EquiGard - vid risk för fång! Vetenskapliga försök bekräftar EquiGard s effekt! Forskningsresultat från Köpenhavns Universitet KU Life (2011) 1
Equine Metabolic Syndrom som orsak till fång En stor del av alla fångtillfällen är en följdsjukdom av Equine Metabolic Syndrom (EMS) en mindre del är relaterad till Cushing Syndrom (ECS). Huvudorsaken till fång relateras i båda tillfällen med en överproduktion av blodsockerhormonet insulin (=Hyperinsulinemi), på grund av en förstorad insulinfunktion (=insulinresistens). För att motverka risken för fång, bör följande förhållningsregler följas: - Vid övervikt ska kaloritilldelningen begränsas, liksom tilldelningen av insulinkrävande foderkomponenter ska reduceras (spannmål, bete) - Den dagliga fodergivan ska innehålla lättupptagliga mineraler, spårämnen, vitaminer och beskyddande ämnen (antioxidanter) - Hästen ska ha daglig motion Detta kommer bidra till en förbättrad insulinfunktion och till normalisering av insulinbilden, varmed risken för fång kommer reduceras. 2
Dysbios som orsak till fång Fång kan också uppstå plötsligt som följd av en dramatisk blindtarmsförsurning (ph sänkning), som hänger ihop med en plötslig störning i tarmfloran (=dysbios) (Meyer-Coenen 2002 pp 186f). Matsmältningsstörningar såsom diarré och kolik kan också uppstå som följd av en dysbios. Blindtarmen hos hästen i motsättning till människor består av ett stort avsnitt av tjocktarmen och har en central funktion för den bakterieberoende näringsupptagningen. En dysbios i tjocktarmen kan komma av grässockret fruktan, men kan också förorsakas av ett för högt intag av spannmålsstärkelse (Meyer-Coenen 2002 pp 179 f). Speciellt utsatt är hästar, som har en stärkelsenedbrytningskapacitet som ligger under medel. Vilka kompletterande foderprodukter kan hjälpa hästen som fått fång? För att kunna styra EMS är det ut över att reducera betessäsongen en stor fördel att använda ett kompletteringsfoder med moderat energi och lågt innehåll av stärkelse och socker tillsammans med hö med lågt innehåll av socker. Fodringen med uteslutande hö kommer inte kunna täcka behovet av spårämnen och antioxidanter. Ett stärkelse- och sockerreducerat kompletteringsfoder är också lämpligt till hästar med Cushing Syndrom (=ECS) och tillhandahåller ingen risk för att utlösa en dysbios. Ett sådant kompletteringsfoder är EquiGard. Läs den efterföljande studierapporten och bedöm själv, om EquiGard verkligen lever upp till dessa påståenden. Sammansättning och deklaration för EquiGard kan ses på sidan 10. 3
Studie med EquiGard Inom rammarna av en vetenskaplig studie vid Köpenhamns Universitet (KU Life) (Projektledare: Christine Brøkner, stud. ph.d.) blev en fodring med hö och EquiGard testat och jämfört med tre andra foderkombinationer. Bland annat undersökte man inflytandet av fodringen på tarmmiljön, näringens smältbarhet och förändringar i blodet. Baserad på en sådan studie är det dessutom möjligt att utvärdera, huruvida en bestämd foderstat hos hästar i riskzonen skulle kunna föra till en störning av tarmfloran (dysbios) eller till insulinresistens. En del av de erhållna resultaten har värderats och offentliggjorts. Vad blev undersökt? De fyra olika testfodren blev tilldelade parallellt över en försöksperiod på fyra veckor. Varje dags giva blev uppdelad på tre enskilda måltider. Försökshästarna var fyra tränade norska kallblodstravvalacker (för ytterligare resultat: se Brøkner 2011 på sidan 6, 7 och 8). Försökshästarna var friska och visade inga tecken på matsmältnings- eller ämne somsättningsstörningar. Fyra testkombinationer - Fodringsperiod fyra veckor för varje (dagsmängd) Testfoder 1 4,2 kg 6,5 kg EquiGard timotej-hö Testfoder 2 11,4 kg timotej-hö mineraltillskott Testfoder 3 Testfoder 4 2,6 kg 0,9 kg 6,5 kg 2,0 kg 0,9 kg 6,5 kg havre sockerbetor timotej-hö mineraltillskott korn (obehandlat) sockerbetor timotej-hö mineraltillskott 4
