2011-12-05 Frågor och svar från workshopen 22 november Här kan ni läsa en sammanställning av de frågor som lyftes under workshopen om Crowdculture den 22 november. Vi vill gärna fortsätta att föra en dialog kring både sådant som ni tycker känns spännande med systemet och sådant som ni är oroliga för. Många frågor handlade om tekniken och finansieringsmodellen. Vi försöker här, tillsammans med Fabel kommunikation som utvecklat tekniken, att besvara dessa i den mån vi kan. Eftersom vi vill pröva och utvärdera systemet tillsammans med er så har vi inte alla svar. Regionförbundets satsning på crowdfunding som ett sätt att möjliggöra mindre kulturinitiativ och föra kulturen närmare medborgaren är för oss ett led i en demokratiseringsprocess. Vi skulle därför också gärna vilja att andra frågor lyftes till diskussion. Hur kan man, både som offentlig aktör och som kulturinstitution, ta hand om och uppmuntra människors intresse för kultur och kulturskapande? Hur kan man skapa förutsättningar för deltagande? Vilka involveras i arbetet och hur? Satsningen är också ett led i att synliggöra den process som ett projekt går igenom innan det blir verklighet. I nuvarande stödsystem syns bara de initiativ som beviljas finansiering, och kriterierna är svåra för små aktörer att leva upp till. Crowdfunding är ett sätt för oss att försöka lösa ett problem som uppmärksammades i samband med arbetet med den regionala kulturplanen, nämligen att det är svårt för de små och oetablerade aktörerna att hitta finansieringsmöjligheter. Vänliga hälsningar från kulturkansliet, Regionförbundet södra Småland Lästips! Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se
Samtal mellan Tobias Nielsén och Max Valentin, VD på Fabel kommunikation på bloggen Kulturekonomi: http://kulturekonomi.se/2011/03/15/samtalmaxvalentin-det-finns-stora-mojligheter-att-gora-en-stor-forbattring-for-manga/ Bredda deltagandet i kulturen - artikel av Max Valentin på Newsmill (här finns också länkar till artiklar som är kritiska): http://www.newsmill.se/artikel/2010/11/03/bredda-deltagandet-i-kulturen De frågor som ställdes under workshopen var följande: Är det ett politiskt/populistiskt initiativ? Kommer vi att ha detta system i framtiden? Våra utgångspunkter har vi beskrivit ovan. Vi prövar nu crowdfunding som ett komplement och en möjlighet främst för de mindre kulturinitiativen. Finansieringssystemet kommer inte att ersätta andra möjligheter till finansiering. Vi har fokuserat på ett av problemen, små aktörers bristande möjligheter att hitta finansiering, och ett sätt att pröva och utvärdera en lösning på problemet. Det finns en bakomliggande debatt om populism och vad som kan uppstå när privata intressen kopplas in. Det behöver vi förhålla oss till i denna satsning. Ett intressant resultat från Stockholms satsning på crowdfunding visade dock på motsatt resultat, det vill säga att väldigt smala initiativ fick möjlighet att förverkligas. En annan viktig följdfråga handlar om projekt som kan vara smala men även av etisk tvivelaktig karaktär. Här är det viktigt att vi på regionförbundet sätter upp kriterier för de projekt som läggs upp i systemet. Alla projekt som läggs upp kommer sedan att granskas av oss utifrån dessa kriterier innan de släpps upp i systemet. Vi välkomnar en dialog om vilka problem och möjligheter ni ser! Svar från Max Valentin, Fabel kommunikation: Jag vill försöka besvara dig mycket seriöst då det är en återkommande fråga. 2 (7)
Crowdculture är ett politiskt initiativ och med politik menar jag att vi söker transformera gemensamma uppfattningar om ansvarsfördelning och roller inom det kulturpolitiska fältet. Crowdculture är inte menat som ett populistiskt initiativ. Med populism så refererar vi ofta till en estetik som har lätt att generera stora pengar till skillnad från konst och kultur som är populär men inte genererar samma pengaströmmar. Den kultur som ofta sorterar under populism behöver inte system som Crowdculture, den klarar sig mycket bra på marknadens egna villkor. Cirkus i Stockholm säljer slut på musikalbiljetter för 800 kr/st och för dem är det en förlustaffär att börja jobba med nya