Lönar sig en högre examen? - en studie av eventuella skillnader i status mellan kandidat- och magisterexamen på den svenska arbetsmarknaden

Umeå Universitet Kulturgeografiska institutionen Kurs: Kulturgeografi C, uppsats Handledare: Urban Lindgren Lönar sig en högre examen? - en studie av eventuella skillnader i status mellan kandidat- och magisterexamen på den svenska arbetsmarknaden Författare: Lisa Östbring

ABSTRACT The objective of this essay is to examine to what extent an additional year of schooling effects an individual s labor market status and earnings in Sweden. The study is based on extensive administrative data concerning education, income and parental characteristics amongst other things. A Heckman twostep equation was used to determine if a higher university degree leads to a more rapid entry into the labor market and subsequently a larger salary than does a minor degree. The results indicate that a higher degree does not increase the probability of being employed, one and a half to two years after graduating, compared to a minor degree. A higher degree then, is not equivalent to a higher labor market status. On the other hand, and in compliance with previous research, the current findings show that a higher degree has a slight positive influence on a person s income. 1

FÖRFATTARENS TACK Efter omfattande databearbetning är uppsatsen slutligen färdigställd. För detta har jag många att tacka, framförallt min handledare Urban Lindgren som visat stort tålamod och intresse för mitt arbete. Jag vill också tacka institutionens egen datatekniker Erik Bäckström för hjälpen med datauttaget. Han har även stått för kontinuerlig uppbackning vid allehanda små och, upplevt, stora tekniska motgångar. För den statistiska analysen avsatte Erling Lundevaller ansenlig tid för att guida mig genom statistikprogrammet Rs djungel av syntax och beräkningar. För det är jag ytterst tacksam och, idag, betydligt mer kunnig än tidigare. Slutligen vill jag tacka studieadministratören Margit Söderberg för det alltid lika vänliga bemötandet och hennes lugnande ord och uppmuntrande sätt. 2

SAMMANFATTNING Avsikten med uppsatsen har varit att bedöma utbildningsväsendets effektivitet genom att se på den individuella nyttan av en högre examen inom det samhällsvetenskapliga fältet. Undersökningen har utformats för att fastsälla huruvida en kandidatexamen och en magisterexamen har olika status på arbetsmarknaden vilket regeringen avsåg för dem att ha då utbildningsordningen infördes 1993. Tidigare forskning har visat att utbildningsnivån har en positiv inverkan på individers produktionskapacitet vilket bör påverka inkomsten. Studien har skett i två steg. Det första har inneburit en undersökning av huruvida en högre examen påverkar sannolikheten att vara etablerad på arbetsmarknaden ett och ett halvt till två år efter examen. I det andra steget har beräkningar utförts som kontrollerar om examen, kandidat respektive magister, påverkar inkomstens storlek. Analyserna har utförts utifrån registerdata från den longitudinella databasen Louise som handhas av statistiska centralbyrån (SCB). Databasen innehåller omfattande information om individer med avseende på utbildning, sysselsättning och inkomst samt andra familjeattribut. Studien har fokuserat på två examensavgångar; läsåret 1996/1997 samt 2000/2001. Tidpunkterna har valts utifrån de olika tidsavstånden till införandet av magisterexamen 1993 men även på grund av de skilda konjunkturlägena i Sverige vid tiden för etablering på arbetsmarknaden 1998 och 2002. Heckmans tvåstegsestimation har använts vid beräkningarna för att undvika att parameterskattningarna i det andra steget inte blir konsistenta estimatorer. Heckmanestimationen består av en probitekvation för sannolikheten att vara i arbete efter angiven tid och en OLS-skattning för examens påverkan på inkomsten. Resultaten från analysen indikerar att utbildningsnivån inte påverkar sannolikheten att vara etablerad på arbetsmarknaden under angiven tid. Det är i stället faktorer som utbildningsanstalt och huruvida man hade anställning föregående år som påverkar. Utbildningsnivån visar sig däremot ha 3

en signifikant påverkan på inkomsten för de individer som är sysselsatta vid de två mättillfällena. Det finns dock ett antal andra faktorer vars påverkan på inkomsten är större. Liksom vid etableringen på arbetsmarknaden är sysselsättning föregående år den variabel som har störts inverkan på inkomsten. Kön påverkar också inkomsten i stor utsträckning. Genom egenskapen att vara man tjänar en individ betydligt mer per år än en individ med egenskapen att vara kvinna. Skillnaderna i inkomst beroende på utbildningsnivå är avsevärt mindre än den mellan könen och uppgår till 16990 SEK respektive 16744 SEK vid de två avläsningstillfällena. Utifrån resultaten dras slutsatsen att en individs examen inte påverkar dennes chanser till anställning. Den avsedda statusskillnaden vid anställningstillfället uteblir. En magisterexamen garanterar inte ett snabbare insteg på arbetsmarknaden än en kandidatexamen vilket kan ha att göra med att arbetsmarknaden i vissa avseenden är tunn. Det kan bero på att en stor andel av dem som utbildar sig inom samhällsvetenskap avser att arbeta inom offentlig sektor vilket innebär att arbetstillfällena är begränsade. Resultatet indikerar dock att en magisterexamen i många fall leder till högre inkomst än en kandidatexamen. Examens beräknade positiva inverkan på inkomsten bekräftar Beckers humankapitalteori om att en individ kan investerar i sin egen förmåga. I samstämmighet med annan forskning visar sig dock ett års ytterligare studier vid högskola eller universitet generera en mindre inkomstökning än i många andra EU- och OECD-länder. 4

FIGUR OCH TABELLFÖRTECKNING Figur 1; Antal examinerade inom samhällsvetenskapliga- och naturvetenskapliga ämnen Figur 2; Antal arbetslösa i Sverige Figur 3; Genomsnittlig årsinkomst Tabell 1; Samhällsvetenskapliga ämnen i studien Tabell 2; Förklaringsvariabler Tabell 3; Operationaliserade variabler Tabell 4; Examina i de två undersökta grupperna. Tabell 5; Fördelning av examen hos de individer som är i arbete Tabell 6; Resultat av första steget i Heckmananalysen Tabell 7; Resultat av andra steget i Heckmananalysen 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 1 FÖRFATTARENS TACK... 2 SAMMANFATTNING... 3 FIGUR OCH TABELLFÖRTECKNING... 5 1. INLEDNING... 7 1.1 Syfte och metod... 8 1.2 Operationaliserade frågeställningar... 8 1.3 Bakgrund... 9 2. TEORI... 13 2.1 Utbildning och inkomst... 13 2.2 Utbildning och arbetsmarknad... 14 3. GENOMFÖRANDE... 17 3.1 Populationen... 17 3.2 Datamaterialet... 18 3.2.1 Variabelbeskrivning... 18 3.2.2 Operationella definitioner av variabler... 20 3.3 Avgränsningar... 22 3.4 Bortfall... 24 3.5 Materialbegränsningar... 25 3.6 Den statistiska modellen... 26 3.7 Materialdeskription... 28 4. RESULTAT... 31 4.1 Utbildning och etablering... 31 4.2 Utbildning och inkomst... 33 5. SLUTSATSER... 37 6. REFERENSER... 41 6.1 Litteratur... 41 6.2 Internet... 43 BILAGA 1... 45 BILAGA 2... 46 BILAGA 3... 50 6

