Trafikverket. Joakim Frank Teknik & Miljö. Projekt Ölandsbron. Belysningsdag Energikontor sydost, Kalmar. Vägverket

Relevanta dokument
Underhåll Ny organisation 1/1

Belysning utanför staden. Mathias Wärnhjelm, Trafikverket

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Miljöanpassad upphandling av Utomhusbelysning Eva Dalenstam, Miljöstyrningsrådet

Jonny Petersson Philips Professional Lighting. - energiseminarium våren 2010

Belysningslagstiftning - Ekodesign och energimärkning

COBRA. Lars Gunnarsson Vattenfall Service. Vattenfall AB

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

SLUTRAPPORT Klimatinvesteringsprogram II Energisnål gatubelysning i Uppvidinge

Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne. Vintern 2010

Santander, Norra/Centrala Spanien Gatubelysningsprojekt

CENTRAL STYRNING AV UTOMHUSBELYSNING

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen

Checklista Energieffektivisera gatubelysning

Belysningsutmaningen, en nationell kraftsamling för effektivare belysning Carl-Martin Johborg

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk

Minskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen. Melker Lundmark

LED-BELYSNING. för industri och offentliga miljöer. sparar naturresurser och skapar möjligheter. din naturliga samarbetspartner

AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader

Det perfekta bytet från. kvartsmetallhalogen, högtrycksnatrium och kvicksilver till LED NYHET!

BUY SMART. Grön Upphandling för Smarta Inköp. Belysning. Supported by:

utomhusbelysning erfarenheter om utomhusbelysning Hans Andersson, f.d.

Teknikutveckling och belysning med lång. Lennart Abramsson, Aura Light AB

Exempel på energieffektivisering genom byte av armaturtyp. GC-väg Rutvik Björsbyn, Luleå kommun. Hösten 2008

i samband med Tertial 1

Regler för trafikbelysning i Avesta kommun

En ljusare framtid. Spara energi och miljö med modern belysning. Information från

Samverkan för en bättre miljö -

Rätt ljus på rätt plats

Titan mastbelysning Europatillverkad kvalitetsarmatur för högmast

Utredning kring utbildningsinsatser. för ökad kompetens i utformning av energieffektiv belysning för inne och utemiljö

Klimatsmart Belysning

Energioptimering av gatubelysning, lysrörsarmaturer och elmotorer. optimering av elmotorer. styrning av gatubelysning. effektiv indutribelysning

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE

Energieffektivisering o Nytt Ljus. Joakim Frank Underhåll, Anläggningsutveckling Elkraftsystem

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Armaturbyte Ishall. Klimatsmarta energisparlösningar med garanterad avkastning. Energisystem

EKONOMI OCH UNDERHÅLL

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

VÄLKOMNA TILL. Belysningsdagarna

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Kostnadseffektiva samt

Väg 35 Åtvidaberg-Linköping Delen Vårdsbergs kors - Hackefors

Smedby, Kalmar kommun, Sydöstra Sverige Gatubelysningsprojekt

PHOENIX LED-ARMATUR! PRODUKTINFORMATION

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Studie nybyggnation Ulfsgården

Miljökrav i belysningsupphandlingen

Åtgärd 5. Byte av armaturer och trafiksignallyktor

VÄLKOMNA. TILL MALMÖ STAD Gatubelysning. Johnny Clausen

Studie nybyggnation Gudmundstorp

Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten

SmartBalance kombinerar prestanda med smart design

Belysning. Utan glödlampor. Hearing Peter Bennich, Energimyndigheten

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.

Klimatsmart belysning - med bibehållen ljuskvalitet

Upphandling av hållbar inomhusbelysning Ställ krav och handla upp. Hultsfred Ylva Svedenmark

, Kenth Arvidsson. Energieffektivisering Arlanda

PRIMES. produktgrupp utomhusbelysning. Energikontor Sydost

Energieffektivisering lägesrapport 4

SmartBalance kombinerar prestanda med smart design

Nytt ljus i elljusspåren

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm

Utnyttja konverteringen som ett steg i energieffektiviseringen. Klas Berglöf, ClimaCheck

Ceebels verksamhet idag och i framtiden

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Förutsättningar för miljökrav i offentlig upphandling

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB

Ljusflöde - Lumen. Ljusflödet bestämmer. Små intensiva ljuskällor är. Möjliga luxnivåer Antal armaturer. Lättare att styra Svårare att avblända

