Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?

Relevanta dokument
Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Hur kan man arbeta i praktiken med översvämningsproblematik?

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Välkomna till. en seminariedag om. Översvämningar

Vad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

RAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

Underlagskarta: Copyright Lantmäteriet GSD

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn

Vattnet i staden. Gilbert Svensson Urban Water Management AB

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM

Översiktlig skyfallsanalys för planområdet Ekhagen 2:1, Jönköpings kommun. Geosigma AB

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Sura sulfatjordar vad är det?

HUR FÅR DU REDA PÅ ATT ETT DAMMBROTT SKETT? KAN DET HÄNDA I VÅR KOMMUN? Risken för dammbrott är mycket liten men det går heller inte att utesluta.

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

EUs översvämningsdirektiv och svensk översvämningsförordning, 2009:956

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Fuktcentrums informationsdag

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Nissan översvämning 2014

MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Riskutredning Lindesberg

Hydrologins vetenskapliga grunder

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Skydda dig mot översvämningar

Klimatanpassning i Örebro län

Mölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder

Klimatsäkring -P104 samt P105

Vansbro kommun. MCR Arvika

Hydromorfologi. Vad har EU inneburit för hydromorfologin? Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten

Underhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering

BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3: Preliminärhandling

Vattenståndsberäkningar Trosaån

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

SKYFALLSANALYS SKEDA UDDE INGEBO 1:110 & INGEBO 1:2

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen

Behov av utökad kapacitet för avtappning från Mälaren

Yttrande över samrådshandlingar

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Hantering av skyfall och kustöversvämningar. Undersökning av kommunernas arbete 2016

Skydda dig mot översvämningar

Nationell konferens - Vatten, avlopp &kretslopp Uppsala 7 april 2011

Holsbybrunn, Referensgruppsmo te

Säfsen 2:78, utredningar

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Klimatanapassning - Stockholm

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

VA och dagvattenutredning

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Vad är en översvämning?

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

Skid-VM borde gå i Norge varje gång!

begränsningar och möjligheter

Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

VA-organisationerna och Vattenråden

Avvattning från miljöperspektiv i Sverige. Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten

KUNGSLEDEN SANTA MARIA DAGVATTENUTREDNING KRAFTVÄGEN 2 HEDE 3:122 KUNGSBACKA. Göteborg Rev GICON Installationsledning AB

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå. Erik Mårtensson

Översvämningsutredning Lekarydsån

Södra Vrinnevi Modellering

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Transkript:

Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar? Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västra Götaland 031-605945 johan.kling@lansstyrelsen.se

Vad är en översvämning?

Översvämning när mark som normalt inte står under vatten tillfälligt täcks med vatten; detta ska inbegripa översvämningar som härrör från floder, bergsforsar, och översvämningar från havet i kustområden; översvämningar från avloppsvattensystem kan uteslutas (Ref: Översvämningsdirektivet)

Var uppstår översvämningar?

Flodplan = Översvämningsplan

FLODPLAN

Flodplan = Översvämningsplan Översiktlig översvämningskartering MSB

Dokumenterade översvämning fram tom 2005 SMHI SVAR MSB

Är översvämningar negativt eller positivt?

Översvämningar i EU perspektiv Senaste åren har EU drabbats av 100 stora översvämningar Sedan 1998 har över 700 person avlidit pågrund av översvämningar inom EU Kostnad 1998-2010: 25 miljarder Euro Över 500 000 personer har tvingats flytta Om åtgärder interkommer igång kan kostnaderna för översvämningar stiga 10-20 ggr till över 100 miljeuro per år i framtiden (Ass. of British Insurers) Rumänien augusti 2010: 26 döda, Kostnad: 867 miljoner Euro Ref: UNEP

Traditionell översvämningshantering Fokus påde negativa effekterna Fokus påatt reducera översvämningens storlek och reducera samhällets känslighet för skada Åtgärder fokuseras pålokala förutsättningar och genomförs direkt i anslutning till stora översvämningar Risk uttrycks enbart som återkomstperiod Åtgärderna fokuseras påatt förändra återkomstperioden på den aktuella platsen Ref: WMO Ass. Programmeon Flood Management

Integrerad översvämningshantering Integrerad översvämnings strategi Kust förvaltning Vatten förvaltning Risk och Skydd hantering Markanvändning Översvämningar har många positiva effekter som också måste ingå analysen Åtgärder för att minska översvämningsrisk kan förvärra risken för skador i samband med torka. En strategi måste innehålla alla typer av översvämningar, inte bara de extrema situationerna Markanvändningen och verksamheter som påverkar hydrologin bör ingå i strategin Måste integrera arbetet med Ramdirektivet för vatten Bör innebära en strategi på avrinningsområdesnivå som bygger på solidaritetsprincipen