1. INLEDNING När magisterexamen infördes i det svenska högskolesystemet 1993 var det för att det skulle finnas två generella högskoleexamen på skilda nivåer (Ds 2003:4). Den högre examen magisterexamen borde således innebära en bättre ställning för individen på arbetsmarknaden för sitt eget berättigande. Individer investerar tid och pengar i sin utbildning. För en majoritet av studenterna innebär deltagande i utbildning ekonomiska uppoffringar, antingen i form av studieskulder eller som lägre inkomster. För att utbildningen ska kunna värderas utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv krävs således att den ökade investeringen genererar ökad avkastning. I sammanhanget innebär det snabb etablering på arbetsmarknaden samt högre lön än individer med lägre utbildning. Huruvida detta är fallet är osäkert men av signifikant betydelse för bedömningen av hur det svenska utbildningssystemet fungerar som det kompetenshöjande verktyg det utger sig för att vara. Visar det sig inte finnas någon skillnad i status mellan en kandidatexamen och en magisterexamen på arbetsmarknaden har högskoleväsendet intentioner inte realiserats vilket borde föras fram i debatten om utbildningens samhällsnytta. Utbildningen blir ur vissa perspektiv en arbetsmarknadsåtgärd där delar av arbetslöshetstalen döljs i utbildningssystemet. Den grupp som missgynnas i detta sammanhang blir studenterna som förlorar pensionsgrundande inkomst samtidigt som en majoritet av dem ådrar sig skulder. I makroekonomisk teori är den högre utbildningen alltid en investering. Med stor sannolikhet kommer en individs kunskap att utnyttjas på en arbetsplats oavsett om denne får ekonomisk kompensation för detta eller inte (De la Fuente & Ciccone, 2003). I denna uppsats är det den individuella förtjänsten av en högre examen som utreds. I och med att utbildning är en investering som görs av den enskilde är det av intresse att försöka bedöma individens vinning av utbildningsbeslutet. 7

1.1 Syfte och metod Syftet med uppsatsen är att bedöma den individuella nyttan av en högre examen inom det samhällsvetenskapliga fältet. Avsikten är att försöka avgöra utbildningsväsendets effektivitet samt huruvida utbildningar utformas för att skapa ett arbetskraftsutbud som matchar efterfrågan och således gynnar individen. Detta görs med hjälp av en kvantitativ analys av registerdata från den longitudinella databasen Louise. Uttryckt i mer konkreta termer är syftet att undersöka om individer som avlägger magisterexamen inom ett samhällsvetenskapligt ämne lättare etablerar sig på arbetsmarknaden och därefter erhåller högre inkomster än de individer som avlägger en kandidatexamen inom samma ämnesområde. Först undersöks huruvida individer med en magisterexamen i större utsträckning är individer med kandidatexamen har arbete ett och ett halvt till två år efter avslutade studier. Därefter undersöks om det går att urskilja skillnader i inkomster mellan individer med magister respektive kandidatexamen. 1.2 Operationaliserade frågeställningar 1. Huvudsaklig frågeställning: Är en individs examen (magister respektive kandidat) av betydelse för etablering på arbetsmarknaden ett och ett halvt till två år efter examen? Sidofrågeställning: Vilka andra faktorer påverkar etableringen på arbetsmarknaden? 2. Huvudsaklig frågeställning: Finns det en genomsnittlig skillnad i inkomst mellan de som har en kandidatexamen respektive magisterexamen? Sidofrågeställning: Vilka andra faktorer påverkar inkomsten hos individerna? 8

1.3 Bakgrund Filosofie kandidatexamen återinfördes i det svenska högskoleväsendet 1986 efter att ha avskaffats 1977. År 1988 inledde Universitets- och högskoleämbetet projektet Examensordning vars grundläggande syfte var att utforma två generella examina; kandidatexamen och magisterexamen (Ds 2003:4). Arbetet resulterade i propositionen Universitet och högskolor frihet för kvalitet som presenterads 1992. Den utgjorde grunden för universitets- och högskolereformen som genomfördes 1993 (Ds 2003:4). Under samma period arbetade utbildningsdepartementet med att utforma och driva igenom reformen Högskoleprojektet. Reformens syfte var att införa mål och resultatstyrning för högskolor och universitet samtidigt som den centrala styrningen över utbildning skulle minska. Utbildningsanstalterna skulle erhålla större frihet när det gällde studieorganisation, antagning samt utbildningsutbud. Detta ansågs höja kvalitet på utbildningen samt effektivisera resursutnyttjandet inom utbildningen (Ds 2003:4). Läsåret 1993/1994 genomgick den högre utbildningen ett antal större förändringar. Allmänna utbildningslinjer avskaffades samtidigt som varje utbildningsanstalt fick möjligheten att sätta samman kurser till utbildningsprogram. Regeringens ansvar var övergripande planering samt generella mål och riktlinjer. Specifika examensbeskrivningar skulle respektive utbildningsanstalt och utbildning själva ansvara för (Ds 2003:4). I enlighet med propositionen Universitet och högskolor frihet för kvalitet inrättades fyra generella examina i den grundläggande högskoleutbildningen (Ds 2003:4): magisterexamen efter studier om minst 160 poäng, kandidatexamen efter studier om minst 120 poäng, högskoleexamen efter studier om minst 80 poäng, konstnärlig högskoleexamen efter varierande studietider. 9

I motiveringen till förslaget sägs, beträffande införandet av magisterexamen vid sidan av kandidatexamen, att även om det inte existerar någon enhetlig internationell examenspraxis innebär förekomsten av båda dessa nivåer i det svenska examenssystemet en anpassning till ett visst internationellt grundmönster, vilket bör underlätta den internationella rörligheten för svenska studenter. Magisterexamen ansågs således ligga på en annan nivå än kandidatexamen, utan att det därmed krävdes att den första nivån skulle vara avklarad innan den andranivån uppnåddes. (Ds 2003:4: 27) Regeringens avsikter med den nya utbildningsordningen var enligt citatet ovan att skapa utbildningsnivåer med skild status. Det skulle underlätta etablering på en internationell arbetsmarknad. Denna nivåskillnad borde innebära likartade fördelar på den svenska arbetsmarknaden. Högskoleverket har sedan mitten av 1990-talet producerat rapporter tillsammans med statistiska centralbyrån (SCB) där man redovisat etableringen av högskoleutbildade på arbetsmarknaden (Högskoleverket 2003). Tidigare undersökningar hade gjorts i form av enkätundersökningar och deras brister var de antalsmässiga begränsningarna och svarsbortfallen. Den nya undersökningen utgick från en longitudinell databas, Louise, som SCB började bygga upp i början på 1990-talet. Databasen innehåller mikrodata för samtliga individer äldre än 16 år som är folkbokförda i Sverige (Högskoleverket 2003). I högskoleverkets rapporter beskrevs hur individer med generella examina var de som hade det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden (Högskoleverket 2003; Högskoleverket 2005). De fanns dock skillnader både i etableringsgrad och konjunkturkänslighet. De som klarade sig bäst var de med generella examina inom teknik och administrativ data behandling (ADB) samt inom medicin och vård. För samtliga årsavgångar som presenterades i de ovan nämnda rapporterna var samhällsvetare tillsammans med språkvetare och 10