Ansökan. Bilaga x Sida 0 (14) Bilaga 07. Ansökan om klimatinvesteringsmedel

Namn på projektet/åtgärden: Energi- och klimatanpassade åtgärder inom Norrmalms stadsdelsnämnd

SmartBalance kombinerar prestanda med smart design

Nu och Framtidens LEDande ljuskälla

Mjölby kommun Ljusutredning Mantorptravet. Utredning av ljusstörningar för detaljplan Viby-olofstorp 4:4. (Östra Olofstorp vid riksvägen )

Energi- och klimatstrategi

Bilaga 1 till tjänsteutlåtande om reinvesteringsprogram för stadens väghållning. Henrik Gidlund Anläggning

Lys upp vägen mot framgång!

Stolpbelysning ELUM. - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION

Skräpkorgar med solcellskomprimering och skräpkorgar med källsortering. Slutrapport. Namn på projekt:

Energieffektivisering. Slutrapport

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort

Sant och osant om kommande utfasning av belysningsprodukter

framtidens utomhusbelysning

LUMA. För en säkrare väg

Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson

Lågenergiljus i Europa och hårdare märkningskrav

Armaturbyte Parkeringshus

prestanda PowerBalance, surface mounted Fördelar Funktioner Användning specifikationer

Forskningsprogram. Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys. Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg

SlimBlend rektangulär Hög prestanda, avancerad kontroll

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Marknadsledande lösningar för belysning och elbilsladdning. defa.com

den nya upplysningstiden

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Teknisk handbok. Belysning. Projekteringsanvisningar

ST8A-EM 7.3 W/ mm

Transkript:

Trafikverket Joakim Frank Teknik & Miljö Projekt Ölandsbron Belysningsdag 2015.03.17 Energikontor sydost, Kalmar Vägverket 1 2015-03-16

Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt Verksamhetsidé Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige. 2 2015-03-16

Underhåll 2015 cuh Anna Lundman Biträdande cuh Lars Spångberg Verksamhetsstyrning Madelene Frödell Nat leveranssamordn Joakim Olsson HR Anders Löfgren Kommunikation Pär Gustafsson Underhållsdistrikt Nord Håkan Äijä Underhållsdistrikt Mitt Per-Johan Åström Underhållsdistrikt Öst/Sthlm Tony Persson Underhållsdistrikt Väst Mikael Hagberg Sven Ödeen Tf Morgan Rehn Järnvägssystem Väg- System Ulrika Honauer Teknik och miljö Ingemar Frej Underhållsdistrikt Syd Annika Canaki 3 2015-03-16

Avdelning Teknik och miljö Avdelning Teknik och miljö Ingemar Frej Verksamhetsstyrning Mimmi Lundqvist Ryde Byggnadsverk och geoteknik Eva Gustavsson Elkraft Leif Lindmark Övervakning och fordon Amila Maksumic Signal Tf Anders Petersson Spår och väg Melker Pettersson Miljö Anders Wuolo 1/4 Tf Christian Eriksson Trafiksäkerhet Håkan Gunnarsson Kraftförsörjning Mårten Eklund Överföring Tf Jan Östlund System- och driftstöd Nils Rohlsson 4 2015-03-16

Ölandsbron, styrsystem & belysning. Vad har vi tänkt oss. och varför då? 5 2015-03-16

Varför då? Lite bakgrund! Energimyndigheten o Ekodesignkrav För att hejda klimatförändringarna har Europeiska unionen (EU) fastställt tre energi- och klimatmål till 2020, 20/20/20-målen. Målen anger att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent, 20 procent av den energi som används inom EU ska komma från förnybara energikällor och att energieffektiviseringen ska öka med 20 procent För att EU ska nå dessa mål finns ekodesigndirektiv 2009 antogs en ekodesignförordning för gatu-och kontorsbelysning Ekodesignkrav innebär stora energibesparingar samt begränsningar i utsläpp och användningen av material. Kraven är viktiga för att minska energianvändningen och klimatförändringarna och för att minska miljöbelastningen i stort 6 2015-03-16

