Efternamn, TEXTA! Förnamn, TEXTA! Personbeteckning Ort där provet skrivs JURIDISKA FAKULTETEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET URVALSPROV 18.6.2008 (svenskspråkiga sökande) Jag avstår Läs noggrant följande anvisningar och iaktta dem. Förfarande i strid med anvisningarna länder inträdessökanden till skada. De här uppgifterna är avsedda för dem som söker till Helsingfors och Vasa för att avlägga examen på svenska. Uppgifterna är sju till antalet och bedöms på poängskalan 0-10. Det maximala antalet poäng är härvid 70. Svaren på uppgifterna skall Du skriva på separata papper. Svaren skall Du lämna till övervakarna. I övre kanten av varje svar skall Du tydligt på de utmärkta platserna skriva Ditt namn, Din personbeteckning och orten där provet äger rum. Om Du lämnar någon uppgift obesvarad, skall ett tomt papper också lämnas till övervakaren. Även på ett sådant tomt papper skall Du skriva namn, personbeteckning och ort där provet äger rum. Om Du ansöker om inträde i det svenska urvalsprovet, skall Du också svara på svenska. För uppgifterna 1-6 finns reserverat ett separat knippe med svarspapper, där svaret ges i enlighet med det reserverade utrymmet på svarspappret. Svaret bör hållas inom de yttre ramarna för utrymmet och på varje rad får finnas endast en textrad, den överskridande delen läses inte. Handstilen bör skäligen kunna läsas. Uppgift nummer 7 hittas och besvaras i sin helhet på svarspappret på det för svaret reserverade utrymmet. Svaret bör hållas inom de yttre ramarna för utrymmet och på varje rad får endast finnas en textrad, den överskridande delen läses inte. Handstilen bör skäligen kunna läsas. Vid bedömningen av svaren beaktas urvalsprovslitteraturen. endast kunskaper som framgår av De som helt avstår från provet lämnar detta papper samt sina svarspapper (som således inte bedöms) till övervakarna. På varje papper skall skrivas namn, personbeteckning och orten där provet äger rum samt på detta papper även antecknas ett kryss på raden Jag avstår. Från provsalen får Du avlägsna dig tidigast kl. 13. Provresultaten kommer att offentliggöras 18.7.2008 LÄS INSTRUKTIONERNA OCH UPPGIFTERNA SYNNERLIGEN OMSORGSFULLT
UPPGIFT 1 a) Beskriv i korthet dolus determinatus. (3 p) b) Vad är ett oäkta underlåtenhetsbrott? (3 p) c) Vad innebär förbudsvillfarelse och hur påverkas straffansvaret av en dylik? (4 p) UPPGIFT 2 A (som är född 14.1.1989) satt 1.5.2008 på en parkbänk och övervägde hur han skulle få pengar till en liten vårresa till Estland. Föräldrarna hade redan gett månadens bidrag så dem kunde han inte fråga. Då dök B upp. Denne är A:s kamrat från kick-boxningen och i lika stort behov av pengar som A. B började berätta om ett hus i närheten där det bor en rad lättlurade åldringar. Det enklaste sättet att skaffa lite slantar är att klä sig snyggt, ringa på dörren med ett brev i handen och påstå att man kom med ett meddelande från skatteverket. Meddelandet kostar dock 250 euro. Med lite tur är åldringen så pass dement att summan erläggs. I annat fall är det bara att tacka för sig och snabbt försvinna från platsen. A tände genast på idén och lovade B 50 euro som tack för upplysningen. Han gick hem, bytte kläder och tog ett brev med sig. Väl framkommen till det utpekade huset ringde han på en lämplig dörr. C som var fyllda 95 år men i gott skick öppnade och frågade vad saken gällde. A berättade sin historia som C verkade helt svälja. C hämtade sin plånbok men märkte att den var helt tom. Han hade glömt att hemvårdaren handlat åt honom på förmiddagen samt betalat vissa mediciner på apoteket. A tackade för sig och gav sig iväg. En granne hörde diskussionen och ringde polisen. En patrull råkade finnas i närheten och tog hand om A. Senare på dagen efter att han förhörts av polisen träffade han på B. A slog till B i ansiktet när denne med ett hånflin frågade hur det gått med seniorerna. Av slaget fick B näsblod och hjärnskakning. Åklagaren väckte åtal mot A för försök till bedrägeri och misshandel. Bedrägeribestämmelsen finns i SL 36:1,1 och har följande ordalydelse: Den som för att bereda sig eller någon annan orättmätig ekonomisk vinning eller för att skada någon annan, genom att vilseleda eller utnyttja misstag, förmår någon att göra eller underlåta något och därigenom orsakar ekonomisk skada för den som misstagit sig eller den vars intressen han kunnat förfoga över, skall för bedrägeri dömas till böter eller fängelse i högst två år. I SL 36:1,3 sägs att försök är straffbart Misshandelsbestämmelsen finns i SL 21:5 och har följande ordalydelse: Den som begår fysiskt våld mot någon eller som utan att begå sådant våld skadar någons hälsa, tillfogar honom smärta eller försätter honom i medvetslöshet eller något annat motsvarande tillstånd, skall för misshandel dömas till böter eller fängelse i högst två år. Besvara följande frågor och motivera dina svar: a) Varför anser åklagaren att A gjort sig skyldig till försök till bedrägeri fastän C inte hade några pengar hemma? (3 p)