filosofer de som hade lägst etableringsgrad på arbetsmarknaden. De förelåg heller ingen eller mycket liten skillnad mellan de som tagit ut en kandidat och de som tagit ut en magister. Även individer med generella examina inom ekonomi hade lägre etableringsgrad än en majoritet av dem som tagit ut en yrkesexamen (Högskoleverket 2003; Högskoleverket 2005). Trots detta är det allt fler som söker samhällsvetenskapliga utbildningar som resulterar i en generell examen (se figur 1). Det framgår av figur 1 att antalet uttagna generella examen har ökat kraftigt inom samhällsvetenskap i jämförelse med naturvetenskap. Såväl kandidatexamen som magisterexamen har ökat betydligt mer än motsvarande inom naturvetenskap. Antal avlgda examina 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 - Jämförelse av utvecklingen av antal examinerade efter magistereexamens införande inom samhällsvetenskap och naturvetenskap Kandidat inom natur Magister inom natur Kandidat inom sam Magister inom sam 1993/94 1995/96 1997/98 1999/00 2001/02 2003/04 Läsår Figur 1. Antal examinerade inom samhällsvetenskapliga ämnen respektive naturvetenskapliga ämnen. Källa: material från SCB; http://www.scb.se/statistik/uf/uf0205/2006i01a/tab8exgr1o2.xls Europakommissionen har genomfört studier på hur utbildningsnivå påverkar etablering på den europeiska arbetsmarknaden. Enligt undersökningar ökar den genomsnittliga individuella lönen med ungefär 6,5 procent för varje extra år i högre utbildning inom de Europeiska länderna (De la Fuente & Ciccone, 2003). Skillnaderna är dock stora mellan länderna och Sverige ligger under genomsnittet (De la Fuente & Ciccone, 2003; Eliasson, 2006; Björklund et al, 2000). 11

Den generella samhällsvetenskapliga examens relativt låga konkurrenskraft på arbetsmarknaden är ett faktum som i stor utsträckning undslipper offentlig debatt. Högskoleverkets rapporter tyder på att en högre examen inte genererar ett snabbare insteg på arbetsmarknaden vilket sannolikt är förhoppningen hos de individer som tar ut en magisterexamen. Vilka är dess ekonomiska fördelar för individen? Finns det några eller har magisterexamens införande varit en företagsekonomisk vinst mer än någonting annat (De la Fuente & Ciccone, 2003)? Med detta som bakgrund avses att försöka bedöma den individuella nyttan av att ta ut en högre examen inom ett samhällsvetenskapligt ämne. 12

2. TEORI Teorikapitlet inleds med en presentation av teorier för hur utbildning kan påverka inkomst. Därefter presenteras teorier som i första hand är relaterade till utbildningens betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. 2.1 Utbildning och inkomst the key aspect of human capital has to do with the knowledge and skills embodied in people and accumulated through schooling, training and experience that are useful in the production of goods, services and further knowledge. (De la Fuente & Ciccone, 2003: 7) Humankapitalteori för fram tesen att olika förvärvade kunskaper och upplevelser påverkar en persons produktivitet (Björklund et al, 2000). Enligt humankapitalteori höjer utbildning individers produktivitet vilket belönas med högre inkomst. Fenomenet är vida känt och har befästs genom åtskilliga studier och modeller (Card, 1999; Olneck, 1979). Beslutet att investera i utbildning fattas av individen vilket innebär att de monetära kostnaderna och intäkterna av att studera vägs samman (Becker, 1964). Det är lönsamt för individen att investera i en utbildning om intäkterna överstiger kostnaderna. Det är tydligt att utbildning är mer lönsam för yngre individer än för äldre. Anledningen är att yngre personer kommer att uppbära inkomst under längre tid efter utbildningen (Becker, 1964). I Sverige har detta stor betydelse i och med att pensionen är direkt beroende av den inkomst en individ haft under sitt yrkesverksamma arbetsliv (Björklund et al, 2000). Genom investeringen i utbildning antas individen bli mer attraktiv för arbetsgivaren. Förbättrad kunskap i problemlösning liksom större kommunikationsfärdigheter och högre kapacitet att lära sig nya uppgifter är de främsta produktionshöjande faktorerna som tros tilltala arbetsgivare (De la Fuente & Ciccone, 2003). Den individuella förtjänsten av utbildning är beroende av den arbetsmarknad man befinner sig på samt det utbildningssystem som finns i landet. Studier har visat att Sverige är ett av de 13

länder där utbildning generar minst skillnad i inkomst för den enskilde (De la Fuente & Ciccone, 2003; Björklund et al, 2000). Det beror delvis på att utbildning är kostnadsfri i Sverige. Samtidigt har alla individer samma förutsättningar att få studielån och bidrag. Den monetära kostnaden för individen är således låg. Enligt humankapitalteori krävs endast låga nettointäkter för att motivera studiebeslutet om kostnaden är låg (Becker, 1964). 2.2 Utbildning och arbetsmarknad Enligt signaleringsmodellen höjer inte utbildning individens produktivitet utan fungerar som en signal om att individen har förmåga att prestera (Spence, 1973). Att nyanställa är förknippat med osäkerhet för en arbetsgivare. Denne har mycket begränsad kännedom om potentiella arbetstagare och deras produktivitet. Signaler är observerbara attribut hos arbetssökanden som denne kan påverka och förändra. Det är dessa signaler tillsammans med konstanta egenskaper som till exempel kön, etnicitet och ålder som utgör grunden för arbetsgivarens beslut om anställning (Spence, 1973). Teorin bygger på antagandet att individer med hög medfödd förmåga har lättare att klara av högskolestudier än andra personer. Det är kostsamt för arbetsgivare att införskaffa information om en enskild individs produktivitet. Under sådana förhållanden är det rationellt att nyttja en persons utbildning som en signal för produktivitet (Spence, 1973). En individ har efter avslutad utbildning en mätbar förmåga jämställd med andras förmåga som utbildats inom samma ämne. Det är den signalen som är det väsentliga attributet för arbetsgivaren (Spence, 1973). Arrow presenterade 1973 en teori om utbildning som ett filter. Liksom signaleringsmodellen hävdas i filterteorin att en individs utbildning fungerar som en värdemätare på individens förmåga att prestera och vara produktiv (Arrow, 1973). Filterteorin bygger på antagandet att utbildning fungerar som ett filter i dubbel bemärkelse. Den första filtreringen sker vid antagningen till 14

