara lämpliga för att minska övergödningen av Lidhemssjön. Ett annat motiv till de nya provpunkterna var att få bättre information om hur mycket näring som rinner in och ut ur Lidhemssjön. En sådan näringsbalans gjordes för 2013, men det var mycket torrt väder då och därför skulle det även vara intressant att se hur sjön har fungerat historiskt. För att göra en tidsserie med näringsbalanser, utan de nya provpunkterna, måste man undersöka om den ordinarie provpunkten i Skyeån kan användas. 2013 års data ska utnyttjas för att kontrollera om det är möjligt. 4

2015-08-20 436 463 343 464! 343B!!!Lantmäteriet,!Geodatasamverkan! 344!Stadsbyggnadskontoret,!Växjö!kommun!! Figur 1. Karta över området där provpunkterna är belägna, med provpunkterna markerade med nummer. De långa tidsserier av vattenkemi som finns ska även utnyttjas för att bättre förstå Lidhemssjöns limnologi. Sjön har genomgått stora förändringar och det är intressant att förstå mekanismerna bakom miljöproblemen för att man ska kunna åtgärda dem. Utblickar mot andra sjöar som genomgått liknande förändringar ska också göras i denna rapport. Metod Data för totalkväve, totalfosfor samt TOC från den samordnade recipientkontrollen i Mörrumsån under perioden 1990-2010 har hämtats från datavärden för vattenkemi, Institutionen för vatten och miljö på SLU. Under perioden 2011-2013 har Calluna utfört provtagningen och data för denna period fanns därmed redan tillgänglig. Information om de tre aktuella provpunkterna finns i tabell 1. Antalet mättillfällen skiljer sig åt mellan olika år och olika provpunkter, från två till tolv tillfällen per år, men under majoriteten av åren har prov tagits vid sex tillfällen. Under åren 2001-2003 utfördes ingen provtagning vid provpunkt 343 Aggån nedströms Ingelstads ARV. Under 1990 och 1991 analyserades totalfosfor på extra många prover från 464 Yttre Kanalen Södragård, men dessa enstaka analyser har inte tagits med i rådata utan endast de ordinarie proverna har behandlats i denna rapport. Rådata är sammanställd i bilaga 2. Transportberäkningar har utförts för perioden 1990-2013, samt år 2014 i provpunkt 344. Data över total stationskorrigerad dygnsvattenföring har hämtats från SMHI:s vattenweb enligt de 5

avrinningsområden angivna i sista kolumnen i tabell 1. Transporter för perioden 1990-1998 har beräknats med hjälp av vattenföringsdata som Länsstyrelsen i Kronobergs län har fått från SMHI. Beräkningsmodellerna för vattenföring (PULS och S-Hype) har förändrats över perioden, men har ändå använts för trendberäkningar. Det är lite inkorrekt statistik, men vi hoppas att årsmedeltransporterna är relativt samstämda mellan modellerna. För punkt 464 har vattenföringsuppgifter från Yttre kanalens mynning i Lidhemssjön använts, för 344 uppgifter från Aggåns mynning i Åsnen. För provpunkt 343 har vattenföringsuppgifter för Skyeåns mynning använts för att få rätt näringsbalans in i Lidhemssjön. Av denna anledning skiljer sig de i denna rapport beräknade transporterna från transporter redovisade i första rapporten (Calluna 2014), då vattenföringsuppgifter från en punkt längre uppströms i Skyeån användes. Transporterna och medelvattenföringen skiljer sig dessutom åt generellt mellan förra och denna rapport, då SMHI nu publicerat de stationskorrigerade vattenföringsuppgifter som inte fanns tillgängliga förut. Vid de tillfällen då analysresultatet varit ett <-värde har halva det angivna värdet använts för transportberäkningarna. Tabell 1. Provpunkter med ID-nummer, namn, koordinater samt vilket avrinningsområdes-id (AROID) som använts för vattenföringsuppgifter till transportberäkningar. Lokal- ID Lokalnamn X- koordinat Y- koordinat AROID (vattenföring) 464 Yttre Kanalen Södragård 6285260 1442098 628481-144227 343 Aggån nedströms Ingelstads ARV 6288824 1444533 628679-144406 344 Aggån mynningen i Åsnen 6280553 1441756 628067-144186 Trender för fosfor Halten av fosfor i Lidhemssjöns utlopp (344) har ökat sedan 80- och 90-talen. Det syns i Figur 2 att årsmedelhalt av totalfosfor ökade markant från slutet av 90-talet till slutet av 00-talet. Från 2009 har eventuellt årsmedel börjat sjunka igen men det är fortfarande på en högre nivå än på 90-talet. Även årstransporten av fosfor från Lidhemssjön har ökat mellan 90- och 00- talet, men här är mellanårsvariationerna större än för halterna på grund av skillnader i nederbörd (Figur 3 och Bilaga 1). 6

Figur 2. Årsmedel av totalfosforhalt i Lidhemssjöns utlopp (344) från Calluna (2015). 8000" 7000" 6000" 5000" 4000" 3000" 2000" 1000" 0" 1990" 1991" 1992" 1993" 1994" 1995" 1996" 1997" 1998" 1999" 2000" 2001" 2002" 2003" 2004" 2005" 2006" 2007" 2008" 2009" 2010" 2011" 2012" 2013" 2014" Transport)Tot*P)(kg/år)) Figur 3. Årstransport av fosfor från Lidhemssjöns utlopp (344). Störst transport av fosfor från sjön var det 2007 följt av 2004, 2002, 2006 och 2011. Både 2007 och 2004 var det stora översvämningar under juli i Småland, 2002 var det en blöt vinter, 2006 var det en kraftig vårflod och mycket nederbörd i november och 2011 var det överlag ett nederbördsrikt år. Det är intressant att se att de månader med allra högst transporter från sjön föregås av en flera månader med mycket låga transporter. Ytavrinningen av fosfor blir högst när det kommer mycket regn på torr mark. Årstidsvariationerna av fosfor är intressanta i Lidhemssjöns utlopp eftersom de har förändrats så mycket före och efter 2001. Figur 4 visar halterna över säsongen under de tolv senaste åren och de tolv föregående åren. Under juli, augusti och maj är fosforhalterna uppenbart högre än tidigare år medan januari, mars och oktober inte uppvisar lika stora skillnader. Totalfosforhalter i sjöar under sommaren är oftast förknippad med biomassan av växtplankton i vattnet och det bör vara algblomning under sommaren som orsakar förhöjningen. Algblomningen kan i sin tur bero på att undervattensväxter numera har försvunnit från sjön. Ett annat tydligt tecken på att algblomningarna har ökat i sjön är den stora ökningen av grumlighet (turbiditet) som syns i Bilaga 2. 7