EquiGard innehåller redan alla viktiga mineraler, vitaminer och övriga vitalämnen och därför blev det endast tilldelat mineralfoder tillsammans med de andra testfoderkombinationerna. Vid slutet av varje fyraveckors försöksperiod blev det aktuella syra-basförhållandet (ph-värdet) och smältbarheten av olika fiberfraktionerna bestämt (se ill. 1 och 2). Ill. 1 Med hjälp av en sond mäts ph-värdet i blindtarmen Ill. 2 Utrustning till uppsamling av såväl träck som urin till smältbarhetsmätning 5
Preliminära försöksresultat (Brøkner 2011) ph-mätning: Vid avslutningen av varje fodringsförlopp blev det för varje typ i anslutning till morgonfodringen genomfört en mätning av ph värdet i blindtarmen under 9 timmar. Det visade sig, att fodring med EquiGard /hö gav den minsta sänkningen i ph-värdet (ill. 3). ph-värdena var något högre än vid ren höfodring. De relativt höga ph-värdena bekräftar, att med EquiGard /hö var den oönskade försurningen i blindtarmen lägst av alla testfodren. De foderstater med spannmål/sockerbetor/hö gav däremot som förväntat anledning till den kraftigaste blindtarmsförsurningen (ill. 3). Det begränsade antalet hästar i försöket, de moderata spannmåls givorna och tilldelningen av hö i alla försöksgrupper innebär, att försöksresultaten visar ganska tydliga resultat, utan att de dock är statistiskt signifikanta i vanlig mening. EquiGard /hö Ren höfodring ph-värden i blindtarmen Tid efter morgonfodring (timmar) Havre/sockerbetor/hö Korn/sockerbetor/hö Ill. 3 ph-värdet efter morgonfodring. EquiGard /hö-fodringen gav minsta sänkning i ph-värdena Det bör betonas, att EquiGard /höfodringen i det kritiska tidsrummet upp till 8 timmar efter fodring alltid gav de fysiologiska gynnsammaste ph-värdena (se ill. 3). Dessa resultat talar för att med en fodring med EquiGard /hö kan en störning av den fysiologiska tarmfloran och en blindtarmsförsurning med stor säkerhet undvikas. Detta antagande bekräftas i de senare försöksresultaten. 6
Preliminära försöksresultat (Brøkner 2011) Fibersmältbarhet: I EquiGard /höfoderstaten blev det jämfört med alla de andra försöksfoderstaterna mätt den bästa fibersmältbarheten (se ill. 4). Detta kräver en magaktiv och stabil tarmflora, som med denna fodring har de bästa möjligheterna för att kunna utvecklas. Hö H-S-H B-S-H EquiGard -Hö % Inte-stärkelse-polysaccharider 55 56 56 62 0,1 Vattenuppl. Inte-stärkelse-polysacc 41 85 82 86 >0,03 Cellulosa 55 55 55 59 0,3 Totalsmältbarhet org. ämnen 60 65 65 65 0,05 Ill. 4 Smältbarheten av växtfibrernas innehåll är i procent av fodret. Bäst smältbarhet uppnås med EquiGard /hö (H-S-H: Havre-Sockerbetor Hö, B-S-H-: Korn-Sockerbetor-Hö) 7