en utbildning då individens inneboende förmåga värderas. Den andra filtreringen äger rum vid utbildningsanstalten genom examineringar (Arrow, 1973). Liksom signaleringsmodellen argumenterar den för att det är det medvetna valet, underförstått drivkraften, att utbilda sig som är av värde med utbildningen. Det är den informationen som arbetsgivare tillvaratar och baserar sitt beslut om anställning på. Enligt signaleringsmodellen och filterteorin påverkar utbildningen främst möjligheten till etablering och individer med högre utbildningsnivå bör etablera sig snabbare på arbetsmarknaden än individer med kortare utbildning. Men utbildning är gratis i Sverige och många väljer utbildning utifrån intresse snarare än utifrån ett vinstmaximerande perspektiv. Det genererar ett stort antal individer med likartade kunskaper, tillika signaler. Det kan vara till nackdel på marknader som karaktäriseras av monopsoni, det vill säga marknader med en eller ett fåtal arbetsgivare som på grund av sin särställning har stort inflytande på anställning och löner (Salop, 1979). Detta har under senare tid kommit att benämnas tunna arbetsmarknader och det är ur arbetstagarnas perspektiv som arbetsmarknaden är tunn. En tunn arbetsmarknad utgörs av få reella arbetsgivare och utöver att kontrollera arbetstillfällena på marknaden styr företaget/företagen även arbetstagares möjligheter att påverka den egna lönen (Manning, 2003). Detta kan ta sig uttryck på ett par olika sätt. Arbetsmarknader kan vara tunna på grund av att arbeten och arbetstagare är differentierade i något avseende och arbetstagare är således lämpliga för vissa av dessa arbeten (Hamilton et al, 2000). En studie av Wadensjö (1991) visar att individer som utbildar sig inom samhällsvetenskapliga ämnen i stor utsträckning arbetar i den offentliga sektorn. Kvinnor är överrepresenterade i detta sammanhang medan en majoritet av utbildade ekonomer arbetar i den privata sektorn (Wadensjö, 1991). I detta fall kan arbetsmarknaden således sägas vara tunn i och med att den offentliga sektorn är en stor arbetsgivare. Arbetsmarknader kan även vara tunna på grund av att det kostar tid och pengar för individer att söka och byta arbete. Det resulterar i att små förändringar på arbetsplatser accepteras av arbetstagare på grund av att kostnaden att byta arbetsgivare är större än den 15

upplevda kostnaden av ändrade arbetsförhållanden (Burdett & Mortensen, 1998). Den senare teorin förutsätter i stor utsträckning att individen har sysselsättning vilket gör den mer applicerbar i diskussionen om inkomst. 16

3. GENOMFÖRANDE I denna sektion följer en beskrivning av datamaterialet. Här redogörs även för den statistiska metod med vilken den slutliga modellen över utvecklingen skapats. Undersökningen är en kvantitativ totalundersökning baserad på mikrodata från den longitudinella svenska databasen Louise. 3.1 Populationen Populationen utgörs av de individer som avlagt examen inom samhällsvetenskapliga ämnen under läsåren 1996/1997 samt 2000/2001. För dessa gäller att de ska ha varit folkbokförda i Sverige vid avläsningstillfället för arbetsmarknadssituation. Det är december 1998 respektive december 2002. De individer som fortsatt studera på grundnivå eller forskarnivå efter att de tagit ut examen utesluts ur materialet. Dessa individer är inte aktuella som arbetssökande under den aktuella perioden. Övriga individer som sorterats bort ur studien är de som tagit ut en examen men som vid avläsningstillfället inte varit bosatta i Sverige. Deras situation är inte relevant i denna undersökning. Även de individer som avlidit efter uttagen examen tillhör inte målpopulationen. De samhällsvetenskapliga ämnen som avses listas i tabell 1. Tabell 1. Samhällsvetenskapliga ämnen i studien. Statsvetenskap Psykologi Sociologi Geografi Naionalekonomi Företagsekonomi Pedagogik Statistik Ekonomisk historia För de individer som tagit ut flera examina beaktas endast en, enligt prioriteringsordningen: 1. Magisterexamen 2. Kandidatexamen 17

3.2 Datamaterialet Datamaterialet som använts kommer från den longitudinella databasen Louise som SCB kontinuerligt arbetar med att bygga ut. Den innehåller uppgifter om utbildning, inkomst och sysselsättning för samtliga individer som är 16 år och äldre och folkbokförda i Sverige den 31 december aktuellt år. Individer identifieras med ett identifikationsnummer i databasen till vilket är knutet cirka 175 variabler. Louise innehåller för närvarande uppgifter för åren 1990-2003 och byggs årligen ut med ett år åt gången (Högskoleverket, 2005). Den kod som tillhandahölls för variabeln utbildningsnivå, svensk utbildningsnomenklatur (HSUN97 respektive HSUN00), hade förändrats mellan de två avläsningstillfällena. För de individer som tagit examen 2000/2001 framgick det för samtliga huruvida de tagit en kandidat eller magisterexamen. Bland de individer som tog examen 1996/1997 fanns det en grupp vars examen inte framgick. För att fastställa deras examen kontaktades berörda utbildningsanstalter. Materialet som erhölls från universitet och högskolor var i somliga fall otillräckligt för att komplettera den befintliga informationen från Louise. De individer vars examen inte kunde konstateras uteslöts ur den faktiska analysen. 3.2.1 Variabelbeskrivning Bortsett från den huvudsakliga variabeln examen extraherades ett flertal variabler ur databasen som antogs påverka en individs möjligheter till etablering på arbetsmarknaden (se bilaga 1). Dessa var sådana att de ansågs påverka individens motivation till etablering på arbetsmarknaden. De antogs även finnas variabler som påverkar en arbetsgivares motivation att anställa en individ. På nästa sida följer en lista över de variabler som beaktades i inledningsskedet av undersökningen. 18