Varför då? Lite bakgrund! Energimyndigheten o Ekodesignkrav Marknaden för belysningsprodukter är omfattande och förväntas öka, från ca 1.6 miljarder ljuspunkter år 2005 till 2.3 miljarder år 2020. Samtidigt ökar kraven på mer ljus Belysning påverkar miljön på flera sätt, bland annat genom sin energianvändning, kvicksilverinnehåll, samt ljusspridningen. Om antalet ljuspunkter ökar till 2.3 miljarder, men inga krav ställs på produkterna så förväntas energianvändningen öka från 200 TWh till 260 TWh och kvicksilveranvändningen öka från 12.6 ton till 18.6 ton till år 2020. Ljusspridningen är svår att mäta 7 2015-03-16

Varför då? Lite bakgrund! Energimyndigheten o Ekodesignkrav För gatubelysning gäller krav på hur mycket ljus som ska vara riktat uppåt och nedåt (max en viss mängd får vara riktat uppåt och en viss mängd måste vara riktad nedåt= avskärmningsklass). Detta för att reducera light pollution. Produktkrav ställs för att reducera energibehovet & minska miljöpåverkan (öka miljöprestanda ) under hela livscykeln Produktkrav ställs på ljuskällor, driftdon och i viss mån även armaturer Kraven innebär en utfasning av de minst effektiva produkterna enligt en tidtabell i tre steg Nivåerna för kraven sätts för att totalkostnad för investering och driftskostnad ska bli så låg som möjligt. 8 2015-03-16

Varför då? Lite bakgrund! Allt det här, och lite till kokas sedan ner till Trafikverksspecifika styrkortsmål o planer för att spara energi och miljö! Verka för att minimera energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, inkluderande byggande, drift och underhåll samt trafikeringen av infrastrukturen. Utsläpp av växthusgaser från infrastrukturhållningen, räknat som koldioxidekvivalenter, ska minska med 15 procent till 2020 jämfört med 2015 års nivå. Energianvändningen i infrastrukturhållningen ska minska med 10 procent till 2020 jämfört med 2015 års nivå. Vi har ett uppdrag att bygga energieffektiva anläggningar som tillgodoser behoven på ett resurssnålt sätt och som är miljömässigt och samhällsekonomiskt lönsamma/motiverade. (se bl.a 4.5 Energieffektiv infrastrukturhållning) Trafikverkets grundprincip för belysning är att det ska finnas god belysning, där det behövs för att öka trafiksäkerheten i tillräcklig omfattning 9 2015-03-16

Europa 10 2015-03-16 När det gäller utomhusbelysning har Sverige högst antal installerade armaturer per capita i världen, och gatubelysningen beräknas utgöra den näst största utgiftsposten i kommunernas drift- och underhållsbudget

Varför då? Lite fakta! 90% av en belysningsanläggnings energianvändning är under dess livstid = när anläggning används! Belysning står för ca 20 % av världens elförbrukning 1,6 Miljarder människor på jorden har ingen elektrisk belysning Utan styrmedel uppskattas elanvändning för belysning nära fördubblas till 2030-5000TWh (enl EA http://www.iea.org/papers/2008/cd_energy_efficiency_policy/4-lighting/4-light2006.pdf ) 10% av elförbrukning i Sverige går till belysning 14TWh el för belysning 2010,besparingspotential ~6TWh (1TWh = 1 miljard KWh!) TrV:s elförbrukning 2013 390GWh (~390 Milj KWh) 2011 ca 455GWh 138 GWh på väganläggningar, bel ca 92GWh = 67% Antal elabonnemang ca 11200, tillkommer ca 500/år, avgår ca 200/år. EE-åtg ger ca 3-400 tkr besparing/år KORT SAGT, VI MÅSTE VARA RESTRIKTIVA, MEN ERBJUDA RÄTT LJUS PÅ RÄTT PLATS, I RÄTT TID! 11 2015-03-16

Nytt Ljus ett verksamhetsnära utvecklingsprojekt, medfinansierat av Energimyndigheten Försök med ny teknik för energieffektiv belysning i drift på vägar och stationsområden Mål: Skaffa och sprida kunskap Driva på teknikutveckling Bereda väg för storskaligt införande Produkter prövas i drift längs statliga vägar, stationsområden, tunnlar mm Enkla praktiska försök Ger underlag för djupare vetenskapliga studier 12 2015-03-16

13 2015-03-16 www.trafikverket.se/nyttljus

Ölandsbron, lite bakgrund Invigdes 1972, Europas längsta bro fram till 1998 Total längd: 6072 m 801 m lågbro 910 m högbro 4361 m lågbro 78 321 m2 19 övergångskonstruktioner 14 2015-03-16