finansieringssystem. Å andra sidan behövs Crowdculture förmodligen inte heller för de delar av konstsfären som är väletablerad, de har sin finansiering säkrad via befintliga samarbeten och kanaler. Crowdculture riktar sig snarare till skikt som inte tar plats på dessa två arenor, där förmodligen den största delen av vår kultur- och konstproduktion sker. Om det resulterar i vad du som frågeställare anser är populism avgörs nog bäst i en analys av de hittills finansierade projekten. Vår analys av det vi finansierat hittills anser vi visar på det motsatta, det vill säga att väldigt smala initiativ fick möjlighet att förverkligas. Om det är ett system vi kommer att ha i framtiden är svårt att sia om, framtiden är som bekant täckt av slöjor. Vad vi dock vet om framtiden är att den inte kommer att vara strukturerad på samma sätt som det som varit. I ett kortare perspektiv på framtiden så kan vi gissa att mikrofinansieringssystem (en slags familj av tankar crowdculture till viss del sorterar under) kommer att spela en viss roll. Andra förändringar som vi kan gissa oss till är att civilsamhället, det offentliga samhället och internetbaserad individorganisering kommer att behöva arbeta tillsammans med delade ansvar, historiskt sätt är detta inte något speciellt ovanligt. Flera av våra större numera statligt drivna organisationer som Dramaten och Nordiska Museet startade med crowdfunding men i offline-format. Sätter man sin egen budget? 3 (7)
Ja, varje projekt sätter sin egen budget. Det finns en simulator när man skapar projektet som ger dig stöd i att se hur många stödjare man behöver för att nå den önskade budgeten eller hur lång tid det kommer att ta att få de önskade medlen med den grupp stödjare man tror sig kunna få. Hur fungerar det med tiden, blir pengarna innestående? Man skulle kunna säga att pengarna är innestående under handläggningstiden precis som att de på något sätt är innestående när du söker på traditionellt sätt från det datum du skickar in ansökan till dess du får svar. Men istället för att det är en kulturhandläggare som handlägger så är det en crowd. Hur når man de som inte har datorer, hur kan de stödja? Den digitala ojämlikheten är ett bekymmer i många olika sammanhang. Det finns olika initiativ för att stötta utvecklingen, till exempel Digidel. Biblioteken kan vara behjälpliga. Här handlar det också om att de som mobiliserar stödjare till sina projekt kan hjälpa till eller hänvisa vidare. Det kan dock vara viktigt att komma ihåg att så som det nuvarande stödsystemet är utformat idag så finns det i princip inte möjlighet för någon att vara delaktig, oavsett om man har dator eller inte. Kan man ge mer än 50 kronor i månaden? (Under workshopen väcktes även frågan om det kan finnas möjlighet att skänka mindre, att till exempel stötta ett projekt med sitt intresse utan att donera något.) Från och med 1 januari kan medlemmar donera valfria summor till projekt på sidan. Denna typ av donationer kommer dock ej att påverka hur de offentliga investeringarna görs. Man kommer dock inte kunna skänka mindre summor då kortavgifterna består av både fasta och rörliga delar och den ekonomiska effektiviteten blir mycket låg. 4 (7)
Hur förhåller sig andelen av den offentliga och den privata finansieringen sig till varandra? Det är ett ganska komplext förhållande mellan den privata och den offentliga delen av pengarna i systemet då det ständigt förändras. Den offentliga parten måste kunna budgetera för sin investering vilket innebär att det är en fast summa pengar. Hur många privatpersoner som är med och hjälper till kan dock förändras över tiden. Detta innebär att vid två tidpunkter är relationen mellan de två parterna inte samma. Är det få medlemmar på siten, kommer de ha större inflytande över de offentliga medlen, är det många medlemmar kommer fler projekt kunna realiseras men varje individ kontrollerar mindre av det offentliga. Hur påverkar det om man har andra ansökningar inne hos till exempel Kulturbryggan eller regionförbundet? Svar från Kulturkansliet: Eftersom det är olika kriterier som gäller för Crowdculture och de ordinarie projektmedlen och eftersom de olika stödsystemen