b) Om polisen och åklagaren skulle få reda på vad B berättat för A, vilket brott kunde då B ha åtalats för. (2 p) c) Rättegången mot A hålls idag. Tingsrätten dömer A till ett gemensamt fängelsestraff för försök till bedrägeri och misshandel. Ange det lägsta och högsta fängelsestraff som A kan dömas till. (3 p) d) Under vilka förutsättningar kan fängelsestraffet förklaras villkorligt? A har inte straffats tidigare. (2 p) UPPGIFT 3 a) Vilket innehåll har lex superior-regeln getts i vår grundlag? (5 p) b) Förklara det konstitutiva förhållandet mellan rättens tre skikt. Ange exempel. (5 p) UPPGIFT 4 A, B och C är hos en advokat på en advokatbyrå som specialiserat sig på associationsrättslig rådgivning och problemlösning. A, B och C har alla tre i maj detta år blivit färdiga ingenjörer från Tekniska högskolan i Otnäs. De har en bra affärsidé och vill grunda ett aktiebolag för sin verksamhet. De har tänkt sig att de alla tre skall vara medlemmar i bolagets styrelse. De har redan ett färdigt utkast till bolagsordning, men vissa frågor är ännu öppna. Din uppgift är att ge korta, klara och rättsligen motiverade svar på deras frågor. a) A, B och C har tänkt sig ett aktiekapital på 600 000. A är villig att teckna och genast betala aktier för 300 000 och B för 150 000. C är villig att teckna aktier för 150 000, men så att han betalar för aktierna, när han har ordnat med lånesumman, vilket nog enligt C blir till efter det att bolaget har registrerats hos myndigheterna. A, B och C frågar om de kan få bolaget registrerat med ett sådant här flexibelt arrangemang, som enligt vad de har hört är förenligt med den nya moderna aktiebolagslagen. (2 p) b) A, B och C undrar om bolaget, när det har blivit en juridisk person, kan låna 150 000 till A så att han kan betala bort det dyra lån på 150 000 som han tagit för att kunna vara med i bolaget. A säger att han kan amortera lånet på tre år med 4 167 per månad börjande från när ett år gått från det han lyft lånet från bolaget. (2 p.) c) A:s, B:s och C:s affärsidé är väldigt bra och mycket enkel. De har hört att lagen skyddar företagshemligheter. Eftersom de vill få en bra start på sin verksamhet och hindra andra från att stjäla deras idé genom att börja med samma sak vill de grunda sitt bolag i hemlighet, vilket enligt dem skulle vara det bästa sättet att skydda bolagets företagshemligheter. A, B och C frågar om de har rätt att få den officiella registreringen av bolaget sekretessbelagd i fem år från registreringen. (1 p.) d) A, B och C kan tänka sig att deras bolag kanske om tio-femton år kan gå in på börsen, men nu de första åren vill de lägga en god grund till verksamheten och de vill minimera all onödig byråkrati. De känner till att bolaget måste hålla en bolagsstämma en gång per år och att bolaget måste ha en styrelse, men de undrar om de kan avstå från att i bolaget ha en verkställande direktör (VD). Det är nämligen så att de i det här skedet vill ha en jämlik ställning i bolagets administration och några utomstående personer vill de inte ha med i
bolaget. De frågar om de kan vänta med att ha en VD tills deras bolag har blivit ett börsbolag. (2 p.) e) A, B och C säger att de litar på varandra, men att de ändå också vill ha sådana arrangemang som minimerar risken att främmande personer kan komma in i bolaget. De har hört att man på något sätt kan bestämma att en aktieägare inte utan de andra aktieägarnas samtycke får överlåta sina aktier till en annan person än en annan aktieägare. Är detta möjligt och hur skall begränsningen formuleras? De vill även veta om det finns andra möjligheter att hindra att bolagets aktier kommer i främmande händer och vad dessa möjligheter innebär. (3 p.) UPPGIFT 5 Anders och Karl är grannar. Lördagen 3.5.2008 firade de på tumanhand hemma hos Anders att trädgårdssäsongen har fått en bra början med det varma valborgsvädret. Det alkoholfria ölet