Tot$P&(µg/l)& 160" 140" 120" 100" 80" 60" 40" 20" 0" 0" 2" 4" 6" 8" 10" 12" Månad&1988$2000& Tot$P&(µg/l)& 160" 140" 120" 100" 80" 60" 40" 20" 0" 0" 2" 4" 6" 8" 10" 12" Månad&2001$2013& Figur 4. Säsongsvariationer av totalfosforhalter i Lidhemssjöns utlopp under 1998-2000 resp. 2001-2013. Trender för kväve Kvävehalter i Lidhemssjöns utlopp (344) har inte förändrats mycket sedan 1978, vilket syns på årsmedelhalterna av både totalkväve och nitratnitritkväve i Bilaga 2. 2007 var halterna högre än vanligt. Eftersom fosfor ökat men kväve inte förändrats, har förhållandet mellan dem också förändrats vilket kan ha effekter på växtplanktonsamhällets sammansättning (Figur 5). Kvävefixerande cyanobakterier kan gynnas av att kväve blir relativt ovanligt jämfört med fosfor. När fosfor är i överflöd jämfört med kväve kan de växtplankton som kan fixera sitt eget kväve från kvävgas gynnas. Kväve brukar ha ett intressant säsongsmönster som kan förklara en del om växtplankton och vattenväxter i en grund sjö. Det gäller både totalkväve och nitratnitritkväve, men det senare är lite intressantare på sommaren eftersom det brukar försvinna från vattnet i sjöar med mycket vattenväxter. Vattenväxternas produktion verkar vara begränsad av nitrat, vilket därför tas upp fullständigt. Nitratnitrit blir därför inte detekterbart i vattenprov från sjöar med mycket växande vattenväxter. Nitratnitritkväve är högvärdig näring för både växtplankton och kärlväxter, men kärlväxterna verkar ha högre affinitet för kväve, medan växtplankton har högre affinitet för fosfor. I Figur 6 syns det att nitratnitrit har haft mycket tydligt säsongsvariation med högre halter på vintern än på sommaren och hösten. I juli och augusti är halten ofta mycket låg eller odetekterbar. Om man jämför perioderna 1998-2000 och 2001-2013 verkar vinterhalterna ha varit högre på 90-talet, vilket kan ha att göra med att fånggröda på åkrar inte var så vanligt då, som under 2000-talet. Vintergröna fält ska läcka mindre kväve än plöjda marker. Tittar man noga på halterna av nitratnitritkväve i augusti (och juli) i Figur 6, ser de lägre ut under 90-talet än 00-talet. I Figur 7 har därför varje års augustihalt av nitratnitritkväve plottats i en tidsserie och det är ganska tydligt att halterna har ökat. Halter under 8

detektionsgräns var vanliga i augusti fram till mitten av 90-talet, men därefter har det bara hänt 2010. Ökningen bör bero på att vattenvegetationen tog upp mer nitratnitritkväve under somrarna under 90-talet, än vad den gjorde under 00-talet. Även totalkväve verkar ha ökat något under 00-talet jämfört med 90-talet. Som tidigare har nämnts så ökade inte årsmedelhalterna av totalkväve, men det verkar som om upptaget eller omvandlingen av kväve i sjön under somrarna har försämrats. 140" 140" 120" 120" Tot$N&/&Tot$P& 100" 80" 60" 40" Tot$N&/&Tot$P& 100" 80" 60" 40" 20" 20" 0" 0" 2" 4" 6" 8" 10" 12" Månad&1988$2000& 0" 0" 2" 4" 6" 8" 10" 12" Månad&2001$2013& Figur 5. Säsongsvariationer i kvävefosforkvoter i Lidhemssjöns utlopp under 1998-2000 resp. 2001-2013. Medel är 46 för perioden 1988-2000 och 30 för 2001-2013. NO2+NO3&N'(µg/l)' 1800" 1600" 1400" 1200" 1000" 800" 600" 400" 200" 0" 0" 2" 4" 6" 8" 10" 12" Månad'1988&2000' NO2+NO3&N'(µg/l)' 1800" 1600" 1400" 1200" 1000" 800" 600" 400" 200" 0" 0" 2" 4" 6" 8" 10" 12" Månad'2001&2013' Figur 6. Säsongsvariationer av nitratnitrit i Lidhemssjöns utlopp under 1998-2000 resp. 2001-2013. Medel är 46 för perioden 1988-2000 och 30 för 2001-2013. 9

NO2+NO3&N'(µg/l)' 200" 180" 160" 140" 120" 100" 80" 60" 40" 20" 0" 1975" 1980" 1985" 1990" 1995" 2000" 2005" 2010" 2015" Figur 7. Augustihalter av nitratnitritkväve i Lidhemssjöns utlopp från 1978 till 2013. Trender för totalt organiskt kol Halten av totalt organiskt kol (TOC) i Lidhemssjöns utlopp (344) har ökat sedan 80- och 90- talen. Det syns i Figur 8 att årsmedel av TOC ökade stadigt från slutet av 80-talet till slutet av 2008. Från 2009 har eventuellt årsmedel börjat sjunka igen men det är fortfarande på en högre nivå än på 90-talet. Denna så kallade brunifiering är numera välkänd och beror delvis på att försurningen har minskat. Vattenfärgen (ett indirekt mått på andelen humus i vattnet) har ökat ännu mer markant (Figur 9). Både TOC och vattenfärg hänger samman med ljusklimatet på botten av en sjö och påverkar därmed möjligheten för undervattensväxter att växa. Särskilt i maj är det kritiskt när växterna ska starta sin tillväxt och därför har maj månads vattenfärg plottats i en tidsserie (Figur 10). Det syns tydligt att något hände mellan 1998 och 1999. Det skulle inte vara konstigt om vattenvegetationen slogs ut under perioden 1999-2002. Ljusklimatet i sjön under våren måste ha varit mycket dåligt. Figur 8. Årsmedelhalt av totalt organiskt kol i Lidhemssjöns utlopp (344). 10

2015-08-20 Va#enfärg*(mg*Pt/l)* Figur 9. Årsmedel av vattenfärg i Lidhemssjöns utlopp (344). 300" 250" 200" 150" 100" 50" 0" 1970" 1980" 1990" 2000" 2010" 2020" 436 Figur 10. Majvärden av vattenfärg i Lidhemssjöns utlopp från 1978 till 2013. 463 343 464! 343B!!!Lantmäteriet,!Geodatasamverkan! 344!Stadsbyggnadskontoret,!Växjö!kommun!! Figur 11. Karta med de tre provpunkter som har använts för historiska transportberäkningar och för näringsbalanser. 11

Förutsättningar för tidsserier av näringsbudget En näringsbudget för hur mycket fosfor, kväve och totalt organiskt kol som rinner in och ut ur Lidhemssjön under 2013 gjordes i en tidigare rapport (Calluna 2014). Då utnyttjades en extra provpunkt (343B) närmare Skyeåns inlopp än den ordinarie provpunkten uppe vid Ingelstad (343, Figur 11). För att göra en tidsserie med näringsbudgetar för äldre data måste skillnader mellan 343B och 343 först undersökas. Kan 343B ersättas av 343 under tidigare år? Ett parvis t-test av totalfosforhalterna i Skyeån 343 jämfört med 343B visade ingen statistiskt signifikant skillnad för perioden december 2012 till januari 2014 (p=0,9 t=0,118 n=14). Fosforhalterna verkade alltså inte förändras statistiskt signifikant på sträckan mellan Ingelstad och Lidhemssjöns inlopp. Parvist t-test är ett starkt statistiskt test som borde visa skillnader om det fanns några. Även en linjär regression mellan de två provpunkterna för totalfosforhalter vid varje provtagningstillfälle visar ett tydligt 1:1 samband (Figur 12). Det är bra eftersom det betyder att den långa tidsserie av halter som finns för 343 uppe vid Ingelstad med stor sannolikhet kan användas för beräkningar av fosforbudget för Lidhemssjön. (För fosfatfosfor finns det alltför många halter under detektionsgräns för att någon meningsfull statistik ska kunna göras). 50" 40" y"="0,9895x" R²"="0,85667" Tot$P&provpunkt&343B& 30" 20" 10" 0" 0" 10" 20" 30" 40" 50" Tot$P&provpunkt&343& Figur 12. Relationen mellan totalfosfor i Skyeån uppe vid Ingelstad (343) och nere vid Lidhemssjön (343B). Data från den period då båda provpunkterna provtogs från december 2012 - januari 2014. 12