Tabell 2. Förklaringsvariabler. Examen Ubildningsanstalt Ålder Kön Civilstatus Bostadsregion Har barn Föräldrars ursprung Föräldrars utbildningsnivå Arbetslöshet/sysselsättning direkt efter avslutade studier Utifrån variabeluttaget ur databasen (se bilaga 1) skapades nya variabler som var av intresse i undersökningen. Examen var den huvudsakliga variabeln men övriga variablers påverkan på en individs möjligheter på arbetsmarknaden kunde inte bortses ifrån och togs således med i analysen. Vilket universitet/högskola en individ utbildat sig vid antas ha liten påverkan på individens möjlighet att få arbete. En nyligen genomförd svensk studie (Eliasson, 2006) konstaterade att till skillnad från till exempel USA har svenska utbildningsanstalter liten eller ingen betydelse på individens status på arbetsmarknaden. Faktorerna ålder, kön, civilstatus samt huruvida individen har barn eller inte antas påverka individens drivkraft och motivation till arbete och löneanspråk likväl som dennes bemötande på arbetsmarknaden. Detsamma gäller för variabeln föräldrars födelseland. Föräldrars utbildningsnivå kan ha en inverkan på individens syn på den egna utbildningen och dess betydelse på arbetsmarknaden. Huruvida en individ haft sysselsättning året före avläsningsåret är en stark indikator för om individen kommer att ha sysselsättning aktuellt år. Bostadsregionen vid tillfället för avläsning är relevant för individens möjlighet till etablering på arbetsmarknaden. Invånare i en storstadsregion har ett betydligt bredare arbetsmarknadsutbud än de som bor i mindre tätbefolkade regioner. Regionindelningen som använts är SCBs indelning i lokala arbetsmarknader; LA87 (SCB, hemsida). Indelningen i LA-regioner bygger på statistik om arbetspendling mellan kommuner. Kommuner med hög utpendling till en viss kommun grupperas samman med denna till en LA-region. Varje LA-region 19

består således av ett lokalt centrum (en kommun) och ett flertal osjälvständiga kommuner. 3.2.2 Operationella definitioner av variabler Utöver de förklaringsvariabler som antogs påverka en individs möjligheter och motivation på arbetsmarknaden skapades två beroendevariabler. Förklaringsvariabeln LA-region var indelad i 87 arbetsmarknadsregioner vilka grupperades i fyra kategorier. Variabeln beskriver vilken region individen bor i det år sysselsättningen undersöks, det vill säga 1998 samt 2002. Variablerna åskådliggörs i tabell 3. 20

Tabell 3. Operationaliserade variabler. Förklaringsvariabler Skola (kategori) (se bilaga 2) Värde Anrikt universitet SKOLA 1 Nytt universitet SKOLA 2 Högskola SKOLA 3 Utbildningsnivå (kategori) Kandidatexamen HSUN 0 Magisterexamen HSUN 1 Barn (kategori) Har ej barn under 18 år BARN 0 Har barn under 18 år BARN 1 Ålder (kontinuerlig, födelseår) Civilstånd (kategori) FODAR Gift CIVIL 0 Ogift, skild, änka/änkling CIVIL 1 Sysselsättning, sysselsättning/arbetslöshet under examensåret 1997 respektive 2001 (se bilaga 3 för def.) (kategori) Ej i arbete SYSST 0 Kön (kategori) I arbete SYSST 1 Kvinna KON 0 Man KON 1 Föräldrars utbildning (kategori) Ingen förälder har högre utbildning UTBMAPA 0 Minst en förälder har högre utbildning UTBMAPA 1 Föräldrars ursprung (kategori) Två svenskfödda föräldrar URSP 1 En svenskfödd, en utrikesfödd förälder URSP 2 Två utrikesfödda föräldrar varav minst en från industriland URSP 3 Två utrikesfödda föräldrar från utvecklingsländer (se bilaga 2) URSP 4 LA-region (kategori) (se bilaga 2) Storstadsregion LA98 1 Större regioncentra LA98 2 Mindre regioncentra LA98 3 Rural region LA98 4 Beroendevariabler I arbete (kategori) Ej i arbete; arbetsinkomst är 50 000 SEK eller mindre år 1998 respektive 2002 0 I arbete; arbetsinkomst större än 50 000 SEK år 1998 respektive 2002 1 Inkomst, anges i 100-tals SEK per 31/12 aktuellt år (kontinuerlig) 21

3.3 Avgränsningar Juridikstuderande har uteslutits ur analysen på grund av att deras utbildning skiljer sig från dem som tagits med. Betygssystemet är annorlunda liksom kursbenämningarna (juridiska institutionen, hemsida). Inom samtliga ämnen som tagits med i undersökningen finns möjligheten att ta en filosofie kandidat- respektive filosofie magisterexamen. Materialet i databasen Louise sträcker sig till år 2003 vilket innebär att studier senare än 2002 inte har varit möjliga. De två läsår som studien berör har olika tidsavstånd till införandet av magisterexamen 1993. De valdes även med avseende på den för perioden rådande konjunkturen. Under läsåret 1996/1997 var arbetslösheten hög i landet för att sedan sjunka kraftigt i slutet av 1997. Det innebar en markant förbättring av arbetsmarknadssituationen 1998 i förhållande till hur den sett ut under 90-talet. Det är under 1998 som dessa individer antas etablera sig på arbetsmarkanden (figur 2). Antalet förvärvsarbetande ökade med ungefär 100 000 individer under 1997-1998 (SCB, hemsida). Detta ses som en indikation på en begynnande högkonjunktur. Under det andra observerade läsåret 2000/2001 syns i figuren på nästa sida (figur 2) ett annorlunda förhållande. Arbetslösheten år 2002 håller en konstant låg nivå och har inte föregåtts av kraftiga förändringar åt något håll. Även antalet förvärvsarbetande var långsamt tilltagande (SCB, hemsida). Det skulle indikera ett hårdare klimat på arbetsmarknaden vilket generar högre krav på de arbetssökande. Ett problem som uppstår då undersökningen begränsas till två avläsningstillfällen är svårigheten att uttala sig om betydelsen av eventuella skilda resultat för de två tillfällena. Om en variabel är signifikant vid det ena tillfället men inte vid det andra är det utifrån tillgängligt material inte möjligt att bedöma vilket värde som representerar trenden. Det går heller inte att avgöra huruvida det är ett trendbrott som uppstått eller om det är slumpen som ger de olika resultaten. I uppsatsen tillskrivs de skilda konjunkturlägena en stor del av förklaringen då sådana situationer uppstår. 22

Figur 2. Antalet arbetslösa i 1000-tal i Sverige. Källa: SCB; http://www.scb.se/templates/publikation 95252.asp Beslutet att undersöka etableringen på arbetsmarknaden ett och ett halv till två år efter avslutade studier bygger på information från Högskoleverket (Högskoleverket, 2003). Genom att kontrollera etableringen relativt nära i tid till det att examen tagits ut är sannolikheten hög att arbetet är ett resultat av utbildningen. Ju längre efter avslutade studier som mätningen görs desto svårare är det att bedöma utbildningens relevans för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Högskoleverket hade i sin första studie beräknat etableringsgraden under en femårsperiod och sett att förhållandena var ungefär desamma vid samtliga avläsningstillfällen (Högskoleverket, 2003). Samtidigt anges i villkoren för studielån hos centrala studiestödsnämnden (CSN) att återbetalning av studieskuld ska påbörjas sex månader efter det att man senast haft studiestöd men alltid i början av ett kalenderår (CSN, hemsida). Rimligt är då att samtliga individer har möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden innan återbetalningen av studieskulden startar. Därför ansågs tidsperioden från examen vårterminen 1997 respektive 2001 till december 1997 samt 2001 för kort för att etablering skulle hinna äga rum i någon större utsträckning. Inkomstuppgifterna i databasen Louise registreras i december varje år och således var nästa tänkbara avläsningstillfälle december 1998 och 2002. 23