Preliminära försöksresultat (Brøkner 2011) Bildning av kortkedjade fettsyror: Foderbeståndsdelar, som inte blir nerbrutit i tunntarmen och därifrån upptagit i blodet, går vidare till tjocktarmen, där de utnyttjas av den mikrobiella tarmfloran och därmed också av hästen. Typiska näringsämnen, som uteslutande bryts ner av tarmfloran, är fibrerna. Tarmbakterier ombildar dessa till kortkedjade fettsyror (KKF), som kan utnyttjas av hästens organismer. KKF är en biologisk mycket värdefull energikälla, då de i motsättning till stärkelse och socker inte belastar insulinfunktionen eller skapar ostabilitet i tarmfloran. Fettsyrorna är speciellt lämpliga som förnyelsebar energi till de grundläggande livsfunktioner så som hjärtats arbete, då de mer eller mindre permanent finns tillhands för organismen. Arbetet i Köpenhamn visade dessutom, att hos hästarna, som blev fodrade med de spannmålshaltiga foderstaterna, var nivån av KKF i blindtarmen relativt starkt reducerat innan varje enskild fodringstillfälle. Tre timmar efter fodring sågs det däremot en kraftig stigning i KKF, varav propionsyra utgjorde en väsentlig andel. Vid ren höfodring förblev KKF-bilden däremot i stort sett på den relativt låga startnivån, som möjliggör en begränsad energiförsörjning (se ill. 5). EquiGard /hö Ren höfodring Total KKF mmol/l Tid efter morgonfodring (timmar) Havre/sockerbetor/hö Korn/sockerbetor/hö Ill. 5 Innehåll av kortkedjade fettsyror (KKF) i blindtarmens innehåll. Skillnader efter fodring med de fyra olika försöksfoder. Fodring med EquiGard /hö medför KKF bildandet på medel nivå. KKF stigning efter fodring av de två spannmålshaltiga fodren efter 3 timmar är statistisk signifikant. 8
Var det något påfallande i EquiGard /hö-gruppen? KKF värdena i EquiGard /hö-gruppen var redan före morgonfodringen på en medelnivå, som steg blygsamt fram till 3 timmar efter fodringen, varefter det föll blygsamt (se ill. 5). Kombinationen med EquiGard /hö är således mest lämpligt för att säkra en tillräcklig och relativ konstant energiförsörjning via KKF. Ansvarig för detta är bland annat den varierande och avbalanserade sammansättningen av EquiGard. Därutöver bekräftar den gynnsamma KKF-dynamiken att tarmfloran är i speciellt god form, när hästarna fodras med EquiGard /hö. Blodsocker och kväve I samband med den oundvikliga stigningen i blodsocker- och insulinnivån efter fodring med spannmål gör Köpenhamnsarbetet det möjligt att dra ytterligare konklusioner. Nio timmar efter fodring var blodsockervärdena hos hästarna, som hade fått spannmålsfoderstaterna, lätt förhöjd i förhållande till utgångspunkten (se ill. 6). Detta är förmodligen en följd av den tidigare nämnda ökande propionsyrabildandet i blindtarmen. Propionsyra kan nämligen i levern ombildas till glukos en process, som ger stort utslag i form av en försenad blodsockerstigning. Hos friska tävlingshästar, som här i detta försök, är detta säkert inte några problem. Men hos hästar med insulinresistens kan den redan existerande hyperinsulinemi ytterligare förvärras en oönskad effekt, som kan undvikas genom att fodra med EquiGard /hö. Hø H-S-H B-S-H EquiGard /hö Ill. 6 Förändring i blodsockervärdena före (0) och nio timmar (9h) efter morgonfodring. Endast hos de två foderstater med spannmålssockerbetor (S) steg blodglukosen (statistiskt signifikant) Efter EquiGard /hö-fodringen blev det dessutom mätt de lägsta kvävevärden. Det betyder, att också den kväverelaterade belastning på lever och njurar reduceras med denna fodring. 9