Ölandsbron, lite bakgrund segelfri höjd på 36 meter fri brobredd på 13 meter. högsta höjd 41,69 meter lägsta höjd 6,65 meter armerad betong i 155 spann/156 stöd, varav högbrodelen i 6 spann om 130 meters spännvidd ÅDT 17 500 (925) Sommarmedeldygn 23 788 (1286) Vintermedeldygn 13 963 (749) Maxdygn 35 000 (15 Juli?) 15 2015-03-16

Ölandsbron, lite bakgrund Start för funderingar byte av belysning Belysning bytt, slutet 80- början 90-talet Projekt/förstudie 2007/2008, slutrapport 2009 Målet att minska energikostnad samt kostnad för broinspektioner Låghöjdsmonterad belysning olika varianter, hur blev det Observera att det var möjligheterna med låghöjdsmonterad belysning som sådan som projektet skulle prova, ej belysningsanläggning som helhet! 16 2015-03-16

Ölandsbron, lite bakgrund 14 st armaturer bestyckade med 21W lysrör, högfrekvensdrift typ T5. Ljusflöde 1900 lumen/st 14x3190=26600 lumen Installerad effekt ljuskällor =14x21=294W 17 2015-03-16

Ölandsbron, lite bakgrund Hur skulle det kunna se ut.. Vill man köra här? 18 2015-03-16

Ölandsbron, lite bakgrund Vi funderade efter detta i andra banor.. Möjligheterna att ta bort vissa stolpar? Dubbla armaturer i kvarvarande stolpar Nya beräkningar.. Hur skulle det kunna se ut? 19 2015-03-16

20 2015-03-16 Ölandsbron, lite bakgrund

Ölandsbron, lite bakgrund Hur summerade vi då detta 21 2015-03-16

Ölandsbron, lite bakgrund Befintlig belysningsanläggning Antal 346 varmförzinkade stolpar ( 399 inkl. påfarter ) 100W Hps-belysning befintliga armaturer Energiförbrukning ca 270 000 kwh/år (576 st totalt inom anläggn.) Total DU-kostnad 4-500tkr/år 22 2015-03-16

Ölandsbron, lite bakgrund Befintlig belysningsanläggning Höjd stolpar 10 m Armlängd 2.6 m Sick-sack-montage Diameter 122 mm bottensektion Godstjocklek 10 mm i bottensektion Max armatur vikt 25 kg Max armatur yta 0,2 m Stolpar på konsoller 23 2015-03-16

Ölandsbron. Hur summerade vi då detta Byte av belysning handlas upp enligt ABT-06 Funktioner o krav beskrivna i FFU LED-belysning, totalt 412 armaturer, varav 346 på själva bron. Krav på RA-index, IP-klass mm. Adaptivt styrsystem för realtidsstyrning med möjlighet att styra varje individ Entreprenör svarar under 5 år för DU av anläggning, inkl uppdatering programvaror etc. 24 2015-03-16

Ölandsbron. Vilka krav ställde vi? (några av dom ) Prestanda och redovisningskrav armaturer Varje armatur skall vara en egen individ och styras separat. Armaturen ska uppfylla minst kapslingsklass IP65. Armaturen och dess ljustekniska utrustning skall klara en omgivningstemperatur på -20 - +35C. Armaturens ljuskälla skall ha ett CCT-värde (K) 4000, tillåtet uppmätt CCT (K) 3710-4260 enl. LM-79. För armatur skall finnas ljusdatafiler för ljusberäkningar i beräkningsprogram som DIALux, Relux, Ljusflödesnedgång över armaturens livslängd, L 70 x timmar. Drivdonets förväntade livslängd samt bortfall (i % per 1000 timmars drift). Utvärderades enligt mervärdesmodell = avdrag anbudssumma, (utvärderingsmodellen kan beskrivas enligt följande formel Lägst jämförelsesumma vinner: Jämförelsesumma = anbudspris mervärden) 25 2015-03-16

Ölandsbron. Vilka krav ställde vi? (några av dom ) Adaptiv styrning av belysning Signaler hämtas från VH-anläggning Tre olika driftfall: -normal, -fjärr, och lokal Informationsutbyte, larmer och övriga krav enligt kommande TrVkrav (pågående arbete) Fyra olika nivåer på belysning: - Låg nivå 0,3 cd/kvm - Mellan nivå 0,5 cd/kvm - Standardnivå 0.65 cd/kvm - Dirigerad nivå 0,80 cd/kvm 26 2015-03-16

