Kvinnors kroppsbild vid bröstcancerbehandling

Kvinnors kroppsbild vid bröstcancerbehandling - En litteraturstudie Women s body image at breast cancer treatment - A literature study Anna Gustafsson Elina Hjalmarsson Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå/15 hp Handledare: Cecilia Olsson Examinerande lärare: Maria Larsson 2015-04-21

Sammanfattning Titel: Fakultet: Kvinnors kroppsbild vid bröstcancerbehandling. Women s body image at breast cancer treatment. Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Ämne: Kurs: Omvårdnad Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Anna Gustafsson Elina Hjalmarsson Handledare: Cecilia Olsson Sidor: 27 Nyckelord: Bröstcancer, kroppsbild, bröstcancerbehandling och omvårdnad. Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje år utav bröstcancer, till detta medföljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Både cancern och behandlingarna medför symtom och biverkningar som kan påverka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kroppsbilden kvinnor med bröstcancerbehandling. Metoden som användes i litteraturstudien var Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka efter artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Artiklarna granskades kritiskt och de som inkluderades kvalitetsgranskades och det kvarstod då 17 artiklar som utgjorde litteraturstudiens resultat. Data bearbetades till åtta grupper som i resultatdelen gav tre huvudkategorier. Resultatdelen består av: Fysiska faktorer som gav underkategorierna: Kirurgiska effekter samt biverkningar. Psykiska faktorer. Sociala faktorer som gav undergrupperna: Undvika socialt stöd, ta emot socialt stöd och den kvinnliga rollen. Slutsatsen: Förlusten av bröst, håravfall eller att få en förändrad kroppsvikt gör att många kvinnor känner att kroppen blivit missformad. En minskad attraktion och minskad kvinnlighet upplevdes och oro för vad andra skulle tycka om den förändrade kroppen uppstod. Känslan av rädsla skapades i samband med att kroppen förändrades.

Innehållsförteckning Introduktion... 4 Bröstcancer... 4 Diagnosticera... 4 Behandling... 4 Kroppsbild och kvinnlighet... 5 Sjuksköterskans stöd... 6 Problemformulering... 7 Syfte... 7 Metod... 8 Litteratursökning... 8 Urval... 10 Databearbetning... 11 Etiska överväganden... 11 Resultat...12 Fysiska faktorer... 12 Kirurgiska effekter:... 12 Biverkningar:... 14 Psykiska faktorer... 14 Sociala faktorer... 16 Undvika socialt stöd... 16 Ta emot socialt stöd... 16 Den kvinnliga rollen... 17 Diskussion...18 Resultatdiskussion... 18 Metoddiskussion... 20 Klinisk betydelse... 21 Förslag till fortsatt forskning... 22 Slutsats... 22 Referenslista...23 Bilaga 1 Artikelmatris...28

Introduktion Cancer är idag cirka 200 olika sjukdomar som är uppdelade i kategorier. Sjukdomen cancer uppkommer när kroppens egna celler börjar dela sig på ett onormalt sätt, vilket med tiden kan skapa en cancertumör (Einhorn 2013). Idag är bröstcancer den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige och årligen diagnosticeras över 9000 kvinnor med någon form av bröstcancer (Socialstyrelsen 2013). Ett vanligt förekommande problem vid cancerdiagnoser och dess behandlingar är en förändrad kroppsbild. Det innebär att individens egna mentala bild förändrats (Price 1998). Bröstcancer Bröstcancer som en av de fem vanligaste cancerformerna i världen bland kvinnor (World Health Organization [WHO] 2014a). Hos de kvinnor i Sverige som drabbas av bröstcancer är medianåldern cirka 60 år (Socialstyrelsen 2013). Risken för bröstcancer ökar vid övervikt, fetma samt en hög alkoholkonsumtion över tid. Kvinnor med fler menstruationscykler under livet har högre risk att få bröstcancer, i jämförelse med de som fött flera barn i ung ålder så minskar risken för bröstcancer (Nystrand 2014). Överlevnad i bröstcancer har visat sig påverkats av vilken kapacitet och resurser hälsooch sjukvårdsystemen har (Curado et al. 2007). Trots ett väl tilltagande av resurser i Sverige så är bröstcancer den vanligaste dödsorsaken bland medelålderskvinnor, men även om antalet diagnosticeringar har eskalerat under senare år så har chanserna för överlevnad också ökat (Socialstyrelsen 2013). Diagnosticera Bröstcancer kan ibland upptäckas utav kvinnan själv vid undersökning av sina bröst, där en del kan känna en förhårdnad knöl i bröstet eller i armhålan, där lymfkörtlarna är lokaliserade. Ibland kan bröstet upplevas hårdare och något förstorat, en del förklarar att huden känns som ett apelsinskal. Blod eller vätska ifrån bröstvårtan förekommer vilket kan indikera på en förändring i bröstet (Bergh et al. 2007; Sylwan 2013). Det finns olika typer av bröstcancer utifrån vart den börjar. Ductal cancer (i mjölkgångarna), lobulär cancer (i mjölkkörtlarna) och mer sällsynt i bindväven mellan mjölkkörtlarna i brösten (Nystrand 2014). Diagnosen fastställs genom en så kallad trippeldiagnostik, vilket innebär mammografiscreening, palpation av bröstet och en finnålspunktion (Bergh et al. 2007; Nystrand 2014). Det har visat sig att mammografiscreening är kostnadseffektivt genom att tumören kan hittas i ett tidigare skede, dock har inte låginkomstländer en liknande tillgänglighet av undersökningsmetoden (WHO 2014b). Behandling Idag finns behandlingar i ett stort omfång att tillgå, trots det så står det kirurgiska alternativet som den viktigaste delen. En radikal mastektomi innebär att avlägsna hela bröstet där även bröstvårta och vårtgård innefattas. Modifierad radikal mastektomi innebär att hela bröstet tillsammans med lymfkörtlarna tas bort, detta är inte lika vanligt idag, däremot är radikal mastektomi med en omedelbar rekonstruktion eller 4