Sammansättning och deklaration för EquiGard EquiGard Müsli Equi Gard Pellets Snittat, varmlufttorkat alphö 22 %, Äpplemäsk, sockerbetsfibrer, linfrön 4,4 %, Äpplesirap, majsgroddar, blandning av kallpressade växtoljor (linfrö-/ solros-/ majsgroddolja) 3,5 %, kryddörter (kamomill, fänkål, rosmarin, koriander, bockhornsklöver frö, Mariatistel) 3 %, snittad lucern, öljäst, isomaltose prebiotisk 1,5 %, vindruvkärnextrakt, vetekli, salt, havsalgkalk, morötter, vitlök, havsalgmjöl, vetegroddar Varuinnehåll Råprotein 9,6 % Råfibrer 17,0 % Råfett 8,0 % Råaska 12,5 % Stärkelse 7,0 % Socker 6,0 % Smb. råprotein 77 g/kg Smb. energi 8,5 MJ/kg Kalcium 1,2 % Fosfor 0,5 % Magnesium 0,6 % Natrium 0,5 % 10 Näringsfysiologiska tillsättningsämnen per kg Vitamin A 16.000 IE Vitamin D3 1.700 IE Vitamin E 580 mg Vitamin B1 11 mg Vitamin B2 15 mg Vitamin B6 7 mg Vitamin B12 40 mcg Biotin 420 mcg Niacin 37 mg Folinsyra 4 mg Pantothensyra 18 mg Cholinchlorid 200 mg Spårämnen per kg Järn 200 mg Zink 300 mg Mangan 300 mg Koppar 85 mg Jod 2,0 mg Kobolt 2,0 mg Selen 1,2 mg
Är EquiGard lämpligt för att förebygga fång? Resultaten från försöket i Köpenhamn bekräftar att med en kombination av hö som grundfoder och EquiGard som kompletteringsfoder kan risken för fångutlösande blindtarms-dysbios i stort sett undvikas. Tack vare det mycket låga stärkelseinnehållet är det med denna foderkombination likaså möjligt att hålla blodsockret på en permanent moderat nivå. En sådan fodring är således lämpligt för att begränsa insulinresistens/hyperinsulinemi hos hästar med EMS eller Cushing Syndrom (ECS). EquiGard kan därmed sättas in som ett säkert kompletteringsfoder till alla hästar, som har en ökad risk för att utveckla ett foderbetingat fång. 11
Ytterligare kommentarer om EquiGard EquiGard kännetecknas dessutom vid ett moderat innehåll av energi och protein. Med EquiGard är det möjligt att uppnå ett stabilt KKF nivå som basenergi och samtidigt kan man undvika kvävebelastning i organismen. Dessutom tillför EquiGard livsviktiga mineraloch vitalämnen och är därmed lämligt som kompletteringsfoder i följande situationer: - Begränsning av insulinresistens hos hästar med EMS eller Cushing Syndrom - Stimulering av viktnedgång hos överviktiga hästar - Upprätthållande av en fysiologisk korrekt tarmflora, också vid benägenhet till diarré och kolik - Efter fång - Efter kolik eller kirurgiska ingrepp - Vid boxvila - Till spända och stressade hästar - Till hästar med muskelproblem som rhabdomyolys och PSSM - Till hästar med lever- och njurproblem, där det samtidigt är behov av moderat energi Dr. Eberhard Moll Christine Brøkner 2011 Källhänvisning: 1. Eberhard Moll: Fodret rund - fodret syg Det metabolske syndrom og følgerne heraf. Futt erjournal 12, pp 10-16 (2007) Se desuden under www.hippolyt.dk 2. Helmut Meyer, Manfred Coenen: Pferdefütt erung. Parey Buchverlag Berlin (2002) 3. Christine Brøkner et al.: The effect of caecal ph on in vivo fi bre digestibility in Norwegian trott er horses. In: Applied equine nutrition and training. Arno Lindner (ed), Wageningen Academic Publishers (2011) pp 205-211 Försäljning och marknadsföring i Skandinavien: St. Hippolyt Danmarks A/S Øgelundvej 7, Blåhøj 7330 Brande Tel. +45 7020 5344 Fax +45 7534 5311 hippolyt@hippolyt.dk www.hippolyt.dk 12 Forskning, utveckling och produktion: Mühle Ebert Dielheim GmbH Talstraße 27 D-69234 Dielheim Tel. (+49) 6222 990-0 Fax (+49) 6642 75111 info@muehle-ebert.de www.muehle-ebert.de Forskning/EquiGard/EquiGard_2012_SE