RELIGION MÖTER INDIVID OCH SAMHÄLLE

Relevanta dokument
TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

Ungdoms2dens dilemma. från något 2ll någon Iden2tetsprocessen: sluten och given eller öppen och förhandlingsbar

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Reviderad VI ÄR ALLA LIKA MYCKET VÄRDA!

Kunskap, vetenskap och forskning. Eva Lindh 27 Februari 2014

Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan

Utbildningskontoret. Gilla SYV!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Stenhagenskolan

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Vad ska jag prata om?

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer. Laid Bouakaz Lektor i interkulturell pedagogik Malmö högskola

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen.


Informella nätverk och motstånd. Paula Mulinari Malmö högskola

Normutmanande materialgranskning

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

Motion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning

En guide för civilkurage på jobbet

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Vi yrkar på följande ändringar i den politiska plattformen För en feministisk politik i Göteborg uppdaterad

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Linda Carlsson Processledare Vård- och omsorgscollege Örebro län ,

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden"

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Tornets förskola

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Utemiljöns betydelse för lärande, lek och hälsa

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

Så sa läraren. Instruktion:

Intresseanmälan Medverkan på Malmöfestivalen 2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Likabehandlingsplan för Lidingö vuxenutbildning

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Case Study Minskad stress med träning genom gamifica6on

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

Etnologi Vänder upp och ner på fördomar!

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Pedagogisk bokhandledning till. Badbomber & simhopp. av författaren Marin Salto och illustratören Marcus Gunnar Pettersson

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Välkomna till samråd och workshop!

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kri$skt tänkande. Hur gör man det? Varför är det vik$gt?

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Pjätteryds naturförskola 2015/2016

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Utbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING

Sant eller falskt en introduktion till källkritik

Riktlinje för jämställdhetspris

Machofabriken i åk 7-9: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Transkript:

RELIGION MÖTER INDIVID OCH SAMHÄLLE Iden6tet Stereotyper Religionen i media jessica clayton

VEM ÄR JAG? klass kön?? religion sexualitet kultur Hemort yrke? poli;k na;onalitet språk IDENTITET ålder familj utbildning? livss;l? Kan du komma på andra faktorer som formar din iden6tet? Är din iden6tet oföränderlig eller förändras den? jessica clayton

Vad föreställer denna bild? Och vad har det här ao göra med religion?? jessica clayton

En stereotyp, är en generalisering där en del får stå för helheten och den är egentligen varken sann eller falsk. Den är inte falsk edersom den bygger på en fak;sk observa;on av en företeelse, men den är heller inte rik;gt sann, edersom delen får gälla för helheten. "Jag såg en polack som stod och sålde vodka på eg torg i Malmö. - Ja, alla polacker som kommer ;ll Sverige säljer billig sprit." Våra stereotyper är ;ll stor del eg resultat av de bilder som medierna matar oss med. Stereotyper är redskap som vi behöver för ag kunna handskas med omgivningen. Vi försöker all;d skapa enkla bilder av verkligheten. Vår hjärna måste sortera bland intrycken, vi skapar enkla bilder för ag kunna orientera oss. Men stereotyperna har också en annan funk;on: föreställningar om vad som är typiskt för andra bär all;d en föreställning om oss själva på ryggen. - De används för ag ena gruppen, de är iden;tetsskapande. Våra stereotyper säger oda mer om oss själva än om dem vi stereotypiserar. Stereotyper gödslar också våra fördomar om andra. jessica clayton

Hur kommer du i kontakt med andra religioner? ( kulturer) Här i klassrummet! Migra;on polykulturella samhällen Resor Internet Media ;dningar och tv Studier utomlands

Genom ag betrakta den andre skapas eg vi. ( E. Said) Genom ag undersöka en stor mängd böcker och förfagare beskriver Said hur väst framställt Orienten som sinnebilden för Det Annorlunda i motpol ;ll den västerländska civilisa;onen. Där;ll, menar Said, har Orienten bidragit ;ll defini;onen av Europa (eller västerlandet) genom ag vara just dess motpol i form av motbilder, mo;déer, motsaga personligheter och en motsag erfarenhet. Said menar alltsa ag Västvärlden pa eg vis har skapat sig själv genom bilder av Orienten (Said, 2004).

T ex. VI DOM moderna tradi;onella jämställda patriarkala individuella kollek;va toleranta intoleranta västerländska? svensk exo;sk normala avvikande

Vår iden6tet gör ao vi känner större samhörighet med vissa människor t ex de som har samma musiksmak eller intressen.

Vi och dom, vi och dom, vi och dom Vi har eo behov av ag dela in andra människor i olika kategorier. Både i samhällets i stort genom ;ll exempel befolkningssta;s;k, men vi har också eg individuellt behov av ag kategorisera andra för ao förstå vår sociala verklighet. Kategorier kan alltså vara användbara, men såväl forskning som erfarenhet visar också ag de kan vara mycket farliga - det här kan helt enkelt beskrivas som eg dilemma. All form av gruppindelning skapar fördomar och riskerar ag leda ;ll främlingsfientlighet, enligt forskning vid Uppsala universitet. På Karolinska ins;tutet undersöker forskarna hur och var rädslor uppstår i hjärnan baserat på gruppindelning av vilka som är "vi" och vilka som är "dom".

Bilden av religion i svensk dagspress. Studera dessa tre fakta rutor ( även nästa sida), individuellt. Vad verkar vara typiskt för bilden av religion i svensk dagspress? Varför är det så tror du? Hur påverkar dega vår bild av t ex. muslimen, juden, buddisten jessica clayton Källa:hGp://uppsatser.jmg.gu.se/uppsats/ju/Kandidatarbeten/KV09-5.pdf Studien omfagar 14 svenska dags;dningar under perioden september 2008 mars 2009

Lite mer sta;s;k från samma undersökning. jessica clayton Källa:hGp://uppsatser.jmg.gu.se/uppsats/ju/Kandidatarbeten/KV09-5.pdf Studien omfagar 14 svenska dags;dningar under perioden september 2008 mars 2009

Vi och dom, i verkligheten och i media hgp://www.regeringen.se/contentassets/976435886ee54a6ebda2f149522e9395/mediernas- vi- och- dom- - - mediernas- betydelse- for- den- strukturella- diskrimineringen