smakade. Anders och Karl började spela om pengar. Anders förlorade 200 som han genast betalade åt Karl. Efter att ha suttit på verandan i två timmar började det bli litet kallt där. De gick in i vardagsrummet där Anders presenterade en fin antikstol som han nyligen köpt. Anders sa att på den här ska du inte sätta dig för den går nog då sönder för du väger ju 100 kg. Karl skrattade och sa att gammalt hantverk håller vad som helst och satte sig på stolen. Stolens högra bakben började knaka och plötsligt gav stolen vika och Karl låg på golvet. Anders blev jättearg och skrek åt Karl: Gå hem din tönt! Det här skall du ännu få betala för! På morgonen dagen därpå förde Anders den trasiga stolen till trädgårdsskjulet. Mening var att han på måndagen efter jobbet skulle föra stolen för reparation till antikhandlaren som sålt stolen. När Anders kom hem från jobbet på måndagen, såg han att hans tioåriga son hade lämnat sin cykel liggande på gården. Anders lyfte upp cykeln och slängde in den i trädgårdsskjulet så att den inte skulle bli stulen under natten. En timme senare kom Anders ihåg att han skulle föra stolen till reparation. Antikhandlaren hade öppet till 20.00. När Anders kom till skjulet såg han att cykeln hade träffat stolen som nu hade alla fyra ben trasiga. Anders och Karl har nu grälat i sex veckor över vem som skall ersätta vad. Anders vill ha tillbaka sina 200 som han betalat i spelskuld till Karl. Sen vill han också ha full ersättning (1 500 ) för stolen för det är helt och hållet Karls fel att alla fyra ben har gått sönder på stolen. Först söndrade Karl ett ben genom att sätta sig på stolen. Stolen skulle aldrig ha hamnat i skjulet, om inte Karl hade söndrat stolsbenet. Nu är alla ben söndriga. Det blir en dyr reparation. Karl vägrar att betala tillbaka spelskulden och han vägrar också att betala någon ersättning alls för den gamla stolen som helt i misstag gick sönder. Karl hade ingen avsikt att söndra stolen. Karl menar dessutom att det absolut inte kan vara hans fel att stolens alla ben har gått sönder. Anders och Karl har bett grannen Mats, en pensionerad tingsdomare, att reda ut de rättsliga frågorna i fråga om vem som skall betala vad och varför och hur mycket till vem. De vill ha en noggrann analys av alla rättsliga frågor och i synnerhet de skadeståndsrättsliga frågorna. Hur löser Mats de rättsliga frågorna? Vilka regler tillämpar han? Hur tillämpar han reglerna på Anders och Karls ovan beskrivna rättsliga problem? (10 p.)
UPPGIFT 6 Kajsa K hade varit på semesterresa i Coimbra i Portugal. När hon kommit hem till Stockholm upptäckte hon att det fanns två kortuttag som hade gjorts från hennes konto. Förklaringen måste vara att kortet hade stulits ur hennes plånbok i den lägenhet som hon hyrt och att innan hon upptäckt försvinnandet att kortet lagts tillbaka. Den andra möjligheten var att kortet hade kopierats. Under vistelsen förvarade hon kortet i en ficka i plånboken som hon förvarade i en väska med blixtlås. Hon hade inte vid något tillfälle lämnat väskan i lägenheten under tid då hon själv inte varit där. När hon sov var väskan med plånboken i ett angränsande rum till sovrummet. Hon låste alltid dörren till lägenheten också då hon själv vistades där. Kajsa är förbryllad och orolig då uttagen sammanlagt motsvarade 3 571. Hon kan inte betala en sådan summa då hon för resan använt alla sina besparingar för att fira sina nyss fyllda 50 år. Banken Nordthing meddelade att kortets chip hade avlästs vid inköpen vilket tyder på att kortet använts vid betalningen. Av de kopior av betalkvittot som Kajsa fått av banken syns att namnteckningen inte riktigt motsvarar Kajsas vanliga namnteckning. Banken driver nu in sin fordran. Svara på svarsblanketten för uppgiften genom att a) beskriva de rättsregler du avser att tillämpa (5 p.) och b) framställa en lösning av fallet med motivering (5 p.)! UPPGIFT 7 Uppgiften hittas och besvaras i sin helhet i svarsblanketten!
Efternamn, TEXTA! Förnamn, TEXTA! Personbeteckning Ort där provet skrivs Uppgift 7 a) Redogör för vilka olika slag av rättsregler som kan gälla i ett avtalsförhållande och i vilken prioritetsordning de skall tillämpas. (2 p.) b) Räkna upp de olika slagen av laga fång som finns och definiera dem. Nämn också ett exempel på varje slag av fång. (3 p.) c) Redogör för de olika sätt som en civilrättslig förpliktelse kan uppstå på. (2 p.) d) Beskriv hur regleringen av konkurrensrätten är uppbyggd. (3 p.)