Ölandsbron. Adaptiv styrning av belysning Styrsignaler hämtas från VH-anläggning Krav på redovisning av prestanda Krav. på redovisning av energibehov Kravställda funktioner testas i FAT, SAT, OAT & GAT. 27 2015-03-16

Ölandsbron.. förbrukning innan byte ca 181 000 kwh/år förbrukning efter armaturbyte, exkl styrsystem ca 96 000kWh/år (om vi hade valt det..) besparing ca 85 000 kwh/år 28 2015-03-16

Ölandsbron.. förbrukning innan ca 181 000 kwh/år förbrukning efter armaturbyte inkl styrsystem: lägsta effekt medeleffekt full effekt =14 w =26 w =58 w -lägsta effekt 25% av tiden -medeleffekt 50% av tiden -full effekt 25% av tiden Totalt = 5974 kwh/år = 21424 kwh/år = 23896 kwh/år = 51294 kwh/år besparing efter armaturbyte, inkl styrsystem ca 129 000kWh/år 29 2015-03-16

30 2015-03-16

Ölandsbron.. merkostnad styrsystem, ca 500 tkr återbetalningstid merkostnad styrsystem: -förbrukning, exkl styrsystem ca 96 000kWh/år -förbrukning, inkl styrsystem ca 51 000kWh/år Besparing = 45 000kWh/år Återbetalningstid styrsystem, ~10 år. Mervärden som mindre störningar, enklare övervakning tider då vi inte kan gå ut på bron (Hade vi tänkt iaf ) 31 2015-03-16

32 2015-03-16

33 2015-03-16 Färjestaden

Ölandsbron & styrsystem, en summering Optimering av underhållsarbetet automatiserad felsökning o kommunikation med anläggning Hur kan man använda system för att optimera anläggningen? Hur påverkar systemet dagliga driften? Miljövinster, mervärden som mindre störningar Möjlighet till stora energibesparingar utredning av exempelvis nattsläckning, om tillämpligt Gäller att tänka över när avancerade system ska användas, rätt situationer! 34 2015-03-16

Varför då? Lite bakgrund! Sammanställning av livscykelkostnad över 25 år, från MSRs LCC kalkylblad 35 2015-03-16

36 2015-03-16 Varför då? Lite bakgrund!

Styrsystem och Framtiden.? Styrsystem anpassas till behov och nytta Avancerade system blir mera avancerade, ex fordon kommunicerar med infrastrukturen Nattsläckning delar av anläggningar, där lämpligt Kan vi optimera bytesintervaller? (Natrium-anläggn) Integrera i skötselentreprenader, 11 larm o händelser enligt TDOK 2013:0580 37 2015-03-16

Hur summerar vi detta? Energieffektivitetsjämförelse ( SLEEC -värde) Summering av respektive tekniks medelpoäng för energieffektiviteten Värdet är inte optimalt eftersom armaturen monteras i en befintlig anläggning där stolpavståndet inte är optimerat, värdet visar inte armaturens egentliga effektivitet, och det ska därför inte användas utanför Nytt ljus-projektet., Formel för SL: SL=Ps/Lmed/S/Wr Ps=Systemeffekt Lmed=Medelluminans S= Stolpavstånd Wr = Körbanans bredd 38 2015-03-16

Hur summerar vi detta? Energieffektivitetsjämförelse ( SLEEC -värde) Induktion (2 st) 1,6 samt 1,35 Keram metallhalogen (1st) 0,56 Dioder (LED, 19 st) 0,53 (Ölandsbron 0,16 på full effekt!) 39 2015-03-16

Hur summerar vi detta? Summering av respektive tekniks medelpoäng ser ut så här: Busshållplatser 14,6p Dioder 13,8p Styrsystem 14,3p Andra tekniker för bel. 7,5p Dioder tillsammans med styrsystem mest energieffektiva lösningen för att belysa idag! 40 2015-03-16

Hur summerar vi detta? Räcker detta till då? NEJ- inte enligt frågan som ställdes till Nytt Ljusprojektet.. Tidigt i projektet uttalades en målsättning: Vid projektets utgång skall det finnas en realistisk genomförbar plan, med provade produkter, för hur Trafikverkets sammanlagda elförbrukning för befintlig (enligt 2008 års nivå) utomhusbelysning inom tre år (dvs till 2016) skall minska med hälften jämfört med år 2009.å nu blir det sifferexercis.. 41 2015-03-16