bröstbevarande operation ett mer förekommande alternativ (Bergh et al. 2007; Montazeri 2008). Innan ett kirurgiskt ingrepp kan cytostatika och strålbehandling ges i syfte att minska tumören. Vanligast är att ge dessa behandlingar postoperativt, för att minska risken för kvarvarande cancerceller. Hormonbehandling används för att minska och blockera kroppens östrogenhormon som kan stimulera cancertumörens tillväxt. Cytostatika-, hormon- och strålbehandling ges ofta i kombination med varandra (Sandelin et al. 2012). Påtagliga faktorer orsakade av cancerbehandling, skapar en förändrad kropp och detta kan sänka förmågan att bibehålla en tillfredsställande kroppsbild (Price 1998). Kroppsbild och kvinnlighet Cash (2004) beskriver att kroppsuppfattningen är den psykologiska upplevelsen av sin egen kropp och framförallt det fysiska utseendet. Det syftar även på tankar och känslor kring kroppen och på den egna självbilden. I Price s (1998) modell beskrivs den individuella upplevelsen av att leva i en förändrad kropp och hur individen upplevde sin kropp innan insjuknandet, kan påverka förändringen. Kroppsbilden definieras som den mentala bilden av ens kropp och cancersjukdomen samt behandlingen skapar förändringar av kroppsbilden och det påverkar i sin tur livskvaliteten (Price 1998; Hopwood et al. 2001). Kroppsbilden tar form redan i ung ålder där barn utvecklar en mental bild om sin kropp och som sedan förfinas till den vuxna åldern. Barn ser den estetiska delen av kroppen och kan inte riktigt förstå den fysiska funktionen (Price 1998). Uppfattningen av kroppen delas in i medvetna och omedvetna föreställningar om kroppsrealitet, kroppspresentation och kroppsideal, där alla är beroende av varandra, se figur 1 (Price 1998). Kroppsrealitet Kroppsideal Kroppspresentation Figur 1: Fritt tolkad figur utifrån Price s (1998) kroppsbildstriangel. Kroppsrealitet innefattar hur individen uppfattar sin kropp, exempelvis de fysiska funktionerna och att ha kontrollen över sin kropp. Till kroppspresentation hör kroppsspråket, kläder och kosmetika, de metoder som används för att presentera sin kropp för allmänheten. Vårt kroppsideal återspeglar individens önskan om hur kroppen ska vara och hur man vill att andra ska uppfatta den. Den är i ständig förändring och kan påverkas på flera olika sätt, så som normer och kulturer (Price 1998). Upprätthålla sin kroppsuppfattning och hantera den vid förändring kräver en balans mellan alla tre delar. 5

Det som påverkar kroppsbilden är antingen yttre faktorer, som miljön, eller inre faktorer, som benign eller malign cancer, och svårigheten blir att upprätthålla en kropp som man är nöjd med (Price 1998). Trots uppfattningen om sin kropp så är kroppskontrollen och kroppsfunktionen lika viktig som det fysiska utseendet (Price 1992). Price (1998) beskriver att en negativ kroppsbild kan få patienten att dra sig undan vid social kontakt och försöker hantera den förändrade kroppsbilden genom att begränsa kontakten med andra människor. I dagens samhälle blir människors ideal påverkade av media och det handlar främst om kvinnor (Hargreaves & Tiggemann 2004). Att leva i ett samhälle där människor värderar en stor byst och en smal kroppsbyggnad väldigt högt, påverkade kroppsidealet för kvinnor (Koff et al. 2010). Skeggs (2001) beskrev att femininitet/kvinnlighet betydde olika för kvinnor i världen. Faktorer som spelade roll var ålder, etnicitet och vilken nation kvinnorna kom ifrån. Samhällets typiska syn på femininitet och kvinnlighet var främst utseendet så som stor byst och kroppens form, men det kunde även kopplas till egenskaper som att vara omvårdande, stödjande, icke självständig, undergiven och passiv (Skeggs 2001). Sjuksköterskans stöd I de etiska koderna för sjuksköterskor står det skrivet att det primära ansvaret ska vara riktat mot människor i behovet av vård (Svensk Sjuksköterskeförening 2014). Sjuksköterskor ska även ge ett anpassat stöd utefter patientens behov och förmågor (SFS 1998:531). Sjuksköterskans utmaning är att hjälpa människor att främja hälsa och förebygga ohälsa (Socialstyrelsen 2005; Svensk Sjuksköterskeförening 2010). Detta innefattar inte bara att stödja patienten i de fysiska förändringarna utan även hanteringen av frågor som sjukdom och behandling för med sig. Flera människor upplever inte bara symtom och biverkningar på kroppen utan hur dessa influerade deras vardagsliv (Pedersen et al. 2013). Efter en bröstoperation kan individerna uppleva negativa tankar och sjuksköterskan bör uppmärksamma dessa tecken och ge sitt stöd. Sjuksköterskan kan hjälpa patienter med praktiska åtgärder, så som utprovning av peruker och proteser. I Sverige ska det finnas en kontaktsjuksköterska som kvinnor, med en behandlad bröstcancer, kan kontakta vid behov. För många kvinnor kan detta vara en trygghet när praktiska frågor dyker upp eller om kvinnan behöver råd. (Myklebust Sørensen & Almås 2011). 6

Problemformulering Bröstcancer och dess behandling påverkar den fysiska, psykiska och emotionella hälsa och reaktionerna är individuella. Symtom som kommer med bröstcancer och behandlingens biverkningar samt effekter kan påverka kroppens utseende. För många kvinnor symboliserar brösten den femininitet som bygger upp deras kroppsbild. Kroppsbilden är inte bara hur kvinnan själv ser på kroppen, utan även hur andra uppfattar den. Sjuksköterskan är med patienterna både före, under och efter behandling av bröstcancer, därför är det viktigt att ha kunskapen och förståelsen som krävs för att ge en god omvårdnad. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancerbehandling. 7

Metod Studien som genomfördes var en litteraturstudie och det innebär att söka, kritiskt granska och sammanställa litteratur som valts inom ett ämne (Forsberg & Wengström 2008). Modellen som användes för litteraturstudien var Polit och Becks (2012) niostegsmodell som visas i nedanstående figur (figur 2). Modellen översattes från engelska till svenska utav författarna, med hjälp av lexikon. 1. Formulera och specificera syfte och frågeformulering 2. Lägg upp en strategi för val av databas och sökord. 3. Sök och identifiera material som ger potentiellt användbart resultat 6. Informationen från artiklarna kodas 5. Artiklarna som valts läses noggrant 4. Artiklar granskas för relevans och om de svarar på syftet 7. Kritiskt granska artiklarna 8. Analysera och samordna informationen utefter teman 9. Sammanställer data, drar slutsatser och kritiskt summerar Figur 2, niostegsmodellen (fritt översatt) ur Polit & Beck (2012). Litteratursökning Steg 1 i Polit och Becks (2012) modell handlar om att formulera ett syfte, när detta hade genomförts så fortsatte författarna med steg 2. I detta steg valdes två databaser ut; PubMed och CINAHL som båda innehåller vetenskapliga artiklar som täcker ämnet omvårdnad (Forsberg & Wengström 2008). Inklusionskriterier: alla deltagarna i studierna skulle vara vuxna. I PubMed är gränsen 19 år eller äldre för att benämnas som vuxen och i CINAHL användes all adult vilket innefattar alla vuxna, dock nämns ingen ålder för yngsta deltagare. Artiklarna skulle bara beröra kvinnliga deltagare. Sökningarna begränsades även till vetenskapligt granskade artiklar. De skulle vara publicerade mellan 2011-01-01 till 2015-01-31 och språket skulle vara engelska, svenska eller norska. Exklusionskriterier: Review artiklar uteslöts. Studier där kvinnor som fått förebyggande behandling i syfte att minska risken för bröstcancer, exkluderades. Även studier där deltagarna behandlats med komplementär eller alternativ behandling, till exempel yoga eller naturläkemedel, uteslöts. I steg 3 gjordes sökningar för att få fram relevant fakta till resultatet (Polit & Beck 2012). Första sökningen gjordes i PubMed, med sökorden Breast neoplasms i Medical Subject Heading (MeSH-term) och breast cancer i fritext, Body image (MeSH-term) och Symptoms som även det söktes i fritext för att få ett större resultat på träffarna. Sökordet Symptoms användes för att få träffar på artiklar som lade fram kvinnors biverkningar och effekter utav bröstcancerbehandlingen. Sökningarna gjordes 8