3.4 Bortfall Avsikten har varit att undersöka hela rampopulationen. För läsåret 1996/1997 var utbildningskoden inte tillräckligt specificerad för att fastställa samtliga individers examen. För att bestämma huruvida dessa individer tagit ut en kandidat- eller magisterexamen kontaktades berörda utbildningsanstalter. En majoritet av dessa tillhandahöll nödvändigt material för klassificeringen. Svårigheterna med att identifiera examen för ett antal individer innebar dock att 556 individer togs bort ur materialet. Ytterligare tre togs bort på grund av felkodning av kommunkod. I tabell 4 åskådliggörs fördelningen mellan examina vid de två tillfällena för de 8238 individer som kvarstod i materialet. Tabell 4. Examina i de två undersökta grupperna. ANTAL PROCENT 96/97 kandidat 2265 58,6 magister 1600 41,4 total 3865 100 00/01 Kandidat 2004 45,8 magister 2369 54,2 total 4373 100 För variablerna föräldrars utbildningsnivå och föräldrars härkomst saknades data för ett antal individer. Dessa är sannolikt inte av svensk härkomst vilket förklarar de ofullständiga uppgifterna. De operationella definitionerna för variablerna gäller båda föräldrarna som en enhet. Kategoriseringen för föräldrars utbildning skapades utifrån förutsättningen att en förälder ska ha högre utbildning så data för en förälder var tillräckligt. Trots detta saknades data för 636 individer år 1996/1997 och 671 individer år 2000/2001. Dessa uteslöts ur den statistiska Heckmananalysen men togs med i den deskriptiva analysen i slutet av detta kapitel. Variabeln Föräldrars härkomst innehåller fyra kategorier varav en definieras som en svenskfödd förälder och en utlandsfödd förälder. För denna kategori är det således tillräckligt med data för den svenskfödda föräldern. Denna ansats bygger på den tidigare presenterade hypotesen att data i första hand saknas för individer som kommit till Sverige från andra länder. Datamaterialet för 1996/1997 innehöll 19 individer för vilka data saknades för föräldrars härkomst efter det att individer uteslutits på grund av saknad data för variabeln föräldrars 24

utbildningsnivå. Dessa 19 togs bort ur materialet inför den statistiska analysen. För läsåret 2000/2001 var motsvarande siffra 16 individer. Liksom för föräldrars utbildningsnivå behölls individerna under den deskriptiva analysen. I undersökningen utgjordes bortfallet av 1901 individer av totalt 8797. Det innebär ett bortfall på ungefär 21 procent vilket är betydligt lägre än de bortfall som uppstår vid enkätstudier. Då bortfallet inte berott på enskilda individer i studien utan på otillräcklig data antas att bortfallsgruppen inte skiljer sig från övriga, vilket annars är brukligt att anta (Dahmström, 2000). Studien avser att producera en modell som beskriver arbetsmarknadssituationen för samtliga individer i rampopulationen. 3.5 Materialbegränsningar Den variabel som angav föräldrars födelseland var bred i sin definition. Nationaliteter var begränsade till 16 ländergrupper (bilaga 2). Det var därför svårt att skapa en indelning där länder inom en kategori ansågs homogena med avseende på ekonomi och utveckling. Vissa av dessa regioner innehöll både industrialiserade länder och utvecklingsländer. I den klassificering som gjordes inför den här studien kan ett litet antal individer som härstammar från rika länder således kategoriserats som fattiga och tvärtom. Indelningen av individer i arbete respektive ej i arbete har utformats efter tillgänglig data. Som beskrivits i kapitlet operationella definitioner av variabler utgjordes gruppen i arbete av individer som hade en registrerad bruttoinkomst på mer än 50000 SEK i december aktuellt år. Det kan tyckas lågt men anledningen är risken att sortera bort någon som mot slutet av året erhållit ett arbete. Dessa personers registrerade arbetsinkomster är låga men de har ett arbete inom rimlig tid efter avslutade högre studier. Den omvända risken som föreligger vid det låga beloppet är att det har kommit med individer som hade anställning i början av året men har sagts upp. Denna risk anses dock ge mindre missvisande resultat i och med att de individer som kommer med har haft någon form av arbete efter studierna. En uppsägning 25

beror sällan på utbildningen hos personen utan på sociala komplikationer eller rationaliseringar och nedskärningar. Hade avgränsningarna gjorts på annat sätt eller om minimibeloppet höjts hade risken varit att utelämna individer som faktiskt har etablerat sig på arbetsmarknaden efter sina högre studier. 3.6 Den statistiska modellen De två beroendevariabler som ska testas är den dikotoma variabeln i arbete samt den kontinuerliga variabeln arbetsinkomst. Den modell som beräknas ska i ett första steg undersöka om utbildningsnivå och de andra, tidigare beskrivna, variablerna har påverkan på variabeln i arbete. Det vill säga huruvida utbildningsnivån påverkar sannolikheten att vara i arbete utifrån tidigare angiven definition av variabeln i arbete. På grund av att den beroende variabeln är dikotom görs detta lämpligen med en logistisk regression. I logistisk regression beräknas sannolikheten för varje individ att klassas som tillhörande en av två grupper, i detta fall; i arbete respektive ej i arbete (Kleinbaum et al, 1998). I det andra steget analyseras inkomsten för de individer som är i arbete. Det som testas är om utbildningsnivån relativt andra faktorer har påverkan på lönens storlek. Den beroende variabeln inkomst är kontinuerlig varvid en regression i form av en minsta kvadrat skattning (Ordinary Least Square; OLS) kan tillämpas (Kleinbaum et al, 1998). Eftersom analysen genomförs i två steg uppstår ofta ett specifikationsfel i det andra steget om inte nödvändiga åtgärder vidtas (Greene, 2003). Specifikationsfel innebär att väsentliga parametrar utelämnats ur analysen eller att oväsentliga parametrar tagits med i modellen. I detta fall kommer endast de individer som tilldelats en etta i första steget, det vill säga; är i arbete, att tas med i beräkningen i det andra steget. Risken är att den grupp individer som inte kommer med till andra steget är homogen med avseende på någon okänd faktor. Denna grupp är således signifikant skild från den grupp som är i arbete. Problemet ligger i att parameterskattningarna i det andra steget i dessa situationer inte blir konsistenta estimatorer (Wackerly et al, 2002). De skattningar som produceras på detta sätt kan endast användas för att uttala sig om de individer som är i arbete. Hänsyn tas inte till det faktum att även de 26