På samma sätt som totalfosfor undersöktes även totalkväve i Skyeåns båda provpunkter. Ett parvis t-test av totalkvävehalterna i Skyeån 343 jämfört med 343B visade ingen statistiskt signifikant skillnad för perioden december 2012-januari 2014 (p=0,6 t=0,58 n=14). Kvävehalterna verkar alltså inte heller förändras statistiskt signifikant på sträckan mellan Ingelstad och Lidhemssjöns inlopp. En linjär regressionen mellan de två provpunkterna för varje provtagningstillfälle visade inget tydligt samband pga två extrema halter. Även totalt organiskt kol undersöktes i de två provpunkterna. Ett parvis t-test av halterna av totalt organiskt kol i Skyeån 343 jämfört med 343B visade ingen statistiskt signifikant skillnad för perioden december 2012-januari 2014 (p=0,7 t=0,43 n=14). TOC verkar alltså inte förändras statistiskt signifikant på sträckan mellan Ingelstad och Lidhemssjöns inlopp. Även en linjär regression mellan de två provpunkterna för varje provtagningstillfälle visar ett tydligt 1:1 samband. Näringsbudget Under 1990-talet transporterades det ut ungefär lika mycket fosfor som in i sjön (Figur 13). Medel för perioden 1990-1998 var 95 kg/år mer fosfor ut än in. Det utgör endast 3,7% av vad som transporteras ut från sjön. Flera år hade negativ näringsbudget, vilket är det som man förväntar sig i en normal sjö. Det normala är att fosfor förbrukas, sedimenterar och fastläggs i sedimentet och att transporterna därför minskar förbi sjön. En grund sjö, som Lidhemssjön, har dock ha sämre fastläggning än en djup. Någon gång efter 1998 skedde en förändring i näringsbudgeten och mer fosfor började transporteras ut från Lidhemssjön än vad som kom in, vilket är lite ovanligt för en sjö. 2001-2003 provtogs inte vattenkemi i 343 Aggaån nedströms Ingelstads ARV, så transporter kan inte beräknas för de åren, men därefter har sjön haft en positiv näringsbudget. För 1999-2000 och 2004-2013 (härefter kallat 00-talet i detta kapitel) transporterades det i genomsnitt ut 1178 kg mer fosfor än vad som kom in från Skyeån och Yttre Kanalen. Det utgör 28% av vad som transporterades ut från sjön och är alltså mycket mer än motsvarande andel under 1990-talet (3,7%). Det måste antingen komma från mindre tillflöden eller frigöras från sjöns sediment. De mindre tillrinningsområdens areal är 25,2 km2, vilket innebär en fosforförlust på 0,46 kg fosfor per hektar och år under 00-talet. Mer än 0,32 kg P/ ha*år räknas som mycket höga förluster (klass 4 enligt Naturvårdsverket 1999) och även om det finns lite jordbruksmark, som brukar kunna förlora mycket fosfor, är det mycket mer skog i tillrinningsområdet. Den händelse som kan förklara ökningen mellan 90- och 00-talet är översvämningen av åkermark som ökat Lidhemssjöns yta. Därför är det sannolikt sjöns bottnar som orsakar den höjda förlusten av fosfor. Om man ska våga göra en grov uppskattning av hur mycket extra fosfor som har kommit från Lidhemssjön på grund av översvämningen av åkermark så är det i storleksordningen 25 ton för hela perioden 1999-2013. 13

Ne#otransport+från+sjön+ (kg/år)+ 2500$ 2000$ 1500$ 1000$ 500$ 0$!500$ 1990$1991$1992$1993$1994$1995$1996$1997$1998$1999$2000$2001$2002$2003$2004$2005$2006$2007$2008$2009$2010$2011$2012$2013$ Figur 13. Nettotransport av totalfosfor från Lidhemssjön när inloppens transporter subtraheras från utloppets. Mer fosfor transporteras ut än in. Jämförelse för transporter under enstaka månader är osäker, men om de ändå studeras för, verkar Lidhemssjön inte ha så stor dämpande inverkan på fosfortransporter, som en stor djup sjö skulle ha haft. Stora transporter in via Skyeån (343) och Yttre Kanalen åtföljs samma månad av stora transporter ut ur sjön. Inget fosfor verkar alltså fastläggas i sjöns sediment. Både på 90- och 00-talet varierade transporten över säsongen med högst transport i april-maj och sedan sjunkande under vegetations- och torrperiod fram mot hösten. De årliga transporterna av fosfor in i sjön har varierat lite över 90- och 00-talet, men det syns ingen tydlig ökning eller minskning (se röda och blå staplar i Figur 14). Det gör det däremot för årstransporterna ut ur sjön, där 90-talet var tydligt lägre än 00-talet. Det är en tydlig trend, och även totalfosforhalterna har visat samma mönster (se ovan). I figur 14 (samt 16 och 17 nedan) har data från år 2014 inkluderats från recipientkontrollens årsrapport (Calluna 2015). Det visar att transporterna av fosfor, kväve och TOC var normala jämfört med andtra år under 2000-talet. Ingen näringsbudget har gjorts för 2014. Tranport(Tot)P((kg/år)( 8000" 7000" 6000" 5000" 4000" 3000" 2000" 464" 343" 344" 1000" 0" 1990" 1991" 1992" 1993" 1994" 1995" 1996" 1997" 1998" 1999" 2000" 2001" 2002" 2003" 2004" 2005" 2006" 2007" 2008" 2009" 2010" 2011" 2012" 2013" 2014" Figur 14. Transporter av fosfor in (343 och 464) och ut (344) ur Lidhemssjön. Transporter för Lidhemssjön presenteras i Bilaga 1 för perioden 1999-2000 och 2004-2013. Uppgiften från 344 år 2014 är hämtad från Mörrumsåns vattenvårdsförbunds årsrapport (Calluna 2015). Skyeån vid Ingelstad (343) provtogs inte 2001-2003 och även om det finns äldre data med vattenkemi finns det inte vattenföringsdata för Skyeån och Yttre Kanalen före 1999. De tydliga förändringar över tiden som vi har visat för vattenkemi och transporter i Lidhemssjöns utlopp kommer därför inte att kunna visas i näringsbudgeten. 14