från början enskilt för att sedan kombineras med AND och OR i syfte att precisera sökningen (Forsberg & Wengström 2008). Breast neoplasms och breast cancer användes tillsammans med OR för att säkerhetsställa att alla artiklar inom området kom med. I databasen CINAHL användes sökorden Breast neoplasms med Major Heading (MH), Breast cancer, Body image och Psychological factors i fritext. I CINAHL gav inte sökordet symptoms lika stort omfång av artiklar därför användes ordet psychological factors istället. Sökordet psychological factors valdes då detta ord återfanns som ett nyckelord i ett flertal relevanta artiklar, från en tidigare sökning med ordet symptoms. Sökorden side effects och treatment outcomes undersöktes i olika kombinationer, som gav ett otillräckligt utfall av relevanta artiklar. Sökresultaten i PubMed presenteras i tabell 1 och CINAHL i tabell 2. En sammanställande tabell visar det totala resultatet (se tabell 3). Tabell 1: PubMed, sökresultat: 2015-02-26 Sökning # Sökord Antalet träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 Breast Neoplasms (MeSH-term) 19892 S2 Breast cancer 18173 S3 Body image (MeSH-term) 1465 S4 Symptoms 467966 S1 OR S2 20661 S1 OR S2 AND S3 AND S4 56 34 11 11 (MeSH-term)-Medical Subject Heading Tabell 2: CINAHL, sökresultat: 2015-02-26 Sökning # Sökord Antalet träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 Breast Neoplasms (MH) 3402 S2 Breast cancer 3485 S3 Body image 582 S4 Psychological factors 7495 9

S1 OR S2 3958 S1 OR S2 AND S3 AND S4 29 20 (7) 5 5 (nr) Externa dubbletter, (MH)-Major heading Urval Urval 1: I steg 4 lästes artiklarnas titel och sammanfattning (Polit & Beck 2012). Artiklarna behölls då titel eller sammanfattning svarade till litteraturstudiens syfte, om inte så exkluderades artiklarna. I PubMed blev antalet artiklar 34 stycken och i CINAHL blev det 18 stycken, för urval 1. Urval 2: I steg 5 läses de kvarvarande artiklarna noggrant, först enskilt och sedan gemensamt (Polit & Beck 2012). De granskades för att avgöra om dess metod och resultat överensstämde med syftet till litteraturstudien. Utav 52 artiklar från urval 1, behölls 17 artiklar i detta urval. En artikel söktes manuellt efter att den påträffats i referenslistan ur en av de 17 artiklarna. Efter en sökning på titeln i PubMed och efter en granskning mot syftet behölls även den i urvalet, vilket resulterade i 18 artiklar totalt. I steg 6 inhämtades information från artiklarna och den sammanställdes sedan (Polit & Beck 2012). Urval 3: Under steg 7 kritiskt granskades artiklarna, först individuellt och sedan gemensamt, efter granskningsmallarna: Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report (Polit & Beck 2012). En artikel föll bort i detta urval, eftersom författarna ansåg att metoden inte höll de kriterier som krävdes utifrån Polit & Becks (2012) modell. Slutligen kvarstod 17 artiklar (se tabell 3), dessa redovisas i en artikelmatris. Matrisen innehåller författare, årtal, publikationstidning, syfte, metod och huvudresultat se bilaga 1. Av artiklarna så var åtta stycken av kvantitativ metod, åtta stycken av kvalitativ metod och en av mixad metod (Polit & Beck 2012). Tabell 3, sammanställning av artiklarna i databaserna och de olika urvalsstegen Databas Urval 1 Urval 2 Urval 3 PubMed 34 12 11 CINAHL 18 (7) 5 5 Manuell sökning 1 1 Totalt antal artiklar: 18 17 10

Databearbetning I steg 8 sammanställdes och analyserades informationen till kategorier (Polit & Beck 2012). Analysering av arbetet handlar om att bryta ner informationen till mindre delar och sedan sätta samman dessa (Forsberg & Wengström 2008). Detta utfördes genom att individuellt markera information i resultatdelarna och därefter gemensamt diskutera och skriva ner meningar på 61 post-it lappar. En ständig dialog fanns mellan författarna för att minska risk till misstolkning av resultatet. Lapparna var försedda med nummer till respektive artikel för att säkerhetsställa referering till rätt artikel. Kategorierna utformades efter likheter mellan meningarna. I steg 9 sammanställdes data och slutsatserna analyserades (Polit & Beck 2012) slutligen skapades tre huvudkategorier och fem underkategorier, dessa redovisades i resultatet med en figur och i en löpande textform. Etiska överväganden För att undvika oetiska aspekter använde författarna sig av urval i sökningarna och presenterade resultatet på ett korrekt sätt. Alla artiklar som valts i urvalet skulle stämma överens med syftet och dessa studier skulle sammanställas i resultatet. Att vara neutral och inte ha förutfattade meningar om resultatet krävdes för ett resultat av rättvisa. Att utesluta en artikel utan en rimlig orsak är oetiskt (Forsberg & Wengström 2008). Eftersom artiklarna inte var skrivna på författarnas modersmål kunde viss misstolkning vid översättning förekomma, för att minska denna risk användes lexikon och förkunskaper. Citat behölls på artikelns originalspråk, för att kunna ge en korrekt återspegling av resultatet som framkom i studien (Polit & Beck 2012). Det är inte tillåtet med fusk och plagiering vid användning av data (Forsberg & Wengström 2008), det är en författares skyldighet att använda en korrekt källhänvisning både i löpande text och i referenslistan (Backman 2008). 11