individer som inte är i arbete vid avläsningstillfället har skilda teoretiska sannolikheter för olika inkomster (Greene, 2003). En metod att lösa detta problem är att använda Heckmans tvåstegsestimator. I Heckmanmodellen som används i denna studie skattas de två stegen som beskrivits ovan. I det första steget beräknas en probitekvation som är en beräkningsmässigt mer avancerad variant av den logistiska ekvationen. Skillnaden i förfarande kommer härnäst då en teoretisk parameter lambda (λ) beräknas för varje observation efter det att parametrarna skattats i det första steget. Värdet på λ styrs av individens skattade sannolikhet att vara i arbete. I OLS i det andra steget skattas koefficienterna för valda parametrar liksom en koefficient för λ för de individer som klassats som i arbete i det första steget. (Greene, 2003). Parametern λ påverkar skattningarna av de andra koefficienterna på ett sådant sätt att de blir konsistenta. Parametern λ kan sägas representera en utelämnad variabel som beskriver en egenskap eller faktor hos individer som påverkar en individs sannolikhet att vara i arbete. Om den skattade koefficienten för λ är signifikant vid OLS-skattningen innebär det att utelämnande av den hade inneburit specifikationsfel. Heckmanmodellen är vid ett sådant scenario en betydligt bättre metod för att producera tillförlitliga skattningar. Visar sig λ inte vara signifikant antyder det att inget specifikationsfel uppstått mellan steg ett och steg två. Modellen hade följaktligen beskrivit företeelsen lika bra om den utformats i två separata steg som beskrevs i början av detta kapitel. Det innebär att den grupp individer som utelämnats från det andra steget, de som ej är i arbete, inte skiljer sig signifikant från dem som är i arbete. Slutsatser om de utelämnade individerna kan således dras utifrån de resultat som produceras i modellen för dem som är i arbete. 27

3.7 Materialdeskription Följande deskriptiva analys genomfördes på de 8238 individer som utgjorde hela datamängden efter borttagning av de individer vars utbildnings- och kommunkod var otillräcklig. Detta för att få en beskrivning av situationen som den faktiskt ser ut. I tabell 5 framgår hur fördelningen av examen är bland de individer som klassats som i arbete, det vill säga har en årsinkomst större är 50000 SEK under 1998 samt 2002. Tabellen ger en fingervisning om resultatet i det första steget i Heckmanmodellen. Jämförs procentsatserna i tabell 4 och 5 syns att det är ungefär samma fördelning av examen bland dem som klassats som i arbete (tabell 5) och den ursprungliga totala undersökningsgruppen (tabell 4). Det antyder att den examen en individ har inte påverkar förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Tabell 5. Fördelning av examen hos de individer som är i arbete 1998 Antal Procent Kandidat 2043 58,3 Magister 1463 41,7 Totalt 3506 2002 Kandidat 1839 45,8 Magister 2179 54,2 Totalt 4018 I det andra steget av Heckmanmodellen är avsikten att undersöka vilken påverkan utbildningsnivån har på inkomsten för enskilda individer. I figur 3 erhålls en förenklad bild av relationen examen/inkomst. Det framgår att medelinkomsten är högre för individer med magisterexamen vid båda avläsningstillfällena. 28

3500 Genomsnittlig årsinkomst Inkomst i 100-tals SEK 3000 2500 2000 1500 1000 500 Kandidat Magister 0 1998 2002 Undersökningsår Figur 3. Medelinkomst i 100-tals kronor för kandidatrespektive magisterexamen år 1998 samt 2002. Källa: Louise. 29

30

4. RESULTAT I och med tillgången till mikrodata var den ursprungliga rampopulationen densamma som målpopulationen. På grund av otillräckligt specificerad utbildningsnomenklatur uteslöts ett antal individer. Den statistiska Heckmananalysen utgick från 3686 individer för läsåret 2000/2001 och 3210 individer för läsåret 1996/1997. I analysen har dummyvariabler konstruerats vilket fått till följd att den lägsta kategorin (0 eller 1) för varje variabel i tabell 3 utgör referensvariabler i tabell 6 och 7. 4.1 Utbildning och etablering Signifikansnivån genom hela analysen bestämdes till α = 0,05. Samtliga variabler som tidigare definierats användes i analysens båda steg. På så vis kan deras inverkan på beroendevariablerna jämföras. Jämförelser gjordes både mellan de två mättillfällena och mellan de två stegen i analysen ( tabell 6 & 7). Av förklaringsvariablerna var det fyra som påverkade den dikotoma beroendevariabeln i arbete / ej i arbete. Dessa var utbildningsanstalt, föräldrars ursprung, LA-region samt huruvida individen haft sysselsättning året före avläsningstillfället. I tabell 6 åskådliggörs resultatet för de två mättillfällena för det första steget i Heckmanmodellen; probitmodellen. Tabell 6 visar resultatet av beräkningen för huruvida utbildningsnivå påverkar möjligheten att vara i arbete ett till två år efter utbildning. Den första signifikanta variabeln är utbildningsanstalt. Vilken typ av utbildningsanstalt en individ studerat vid är av betydelse både 1998 och 2002. I och med att anrika universitet är referensgrupp säger resultatet att med yngre universitet och högskolor ökar sannolikheten att vara i arbete. Koefficienterna är positiva vilket indikerar en ökad sannolikhet till etablering i jämförelse med dem som studerat vid anrika universitet. Jämförs värdena mellan läsåren syns samma trend. För båda läsåren ökar sannolikheten till etablering med de mindre prestigefyllda utbildningsanstalterna. Det kan ha att göra med att nyare utbildningsanstalter profilerar sig mer medvetet mot arbetsmarkanden och har en starkare anknytning till det lokala näringslivet än de stora anrika universiteten. 31