Även mer kväve transporteras ut från Lidhemssjön än vad som kommer in, både på 90- och 00-talet, vilket är ovanligt för en grund sjö (Figur 15). Det normala är att kväve tas upp av vegetation på stränder och grunda bottnar, samt omvandlas till kvävgas av olika bakteriella processer i grunda bottnar. För 00-talet transporteras det i genomsnitt ut 25 596 kg mer kväve än vad som kommer in från Skyeån och Yttre Kanalen. Det måste antingen komma från mindre tillflöden eller frigöras från sjöns bottnar. De mindre tillrinningsområdens areal är 25,2 km2, vilket innebär en kväveförlust på 10,2 kg kväve per hektar och år under 00-talet. Mer än 4,0 kg N/ha*år räknas som höga förluster (klass 3 enligt Naturvårdsverket 1999) och även om det finns lite jordbruksmark, som brukar kunna förlora mycket kväve, är det mycket mer skog i tillrinningsområdet. Därför är det högst sannolikt sjöns sediment som orsakar den höga förlusten av kväve från Lidhemssjön. De årliga transporterna av kväve både in och ut ur sjön har kanske minskat något under 00-talet (se gröna och röda staplar i Figur 16). Fram till runt 2007 låg nivåerna lite högre än senare, men det är ingen stor förändring. Ne#otransport+från+sjön+ (kg/år)+ 100000$ 80000$ 60000$ 40000$ 20000$ 0$!20000$!40000$ 1990$1991$1992$1993$1994$1995$1996$1997$1998$1999$2000$2001$2002$2003$2004$2005$2006$2007$2008$2009$2010$2011$2012$2013$ Figur 15. Nettotransport av totalkväve från Lidhemssjön när inloppens transporter subtraheras från utloppets. 300000" 464" Transport)Tot*N)(kg/år)) 250000" 200000" 150000" 100000" 50000" 343" 0" 1990" 1991" 1992" 1993" 1994" 1995" 1996" 1997" 1998" 1999" 2000" 2001" 2002" 2003" 2004" 2005" 2006" 2007" 2008" 2009" 2010" 2011" 2012" 2013" 2014" 344" Figur 16. Transporter av kväve in (343 och 464) och ut (344) ur Lidhemssjön. 15

Även mer totalt organiskt kol transporteras ut från Lidhemssjön än vad som kommer in. För 00-talet transporteras det i genomsnitt ut 261 ton mer TOC än vad som kommer in från Skyeån och Yttre Kanalen, vilket motsvarar 10% av allt kol som tranporteras ut. Det måste antingen komma från mindre tillflöden eller frigöras från sjöns bottnar. De mindre tillrinningsområdens areal är 25,2 km2, vilket innebär en förlust på 104 kg TOC per hektar och år under 00-talet. Som en jämförelse har Skyeån en total areal på 297 km 2 (exkl sjöar) och hälften så stor förlust av TOC som Lidhemssjön (52 kg TOC per hektar och år). Skyeåns område är rikt på myrmarker vilket inte de små tillrinningsområdena runt Lidhemssjön är. Därför är det högst sannolikt sjöns bottnar som orsakar den höga förlusten av TOC från Lidhemssjön. Om de nu översvämmade jordbruksmarkerna i Västra Lidhemssjön var gammal mossjord kan det förklara den höga förlusten. Enligt SGU:s jordartskarta består de nu översvämmade markerna i västra Lidhemssjön mest av torv, en hel del lera-silt, lite gyttja och lite morän på öarna. Det kan alltså mycket väl förklara förlusten av TOC till vattnet. 800000$ Ne#otransport+från+ sjön+(kg/år)+ 600000$ 400000$ 200000$ 0$!200000$!400000$ 1990$1991$1992$1993$1994$1995$1996$1997$1998$1999$2000$2001$2002$2003$2004$2005$2006$2007$2008$2009$2010$2011$2012$2013$ Figur 17. Nettotransport av totalt organiskt kol från Lidhemssjön när inloppens transporter subtraheras från utloppets. 6000000" 5000000" 4000000" 3000000" 2000000" 1000000" 0" 1990" 1991" 1992" 1993" 1994" 1995" 1996" 1997" 1998" 1999" 2000" 2001" 2002" 2003" 2004" 2005" 2006" 2007" 2008" 2009" 2010" 2011" 2012" 2013" 2014" Transport))TOC)(kg/år)) 464" 343" 344" Figur 18. Transporter av TOC in (343 och 464) och ut (344) ur Lidhemssjön. 16

Lidhemssjön jämfört med Hammarsjön Lidhemsssjön är på många sätt mycket lik Hammarsjön vid Kristianstad. Den är visserligen ungefär tio gånger mindre till ytan än Hammarsjön och dess tillrinningsområde är också ungefär tio gånger mindre än Hammarsjöns. Men de ligger båda i slättlandskap och tar emot en liten del vatten från jordbruksmarker, och mestadels härstammar tillrinningen från skogsmark. Under de senaste årtiondena har vattenfärgen i Hammarsjön i Helgeå ökat markant och denna så kallade brunifiering har skett samtidigt med en tillbakagång av vass och säv i Hammarsjön (Dahl 2011). På 90-talet täcktes sjön av betydligt mer vass och säv och det fanns stora farhågor att den helt skulle växa igen. Weisner (1991) jämförde gamla flygfoton med nya och bedömde att vassen tillväxte med ca 1 meter om året och sävruggarna med ca 0,2 meter om året. Om det finns ett samband mellan brunifieringen och sävens tillbakagång är oklart. En annan förklaring till sävens tillbakagång skulle kunna vara de stora mängder grågäss som numera rastar på Hammarsjön. I burförsök som genomförs i Hammarsjön har man sett att säven finns kvar i de burar där gässen inte kan beta (Figur 18). Lena Vougt på Högskolan i Kristianstad har ansvarat för försöken och det har varit tydligt att utestängning av sjöfågel (och större fisk) gynnar säven. Utanför burarna finns säven inte kvar mer än som en död rotfilt på botten, sävstråna är avbitna en halvmeter in i burarna men i mitten växer de tätt. Figur 18. Utestängning av sjöfågel (och större fisk) med stolpar och nät skyddar säven i Hammarsjön. Detta har varit tydligt under ett flertal år som dessa utestängningar har funnits i sjön. Foto Håkan Sandsten 2012. 17