Resultat Resultatet utgjordes av 17 artiklar, åtta stycken var av kvantitativ metod, åtta stycken var av kvalitativ metod och en med mixad metod. I resultatet framkom tre huvudkategorier kopplat till litteraturstudiens syfte: Fysiska faktorer, Psykiska faktorer och Sociala faktorer. Fysiska faktorer delades in i två underkategorier: Kirurgiska effekter och biverkningar. Sociala faktorer delades in i tre underkategorier: Undvika socialt stöd, ta emot stöd och den kvinnliga rollen. Fysiska faktorer * Kirurgiska effekter * Biverkningar Psykiska faktorer Sociala faktorer * Undvika socialt stöd * Ta emot socialt stöd * Den kvinnliga rollen Figur 3: Överblick av vilka faktorer som kan påverka kvinnors kroppsbild Fysiska faktorer En kvinnans bröst kan beskrivas som en symbol för skönhet, hälsa och kvinnlighet och för många kvinnor är brösten viktiga för kroppsbilden (Nizamli et al 2011; Fallbjörk et al. 2012b). De olika behandlingsalternativen av bröstcancer kan skapa fysiska förändringar av kroppen och detta kan påverka kroppsbilden. Det kirurgiska alternativet kan vara mastektomi med eller utan en rekonstruering av bröstet, samt bröstbevarande operation. Biverkningar utav behandlingar skapar förändringar på huden detta till följd av strålbehandling, cytostatikabehandling medför håravfall och viktförändringar är en biverkning av både cytostatikabehandling och hormonell behandling. Kirurgiska effekter: Kvinnor som förlorar brösten till följd av en mastektomi upplever en förändrad kroppsbild (Collins et al. 2011; Keskin & Gumus 2011; Sbitti et al. 2011; Begovic- Juhant et al. 2012; Shrestha 2012; Fallbjörk et al. 2012b; Ussher et al. 2012; Fouladi et al. 2013; Rosenberg et al. 2013; Schmid-Büchi et al. 2013; Krigel et al. 2014; Kurowecki & Fergus 2014; Sun et al. 2014). Många kvinnor kände sig medvetna om deras kroppsförändring efter förlusten av bröst (Shrestha 2012). Känslan av minskad attraktivitet och femininitet efter att ha förlorat brösten är en vanlig förekommande 12

upplevelse (Shrestha 2012; Fouladi et al. 2013; Krigel et al. 2014; Kurowecki & Fergus 2014). Yngre kvinnor säger att deras kroppsbild har påverkats mer efter att ha förlorat ett eller båda brösten, till skillnad från äldre kvinnorna som känner en mindre påverkan. Det framkommer däremot inte vilka åldrar som hör till den yngre respektive den äldre deltagargruppen i studierna (Przezdziecki et al. 2013; Kurowecki & Fergus 2014). Kvinnor i en annan studie har beskrivit hur de hanterade förlusten av bröst på olika sätt, det visade sig att äldre kvinnor, i en grupp med medelåldern 60 år, kunde ha lättare att acceptera förlusten än en grupp yngre kvinnor, med medelåldern 57 år, som kunde känna ett större missnöje med sin kroppsbild. Kvinnorna i den äldre deltagargruppen förklarade att de värdesätter sin överlevnad högre än brösten och sitt utseende, i den yngre deltagargruppen beskrev deltagarna att de hade förlorat sin kvinnlighet, attraktivitet och sig själva som person när de förlorat ett bröst eller båda i samband med en mastektomi (Fallbjörk et al. 2012b). Fallbjörk et al. (2012b) beskrev en 67-årig kvinnas upplevelse av att ha förlorat bröstet där hon förklarade att hon redan hade ammat alla sina fyra barn. Genom detta menade hon att bröstens syfte redan var fullbordat och kände därför att förlusten inte var allt för omfattande. En annan kvinna i sextioårsåldern beskrev den förändrade kroppsbilden på detta sätt: At this age it is not so important what you look like, what is important is health. When you are older imperfections count for less you actually should have some rips in your sails when you get older (Fallbjörk et al. 2012b, s. 44) Enligt studien av Rosenberg et al. (2013) har det framkommit att kvinnor som genomgått en rekonstruktion efter mastektomi, upplevde en bättre kroppsbild än de som inte hade gjort en rekonstruktion och detta var av störst betydelse en kort period efter operationen. Trots det menar Ussher et al. (2012) i sin studie att kvinnorna fortfarande kunde uppleva en sämre kroppsbild efter en rekonstruktion av brösten. Kvinnor i en annan studie som genomgått en bröstbevarande operation upplevde en mindre påverkad kroppsbild än de som genomgått en mastektomi med eller utan rekonstruktion (Sun et al. 2014). Enligt Collin et al. (2011) och Sbitti et al. (2011) ses dock inte någon större skillnad i uppfattningen av kroppsbilden om man jämförde en bröstbevarande operation mot en mastektomi med rekonstruktion. En bröstbevarande operation upplevdes ha ett bättre inflytande på kroppsbilden, relaterat till mindre negativa effekter än övriga kirurgiska ingrepp. 13

Kvinnor som inte upplevde en rekonstruktion som nödvändig, för att kunna behålla en god kroppsbild, använde hjälpmedel såsom proteser för att känna sig attraktiv och kvinnlig efter en mastektomi (Shrestha et al. 2012: Fallbjörk et al. 2012b; Fouladi et al. 2013). Ett eller flera ärr lämnas kvar på huden till följd av bröstcanceroperation, detta kunde medföra en konstant påminnelse för kvinnan om att hennes kroppsbild var förändrad (Fallbjörk et al. 2012b; Ussher et al. 2012; Kurowecki & Fergus 2014). Ärren efter mastektomi kunde döljas med hjälp av rekonstruktion och i syfte att återställa sin tidigare femininitet (Fallbjörk et al. 2012b). Kroppsbilden påverkades inte lika mycket om kvinnornas ärr var mindre och färre (Kennedy et al. 2012). Biverkningar: Missfärgning och förändring av hudvävnaden till följden av strålbehandling, beskriver kvinnor som en kosmetisk förändring på kroppen. De berättade att hudfärgen blev röd, rosa eller brun och att färgen gjorde brösten mindre attraktiva, vilket skapade en försämrad kroppsbild (Schnur et al. 2011). En av de vanligaste biverkningarna till följd av cytostatikabehandling är håravfall och det visade sig ha en negativ effekt på kroppsbilden. I resultatet framkom det att kvinnor upplever en minskad tillfredställelse med sin kropp efter håravfall. Detta i form av minskad attraktivitet och femininitet, vilket resulterar i en försämrad kroppsbild (Nizamli et al. 2011; Sbitti et al. 2011; Shrestha 2012; Ussher et al. 2012). En 32-årig kvinna beskriver upplevelsen av håravfall: loss of my hair had a severe effect on my body image, and one of the hardest time was when I lost my hair My hair was the hardest thing to deal with. (Nizamli et al. 2011 s. 484) De kvinnor som inte kände sig bekväma med sin kroppsvikt till följd av behandling rapporterade ett större missnöje med sin kroppsbild, detta gällde för både viktuppgång och viktnedgång. Det framkom inte exakt vilken typ av behandling som orsakade viktförändringarna, däremot redovisas vilka behandlingar som använts hos deltagarna, vanligast var cytostatika och hormonbehandling. (Ussher et al. 2012; Prezdziecki et al. 2013; Rosenberg et al. 2013). Rosenberg et al. (2013) skriver att både viktuppgång och viktnedgång påverkade kroppsbilden men främst hos yngre kvinnor och endast under en kort period efter behandling. Studiens deltagare var 40 år eller yngre, med en medelålder på 35,7 år och 72 % av deltagarna behandlades med cytostatika och 22 % med hormonell behandling. Ussher et al. (2012) och Schmid-Büchi et al. (2013) skriver även att hormonell behandling kan orsaka värmevallningar i kroppen, vilket i sin tur ger en försämrad kroppsbild. Psykiska faktorer När kroppen förändrades till följd av bröstcancerbehandling så kunde psykiska faktorer uppkomma. Oro, rädsla, hat och depression var några av de psykiska områden som kunde upplevas av kvinnorna. 14