Åtgärder vid översvämningsrisk Strukturella åtgärder Diffusa åtgärder Omforma landskapet Erosionsskydd Åtgärder för att dämpa avrinningen Öka infiltrationen Åtgärder i stadsmiljöer Lokala åtgärder Invallning Utjämningsmagasin, dammar Avledningar Rensningar Ökad dränering Anpassningsåtgärder Regleringar Zonering Översiktsplanering Beredskapsåtgärder Förvarningssystem Varningssystem Beredskapsåtgärder Evakuering Omförflyttning Försäkringar Statliga Privata Efter: Petry 2002

Åtgärder vid översvämningsrisk Strukturella åtgärder Diffusa åtgärder Åtgärder på landskapsnivå Erosionsskydd Åtgärder för att dämpa avrinningen Öka infiltrationen Åtgärder i stadsmiljöer Lokala åtgärder Invallning Utjämningsmagasin, dammar Avledningar Rensningar Ökad dränering Anpassningsåtgärder Regleringar Zonering Översiktsplanering Beredskapsåtgärder Förvarningssystem Varningssystem Beredskapsåtgärder Evakuering Omförflyttning Försäkringar Statliga Privata Efter: Petry 2002

Vad påverkar skadans storlek vid översvämningar Vattendjup Översvämningens varaktighet Flödeshastigheten Sedimentkoncentrationen Kornstorlek Våg och vindhastighet Miljögiftsbelastning Hastigheten påvattennivåns höjning när översvämningen börjar

Hur kan man arbeta i praktiken med översvämningsproblematik? Analysera vad som har hänt uppströms översvämningsområdet avseende hydrologin, geomorfologin, markanvändning m.m. Förståsystemet och dynamiken i vattendraget, sjön eller kusten Undersök vad som har hänt med fåran inom översvämningsområdet lokal hydraulik Ta fram kurva för Skada vs. Återkomstperiod Förbered informationsinsamlingen inför nästa översvämning Ta fram strategi enligt integrerad översvämningsmetodik Sätt alltid in åtgärder i ett avrinningsområdesperspektiv Utgå från bästa möjliga teknik Samverkan!

Exempel Smedjeån, Laholm Smedjeån juli 2007 Aquarius projektet

Var skedde översvämningen? Flöde ca 25 m3/s = 30-40 års flöde

Direkta åtgärder och slutsatser 2007 Högt vattenstånd i havet och dämningseffekt från Lagan stor betydelse Smedjeånvar dåligt rensad både avseende död ved och sediment Trånga passager vid broar Reglering av uppströms sjöar och kraftverk delvis orsak. Viktigt att skapa magasin uppströms Kraftig nederbörd var huvudsakliga orsaken

Resultat från hydromorfologiska undersökningar 2009 Närmare hälften av årsnederbörden föll under 2 veckor Området som översvämmades utgjorde till största del tidigare våtmarksområde, Ränneslövs ängar som dikades ut på1930-talet. Delar av området har tagits i bruk för jordbruk. Omfattande marksänkningar (ca 1,2 meter) Det finns naturliga trånga sektioner i ån som bidrar till att förstärka översvämningsrisken Flödet vid översvämningen 2007 var ca 24 m3/s medan fårans kapacitet i översvämningsområdet är ca 11 m3/s Rensningar av ån har marginell betydelse för extrema flöden Lagan hade obetydlig effekt på översvämningsområdet. Torka är ett minst lika stort problem i området. Åtgärder som rensningar, rätningar förstärker problem med torka. Dammar och reglerad sjökan enbart reducera flödet i begränsad omfattning, men kan vara viktiga för torka.

Hydrotekniska fallet

Vattenytan vid MQ och vid översvämningen 2007

Kapaciteten i fåran

Fårans form i naturliga vattendrag är i balans med hydrologin

Fortsättningen i projektet Brist påbevattningsvatten förekommer nästan varje år, översvämningar var 30:e år Förslag att återställa våtmarkerna i Ränneslövs ängar och nyttja området som översvämningsområde och reservoar för bevattningsvatten Reglera Oxhultasjön(vattenkraftverk) såatt man inte tappar ned till sänkningsgränsen för tidigt på säsongen. Vatten- och näringshushållningsplaner på gårdsnivå.