Det är möjligt att säven är stressad av dåligt ljusklimat på grund av starkt färgat brunt vatten, och att den kumulativa effekten av det tillsammans med betande sjöfåglar och fisk orsakar tillbakagången av vegetationen. Det kan ha varit samma sak som hände i Lidhemssjön när vegetationen försvann därifrån. Som mätningarna av turbiditet, vattenfärg och TOC i Lidhemssjöns utlopp visar, så måste ljusklimatet har försämrats betydligt från 90- talet till 00-talet. Grågässen i södra Sverige har ökat mycket tydligt i ett långt tidsperspektiv och de kan ha haft inverkan på vegetationen. Lidhemssjön jämfört med Näsbyholmssjön Ett annat sjösänkningsföretag där låglänt jordbruksmark översvämmats och återgått till sjö är Näsbyholmssjön i Skurups kommun. Det är en mindre sjö (45 hektar) som är belägen i ett intensivt uppodlat jordbruksområde, men vissa likheter mellan Lidhemssjön finns ändå. Sjön anlades 2004 genom att vallar byggdes och pumpningen avslutades. Liksom i Lidhemssjöns västra del utgörs nu sjöbottnen består av före detta åker- och betesmark på tidigare torrlagda gyttje- och torvjordar (Ekologgruppen 2008). De skriver: En stor mängd näring och organiskt material finns således i bottenmaterialet, som nu påverkar den nya sjöns näringsförhållanden. De vattenkemiska undersökningarna tyder på nettouttransport av fosfor från sjön vid samtliga tre budgetår (genomsnitt 20 kg tot-p /ha och år). Detta beror sannolikt på att det sker ett utläckage från den näringsrika sjöbotten. Fosfor frigörs från bottensedimentet vid syrgasbrist som uppstår då det organiska materialet på bottnen bryts ner. Mätningarna visade på tidvis låga syrgashalter både i inloppet och i utloppet. Den rikliga förekomsten av organiskt material på bottnarna bidrar med all säkerhet till en stor förbrukning av syrgas vid nedbrytningen. För totalkväve var förhållandena annorlunda. Första mätåret, d v s september 2005 till augusti 2006, uppmättes en nettouttransport, men budgetår två och tre var balansen positiv med en nettoreningseffekt på 390 kg/ha (15%) respektive 70 kg/ha och år (8%) (Ekologgruppen 2008). Liksom i Näsbyholmssjön bör det finnas en stor mängd näring i Lidhemssjöns blötlagda jordbruksmarker och även här sker en nettouttransport av fosfor från sjön, men den är inte lika hög som i Näsbyholmssjön i södra Skåne. I genomsnitt transporterades 7,2 kg tot-p/ha och år ut från Lidhemssjön under perioden 2004-2013 (beräknat på total uttransport och total sjöyta). När det gäller kväve liknar Lidhemssjön inte Näsbyholmssjön. Det verkar inte ske någon nettorening av kväve i Lidhemssjön utan i genomsnitt transporteras 148 kg tot-n/ha och år ut från Lidhemssjön under perioden 2004-2013. Det är lite förvånande att Lidhemssjön inte verkar fungera för kväverening, eftersom grunda sjöar brukar ha goda förutsättningar för det. Skillnaden mellan sjöarna kan bero på att Näsbyholmssjön hade tät undervattensvegetation medan Lidhemssjön inte har haft det. Ett tecken på att vegetationen i Lidhemssjön har försvunnit är att nitratnitritkväve ökat under somrarna (Figur 7). Under tre decennier före 2004 sjönk halterna tydligt under 18

sommarmånaderna (maj, juli, augusti) när vegetationen tillväxte och tog upp näring, men under perioden 2004-2013 syntes inte detta mönster lika tydligt. Det verkar inte finnas så mycket vegetation som tar upp näring i sjön längre. Totalfosforhalternas årstidsvariationer kan bidra till förklaringen. Numera är de tydligt högre under sommarmånaderna än tidigare decennier, vilket kan bero på en hög växtplanktionproduktion av till exempel av cyanobakterier, vilka fixerar kväve och därmed bidrar till att kvävet inte förbrukas samtidigt. Kvävefosforkvoterna stödjer det resonemanget. En orsak till att vegetionen stressades i Lidhemssjön bör vara den brunifiering som gav nästan dubbelt så hög TOC-halt 2007 som 1989 och en kraftigt förhöjd vattenfärg. Hög TOC och vattenfärg innebär ett dåligt ljusklimat för växterna under vattenytan. Även vissa övervattensväxter, såsom säv och smalkaveldun, behöver ljus under vattnet för att groddplantor ska kunna tillväxa och för att de redan etablerade bestånden ska kunna starta tillväxten på djupt vatten under vår och försommar. Efter 2007 verkar halterna av TOC ha minskat i Lidhemssjöns utlopp. Förhoppningsvis har kulmen nåtts och de blötlagda jordbruksmarkerna kanske slutar att läcka näring snart. Rekommendationer för fortsatta studier Lidhemssjön kommer inte att bli den enda sjö där ett tidigare sjösänkningsföretag överges och jordbruksmarker sätts under vatten. Det kommer att ske på många fler platser i Sverige i takt med att invallningar brister, pumpar slutar att gå och om jordbruk läggs ner. Säkert har det redan skett på många håll, utan att det blivit välkänt. Man skulle kanske kunna jämföra vad som händer vattenkemiskt i nyanlagda våtmarker, men det är oftast inte samma sak. Matjorden brukar schaktas bort och mineraljorden släpper kanske en del lera och näring de första åren, men det blir inte samma sak som att blötlägga mullrik och näringsrik åkerjord. Med de långa dataserier som finns för framförallt Lidhemssjöns utlopp så är det värdefullt och viktigt att fortsätta mäta vattenkvaliteten där. Givetvis är inloppen till sjön också viktiga att fortsätta med, men om man i framtiden tvingas prioritera så är självklart provpunkt 344 viktigast att fortsätta med. Förutom de parametrar som tagits upp i denna rapport (totalfosfor, totalkväve, nitratnitritkväve, TOC, vattenfärg, turbiditet) så är syrgashalt, ph, alkalinitet, konduktivitet och temperatur viktigast att fortsätta med. Har man dem, kan man säga mycket om sjöns utveckling. Växtplankton i augusti varje år skulle också vara bra att följa. För att förstå vad som händer på översvämmad jordbruksmark i en sjö skulle det vara intressant att göra en kartläggning av bottnens och sedimentets beskaffenhet. Hur hög organisk halt och näringshalt är det i de översvämmade markerna? Ett labförsök där bottnens förlust av fosfor, kväve och TOC mäts över tiden, skulle också vara intressant. Hur lång tid kommer det att ta innan en jämvikt med vattnet ovanför nås? Man skulle kunna 19

skynda på förlusten i lab genom att ha destillerat vatten som man byter ut och analyserar med jämna mellanrum. Det borde då gå att beräkna hur lång tid som det kommer att ta i fält innan bottnens förluster avstannar. Vid andra sjösänkningsföretag som behöver ny vattendom för förändrad markanvändning skulle det vara värdefullt att veta vilka effekter man kan vänta sig och hur lång tid och hur allvarlig övergödningen kommer att bli. En nyckel till att förbättra Lidhemssjöns vattenkvalitet är att få tillbaka vegetationen. Det spelar mindre roll om det blir vass, säv, näckros eller undervattensväxter som etablerar sig i den grunda sjön, även om undervattensväxter troligen har störst positiv effekt och näckrosor minst. Det viktigaste är att sjön får en vegetation som kan konkurrera med växtplankton om näringen, syresätta bottnarna så att nitrifikation och denitrifikation börjar fungera ordentligt, minska erosionen och resuspensionen av bottnarna och fungera som en barnkammare för rovfisk och filtrerande djur. Eftersom vegetationen verkar ha stressats av både dåligt ljusklimat och sjöfågel skulle det vara intressant att studera hur vattenståndet i sjön varierar och om det regleras på något sätt. Finns en vattendom eller något annat som styr regleringen? Alltför stora variationer i vattenstånd, som i stora norrländska vattenkraftsmagasin, kan erodera stränder så starkt att nästan inga växter klarar sig. Å andra sidan så kan även alltför stabilt vattenstånd, som i Mälaren, vara negativt. Exakt samma vattenstånd alltid, leder till erosion av exakt samma strandlinje där resultatet blir stenblock som övergår i torr skog vid en skarp linje. Så ser det ut i många reglerade sjöar i södra Sverige. Vegetationen ute i vattnet verkar ofta bli enformig av alltför stabilt vattenstånd utan några störningar alls. Därför vore det intressant att studera hur vattenståndsfluktuationerna ser ut, om vattenståndet behöver variera mer naturligt, hur utloppet fungerar, och om det skulle gå att förbättra utloppet. Det finns alltid många olika typer av intressen när det gäller vattenstånd i en sjö och därför behöver det göras en utredning där dessa intressen belyses om vattenståndet ska förändras. Det kan handla om översvämningskänsliga områden, vattenskyddsområden, badplatser, fågelliv, reproduktion av fisk, vägar osv. Att försöka introducera eller plantera ut vegetation i en sjö är dyrt, storskaligt och svårt. Lidhemssjön är flera kilometer lång och att plantera något som verkligen ger effekt är nog inte möjligt. Att undersöka om sjöfåglarna har någon negativ effekt på vegetationen är möjligt att göra på samma sätt som i Hammarsjön (fotot i Figur 18), men att sedan skydda så stora områden från fågel att vegetationen återetablerar sig överallt är nog inte heller möjligt i en stor sjö. 20