Behandlingen för bröstcancer medförde biverkningar eller effekter som påverkade kvinnors kroppsbild och vid förändring av kroppen skapades känslan av oro (Nizamli et al. 2011; Schnur et al. 2011; Kennedy et al. 2012; Przezdziecki et al. 2013). En kvinna sa: I was always so worried about my appearance (Nizamli et al. 2011, s. 484) Kvinnor som satte ord på sina känslor angående den förändrade kroppsbilden, sa att de kände sig groteska och vanställda. Den känsla som beskrevs förekom efter håravfall, bröstoperation med medföljande ärr och viktförändringar (Ussher et al. 2012). En besvärande känsla upplevdes vid förändring av kroppsbilden till följd av missformning eller frånvaro av brösten (Ussher et al. 2012; Fouladi et al. 2013). Fouladi et al. (2013) beskrev att mastektomi för med sig extrema psykiska reaktioner mot den förändrade kroppen och när brösten försvunnit upplevde en del att de feminina delarna av kroppen hade förändrats. Detta kunde resultera i att flera kvinnor inte ville titta på sin nakna kropp, då det ansågs vara obehagligt att se hur kroppen hade förändrats (Begovic- Juhant et al. 2012; Fallbjörk et al. 2012b). Shrestha (2012) och Fouladi et al. (2013) menade att en traumatisk upplevelse kom till följd av en mastektomi. Att uppleva hat mot sin förändrade kroppsbild var ett förekommande uttryck: I hate to look at myself. I can t look in the mirror. I can t even touch myself to see if the lump is still there (Ussher et al. 2012, s. 462) Detta menar även Kurowecki och Fergus (2014) där kvinnor beskrev att den förändrade kroppen efter mastektomi, skapade upplevelsen av hat mot sin kropp. Kennedy et al. (2012) beskrev att kvinnor kände missnöje, besvär och sårbarhet efter en mastektomi. Bröstoperation kunde skapa depression och det var kopplat till en försämrad kroppsbild (Keskin & Gumus 2011; Fouladi et al. 2013; Rosenberg et al. 2013). En kvinna beskrev sin upplevelse av den förändrade kroppen: I grieved for my body image I think losing my breast was a big deal, and losing my hair is very detrimental (Nizamli et al. 2011, s. 483) Kvinnor som strålbehandlats får bland annat biverkningar som hudförändringar och 15

brännande smärta kring brösten. De kvinnor som ansåg att brösten spelade en stor roll för deras utseende upplevde oro och rädsla över kroppsbilden, då huden på eller kring brösten förändrats. Att inte längre känna sig attraktiv och hur andra människor skulle reagera, skapade oro hos kvinnor (Schnur et al. 2011). Kroppsvikten kunde förändras till följd av behandling och en lägre bekvämlighet med sin vikt medförde en oro över sin kroppsbild (Przezdziecki et al. 2013; Rosenberg et al. 2013). Sociala faktorer Stödet från sin partner och familjen har en nära relation till kroppsbilden (Ussher et a. 2012; Krigel et al. 2014; Kurowecki & Fergus 2014). Kroppsbilden påverkades av de sociala faktorerna, kvinnan kan komma att undvika socialt stöd och en del valde att ta emot stöd. Den kvinnliga rollen hade även den blivit påverkad utifrån den förändrade kroppsbilden. Undvika socialt stöd Vad partnern skulle tycka om den förändrade kroppen, skapade en rädsla hos kvinnorna (Ussher et al. 2012; Krigel et al. 2014). En del kvinnor kunde inte acceptera sin förändrade kropp och vågade inte heller låta partnern vara ett stöd för dem, då rädslan fanns att partnern skulle lämna förhållandet, vid synen av förändringen (Ussher et al. 2012; Kurowecki & Fergus 2014). Intimiteten med sin partner beskrevs som begränsad efter behandlingen (Nizamli et al. 2011; Fallbjörk et al. 2012b). Detta kunde enligt Keskin och Gumus (2011) bero på att kommunikationen med partnern hade försvårats eftersom kvinnorna inte uttryckte sina känslor som innan behandlingen. Att inte känna sig tillräckligt feminin och attraktiv var det som hade en stor betydelse i samband med sociala påverkan (Nizamli et al. 2011; Fallbjörk et al. 2012b; Kennedy et al. 2012; Ussher et al. 2012; Kurowecki & Fergus 2014). Sbitti et al. (2011) menade att kroppsbildens förändring utgjorde en signifikant betydelse till att kvinnor undvek andra människor. Vissa kvinnor valde aktivt att inte visa sin kropp offentligt, exempelvis vid simbassänger eller på gym (Fallbjörk et al. 2012b). Nizamli et al. (2011) och Shrestha (2012) säger att kvinnor kunde välja att hålla sig borta från sociala tillställningar för att undvika frågor om sitt tillstånd, som för flera kvinnor upplevdes besvärande: I Preferred to stay home, and I did not like to speak about my disease with anybody (Nizamli et al. 2011, s. 484) Ta emot socialt stöd Som kvinna kunde saknaden av ett eller båda brösten vara svårt att acceptera, speciellt för en kvinna utan en fast partner i sitt liv (Schur et al. 2011; Fallbjörk et al. 2012b). I Fouladi et al. (2013) och Kurowecki och Fergus (2014) menar att kvinnor tycker att stödet från sin partner efter en mastektomi är av stor betydelse för självförtroendet och för deras kroppsbild. Fouladi et al. (2013) beskriver även i deras studie att det 16