Tabell 6. Resultat av första steget i Heckmananalysen (signifikanta värden i fetstil). LÄSÅRET 1996/1997 LÄSÅRET 2000/2001 LOGIT Koefficient t-värde p-värde Koefficient t-värde p-värde (Intercept) -6.980120633-0.3407346 7.333034e-01-18.369644036-0.8198856 4.122813e-01 SKOLA 2 0.292673401 2.5862877 9.701591e-03 0.453053893 3.8253480 1.305875e-04 SKOLA 3 0.534804868 4.0124095 6.010212e-05 0.554794155 4.3935384 1.115205e-05 URSP 2-0.213443361-1.6368974 1.016519e-01-0.108055746-0.8549260 3.925921e-01 URSP 3-0.249310659-1.1324084 2.574628e-01-0.046409462-0.1767475 8.597067e-01 URSP 4-0.059817151-0.2063885 8.364875e-01-0.580377652-3.1958703 1.394097e-03 LA98 2-0.404356007-3.5004105 4.645422e-04-0.124876166-1.0172213 3.090482e-01 LA98 3-0.138525422-0.8693421 3.846601e-01-0.224166175-1.4921830 1.356512e-01 LA98 4-0.140784436-0.3494200 7.267740e-01-0.262395962-0.7240137 4.690573e-01 KON 1 0.097598507 1.1705243 2.417901e-01-0.035390315-0.4343932 6.640029e-01 SYSST 1 1.737103380 21.3395623 4.874889e-101 1.962899269 23.8943843 3.503429e-126 HSUN 1 0.076677439 0.8881141 3.744794e-01-0.038445274-0.4577185 6.471547e-01 UTBMAPA 1 0.028425291 0.3320667 7.398389e-01-0.170927932-1.5407867 1.233687e-01 FODAR 0.003718806 0.3571045 7.210136e-01 0.009443143 0.8305656 4.062191e-01 CIVIL 1-0.126188637-0.9706110 3.317420e-01-0.126008708-0.9748718 3.296239e-01 BARN 1-0.028572737-0.2180146 8.274177e-01 0.035941684 0.2880162 7.733343e-01 Significance test: chi2(15) = 578.4286 (p=1.353521e-113) chi2(15) = 750.8116 (p=2.710378e-150) Modellen visar att föräldrar från utvecklingsländer år 2002 hade en negativ inverkan på sannolikheten att vara anställd. Förklaringen kan vara att antalet förvärvsarbetande ökade kraftigt i Sverige under slutet av 1997 och början av 1998 samtidigt som arbetslösheten gick ner (figur 2). I ett läge med stor arbetskraftefterfrågan görs sannolikt mindre skillnad mellan olika utbildningsnivåer och andra bakgrundsfaktorer än under en period av relativ stabilitet med små förändringar på arbetsmarknaden, vilken var situationen år 2002. Att variabeln två föräldrar från utvecklingsländer eller någon av de andra ursprungsvariablerna för läsår 1997/1997 inte skiljer sig signifikant från att ha två svenskfödda föräldrar får anses mycket positivt i integrationssynpunkt. Resultatet kan dock vara överdrivet positivt på grund av 32

den breda indelningen av länder i större, i något avseende homogena, regioner där det faktiska födelselandet inte framgick. För läsåret 1996/1997 påverkar inte föräldrars ursprung sannolikheten att vara i arbete (tabell 6). För detta läsår påverkar dock boenderegionen sannolikheten till arbete. Det är LA-region 2, det vill säga större regioncentra som har en negativ inverkan på sannolikheten att vara i arbete i jämförelse med referensgruppen storstadsregion. De ännu mindre regionerna har enligt modellen ingen påverkan på sannolikheten att vara i arbete. Den främsta indikatorn för huruvida en individ kommer att vara etablerad på arbetsmarknaden 1998 respektive 2002 är variabeln sysselsättning föregående år (SYSST 1) (se tabell 6). T-värdet är mycket högt för SYSST vilket indikerar att den i stor utsträckning bidrar till sannolikheten att vara i arbete vid mättillfällena. Som syns i tabell 6 är variabeln utbildningsnivå, HSUN inte signifikant för något av avläsningsåren. Den examen en individ har, det vill säga kandidat eller magister, påverkar således inte individens chanser till etablering på arbetsmarknaden. Andra faktorer påverkar etableringsmöjligheterna. 4.2 Utbildning och inkomst I detta steg i analysen fastställs huruvida individer med högre examen har högre inkomst. Utbildningsnivå är en av många parametrar som påverkar inkomsten (tabell 7). I tabell 7 framgår att med en magisterexamen ökar en individ sin årsinkomst med i genomsnitt 16774 SEK relativt en kandidatexamen år 2002 och med 16993 SEK 1998. Studerar man kolumnerna med rubriken Koefficient i tabell 7 framgår att dessa värden är relativt små och att många andra variabler påverkar inkomstens storlek mer än utbildningsnivån. En genomsnittlig skillnad i inkomst finns dock mellan de som har en kandidatexamen och de som har en magisterexamen. 33

Tabell 7. Resultat av andra steget i Heckmananalysen (signifikanta värden i fetstil). LÄSÅRET 1996/1997 LÄSÅRET 2000/2001 OLS Koefficient t-värde p-värde Koefficient t-värde p-värde (Intercept) 36199.129153 4.655107 3e-06 *** 92660.390537 7.982677 0 *** SKOLA 2-72.150164-1.656799 0.097667. -58.937992-0.954297 0.340001 SKOLA 3 67.866396 1.293414 0.195969-177.824598-2.720596 0.00655 ** LA98 2-241.603563-4.77008 2e-06 *** -375.98588-6.38047 0 *** LA98 3-296.886049-5.147038 0 *** -389.590581-5.108676 0 *** LA98 4-294.508911-1.992475 0.046411 * -452.176072-2.10271 0.035565 * URSP 2-56.410352-0.995505 0.319572-78.473038-1.112641 0.265941 URSP 3-131.317297-1.237996 0.215816-83.207263-0.621576 0.534262 URSP 4 355.181153 2.612 0.009047 ** 54.927758 0.361732 0.717575 SYSST 1 1046.2777 4.281652 1.9e-05 *** 833.642022 2.386821 0.017049 * HSUN 1 169.935631 5.373198 0 *** 167.741879 3.921404 9e-05 *** UTBMAPA 1 47.468249 1.508425 0.131553 102.391847 2.052598 0.040188 * BARN 1-177.925424-3.550499 0.000391 *** -404.464833-6.311375 0 *** CIVIL 1-132.589074-2.917897 0.003551 ** -260.46083-4.34998 1.4e-05 *** KON 1 384.081659 12.490936 0 *** 424.104503 10.385056 0 *** FODAR -17.702979-4.492639 7e-06 *** -45.847105-7.818415 0 *** λ 269.452793 0.594917 0.551945-402.388168-0.790624 0.429219 Signif. codes: 0 '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' Adjusted R-Squared: 0.201734 Adjusted R-Squared: 0.152144 Variablerna kön liksom LA-region påverkar kraftigt inkomsten. En man tjänar i genomsnitt 38408 SEK mer än en kvinna år 1998 och 42410 SEK mer år 2002. LA-variablerna för 2002 visar att ju mindre region, med avseende på antalet förvärvsarbetande, en individ lever i desto mer avtar den genomsnittliga inkomsten i jämförelse med storstadsregionerna som är referensgrupp. För läsåret 1996/1997 påverkas den genomsnittliga inkomsten mer negativt om en individ bor i ett mindre regioncentra än i en rural region. För individer som var i arbete 2002 påverkade inte föräldrarnas härkomst inkomstnivån men för individer som var i arbete 1998 ökade inkomsten markant om båda föräldrarna kom från utvecklingsländer i jämförelse med att 34