Referenser Calluna 2014. Utredning om övergödning i Aggån 2013. Växjö Kommun. Calluna 2012. Mörrumsåns avrinningsområde Recipientkontroll 2011. Mörrumsåns vattenvårdsförbund. Calluna 2015. Mörrumsåns avrinningsområde Recipientkontroll 2014. Mörrumsåns vattenvårdsförbund. Dahl J 2011. Provfiske i Hammarsjön & Araslövssjön 2010. Vattenriket i fokus 2011:02. Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Ekologgruppen 2008. Uppföljningsprogram för Näsbyholmssjön. Vegetation, bottenfauna, fisk och vattenkemi. Slutrapport 2008. På uppdrag av Skivarp- och Dybäckåns vattendragsförbund. Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Rapport 4913. ISBN: 91-620-4913-5. Olofsson H 2009. Tillstånd och förändringar i Mörrumsån 1978-2008. Mörrumsåns vattenvårdsförbund. Alcontrol. Weisner S 1991. Övervattens- och flytbladsvegetationen i Hammarsjön. Utbredning, förändringar sedan 1970 samt förutsättningar för vegetationen. Utredning på uppdrag av Kristianstads Kommun. Limnologiska avdelningen, Lunds Universitet. 21

Bilaga 1 Transporter*samt*medelflöde*vid*344*Aggaån*mynningen*i*Åsnen*1990<2014 Provtagningsfrekvens.6.tillfällen/år..Vid.undantag.från.detta.är.antalet.provtagningar.utskrivet.efter.årtalet. 1990 1991 JAN 6,7 207176 21242 326 JAN 9,7 362618 61153 496 FEB 16 493963 56874 716 FEB 2,7 90618 11835 127 MAR 7,3 270322 31782 390 MAR 3,4 125927 11977 189 APR 1,9 67427 5857 125 APR 2,0 68315 5810 120 MAJ 0,66 23080 1428 49 MAJ 1,3 42854 3630 86 JUN 0,36 12107 795 21 JUN 2,4 94859 15358 155 JUL 0,34 11523 809 19 JUL 3,4 140089 21448 221 AUG 0,13 3737 276 8,4 AUG 0,44 16258 1188 27 SEP 0,21 4997 401 10 SEP 0,63 20440 1616 34 OKT 3,8 96961 10199 166 OKT 1,5 48766 4505 79 NOV 3,4 99045 13821 153 NOV 3,7 122639 13298 186 DEC 5,7 193527 31233 279 DEC 4,0 144806 17573 207 Medel 3,9 Medel 2,9 Summa kg/år 1483867 174719 2262 Summa kg/år 1278191 169390 1925 1992 1993 JAN 7,1 265399 34632 364 JAN 6,9 256918 20866 355 FEB 4,8 156041 19757 222 FEB 4,9 164277 14244 230 MAR 5,9 207718 24243 300 MAR 3,2 118579 10434 183 APR 5,7 199115 18962 279 APR 2,2 79721 5893 153 MAJ 2,7 101019 7671 140 MAJ 0,60 22198 1299 52 JUN 0,31 12238 734 20 JUN 0,30 10230 589 26 JUL 0,21 7613 420 15 JUL 0,69 25179 1469 58 AUG 0,21 5577 360 15 AUG 2,6 101332 6080 194 SEP 0,42 10210 738 32 SEP 1,9 69229 4804 126 OKT 0,62 15467 1251 50 OKT 3,1 109295 8915 185 NOV 8,0 227679 18236 552 NOV 4,5 166411 15115 247 DEC 7,9 258572 20521 495 DEC 8,0 324662 32559 410 Medel 3,7 Medel 3,2 Summa kg/år 1466646 147525 2484 Summa kg/år 1448031 122268 2219 1994 1995*(fem.provtagningar) JAN 11 468477 46236 532 JAN 9,6 397772 26306 410 FEB 5,0 227448 18154 258 FEB 14 585715 38949 547 MAR 10 548182 33907 664 MAR 11 536428 34560 486 APR 9,8 487460 28402 665 APR 7,7 370143 20614 356 MAJ 1,7 79827 4338 123 MAJ 4,8 242194 12146 267 JUN 1,0 40089 2148 66 JUN 1,9 86927 4228 137 JUL 0,32 13241 727 27 JUL 1,2 53353 2677 109 AUG 0,43 17703 1059 47 AUG 0,56 22344 1229 47 SEP 3,3 108994 6805 215,9 SEP 0,89 30133 1802 49 OKT 4,3 130947 8432 195 OKT 1,1 37159 2332 48 NOV 5,2 172875 11293 216 NOV 3,3 109205 6738 150 DEC 8,7 332120 21846 374 DEC 3,0 107595 6549 154 Medel 5,0 Medel 4,9 Summa kg/år 2627364 183347 3383 Summa kg/år 2578970 158130 2762