känslomässiga stödet från partnern var en bärande faktor för en god mental hälsa. Kvinnans lindande av den förändrade kroppen, mildrades när partnern gav sitt stöd. My husband supported me that well that I could find myself sooner than you can imagine. He said to me I and the children ned you. You, youself, are important to me is, not your breast. (Fouladi et al. 2013, s. 2083) En annan kvinna återberättade sin partners reaktion till den förändrade kroppen: What difference does it make? It s you that s the person, not the breast. (Kurowecki & Fergus 2012, s. 59) Om partnern inte gav kvinnan sitt stöd efter behandlingen, så fanns risken att kvinnans kroppsbild kunde försämras (Ussher et al. 2012; Kurowecki & Fergus 2014). Dock hjälpte inte alltid partnerns stöd för att stärka kvinnans kroppsbild och femininitet (Ussher et al. 2012). Krigel et al. (2014) styrker tidigare påstående genom att beskriva att stödet för kvinnan kunde istället leda till en påminnelse om sjukdomen och dess inverkan på kroppen. Den kvinnliga rollen Den förväntade rollen som kvinnan har i familjen och i sitt arbete präglades av hur kvinnan såg på sig själv, att inte längre kunna uppfylla det som förväntades av kvinnan beskrevs med frustation (Nazamli et al. 2011; Krigel et al. 2014; Kurowecki & Fergus 2014). I rollen som kvinna var det av viktigt för en del att kunna visa sig i kvinnliga kläder, i synnerhet klänningar eller kjolar. Avsaknaden av ett eller båda brösten gjorde att vissa kvinnor valde att sluta bära klänning där man kunde skymta bysten (Schur et al. 2011; Fallbjörk et al. 2012b). Trots att flera upplever en förlorad roll som kvinna, uttrycker en deltagare: I m a woman with or without my breast (Fallbjörk et al 2012b). 17

Diskussion Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancerbehandling. Resultatet visade att det fysiska, psykiska och sociala faktorerna efter bröstcancerbehandling påverkade kroppsbilden. Resultatet var uppbyggt på 17 artiklar. Resultatdiskussion I litteraturstudien så talar resultatet för att kvinnor som förlorar brösten till följd av en mastektomi upplever en förändrad kroppsbild (Collins et al. 2011; Keskin & Gumus 2011; Sbitti et al. 2011; Begovic-Juhant et al. 2012; Shrestha 2012; Fallbjörk et al. 2012b; Ussher et al. 2012; Fouladi et al. 2013; Rosenberg et al. 2013; Krigel et al. 2014; Kurowecki & Fergus 2014; Sun et al. 2014). King et al. (2000) och Fallbjörk et al. (2010) bekräftar studiens resultat, med att deltagarna i deras studie upplevde en förändrad kroppsbild efter mastektomi. Åldern har också visat sig spela en roll på den förändrade kroppsbilden. I litteraturstudien framkom det att kroppsbilden inte bara påverkas vid förlusten av bröst, utan att den är högst individuell och beroende av ålder (Fallbjörk et al. 2012b; Przezdziecki et al. 2013; Kurowecki & Fergus 2014). Det har framkommit att äldre kvinnor inte fann det lika svårt att förlora brösten, då deras kroppsbild inte påverkades i samma utsträckning som för yngre kvinnor (Fallbjörk et al. 2010). King et al. (2000) säger i sin studie, där den ena åldersgruppen med kvinnor var yngre än 40 år och i den andra gruppen var kvinnorna 60 år eller äldre, att åldersskillnaden var betydande för kvinnans uppfattning av kroppsbilden. Kvinnor som inte hade någon partner och förlorat sitt bröst till följd av mastektomi hade en bättre kroppsbild om de var äldre. De yngre kvinnorna som var gifta och som genomgått en mastektomi hade en sämre kroppsbild än den äldre åldersgruppen. Skillnader vid olika civilstånd redovisades, intressant nog visade studien att de kvinnor som genomgått mastektomi och som var singlar upplevde en bättre kroppsbild än kvinnor som levde i ett förhållande. Detta var lika för båda åldersgrupperna. Att förlora brösten när man är ung och gift har visat sig ha en dålig effekt på kvinnors kroppsbild, detta misstänks bero på, vilken fas i livet kvinnan befinner sig i (Fallbjörk et al. 2010). Price (1990) säger att sjuksköterskor bör uppmuntra patienter med en försämrad kroppsbild till följd av mastektomi, med alternativa klädval. Sjuksköterskan kan då råda patienten att bära kläder som ändå är attraktiva men som inte sitter så tätt intill kroppen. Rekonstruktion efter mastektomi och bröstbevarande kirurgi, ses i litteraturstudien leda till en bättre kroppsbild hos kvinnor än de med enbart mastektomi (Collin et al. 2011; Fouladi et al. 2013; Rosenberg et al. 2013). Detta påstående stärks av Nano et al. (2005) artikel, där rekonstruktion och bröstbevarande operation anses förbättra kroppsbilden efter mastektomi. I Trulsens (2003) artikel har kvinnorna genomgått en rekonstruktion eller bröstbevarande operation i syfte att bevara sina bröst och sin femininitet. Kvinnorna uttryckte också att kroppens utseende var av betydelse för kroppsbilden, samt hur omvärlden uppfattade deras kropp. Price (1990) modell talar för att kroppspresentation är av betydelse för kroppsbilden. Han menar att hur man presenterar sin kropp utgör en del av människans identitet. Därför bör kvinnor erbjudas information om rekonstruktionsbehandling (Trulsen 2003). Men förekommer detta? Alderman 18