Hur summerar vi detta? installerad medeleffekt typlän för år 2009 var 128w/armatur. årsförbrukning/armatur = 128w x 4000 timmar = 512kWh Förbrukning för typlänet i 2009 årsnivå = 2931 x 512kWh =1 500 672kWh Trafikverkets totala bestånd är 200 000 ljuspunkter, anta en installerad medeleffekt på 128 w/st x 4000 brinntimmar/år = 102,4 miljoner kwh/år i förbrukning i 2009 års nivå. 42 2015-03-16

Hur summerar vi detta? installerad medeleffekt typlän för år 2013 var 105w/armatur. årsförbrukning/armatur = 105w x 4000 timmar = 420kWh Förbrukning för typlänet i 2013 årsnivå = 3120 x 420kWh =1 310 400kWh Trafikverkets totala bestånd är 200 000 ljuspunkter, anta 105 w/st x 4000 brinntimmar/år = 84 miljoner kwh/år i förbrukning i 2013 års nivå (exkl ökning av antalet armaturer) 43 2015-03-16

Hur summerar vi detta? gäller att komma ner till halva 2009 års förbrukning = 750 336 kwh totalt. krävs en minskning från 2013 års nivå med 560 064 kwh medeleffekt/armatur behöver minskas med 560 064/3120 = 179 kwh/år för att uppfylla halveringsmålet installerade effekten behöver minskas med ca 45 w/armatur, från 412kWh/år till 233kWh/år Måltalet att sikta på är alltså ca 60w/armatur (105-45) i installerad effekt i medeltal! 44 2015-03-16

Hur summerar vi detta? För Trafikverkets hela bestånd skulle det innebära en minskad energiförbrukning på 179kWh x 200 000= 35,8 miljoner kwh, total energiåtgång skulle därmed bli 233 x 200 000=46.6 miljoner kwh adaptiv styrning på Ölandsbron ger oss följande siffror: Tidigare installerad effekt 110W/armatur, total energiåtgång för anläggningen 181 280 kwh/år nya armaturer 58w/armatur vilket ger en teoretisk energiåtgång för anläggning på 95 584 kwh/år Anläggningen innehåller 412 st armaturer 45 2015-03-16

Hur summerar vi detta? För drift med styrsystem antar vi efter mätningar på armaturer följande värden: lägsta effektnivå medeleffekt full effekt =14w effektbehov =26w effektbehov =58w effektbehov årsförbrukning med styrsystem: lägsta effekt 25% av tiden =5974 kwh/år medeleffekt 50% av tiden =21 424 kwh/år full effekt 25 % av tiden = 23 896 kw/år Summa =51 294 kwh/år 46 2015-03-16

Hur summerar vi detta? Total besparing inkl styrsystem =181 280 51 294 = 129 986 kwh/år Vi räknar om detta till installerad medeleffekt enligt följande: 51 294 kwh/4000 timmar = 12 823w installerad medel -effekt 12 823/412=31.1w effektbehov i snitt. Måltalet på 58w/armatur klaras i denna anläggning, även om den går fullt hela tiden Anläggningar med större effektbehov. Natriumanläggningar med fräscha armaturer, resursslöseri. 47 2015-03-16

Hur summerar vi detta? Ska Trafikverket klara det inom Nytt ljus uttalade målet om en halvering av energiförbrukning krävs stora insatser med armaturbyten och styrsystem, och detta inom bara några år! Beräkning som påvisar att detta är möjligt finns i slutrapporten från Nytt Ljus.. kostnaderna för detta har inte beräknats Mera information och rapporter från samtliga delförsök finns i slutrapporten för Nytt Ljus 48 2015-03-16

Länktips.. VGU, kommer revidering slutet av Mars, här finns även Vägbelysningshandboken http://www.trafikverket.se/vgu/ Nytt ljus-projektet, slutrapport mm: http://www.trafikverket.se/nyttljus/ Dokumentcenter, krav för styrsystem 2013:0580, armaturer 2013:0651 http://trvdokument.trafikverket.se/ Publikationswebb (bl.a. Belysning stadsnära trafikleder 2011:132) http://online4.ineko.se/trafikverket 49 2015-03-16

Tack för Mig! Joakim Frank Trafikverket Underhåll, Teknik & Miljö, Elkraftsystem 50 2015-03-16