Bilaga 1 Transporter*samt*medelflöde*vid*344*Aggaån*mynningen*i*Åsnen*1990<2014 Provtagningsfrekvens.6.tillfällen/år..Vid.undantag.från.detta.är.antalet.provtagningar.utskrivet.efter.årtalet. 1996 1997 JAN 1,9 72290 4411 105 JAN 2,4 90162 4789 105 FEB 1,1 35295 2292 46 FEB 5,5 186024 12810 221 MAR 1,1 38950 2678 48 MAR 6,5 247914 18720 307 APR 2,9 96798 7124 157 APR 3,2 133848 8625 191 MAJ 8,3 289869 20786 564 MAJ 6,2 298656 16456 467 JUN 5,2 176581 11053 354 JUN 1,7 77354 3526 132 JUL 3,0 107809 5322 194 JUL 1,7 76950 2983 142 AUG 0,74 27086 1314 29 AUG 3,0 94101 4339 183 SEP 0,74 23434 1238 35 SEP 1,2 38615 1836 56 OKT 0,73 22136 1243 43 OKT 1,7 60529 3163 70 NOV 3,9 126362 6714 202 NOV 3,0 117889 7406 133 DEC 6,3 220983 11308 302 DEC 4,6 203296 14549 228 Medel 3,0 Medel 3,4 Summa kg/år 1237592 75482 2079 Summa kg/år 1625337 99202 2235 1998 1999 JAN 7,1 336481 26408 377 JAN 9,6 582603 31577 603 FEB 5,6 228356 20773 273 FEB 5,8 305842 19918 361 MAR 6,9 301813 28170 385 MAR 8,8 505744 35767 647 APR 6,3 283486 18621 402 APR 5,9 350773 16471 373 MAJ 2,1 101035 4880 152 MAJ 4,1 252392 9276 268 JUN 2,6 115419 4669 180 JUN 1,7 93843 3736 131 JUL 2,5 118546 4466 184 JUL 0,90 46779 1965 80 AUG 3,1 164104 6803 226 AUG 0,52 26709 1028 44 SEP 2,7 149765 6134 183 SEP 0,43 19173 858 31 OKT 4,6 270044 11465 301 OKT 1,3 53959 2904 85 NOV 8,6 496465 22396 537 NOV 1,3 54282 3542 76 DEC 5,3 320912 15863 331 DEC 7,7 354856 27219 432 Medel 4,8 Medel 4,0 Summa kg/år 2886426 170648 3531 Summa kg/år 2646955 154260 3132 2000 2001 JAN 9,4 442681 36240 500 JAN 6,7 444342 19390 395 FEB 7,3 301482 23633 348 FEB 6,1 327640 17785 357 MAR 5,1 209088 14802 258 MAR 4,4 220315 14514 329 APR 5,4 225483 10745 343 APR 4,1 192248 11549 331 MAJ 1,3 58827 2141 100 MAJ 2,1 99476 5474 189 JUN 0,98 37801 1652 70 JUN 1,7 73196 3740 145 JUL 1,3 47023 2552 87 JUL 0,56 24753 1220 53 AUG 1,1 39081 2167 60 AUG 0,32 14191 682 38 SEP 0,80 25805 1509 50 SEP 7,3 427660 20528 776 OKT 2,4 85617 4964 180 OKT 8,0 532187 25275 819 NOV 9,2 401877 20585 622 NOV 5,5 366929 16456 465 DEC 8,0 444366 20681 515 DEC 5,1 359525 15349 384 Medel 4,4 Medel 4,3 Summa kg/år 2319132 141671 3134 Summa kg/år 3082461 151962 4282

Bilaga 1 Transporter*samt*medelflöde*vid*344*Aggaån*mynningen*i*Åsnen*1990<2014 Provtagningsfrekvens.6.tillfällen/år..Vid.undantag.från.detta.är.antalet.provtagningar.utskrivet.efter.årtalet. 2002 2003 JAN 7,2 503064 23232 524 JAN 3,1 129148 7992 457 FEB 16 925615 50589 1179 FEB 2,1 74207 4510 191 MAR 9,8 590509 38349 1004 MAR 1,4 52427 3289 79 APR 2,3 124984 8135 278 APR 2,1 82551 5830 164 MAJ 3,3 182089 11368 475 MAJ 3,5 150483 10681 354 JUN 3,1 175955 9417 414 JUN 1,2 50400 3058 134 JUL 1,9 113699 5307 255 JUL 8,5 386241 18871 1012 AUG 0,74 33504 1626 96 AUG 1,9 92418 3927 198 SEP 0,44 16460 883 45 SEP 0,64 26330 1291 48,0 OKT 1,1 38194 2250 109 OKT 0,56 21802 1196 33 NOV 4,2 156684 9484 526 NOV 1,0 41640 2302 51 DEC 3,6 144570 8869 528 DEC 4,0 183186 10157 188 Medel 4,4 Medel 2,5 Summa kg/år 3005328 169511 5432 Summa kg/år 1290833 73104 2909 2004 2005*(fem.provtagningar) JAN 4,0 188244 10616 174 JAN 7,7 446919 24313 665 FEB 6,9 270415 16912 275 FEB 3,9 200234 10789 332 MAR 4,8 180945 12115 232 MAR 3,8 203117 10756 394 APR 4,3 157478 9972 249 APR 5,3 264322 13799 573 MAJ 1,5 56748 3330 115 MAJ 1,3 63896 3266 157 JUN 0,80 29032 1700 69 JUN 1,7 79672 3949 205 JUL 15 736380 36367 2056 JUL 0,58 28561 1383 72 AUG 3,1 207133 8753 603 AUG 3,8 177543 8510 375 SEP 2,2 125784 5911 297 SEP 1,4 66392 3126 136 OKT 4,6 237259 12538 414 OKT 0,77 38047 1805 73 NOV 5,7 298240 15940 491 NOV 1,5 65133 3302 107,9 DEC 8,8 493379 26625 768 DEC 2,0 85943 4642 120 Medel 5,1 Medel 2,8 Summa kg/år 2981036 160780 5742 Summa kg/år 1719779 89643 3208 2006 2007 JAN 1,5 61256 3598 76 JAN 11 730060 54279 885 FEB 1,6 55127 3637 87 FEB 8,5 491692 35772 526 MAR 1,5 64948 4254 114 MAR 7,5 483501 33164 492 APR 15 733593 42391 1188 APR 2,2 135054 7414 201 MAJ 6,3 381777 20003 631 MAJ 1,2 83277 3274 163 JUN 2,2 126587 6468 294 JUN 0,67 50397 1797 93 JUL 0,45 28033 1414 96 JUL 10 860784 30169 1491 AUG 0,73 50305 2683 224 AUG 4,7 381250 15821 646 SEP 2,6 139546 7941 518 SEP 3,5 312998 14020 490 OKT 2,7 126083 8235 280 OKT 5,4 520312 24036 775 NOV 13 640048 44374 1163 NOV 4,4 354974 16810 489 DEC 9,1 535231 38903 793 DEC 8,0 586405 28511 737 Medel 4,7 Medel 5,6 Summa kg/år 2942536 183901 5463 Summa kg/år 4990704 265067 6988