riktar sig till olika typer av målgrupper så kommer det troligtvis inte att vara ett problem. Skulle det uppstå en situation att man har en vanlig projektansökan inne och planerar att även lägga upp något i Crowdculture så kan det dock vara bra att föra en dialog med oss. Finns det en risk för att man börjar arbeta för projektets finansiering istället för projektets idé och vision? Upplägget bidrar visserligen till att själva finansieringen hamnar i fokus. Men som vi ser det så belyser upplägget även betydelsen av att berätta om vad man vill med sitt projekt, att synliggöra just idéerna och visionerna. Dessutom på ett tidigt plan, vilket är en relativt osynlig process för många annars. 5 (7)
Att det behövs pengar för att realisera idéer och visioner kan ibland innebära att finansieringen hamnar i fokus, men detta är nog oberoende av vilket system man använder. Det vi hoppas systemet kan hjälpa dig med förutom pengar är att hitta fler människor som är intresserade av att realisera samma vision. Att berätta om vad man vill med sitt projekt, att synliggöra just idéerna och visionerna leder förhoppningsvis till positiva sidoeffekter. Hur hittar allmänheten till sidan, vad görs? Vilka deltar? Svar från kulturkansliet och Fabel kommunikation: Vi gör själva olika insatser för att marknadsföra insatsen, till exempel genom press, sociala media, konferenser och ett speciellt julerbjudande för företag där man kan köpa medlemskap till sina anställda i julklapp. Hittills har detta stått för cirka 80 % av de som kommer till sidan och stödjer, dessa medlemmars preferenser är ofta att de vill stödja kulturen generellt. Resterande 20 % av medlemmarna är individer kopplade till projekten vänner, släkt och så vidare. Kanske har man människor runt omkring sig som gärna skulle vilja se just det projektet förverkligat? Insatser av olika slag är viktiga för att det inte bara ska bli människor som redan har ett stort kulturintresse som hittar till webbplatsen. Vilka åldersgränser gäller? Det kostar inget att bli medlem på Crowdculture och det finns ingen åldersgräns. Som medlem kan man hjälpa till att marknadsföra projekt, komma med konstruktiv kritik och debattera projekt. Vill man själv lägga upp projekt eller påverka ekonomin måste man vara en betalande medlem och betalningen måste ske via ett betalkort eller Paypal. För att ha ett betalkort måste man vara över 18 år. Det vill säga är man under 18 år behöver man någon som betalar för dig. 6 (7)
Hur får man reda på vilka som är stödjare av ett specifikt projekt? (Viktigt till exempel när det handlar om belöningar och uppdateringar om projektet). Svar från kulturkansliet och Fabel kommunikation: Varje medlemskap är individuellt och man behöver en e-postadress för att registrera sig. När ett projekt är fullfinansierat får projektägare en förteckning över mailadresser och en sammanfattning av man lovat olika finansiärer. Uppföljning hur får man veta vad som hänt med projektet efter utbetalningen? Den som lagt upp ett projekt i systemet har möjlighet att berätta för sina stödjare om hur det går i projektet genom uppdateringar i systemet. När det gäller uppföljning från regionförbundets del så skiljer sig systemet från nuvarande stödsystem på så sätt att man inte behöver lämna in rekvisition och rapportering. Däremot är vi naturligtvis nyfikna på resultaten både i form av hur det har gått i projekten och hur finansieringsformen upplevs. Vårt förslag är att göra detta i dialogform, det vill säga genom att samla projekten som fått finansiering. Kom gärna med synpunkter och förslag på annat upplägg. Projekten har olika status i systemet. Innan det kan erhålla finansiering är det bara registrerat och osynligt för besökare på sidan, när finansiären godkänt blir det publicerat på sidan och kan erhålla pengar. När projektet är fullfinansierat byter det fas igen och går in i sin genomförandefas, under denna fas kan du som projektägare skicka ut nyheter som kommer nå dem som finansierat dig. När projektet är genomfört kan publiken komma in med kommentarer. Hur omfattande är projektbeskrivningen? Gå gärna in och titta på exempel på www.crowdculture.se 7 (7)