(2008) menar att yngre kvinnor med en högre utbildning visar sig vara mer aktiva i valet av behandling, samt har en mer effektiv dialog med läkaren. Fallbjörk et al. (2010) säger att läkarens inflytande har haft en tendens att påverka kvinnors egna val att genomgå en rekonstruktion. Då Price (1990) menar att kroppsbilden är individuell och anpassad utefter hur personer uttrycker sig själva som individer, så kan det påverka valet av behandling. Som sjuksköterska ska man kunna identifiera dessa patienter med behovet av information, så att de självständigt ska kunna göra ett aktivt val. Trots att rekonstruktion kan förbättra kroppsbilden, framkom det ändå i litteraturstudien att inte alla kvinnor upplever detta (Ussher et al 2012). Fallbjörk et al. (2012a) förklarar att detta kan ligga till grund i rekonstruktionens utkomst, vissa kvinnor beskriver att implantaten känns onaturliga, hårda och att brösten inte fick samma utseende som innan operationen. I litteraturstudiens resultat visade det sig att kvinnor som förlorat sitt hår relaterat till cytostatikabehandling upplevde en försämrad kroppsbild (Nazamli et al. 2011; Sbitti et al. 2011; Shrestha 2012; Ussher et al. 2012). Håret har en meningsfull betydelse för kvinnor över hela världen och det symboliserar t.ex. mognad, ålder, femininitet eller skönhet (Freedman 1994; Zannini et al. 2012). Freitas (1998) styrker litteraturstudiens resultat med att håravfall efter cytostatika utgör risk för en påverkad kroppsbild. Håravfall kan utgöra ett hot mot kroppspresentationen (Price 1990). Boehmke och Dickerson (2005) nämner utöver detta att hur påverkad kroppsbilden blir beror på hur man hanterar håravfall. Enligt Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor, ska sjuksköterskan ta hänsyn till patientens specifika omvårdnadsbehov, så väl fysiska som psykiska och sociala behov. Zannini et al. (2012) nämner att kvinnor kan välja att dölja sitt håravfall, som kan relateras till sjukdom, genom användning av peruk, som är ett exempel på en specifik omvårdnadsåtgärd. I litteraturstudiens resultat visar det sig att kroppens förändringar skapar en rädsla, dels över vad andra kommer att tycka om kroppen men även hur kvinnan själv känner över sin kropp. Flera pratar om att ha förlorat sin attraktiva sida och sin femininitet och det skapar en känsla av rädsla och oro (Ussher et al. 2012). Bredin (1999) menar att kvinnor som genomgått en mastektomi upplever känslor, som t.ex. att förlora en del av sin identitet. Till följd av det beskrevs en panikkänsla över att visa kroppen för sin partner. I en annan del av litteraturstudiens resultat beskriver kvinnor sina negativa tankar om den förändrade kroppen (Ussher et al 2012; Fouladi et al. 2013; Kurowecki & Fergus 2014). De negativa tankarna om sin kropp kan kopplas till att inte känna sig feminin eller attraktiv och detta visa sig ge större problem hos sexuellt aktiva kvinnor. Då sexuell lust och funktion kan minskas vid bröstcancerbehandling (Fobair et al. 2006). För patienter som upplever en sorg i samband med en förändrad kroppsbild, är det viktigt med stödsamtal/rådgivning med sjuksköterskan. Detta för att kunna acceptera den förändrade kroppsbilden och för skapandet av ett nytt kroppsideal (Price 1990). Price (1998) säger att för att upprätthålla kroppsbilden krävs en balans mellan alla delarna, kroppsidealen innefattar hur vi vill att andra människor ska uppfatta vår kropp. 19

I litteraturstudiens resultat säger kvinnor som inte känner sin partners stöd efter behandlingen, att de upplever en sämre kroppsbild (Ussher et al. 2012). Fobair et al. (2006) styrker ovanstående, att kroppsbilden försämras vid frånvaro av partnerns stöd. En annan del av litteraturstudien visar att intimiteten mellan kvinnan och partnern begränsas efter behandling, då kvinnan har svårt att prata om sina känslor (Keskin & Gumus 2011). För att undvika problem med kroppsbilden kan sjuksköterskan erbjuda stöd och strategier för att stärka kroppsbilden genom lyfta kommunikationssvårigheter mellan kvinnan och hennes partner (Pelusi 2006). Price (1998) menar att det sociala stödet som patienten kan behöva för att kunna hantera en radikal förändring, var av betydelse speciellt då närstående var medvetna om hur patienten upplevde förändringen. En sjuksköterska bör se hela patienten och utifrån vilka behov patienten har kunna vidta anpassade omvårdnadsåtgärder. Patienten kan uppleva fysiska, psykiska, sociala eller andliga behov. Att lyssna på hur patienten uppfattar sin kropp, positivt eller negativt, är av vikt vid bedömning av kroppsuppfattningen (Price 1998). Metoddiskussion Vid valet av syftet uteslöts inga typer utav behandlingar för bröstcancer, då författarna ville beskriva den faktorer som påverkade kroppsbilden utifrån alla behandlingarnas biverkningar och effekter. I efterhand anser författarna att ett mer begränsat område av behandlingsalternativ hade varit passande för litteraturstudien och det hade möjliggjort en lättare hantering och analysering av artiklarna. Hade syftet begränsats till ett område av en specifik behandling så hade resultatet troligen sett annorlunda ut. Artiklarna kunde ha presenterat en mer djupgående information berörande syftet. Litteraturstudiens metod byggde på Polit och Becks (2012) niostegsmodell, som användes för att strukturera arbetet och för att finna relevant forskning inom författarnas valda ämne. Databaserna som användes i studien var CINAHL och PubMed där båda täcker området omvårdnad och vetenskapliga tidskrifter (Forsberg & Wengström 2008). Databasen Psycinfo användes inte trots att detta kunde gett fler relevanta artiklar till litteraturstudiens resultat. Bakomliggande anledningen till uteslutandet av Psycinfo var att tillräckligt med information kunde inhämtas via CINAHL och PubMed. Då Psycinfo är en databas med artiklar som huvudsakligen handlar om psykologi, ansågs den mindre lämplig för inhämtning av artiklar. För att specificera sökresultaten användes sökordet breast neoplasms tillsammans med breast cancer, för att inte missa några viktiga artiklar. Författarna valde ingen specifik bröstcancerdiagnos för att få med alla former av behandlingar till bröstcancer. I databaserna CINAHL och PubMed användes breast neoplasms som ett ämnesord och benämns då som Major heading (MH) i CINAHL och Medical Subject Headings (MeSH-term) i PubMed (Forsberg & Wengström 2008). Att använda ämnesord i databaserna ser författarna som en styrka då det komprimerar sökningen till ett mer relevant resultat, gentemot studiens syfte. Författarna valde att använda sökorden symptoms respektive psychological factors, i syfte att få fram artiklar som belyser vilka symtom, effekter eller biverkningar från bröstcancerbehandlingen som påverkar kroppsbilden. Sökord som side effects eller 20