Bilaga 1 Transporter*samt*medelflöde*vid*344*Aggaån*mynningen*i*Åsnen*1990<2014 Provtagningsfrekvens.6.tillfällen/år..Vid.undantag.från.detta.är.antalet.provtagningar.utskrivet.efter.årtalet. 2008 2009 JAN 7,0 451140 22706 510 JAN 4,0 218917 11748 266 FEB 7,9 461253 23616 520 FEB 3,0 130619 8402 204 MAR 6,1 371759 19182 457 MAR 5,1 229333 15617 501 APR 3,8 215892 10699 352 APR 3,4 160727 9146 420 MAJ 1,4 77481 3768 169 MAJ 1,3 72404 3397 206 JUN 0,41 24164 1253 70 JUN 0,77 43080 1896 112 JUL 0,47 27128 1490 94 JUL 1,0 62295 2622 146 AUG 2,1 90544 5070 314 AUG 0,85 47873 2158 110 SEP 2,0 85119 4510 225 SEP 1,0 41100 2144 107 OKT 3,3 153300 7728 278 OKT 1,2 41232 2355 107 NOV 9,6 459264 23405 711 NOV 3,2 125427 6664 241 DEC 8,5 449772 23259 600 DEC 4,6 204736 10389 312 Medel 4,4 Medel 2,5 Summa kg/år 2866815 146685 4299 Summa kg/år 1377743 76538 2732 2010 2011.(fyra.provtagningar) JAN 2,3 113677 5513 129 JAN 3,9 177477 9523 423 FEB 1,7 81625 3991 74 FEB 8,3 315348 17670 836 MAR 5,8 312748 15439 287 MAR 6,6 253315 15083 770 APR 8,5 441539 21343 533 APR 8,2 282125 17596 947 MAJ 3,5 187315 8717 347 MAJ 1,2 39685 2562 147 JUN 1,9 99464 4785 252 JUN 1,4 58076 3153 191 JUL 0,73 36000 1924 109 JUL 2,8 129537 6464 378 AUG 2,0 92454 5196 237 AUG 2,3 109484 5155 250 SEP 3,5 172876 8896 362 SEP 3,7 191933 9045 348 OKT 4,1 224320 10851 402 OKT 3,9 223610 10774 341 NOV 9,4 480635 23736 918 NOV 2,9 174146 8747 232 DEC 6,3 315068 16036 655 DEC 7,7 513083 26950 576 Medel 4,2 Medel 4,4 Summa kg/år 2557720 126426 4305 Summa kg/år 2467820 132721 5439 2012*(sju.provtagningar) 2013.(tolv.provtagningar) JAN 11 739065 41055 806 JAN 9,0 520058 26494 984 FEB 4,5 245416 16716 403 FEB 4,0 199822 11009 299 MAR 4,7 248473 17491 500 MAR 2,2 114009 7475 195 APR 2,6 127658 7317 279 APR 2,3 102085 5971 248 MAJ 1,4 65740 3100 147 MAJ 2,9 134806 7137 314 JUN 0,76 32589 1533 58 JUN 1,3 62284 2709 139 JUL 2,1 82237 4171 130 JUL 0,68 30438 1500 83 AUG 1,3 44381 2522 77 AUG 0,60 24324 1284 71 SEP 0,73 23963 1387 45 SEP 0,49 17054 892 34 OKT 4,4 170819 9712 301 OKT 0,37 12842 770 28 NOV 5,8 259527 14487 405 NOV 1,2 36589 2616 97 DEC 5,4 290834 15738 448 DEC 3,2 116842 9642 265 Medel 3,7 Medel 2,4 Summa kg/år 2330702 135229 3596 Summa kg/år 1371153 77500 2756

Transporter*samt*medelflöde*vid*344*Aggaån*mynningen*i*Åsnen*1990<2014 Provtagningsfrekvens.6.tillfällen/år..Vid.undantag.från.detta.är.antalet.provtagningar.utskrivet.efter.årtalet. 2014 Månad Flöde* TOC* Tot<N Tot<P [m³/s] kg/mån kg/mån kg/mån JAN 8,2 362000 35000 730 FEB 7,6 302000 24000 570 MAR 5,2 223000 14000 410 APR 2,9 119000 6100 240 MAJ 4,2 186000 8500 410 JUN 2,4 108000 5300 240 JUL 1,40 69000 3600 170 AUG 2,10 83000 4500 210 SEP 2,00 72000 3600 160 OKT 2,50 98000 5200 160 NOV 4,1 193000 13000 280 DEC 7,1 416000 32000 530 Medel 4,1 Summa kg/år 2233000 154000 4100 Bilaga 1

Bilaga 1 Transporter*samt*medelflöden*vid*343*Aggaån*nedströms*Ingelstads*ARV*1990=2013 Provtagningsfrekvens.6.tillfällen/år..Vid.undantag.från.detta.är.antalet.provtagningar.utskrivet.efter.årtalet. 1990.(två.provtagningar) 1991*(fem.provtagningar) Månad Flöde* TOC* Tot=N Tot=P Månad Flöde* TOC* Tot=N Tot=P JAN 4,7 130801 11643 229 JAN 6,6 199393 18862 365 FEB 12 313249 27188 489 FEB 1,8 51791 4820 81 MAR 5,4 157475 13421 225 MAR 2,6 81812 7409 114 APR 1,5 40983 3615 72 APR 1,6 44945 3892 70 MAJ 0,39 10775 992 24 MAJ 0,86 23390 1878 41 JUN 0,19 4941 480 14 JUN 1,5 41851 2494 59 JUL 0,15 3905 396 13 JUL 2,3 66757 4586 97 AUG 0,033 824 86 2,9 AUG 0,18 5173 496 8,7 SEP 0,12 3154 322 10 SEP 0,42 12009 818 19 OKT 2,9 78409 7844 216 OKT 1,2 33911 1853 52 NOV 2,2 60456 5924 145 NOV 2,2 64081 4150 94 DEC 4,1 119092 11485 255 DEC 2,7 80089 5890 113 Medel 2,8 Medel 2,0 Summa kg/år 924064 83398 1695 Summa kg/år 705201 57147 1113 1992 1993 Månad Flöde* TOC* Tot=N Tot=P Månad Flöde* TOC* Tot=N Tot=P JAN 5,0 148978 12042 201 JAN 4,4 151376 11643 278 FEB 3,3 96664 7745 114 FEB 3,3 99075 7470 148 MAR 4,5 143840 11117 158 MAR 2,3 72497 5455 93 APR 3,9 122061 8579 138 APR 1,5 43332 3407 81 MAJ 1,6 49974 3282 59 MAJ 0,36 9588 805 25 JUN 0,13 3848 315 5,2 JUN 0,16 3879 374 10 JUL 0,070 2003 259 3,3 JUL 0,41 10174 897 25 AUG 0,050 1272 265 2,6 AUG 1,7 42802 2949 88 SEP 0,13 3087 591 5,8 SEP 1,1 26230 1927 45 OKT 0,27 6690 1054 12 OKT 1,9 49100 3816 71 NOV 5,1 141064 16986 263 NOV 2,9 81685 5978 108 DEC 5,3 163200 16425 314 DEC 5,0 163844 11180 199 Medel 2,4 Medel 2,1 Summa kg/år 882682 78660 1276 Summa kg/år 753582 55901 1172 1994 1995.(fem.provtagningar) Månad Flöde* TOC* Tot=N Tot=P Månad Flöde* TOC* Tot=N Tot=P JAN 7,2 258080 16875 318 JAN 6,6 234469 13585 236 FEB 3,5 123108 7977 176 FEB 10 347339 20139 332 MAR 6,4 258604 16968 408 MAR 8,2 322169 19006 301 APR 7,4 251818 17342 366 APR 5,5 195300 12393 181 MAJ 1,1 33968 2533 44 MAJ 3,6 126581 8459 130 JUN 0,73 20903 1877 28 JUN 1,5 51998 3529 77 JUL 0,19 5853 585 8,1 JUL 1,0 36786 3381 71 AUG 0,27 8360 756 12 AUG 0,29 10498 1192 20 SEP 2,0 53443 3735 68 SEP 0,63 19859 1810 27 OKT 2,9 79524 4687 96 OKT 0,86 25587 1783 26 NOV 3,7 108761 6293 121 NOV 2,3 68935 4440 111 DEC 6,4 209634 12138 221 DEC 2,1 65735 4067 134 Medel 3,5 Medel 3,6 Summa kg/år 1412056 91766 1865 Summa kg/år 1505255 93785 1646