treatment outcomes föll bort då det resulterade i mindre relevanta artiklar. För att få så aktuell forskning som möjligt begränsades tidsspannet för artiklarnas publiceringsdatum till fyra år och en månad (2011-01-01 till 2015-01-31). Begränsningen till fyra år och en månad kunde ske för att sökresultatet gav många relevanta artiklar som kunde användas inom studien och ett större tidsspann gav för många artiklar att hantera. Att bara inkludera kvinnor i denna litteraturstudie gjordes för att bröstcancer i huvudsak en sjukdom som drabbar kvinnor, trots att män också kan drabbas. En av artiklarna i litteraturstudiens resultat hade en manlig deltagare, men artikeln behölls då information från mannen var separerat från kvinnornas. I urval 1 lästes endast artiklarnas titel och abstrakt och valdes ut om det svarade på syftet, detta ses som en svaghet då artiklar som kunde ha varit relevanta till studien eventuellt blivit bortvalda. Det var viktigt för författarna att artiklarnas abstrakt visade en tydlighet på att kroppsbilden påverkats utav biverkningar/effekter utav bröstcancerbehandling. I den kritiska granskningen av artiklarna, påträffades en artikel vars tillförlitlighet var ifrågasatt av författarna. Artikeln föll bort då ett godkännande från en etisk kommitté inte framkom. Ännu en artikel trovärdighet ifrågasattes, då studien enbart var skriven av en författare. Trots detta behölls artikeln till resultatet, då författaren till artikeln uttrycker sin tacksamhet gentemot de individer som granskat arbetet under studiens gång och på så sätt ökas dess tillförlitlighet. Efter urval 3 blev antalet artiklar: åtta med kvantitativ metod, åtta med kvalitativ metod och en med mixad metod. Polit och Beck (2012) nämner att använda artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod är en styrka då det kan belysa ämnet ur olika perspektiv. Alla 17 artiklar som använts i studiens resultat var skrivna på engelska, dessa översattes av författarnas egna kunskaper inom språket samt med hjälp av lexikon. Att vara två personer vid översättning har ansetts vara till god hjälp för en mer korrekt tolkning av artiklarna. Trots detta kan viss översättning ha tolkats fel, då språket inte är författarnas modersmål. Polit och Beck (2012) förespråkar att behålla citat i originalspråk för att undvika feltolkning, därför valde författarna att följa dessa rekommendationer. I urvalet inkluderades alla världens länder för att få en mer generell uppfattning av hur bröstcancerbehandlingen påverkar kroppsbilden hos kvinnor. Studiernas deltagare omfattade kvinnor från flera olika länder, studierna kommer från Australien, Iran, Kanada, Marocko, Nepal, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Syrien, Turkiet och USA. Detta kan ha påverkat litteraturstudiens resultat genom att normerna för en kvinnas kroppsbild kan vara annorlunda beroende på ursprungsland, samt utsträckningen av behandlingsalternativ kan vara olika. Klinisk betydelse Inom sjukvården träffar sjuksköterskor patienter med bröstcancer, både före, under och efter behandlingen. Det är som sjuksköterska viktigt att ha kunskap om hur patienter kan uppleva kroppsförändringen som sker vid behandling. Uppfattningen av kroppen är individuell och både inre samt yttre faktorer påverkar kroppsbilden. Författarna anser att sjuksköterskeyrket är så mycket mer än att bota och lindra, det innebär även att se hela 21

patienten och förebygga ohälsa. Genom stöd och god omvårdnad kan sjuksköterskan komma närmare patienten. Med denna litteraturstudie hoppas författarna kunna ge en förklaring över hur och varför kvinnans kroppsbild påverkas i samband med bröstcancerbehandling. Förslag till fortsatt forskning Det finns idag mycket forskning om hur kvinnor upplever en förändrad kroppsbild. Mer forskning behövs angående behovet av stöd och dess betydelse för kvinnans kroppsbild. En god kunskap inom området verkar kunna förebygga ohälsa. En ny metod av behandling har framtagits för strålning vid bröstcancer, metoden kallas bröstgating (Jönsson et al. 2013). Detta tros minska risker för strålskador och frågan är om detta kan leda till en minskad risk för en försämrad kroppsbild i samband med bröstcancerbehandling. Slutsats Förlusten av ett eller båda brösten, att bli av med håret eller att få en förändrad kroppsvikt gör att många kvinnor känner att deras kropp har blivit missformad. En minskad känsla av attraktion och kvinnlighet skapades till följd av en rädsla för vad andra skulle tycka om den förändrade kroppen. Det bildades skillnader för hur kvinnan påverkades socialt, då en del kvinnor kunde uppleva att stödet från sin partner, familjen eller sjukvården oftast kunde hjälpa dem att hantera den förändrade kroppen. I litteraturstudien visar resultatet att en rekonstruering av brösten till viss del har en positiv effekt på kvinnans kroppsbild. Det som påverkar kvinnans kroppsbild, både positivt och negativt har visar sig vara många faktorer och som sjuksköterska anses behovet av kunskap om en förändrad kroppsbild, vara till god nytta för yrkesutövandet. 22

Referenslista * Artikel som använts i studiens resultat del. Alderman, A. (2008). Understanding the impact of breast reconstruction on the surgical decision-making process for breast cancer. Cancer, 112 (3), 489-494. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Stockholm: Studentlitteratur. * Begovic-Juhant, A., Chmielewski, A., Iwuagwu, S. & Chapman, L. (2012). Impact of Body Image on Depression and Quality of Life Among Women with Breast Cancer. Journal Of Psychosocial Oncology, 30 (4), 446-460. Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Fürst, C-J. & Hall, P. (2007). Bröstcancer. Stockholm: Karolinska Institutet University Press. Boehmke, M. M. & Dickerson, S. S. (2005). Symptom, symptom experiences, and symptom distress encountered by women with breast cancer undergoing current treatment modalities. Cancer Nursing, 28 (5), 382-389. Bredin, M. (1999). Mastectomy, body image and theraputic message: a qualitative study of women's experience. Journal Of Advanced Nursing, 29 (5), 1113-1120. Cash. T. F. (2004). Body image: Past, present and future. Body image, 1 (1), 1-5. * Collins Kadela, K., Liu, Y., Schootman, M., Yan, Y., Dean, G., Eilers, M. & Jeffe, D. (2011). Effects of breast cancer surgery and surgical side effects on body image over time. Breast cancer research and treatment, 26 (1), 167-176. Curado, M. P., Edwards, B., Shin, H. R., Storm, H., Ferlay, J., Heanue, M. & Boyle, P. (2007). Cancer Incidence in Five Continents, Vol. IX. Lyon: IARC. Einhorn, S. (2013). Så utvecklas cancer. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/vad-ar-cancer [2015-03-06]. Fallbjörk, U., Frejeus, E. & Rasmussen, B. (2012a). A preliminary study into women s experiences of undergoing reconstructive surgery after breast cancer. European Journal of Oncology Nursing, 16 (3), 220-226. Fallbjörk, U., Karlsson, S., Salander, P. & Rasmussen, B (2010). Difference between women who have and have not undergone breast reconstruction after mastectomy due to breast cancer. Acta Oncologica 49, 174-179. * Fallbjörk, U., Salander, P. & Rasmussen, B. (2012b). From "no big deal" to "losing oneself": different meanings of mastectomy. Cancer Nursing, 35 (5), 41-48. Fobair, P., Stewart, S. L., Chang, S., D'Onofrio, C., Banks, P. J. & Bloom, J. R. (2006). Body image and sexual problems in young women with breast cancer. Psycho- Oncology, 15 (7), 579 594. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. 23